Mittuniversitetet

Skollagen (SFS 2010:800, 3 kap., 2§) poängterar att alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver utifrån sina egna förutsättningar, så att de kan nå så långt som möjligt gentemot utbildningens mål. Samtidigt kan nivån på elevers läsförmåga i en klass variera när de börjar skolan. I denna intervjustudie är syftet att undersöka hur lärare arbetar med elevers läsutveckling, hur de kartlägger och identifierar elevers styrkor och svagheter för att sedan anpassa läsundervisningen efter elevernas behov, då elever är olika och lär på olika sätt. I denna studie intervjuas sex verksamma lärare i årskurserna F-4 om deras erfarenheter att arbeta med elevers läsutveckling. Resultatet i studien tyder på att en individanpassad läsundervisning är av stor vikt för att utveckla elevernas läsutveckling och för att eleverna ska nå så långt som möjligt gentemot målen, men att lärarens användning av läsinlärningsmetod och arbetssätt har en underordnad roll. Istället påvisar resultatet att det är av större vikt att undervisningen är varierad för att möta eleverna på deras olika nivåer i läsutvecklingen. När det kommer till att kartlägga elevernas styrkor och svagheter visar resultatet att lärarna i studien använder sig av de obligatoriska kartläggningmaterialen men att genomförandet av dem är problematiskt. Istället förlitar sig lärarna på sin egen ”fingertoppskänsla” av vart eleverna befinner sig i sin läsutveckling för att sedan utforma en undervisning som passar elevernas behov. Dock pekar resultatet på att en individanpassad undervisning både är tids- och resurskrävande och att lärarna inte alltid får de ekonomiska och organisatoriska förutsättningar som en sådan undervisning faktiskt kräver.