Mittuniversitetet

Runtom i världen sker många väpnade konflikter vilket leder till att folk migrerar och söker asyl i ett annat land för skydd. En undersökning av 4 kap. 1 och 2 §§ samt 2b, 2c §§ Utlänningslagen (2005:716) kommer att göras i den här uppsatsen, för att få en djupare förståelse för hur dessa lagrum tillämpas och hur högre instanser tolkar lagrummen när de fattar ett beslut. I uppsatsen kommer flera rekvisit att behandlas för att tydligare kunna förstå innebörden av lagrummen som undersöks. Syftet är att undersöka när anses en utlänning som flykting enligt utlänningslagen, vilka grunder för förföljelse finns i 4 kap. 1§ UtlL och vad innebär de. När anses en utlänning som skyddsbehövande enligt utlänningslagen och när utesluts en utlänning från att anses som flykting eller skyddsbehövande enligt utlänningslagen. Undersökningen kommer att göras utifrån den rättsdogmatiska metoden och det innebär att undersöka vad olika rättskällor som finns i vårt samhälle ger uttryck för, samt undersöka bakgrunden till att lagen finns, och fastställa gällande rätt. Avslutningsvis avslutas undersökningen genom att besvara syftet samt frågeställningen, kortfattat om slutsatsen är att för att en utlänning ska anses som flykting ska hen känna välgrundad fruktan för förföljelse. Utan en välgrundad fruktan, kan man inte konstatera att en person är flykting. Grunderna som benämns i lagen och som har undersökts i detta arbete är ras, nationalitet, religiös uppfattning, politisk uppfattning, kön, sexuell läggning eller tillhörighet till en viss samhällsgrupp, vad de olika grunderna innebär framgår tydligt i den rättsliga analysen. För att en person ska anses som skyddsbehövande ska det finnas en grundad anledning att anta att personen löper allvarlig risk för att skadas av det landets myndigheter som hen kommer ifrån eller löper risk för att bli skadad av enskilda och att myndigheterna inte kan skydda hen från det. En utlänning utesluts från flyktingskap om det finns synnerlig anledning att anta att hen har gjort sig skyldig till brott mot freden, brott mot mänskligheten, eller grovt icke politiskt brott. Uteslutning av skyddsbehov om personen anses vara en allvarlig fara för allmän ordning och säkerhet i Sverige, eller har begått ett av de brott som framgår av 4 kap 2b§ UtlL.