Mittuniversitetet

I skolan möter ofta pedagoger utåtagerande elever där pedagogernas kompetens sätts på prov. Studien behandlar intervjupersonernas berättelser om utåtagerande elever och pedagogers diskurs utifrån forskning. De frågeställningar vi har nyttjat har strävat efter svar utifrån vårt syfte. Syfte med denna studie är att ta del av olika lärares (intervjupersonerna) berättelser om hur de arbetar med och bemöter utåtagerande elever. Våra frågeställningar belyser intervjupersonernas diskurser om utåtagerande elever och där tar vi del av intervjupersonernas variationer och deras arbete med utåtagerande elever. I vår forskningsbakgrund klarlägger vi definition av begreppet utåtagerande elever, vi klarlägger även olika förhållningssätt, pedagogers diskurs om etiketter, omgivning och strategier. Bakgrunden visar också att det finns problematik inom universitetsutbildning som berör klassrumshantering. Vi genomförde intervjuerna på var sitt håll, intervjuerna har gjorts med sju olika lärare på tre olika skolor i två olika regioner i Sverige. Genom transkribering på var sitt håll av de semistrukturerade intervjuer som gjorts fick vi ett rikt material som kunde analyseras. Analysmetoden vi använde oss av är hermeneutisk och relationskompetens för att lättare förstå materialet av intervjuerna. Detta gjordes i gemensamt samarbete över internet. Det finns en risk att de höga kraven som ofta ställs på eleverna kan orsaka stress och i det ledet kan eleverna hamna i affekt. Studiens resultat visar på att lärarna uppfattar att de använder olika förhållningssätt som används för att bemöta och arbeta med utåtagerande elever. Vi uppfattar att lärarna bemöter utåtagerande elever med strategier som är individanpassade. Vi uppfattar även att lärarna lägger ner mycket av sin tid på att skapa goda relationer mellan eleverna och deras vårdnadshavare tidigt i deras skolgång. Vi använder oss av begreppet inkludering i inledningen av studien, då detta är en stor del av skolans ansvarsområde.