Skolinspektionen har rapporterat att var femte elev i den svenska grundskolan inte uppnår de grundläggande baskunskaper som krävs för att aktivt kunna delta i samhällslivet (Skolinspektionen, 2017). Samtidigt visar studier att lärare ofta saknar en adekvat utbildning inom de naturvetenskapliga ämnena och teknik (Johansson, 2012). För att utveckla undervisningen inom naturvetenskap och teknik, grundade Kungliga vetenskapsakademin tillsamman med Kungliga ingenjörsvetenskapsakademin skolutvecklingsprogrammet NTA. Idag är det fler än 170 huvudmän som är anslutna tillprogrammet, vilket innebär att det är många lärare som arbetar med NTA i sin undervisning i naturvetenskap och teknik. Därför är det intressant att undersöka lärarnas upplevelser med att arbeta med NTA, vilket föranleder denna studie. Huvudsyftet med studien är att öka förståelsen för hur lärareför årskurserna f–3 upplever skolutvecklingsprogrammet NTA. Utifrån det har jag undersökt huruvida lärare upplever att de får en kompetensutveckling genom NTA och om de upplever att NTA är ett stöd i deras undervisning. Därutöver har jag undersökt lärarnas uppfattning gällande vilka fördelar eller nackdelar som det finns med undervisningsmetoden NTA. Studiens delmål är att undersöka lärares upplevelse av elevernas attityder till en undervisning som bygger på NTA. För att besvara studiens syfte används en kvalitativ metod, där datainsamlingen skett via en semistrukturerad intervjuform.Studiens resultat bygger på fem lärares utsagor kring deras uppfattning ochupplevelse av att arbeta med NTA. Det huvudsakliga resultatet som framkommit i undersökningen är att lärare överlag är positivt inställda till NTA. Lärarna upplever att de får en adekvat kompetens genom fortutbildningen som NTA erbjuder, där utbildningen ger dem stöd för hur de kan genomföra en undervisning utifrån lärarhandledningen i NTA-materialet.