Mid Sweden University

Detta rundabordsamtal tar sin utgångspunkt i ett pågående antologiprojekt i socialt arbete, vars olika bidrag kretsar kring det sociala arbetets roll i att både navigera inom och påverka samhällsförändringar. Det sociala arbetets praktik karaktäriseras i många sammanhang av en spänning mellan att å ena sidan verka för social förändring för mer jämlika, rättvisa och levbara samhällen och å andra sidan kontroll och disciplinering för att motverka sociala problem. Genom att tala om levbara samhällen betonas socionomers etiska arbete för en värld där människor, såväl som mer än mänskliga livsformer och kretslopp, inte bara lyckas överleva dagen utan även förmår leva ett gott liv med framtidsutsikter. I samtalet utforskas det sociala arbetet och förändring genom att ta sig an följande frågor:

-Hur förstås förändring inom socialt arbete?

-Vem kan bidra till förändring och hur?

-Hur kan socialt arbete bidra till en mer inkluderande och levbar framtid?

- Vilka pedagogiska utmaningar uppstår i utbildning med koppling till ovan nämnda spänningsfält?

Frågorna diskuteras med utgångspunkt i kapitelbidrag som bland annat aktualiserar normkritisk undervisning och pedagogiska utmaningar för ett socialt arbete bortom cisnormen, hur socialarbetare förhandlar olika typer av diskurser inom ramen för en restriktiv migrationspolitisk kontext, samt grönt socialt arbete i ljuset av globala kriser; såsom klimat- och ekonomiska kriser, krig, ofrivillig migration och rättigheter som rullas tillbaka.

Simulation-based learning is important in social work education. Most common is human-based simulations. In recent years, computer-based simulations have emerged as alternative. A question is if computer-based simulations differ from human-based, are similar abilities, that is, competence, trained when the simulation is computer-based?

Purpose: Survey the international experiences of using computer-based simulations in social work education.

Method: A five step scoping review. Databases focused on educational issues and social work was searched (Eric, Sociological Abstracts, Web of Science, Scopus). Sixteen publications were included.

Results: Five different didactic categories of computer-based simulations were identified. The most common use of computer-based simulations is to practice student's procedural competence, and in lesser extent to enhance students’ meta-competence. Feedback and reflection are central for computer-based simulation, as for human-based simulations.

Conclusion: The study shows a didactic field under development and that computer-based simulations provide opportunities to train self-reflection and critical thinking in social work education.

Case-based learning has a long history in social work education, but has been relatively unaffected by the advances of information and computer technology. The aim of this study is to discuss new, and perhaps more rewarding, forms of decision case learning by using a computer-based simulation, SimChild, that puts the student in the position of a professional social worker assessing a child protection case. Aggregated statistics from the SimChild exercise form the basis for seminars where the students can reflect on their decisions. The study indicates that the simulation promotes reflections and learning insights among students as well as new insights into the importance of more collective and interactive learning.

Socionomutbildningen i Sverige syftar till att ge blivande socialarbetare såväl vetenskaplig som praktisk professionell kunskap. En för utbildningen central fråga handlar dock om hur teori och praktik bäst kan integreras. Risken, menar kritiker, är att teori och praktik separeras: teori blir något som förmedlas i klassrummet och praktik något som studenterna ges tillgång till genom fältförlagda studier i olika professionella miljöer. Mot bakgrund av denna utmaning har olika didaktiska tillvägagångssätt prövats för att koppla samman teori med praktik. Ett sådant tillvägagångssätt är simuleringar, vilket innebär att professionella utmaningar i socialt arbete på olika sätt efterliknas i klassrummet, det vill säga i en miljö där sårbara klienter inte riskerar att komma till skada.

Med denna avhandling fokuseras en specifik form av simuleringar, nämligen datorbaserade simuleringar.

Avhandlingens syfte är att undersöka om en datorbaserad simulering som didaktiskt verktyg i undervisning av socionomstudenter främjar studenters reflektionsförmåga i sociala barnavårdsärenden. Vidare inbegriper syftet att ge en bild av den internationella omfattningen av liknande didaktiska utvecklingsarbeten samt diskutera möjligheterna av att använda datorbaserade simuleringar också i forskningssyfte.

Avhandlingsarbetet bestod av två delar: dels en konstruktionsfas, dels en undersökningsfas.

Under konstruktionsfasen utformades den datorbaserade simuleringen SimChild, vars avsikt är att utveckla svenska socionomstudenters förmåga att reflektera inom ett av det sociala arbetets viktigaste och svåraste verksamhetsfält, den sociala barnavården. Under övningar med SimChild antar studenter rollen som yrkesutövande socionomer och ställs inför uppgiften att individuellt göra bedömningar och fatta beslut i ett barnavårdsärende. Den skriftliga information som studenterna successivt får tillgång till är, som ofta är fallet i faktiska ärenden, knapphändig och motstridig. Deltagarna i simuleringen får tillgång till samma ärendebeskrivning men med den viktiga skillnaden att bakgrundsinformation om till exempel barnets etnicitet alternativt kön varieras slumpmässigt. Efter den individuella delen av övningen samlas deltagarna i lärarledda seminarier och får då tillgång till aggregerade data om hur skillnader i bakgrundsvariabler påverkat bedömningar och beslut. Från dessa utgångspunkter ges de möjligheter att reflektera över hur stereotypa uppfattningar om till exempel kön eller etnicitet kan påverka professionellt socialt arbete.

