Mittuniversitetet

Syftet med denna studie var att undersöka hur några fritidshem beskriver runt om i Sverige hur de arbetar med fysiska lärmiljöer och hur och om det har ändrats utifrån rådande pandemi och dess restriktioner. Studiens empiri bygger på en enkätundersökning som skickades ut i diverse fritidshems-grupper på Facebook. Både slutna och öppna frågor har ställts för att ge respondenterna möjligheter att utveckla deras svar för att få en mer bredd på deras syn om fysiska lärmiljöer. Ansatsen vi tillämpat är mixed method research, en kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder. Vi har analyserat vårt empiriska material med deskriptiv statistik och innehållsanalys. Resultatet av detta arbete visar att det är en stor variation ute i fritidshemmen i arbetet med fysiska lärmiljöer. En upptäckt vi gjorde var att gemensamt för de flesta fritidshemmen är svårigheten att arbeta med fysiska lärmiljöer då fritidshemmet inte tillhandahåller egna lokaler anpassade för fritidspedagogik. Fritidshemmet delar ofta lokaler med skolan som fritidshemmet får anpassa sig efter. Det framkom också att stora barngrupper på liten yta är vanligt förekommande i fritidssammanhang. Vi har också undersökt utifrån ett coronaperspektiv om hur fritidspersonalen utformar de fysiska lärmiljöerna i och med rådande pandemi och dess restriktioner. I studien visade det sig att majoriteten av fritidshemmen har flyttat all sin verksamhet utomhus för att minska smittspridningen, på så vis har de fysiska lärmiljöerna ändrats då eleverna får all sin fritidsundervisning utomhus. Problemområdet vi undersöker är hur fritidspersonal beskriver arbetet med fysiska lärmiljöer. Tidigare forskning inom området fysiska lärmiljöer är bristfällig då det läggs mest fokus på forskning om undervisningen och inte områdena runt omkring.