Denna uppsats presenterar en kvalitativ undersökning som gjorts i syfte att visa vilka likheter och olikheter det finns på synen på bevarande av arkivinformation som bevis inom arkiv- och informationsvetenskap jämfört med e-Discovery. Målet med undersökningen var också att öka förståelsen för synen på vilka krav som ställs på bevarad information för att den ska kunna användas som bevis, både på kort och lång sikt. De data som samlats in består främst av akademiska artiklar och andra texter, där en kvalitativ innehållsanalys har använts för att tolka den latenta informationen i dessa texter. Den teori som använts som grund för denna analys är Records Continuum-teorin, där bevisaxeln har varit till störst användning. Resultatet visar att synen på bevarande av arkivinformation som bevis skiljer sig en del inom arkiv- och informationsvetenskapen och e-Discovery, men vissa likheter finns också. Det visar vidare också att tidsspannet som information anses värdefull att bevara skiljer sig mellan de två och att detta beror på att man fokuserar på olika saker. Detta påverkar slutligen vilka sammanhang information bevaras i, och vilket bevisvärde den får.
This essay presents a qualitative research undertaken with the purpose of showing similarities and differences in the views on preservation of records as evidence within archival and information sciences compared to the ones within e-Discovery. Further, the goal with the research was also to increase the understanding for how the demands are viewed, that are put on preserved information for it to be usable as evidence, both short and long term. The data which have been gathered are mainly academic articles and other texts, where a qualitative content analysis has been used to interpret the latent information in these texts. The theory used to conduct this analysis is the Records Continuum theory, where the Evidentiality axle has been of the most use. The result shows that the views on preservation pf records as evidence differ between the archival sciences and e-Discovery, but that there are also similarities. It also shows that the period of time in which information is considered worth preserving differs between the two and that this is due to the fact that their areas of focus are different. This ultimately affects in what contexts information is preserved, and also its value as evidence.