Nyhetsförmedlingen har ändrat karaktär under senare år. Tidigare stod medieorganisationerbakom den huvudsakliga nyhetsförmedlingen. Det gör de fortfarande,men spridningsmönstren har samtidigt förändrats. Genom tillkomsten av socialamedier sprids nyheter vidare från nyhetsorganisationerna och får ett eget liv online,utan att medieorganisationerna längre kan ha kontroll över var och hur och närnyheterna sprids vidare. Inte alla deltar i denna vidarespridning, men vissa gör det.Inte allt sprids vidare, men visst material sprids mycket. Syftet med denna studie äratt analysera båda dessa områden, genom att för det första studera opinionsledarna,dvs. vilka som uppger sig dela nyheter i sociala medier samt för det andra hur nyhetsvärderingenser ut genom att studera vilken slags nyheter som delas mest isociala medier.Två typer av studier har således gjorts. För det första gjordes en surveyundersökningför att ringa in dem som sprider nyheter i sociala medier. Denna undersökningbestår av ett representativt urval av Sveriges befolkning mellan 16 och 85år och genomfördes under hösten/vintern 2013. För det andra gjordes en kvantitativinnehållsanalys av varje dags mest delade – eller för att vara korrekt, interagerade– innehåll i sociala medier under våren 2014. Denna analys bygger på nyhetsbrevetSociala nyheter.De huvudsakliga resultaten avseende opinionsledarna är att vi finner en gruppom dryga tio procent av befolkningen som uppger att de delar nyheter i socialamedier med viss frekvens. De ämnesområden som dessa uppger att nyheterna harär blandade; nöje- och livsstilsfrågor dominerar, medan sport samt olyckor/brottåterfinns i botten. Skillnaderna är emellertid inte så stora mellan olika typer av ämnen.Opinionsledarna skiljer sig från icke-delarna framför allt genom att de äryngre, mer politiskt intresserade, i högre grad ensamstående samt mer digitala i sinlivsstil. De har också en delvis annan egen nyhetskonsumtion där de framför alltorienterar sig mot kvällstidningarna online.De huvudsakliga resultaten avseende det mest delade innehållet visar att dentraditionella nyhetsvärderingen i större utsträckning än det som kan kallas för digitalnyhetsvärdering står stark även online. Den elitcentrering som är stark i traditionellamedier återfinns emellertid inte i sociala medier, men i övrigt uppfyller denyheter som delas mest i sociala medier de kriterier som brukar tillskrivas traditionellanyheter: närhet i tid, rum och kultur, förenkling samt en negativ ton. Merpartenav de mest delade nyheterna är kontroversiella till sin natur, men däremot uppfyllsfå andra kriterier som i litteraturen kallas digitala nyhetsvärderingskriterier. Att demest delade nyheterna handlar om delade erfarenheter uppfylls i viss mån, men irelativt liten utsträckning att de är humoristiska och/eller parodiska, mystiska,ofullständiga eller ryktesbaserade.Kvällstidningarna dominerar som avsändare, och det största ämnet är politikoch ekonomi. Det parti och den politiska agenda som dominerar är Sverigedemokraternaoch den politik de står för. En stor del av materialet är av debatterandekaraktär.Avslutningsvis diskuteras vilka konsekvenser resultaten kan ha på tre olika nivåer.Först handlar det om individerna, och vad det innebär att nyhetsflödena konstruerasoch på ett nytt sätt och delas genom opinionsledare istället för nyhetsorganisationer.Opinionsledarna i våra flöden kan antas vara relativt lika oss själva, vilketkan innebära att vi inte får samma bredd i vårt nyhetsflöde som när en nyhetsorganisationensam stod för förmedlingen. På denna nivå är det också viktigt attfundera på den kunskap eller brist på kunskap människor har när de ska bedömaavsändaren i form av såväl opinionsledare som den organisation som står bakomenskilda nyheter som sprids.För det andra handlar det om medieorganisationerna och den risk det innebär attman ändrar sitt arbetssätt för att uppnå flest möjliga klick och delningar. Vissa typerav nyheter har större chans att bli delade än andra, och man kan fundera över vaddet betyder för arbetet på nyhetsredaktionerna.Den tredje nivån som resultaten diskuteras på är den nationella, dvs. Sverige ivärlden. Det som kan kallas för buzzfeedifiering – ett uttryck som bygger på denförsta sajten i USA som skapades med nyheter av underhållande karaktär med syfteatt bli virala – har vi börjat se embryon till i Sverige, dels genom att det är kvällstidningarnasom är viktiga avsändare, dels genom att särskilda sajter skapats där innehållsom kan bli viralt samlas. Å andra sidan ser vi också motsatsen genom sajtenViralgranskaren, som avslöjar falska nyheter som kommer i omlopp.Hur framtiden kommer att se ut är svårt att sia om. Att utvecklingen går fantastisktsnabbt och att det kommer att spridas alltmer nyheter – definierat i bredbemärkelse – i sociala medier är vi emellertid ganska övertygade om. De traditionellanyhetsorganisationerna leder fortfarande utvecklingen i Sverige, men också detkan ändras fort.