Mittuniversitetet

Syftet med den här studien är att undersöka hur 11 förskollärarna ser på barns lärande i förskolan och vilken roll de själva har i den samt vilka didaktiska val de gör. Undervisning är ett återkommande begrepp i förskolans läroplan och det är därför intressant att undersöka hur undervisning och barns lärande hänger ihop och hur förskollärarna ser på de faktorer som möjliggör för barns lärande och förståelse av de olika lärobjekt som presenteras för barnen, både det planerade, och det oplanerade och spontana lärandet. Vad har förskolans lärmiljö för betydelse för barns lärande och hur ser förskollärarna på den. Vilken roll ser förskollärarna att de själva har och vad är viktigast i mötet med barn där lärandet står i fokus. Metoden som används är enkätsvar som samlats in från 11 förskollärare där jag fördjupat mig genom att kontakta två av dessa och ställa några följdfrågor. Resultatet av studien visade hur förskollärarna ställer sig till undervisning i förskolan och att vissa delade meningar fanns om när och hur det kunde kallas undervisning. Man använde sig av lärande i grupp för att nyansera och fördjupa kunskapen om ett lärandeobjekt och förskollärarna påpekade på olika sätt hur kunskaper kan visa sig hos barnen men också vikten av deras egna förhållningssätt. Att samspela med barnen och vara en jämlik samtalspartner och medforskare blev synligt i studien och att de tillfrågade förskollärarna satte stort värde i att utmana barnen men samtidigt stötta och vägleda. Ett fokus som fanns hos flertalet av de tillfrågade var också att de ville att barnen skulle öva sig i att använda de sociala förmågorna, både enskilt och i grupp. Nyckelord: Barns lärande, lärande i förskolan, undervisning i förskola