Mittuniversitetet

Syftet med denna magisteruppsats är att belysa kommunikationens betydelse inför, under och efter övergången från barn- till vuxensjukvård ur vårdpersonalens perspektiv. Målet är att öka kunskapen om de kommunikativa utmaningarna vid denna övergång och identifiera sätt att utveckla och förbättra processen. Studien fokuserar på Västra Götalandsregionen och syftar till att identifiera kommunikativa åtgärder som kan förbättra övergången inom vården för patienter med sällsynta hälsotillstånd. Studien använder en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer som huvudsaklig informationskälla. Intervjuerna genomfördes med vårdpersonal inom VästraGötalandsregionen, och totalt deltog nio respondenter. Intervjuerna varade mellan 15 och 30 minuteroch genomfördes via Teams mellan 9 april och 7 maj 2024. Materialet analyserades utifrån teoretiska referensramar, inklusive CCO-teorin (Communicative Constitution of Organizations) och sensemaking-teorin. Resultaten visar att det finns betydande brister i riktlinjer och rutiner för övergången mellan barn- och vuxenvård. Endast två av de nio intervjupersonerna kände till och följde en regional medicinsk riktlinje för överföring av medicinsk vård. Brist på tydliga riktlinjer och strukturerad planering leder till osäkerhet och varierande övergångsprocesser. Digitala överlämningskonferenser och gemensamma besök föreslås som åtgärder för att förbättra övergången. Diskussionen pekar på vikten av personcentrerad kommunikation för att förbättra övergångsprocessen. Implementering av tydliga riktlinjer, systematiserade processer och strukturerat stöd är avgörande för en trygg och enhetlig övergång. Respondenterna betonade behovet av en överföringskoordinator och utbildning i ungdomsmedicin och psykosociala utmaningar. Slutsatserna visar att personcentrerad kommunikation spelar en central roll i att förbättra patientens upplevelse och delaktighet i vården. Studien rekommenderar tidig planering, digital samordning, delade erfarenheter, specialiserad personal och dedikerad tid för patienter med särskilda behov. För framtidaforskning föreslås en djupare undersökning av den strukturerade kommunikationen och utvecklingen av holistisk Syftet med denna magisteruppsats är att belysa kommunikationens betydelse inför, under och efterövergången från barn- till vuxensjukvård ur vårdpersonalens perspektiv. Målet är att öka kunskapenom de kommunikativa utmaningarna vid denna övergång och identifiera sätt att utveckla ochförbättra processen. Studien fokuserar på Västra Götalandsregionen och syftar till att identifierakommunikativa åtgärder som kan förbättra övergången inom vården för patienter med sällsyntahälsotillstånd. Studien använder en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuersom huvudsaklig informationskälla. Intervjuerna genomfördes med vårdpersonal inom VästraGötalandsregionen, och totalt deltog nio respondenter. Intervjuerna varade mellan 15 och 30 minuteroch genomfördes via Teams mellan 9 april och 7 maj 2024. Materialet analyserades utifrån teoretiskareferensramar, inklusive CCO-teorin (Communicative Constitution of Organizations) ochsensemaking-teorin. Resultaten visar att det finns betydande brister i riktlinjer och rutiner förövergången mellan barn- och vuxenvård. Endast två av de nio intervjupersonerna kände till ochföljde en regional medicinsk riktlinje för överföring av medicinsk vård. Brist på tydliga riktlinjer ochstrukturerad planering leder till osäkerhet och varierande övergångsprocesser. Digitalaöverlämningskonferenser och gemensamma besök föreslås som åtgärder för att förbättra övergången.Diskussionen pekar på vikten av personcentrerad kommunikation för att förbättraövergångsprocessen. Implementering av tydliga riktlinjer, systematiserade processer och struktureratstöd är avgörande för en trygg och enhetlig övergång. Respondenterna betonade behovet av enöverföringskoordinator och utbildning i ungdomsmedicin och psykosociala utmaningar. Slutsatsernavisar att personcentrerad kommunikation spelar en central roll i att förbättra patientens upplevelseoch delaktighet i vården. Studien rekommenderar tidig planering, digital samordning, deladeerfarenheter, specialiserad personal och dedikerad tid för patienter med särskilda behov. För framtida forskning föreslås en djupare undersökning av den strukturerade kommunikationen och utvecklingen av holistisk vård genom hela livscykeln, samt digitala möten och presentationer för att underlätta övergången.