Syftet med studien var att undersöka huruvida etableringsreformen förbättrat nyanlända flyktingars förutsättningar för etablering på arbetsmarknaden samt om Arbetsförmedlingens insatser ökat nyanlända flyktingars förutsättningar för etablering på arbetsmarknaden. Studien bygger på insamlad statistik samt intervjuer som belyser nyanlända flyktingars arbetsmarknadsmässiga situation före samt efter reformens införande inom etableringsuppdraget i Jämtlands län. Resultatet visar att 24 månader efter reformens införande har nyanlända flyktingars förutsättningar inte ökat markant på arbetsmarknaden i Jämtlands län. Dock har Arbetsförmedlingens insatser inom etableringsuppdraget koncentrerats och förutsättningar finns i allt högre grad för etableringsuppdragets framgång samt lika behandling nationellt. Studiens slutsats är att insatserna inom etableringsuppdraget samt den snabba kontakten med Arbetsförmedlingen kan anses förbereda nyanlända inför etablering på arbetsmarknaden. Dock bör etableringsreformens beräknade tidsgräns på 24 månader för etablering på arbetsmarknaden ses i ljuset av integration som en komplex process, integrationspolitikens inriktning i Sverige, skillnader på kommuners lokala arbetsmarknader samt diskriminerande processer på arbetsmarknaden och därmed arbetsgivares motvilliga inställning att anställa nyanlända flyktingar. Etableringsreformens syfte kan ses som ett önskat riktvärde att sträva mot, men det har ej fullt ut lyckats.