Mittuniversitetet

Hållbarhet och hållbar utveckling är en svår men viktig samhällsutmaning. Kommuner som finns närmast invånarna har ett brett och komplext uppdrag och en särskild roll att arbeta för ett hållbart samhälle och för att nå Agenda 2030. För detta krävs kommunikation. Utifrån legitmitetsteori, stakeholderteori och till viss del diskursteori undersöks i denna uppsats hur kommuner arbetar med hållbarhetskommunikation med särskilt fokus på strategier, mål och utmaningar. Studien utgår från semistrukturerade intervjuer med åtta kommunkommunikatörer och kommer bland annat fram till att hållbarhetskommunikation, precis som begreppet hållbarhet konstaterats vara, är komplext, abstrakt och brett. Detta är en utmaning för kommunikationen, särskilt i kommuner som redan har ett brett uppdrag.

Resultatet visar att målet för hållbarhetskommunikation kan vara att nå hållbarhetsmål och i förlängningen ett mer hållbart samhälle, men också ett demokratimål där intressenter har rätt till information och delaktighet. Fem kommunikationsprinciper uppges särskilt viktiga för just hållbarhetskommunikation; konkret, nära, fakta, transparent och känslor, vilka används för att skapa legitimitet och förståelse och för att skapa kommunikation som är nära sina intressenter.

Utmaningarna handlar om målkonflikter, målgruppskomplexitet, och begreppet hållbarhet. Få av de intervjuade kommunerna har i dagsläget färdiga specifika strategier för just hållbarhetskommunikation, även om det är på gång hos flera, och i stället används befintliga mål, strategier och policys för kommunerna och dess kommunikation generellt.