Abstrakt
Syftet med studien har varit att undersöka hur individer upplever erfarenheter och hanteringen av dessa, efter en samverkansövning. Vidare är syftet att undersöka vilken mening de tillskriver erfarenhetshanteringen samt identifiera vilka faktorer som individer upplever utgör ett hinder och stimulerar erfarenhetshanteringen och lärandet. Vi har utgått från en fenomenologisk ansats där empirin har samlats in genom observation, fokusgruppsintervju och individuella intervjuer. Resultatet visar att deltagarna inte har en gemensam syn på vad erfarenhetshanteringen är och vad det syftar till. När det kommer till fallgropar för erfarenhetshanteringen så visar resultatet att stora övningar och hög arbetsbelastning, inget tryck på att omvandla erfarenheterna till konkreta åtgärder, frånvarande beslutsfattare, skuld och försvarsställning, samverkansproblematik och bristande förståelse för roller och ansvar samt bristande dokumentation och informationshantering utgör hinder för erfarenhetshanteringen. Vidare visar resultatet att utvärderings- och uppföljningsseminarier, samarbete och övningar som bygger på tidigare erfarenheter samt åtgärder som skrivs in i verksamhetsplanen är viktiga för att lyckas med erfarenhetshanteringen. Dessa åtgärder kan även vara en del av lösningen på flera av de faktorer som bidrar till en bristande erfarenhetshantering.