Mittuniversitetet

Genom att arbeta för att göra arkiven mer tillgängliga så kan arkiven marknadsföra sig som en mer öppen funktion för informationshämtning, för alla. I och med den digitala utvecklingensom sker angående digitaliseringar och e-funktioner så ökar trycket på att webbplatser arbetar mer för tillgängligheten av dem. Dagens samhällsfunktioner och individerna i dem kräver mer och mer digitala lösningar som i sin tur skapar ett behov för att öka tillgängligheten av dem. I enlighet med Internetstiftelsen (2024) så är det främst olika typer av funktionsnedsättningar och andra sjukdomar som är den bidragande orsak till icke användandet av internet och etjänster. Vilket i sin tur bidrar till ett utanförskap.Detta arbete är en netnografisk observation som jämför fyra länders nationella arkivs webbplatser och tillgängligheten av dem. De nationella arkiv som är inkluderade i denna observationsstudie är: USA, Storbritannien, Sverige och Tyskland. Valet av dessa arkiv är baserat på att de valda fyra webbplatser finns tillgängliga på engelska och att de har implementerat tillgänglighet olika. Att göra en netnografisk undersökning innebär att man studerar något i sin naturliga miljö utan att objekt är medveten om det. WCAG (2023) riktlinjer används som den teoretiska referensramen för detta arbete. WCAG (2023) riktlinjer är skapade för att vara ett hjälpverktyg för utveckling av webbplatser. Dessa riktlinjer har ansetts svårtolkade eftersom de kan anses för tekniskt formulerat. I denna observation har dessa riktlinjer komprimerats ner för ett försök till förtydligande av dem. Detta för att det finns en vikt av att skapa diskussion kring ämnet tillgänglighet bland dem som inkluderas i en organisation som 1) publicerar på en webbplats samt att det kan verka som 2) ett hjälpverktyg, för att förstå vad det innebär med tillgänglighet. Efter huvudprinciperna i WCAG så skall webbplatser vara 1) robusta, nog för att kunna utvecklas och användas med andra teknologiska hjälpverktyg, 2) användbar, att det går att använda den samt hur det är att navigera. 3) hanterbar, syftar till att informationen kan förmedlas och mottas. 4) Förståeliga, att informationen som finns på webbsidorna inom webbplatsen är förståelig av besökare.I denna studie finner vi att det finns ett behov för användarinvolvering för kontroll av webbplatsers tillgänglighet utöver de automatiserade programmen som är bra vid kontroll om de är robusta nog. Samt att man i utvecklingen av tillgängligheten på webbplatserna kan finna inspiration hur de andra arkiven arbetar för att göra dess sidor mer användarvänliga och tillgängliga. Som USA:s olika tips om hur man skall tänka kring att skriva förenklat. Vilket är bra verktyg för alla som publicerar på webbplatsen. Eller ”Snabbpilen” som kommer fram när man scrollat långt ner på webbsidorna. Som slipper bidrar till användarvänligheten. Att det finns tydliga och tillgängliga guider för användare som assistans. Vilket hjälper användaren hur webbplatsen och dess olika funktioner fungerar. EfterStorbritannien (och Tyskland) och dess ordlistor över tekniska- och fackord. Vilket bidrar till en högre förståelse och tydlighet för besökare kring språkanvändningen på webbplatsen. Eller att det finns möjlighet att chatta med personal under arkivets öppettider, vilket bidrar med assistans för besökaren. (The National Archive us, 2024; The Federal Archive, 2024, the National Archives, 2024; Riksarkivet, 2024