Med undersökningsfasen fokuserades den betydelse etnicitet kan ha för bedömningar och beslut genom att barnets namn varierades på ett sätt som skulle kunna indikera olika etniciteter. Studier av sådana SimChild-övningar genomfördes vid tre lärosäten med totalt 176 socionomstudenter. Efter individuella bedömningar och beslut samlades undersökningens respondenter i fokusgrupper som för dem fick ersätta de seminarier som annars följer det individuella arbetet i SimChild. Aggregerade sammanställningar av individuella bedömningar och beslut för respektive lärosäte presenterades och låg till grund för fokusgruppsdiskussionerna. Tre fokusgrupper bestående av vardera åtta studenter, totalt 24 studenter, organiserades i direkt anslutning till de avslutade individuella bedömningen. Fokusgruppsdiskussionerna indikerade att denna typ av datorsimulering kan främja studenters reflektion och självinsikter (artikel I). Studie II illustrerar hur studenterna kunde bli medvetna om hur stereotypa föreställningar kan påverka bedömning i ett barnavårdsärende.

Utöver de båda studierna av socionomstudenters upplevelser av SimChild ingår i avhandlingen ytterligare två studier som på olika sätt syftar till att fördjupa diskussionen om användningen av datorbaserade simuleringar i socialt arbete. En scoping review av internationell forskning, med 16 ingående publikationer, visar att datorbaserade simuleringar i utbildning av socialarbetare fortfarande är i en prövande, preliminär fas. Av översikten framgår att datorbaserade simuleringar främst används för att främja specifika färdigheter men också förmåga till reflektion eftersträvas. I den sista artikeln (IV) diskuteras huruvida utvecklingen av datorbaserade simuleringar för undervisningsbruk kan bidra till utvecklingen också av forskningsmetoder i socialt arbete. Diskussionen illustreras med data från en pilotstudie med 63 studenter och flera forskningsfördelar med simuleringar framhålls: studiers externa validitet främjas av realismen i simuleringen medan den interna validiteten främjas genom möjligheter till kontroll.

Reflektion utgör en viktig teoretisk ram för avhandlingen och kan förstås som länken mellan socialarbetarens teoretiska kunskaper och praktiska färdigheter. För att förstå studenternas bedömningar och tolkningar i samband med den datorbaserade simuleringen utgår analysen från begreppen reflektion i handling, reflektion över handling och reflektion inför handling. Utöver dessa begrepp tar analysen även avstamp i kritisk reflektion, vilket bland annat innebär att synliggöra studenters förgivettagna föreställningar.

En central slutsats i avhandlingen är att simuleringar av SimChilds typ gör det möjligt för socionomstudenter att se skillnader i beslut och bedömningar, reflektera över varför dessa skillnader uppstår och reflektera över den betydelse sådana skillnader kan få för klienter.

Social work educators have long struggled with the challenge of finding appropriate strategies for fostering cultural awareness among their students. The purpose of this study is to illustrate how a computer-based simulation, SimChild, can be used in teaching about child protection to enhance cultural awareness among students and expand their insight into how personal biases can affect professional practice. In SimChild, individual students can assume the role of social worker and then collectively discuss the patterns emerging after their individual assessments have been aggregated. This study, based primarily on focus group data, reflects testing conducted at three Swedish universities. 

Socialtjänstens barnavårdsutredningar är ett av det sociala arbetets viktigaste och mest utmanande verksamhetsfält. Utbildningsprogrammet SimChild syftar till att bidra till den reflexiva förmåga och professionalism arbetet med utsatta barn kräver. SimChild är en interaktiv datorbaserad simulering av en barnavårdsutredning där deltagarna på ett realistiskt sätt konfronteras med vägval och beslutskonsekvenser.

One of the major challenges involved in social work education is how to create realistic environments in which students can practice necessary skills without risking the welfare of clients. Different types of simulations, such as case-based learning and role-play, have been used for many years to enable students to gain a deeper understanding of the processes and challenges involved in professional social work. However, the possibility of using computer-based simulations has not yet been explored in any depth. This study will present an on-going project that aims to create a computer based simulation through which students can gain a more realistic understanding of social workers' assessments of families and children at risk. ICT applications are often employed in this type of assessment today. In spite of attempts to use these methods to achieve a better structure and organization of family and child assessments, European research indicates that large discrepancies remain between assessments made by different social workers. The aim of our development project for social work training is to create a computer based simulation that will give students greater understanding of the assessment process and the tools available, as well as encouraging them to make a critical appraisal of the different phases of an assessment.