Det här temanumret handlar om deltagande forskning inom socialt arbete samt det socialvetenskapliga fältet i en vidare bemärkelse. Deltagande forskning är en samlingsterm för forskningspraktiker som tar avstamp i socialt engagerad samhällsvetenskap, som eftersträvar mobilisering och förändring och som drivs av en ambition att göra forskning tillsammans med dem som är berörda av den. Deltagande forskningsansatser samlas under en rad olika benämningar, som till exempel aktionsforskning (Swedner 1982), samhällsarbete (Sjöberg & Turunen 2018), brukarorienterad forskning (Beresford 2021, även recenserad i detta nummer av Sara Hultqvist), deltagande aktivistisk forskning (lisahunter m.fl 2013) ), praktiknära forskning (Uggerhöj 2011), eller medborgarforskning (Kasperowski & Kullenberg 2018). Denna variation i hur deltagande forskningsansatser benämns återspeglas även i bidragen i det här temanumret. I flera av bidragen talar författarna även i termer av participatory action research (PAR). Det som förenar de olika benämningarna och ansatserna är just de deltagande dimensionerna, att det rör sig om forskningspraktiker som eftersträvar att kunskap och förståelse nås i samspel och ömsesidigt utbyte mellan forskare och forskningsdeltagare, med målsättning att forskning ska vara användbar för alla involverade. Signumet för sådan forskning är alltså att den görs tillsammans med och inte om människor.