Mid Sweden University

Older transgender adults have lived through a period in which theirgender identities have been shamed, criminalised and pathologised.Research has highlighted the connection between previous experiencesof contact with the welfare state and concerns about similarexperiences in the future. Accordingly, this study aimed to examineolder trans women’s narratives of previous experiences with theSwedish welfare state from a life course perspective. The more specificaim was to analyse whether these experiences influence expectationsand concerns regarding future contact with welfare institutions.Interviews were carried out with eight older trans women aged 65–82years. The analysis focused on the narratives that emerged, with atheoretical framing of the life course perspective and trans temporality.The results are presented through three vignettes that illustrate variousexperiences of seeking support from the welfare state, as well as thepositive and negative aspects of this process. Further, the studyillustrates how these previous experiences can contribute toexpectations and concerns regarding potential future encounters withwelfare services. The study has important implications for social work, inthat it reveals the importance of understanding the consequences ofcisnormative history and how trans people have been subjected toinvisibility, shame and stigma.

Detta rundabordsamtal tar sin utgångspunkt i ett pågående antologiprojekt i socialt arbete, vars olika bidrag kretsar kring det sociala arbetets roll i att både navigera inom och påverka samhällsförändringar. Det sociala arbetets praktik karaktäriseras i många sammanhang av en spänning mellan att å ena sidan verka för social förändring för mer jämlika, rättvisa och levbara samhällen och å andra sidan kontroll och disciplinering för att motverka sociala problem. Genom att tala om levbara samhällen betonas socionomers etiska arbete för en värld där människor, såväl som mer än mänskliga livsformer och kretslopp, inte bara lyckas överleva dagen utan även förmår leva ett gott liv med framtidsutsikter. I samtalet utforskas det sociala arbetet och förändring genom att ta sig an följande frågor:

-Hur förstås förändring inom socialt arbete?

-Vem kan bidra till förändring och hur?

-Hur kan socialt arbete bidra till en mer inkluderande och levbar framtid?

- Vilka pedagogiska utmaningar uppstår i utbildning med koppling till ovan nämnda spänningsfält?

Frågorna diskuteras med utgångspunkt i kapitelbidrag som bland annat aktualiserar normkritisk undervisning och pedagogiska utmaningar för ett socialt arbete bortom cisnormen, hur socialarbetare förhandlar olika typer av diskurser inom ramen för en restriktiv migrationspolitisk kontext, samt grönt socialt arbete i ljuset av globala kriser; såsom klimat- och ekonomiska kriser, krig, ofrivillig migration och rättigheter som rullas tillbaka.

Avhandlingen har ett tvådelat syfte, dels undersöks vilken kunskap som finns om äldre transpersoner i forskning och inom det sociala arbetets profession, dels undersöks äldre transpersoners livserfarenheter av kontakter med samhällets välfärdsinstitutioner och hur gruppen ser på liknande framtida möten. Med hjälp av en kvalitativ design genomfördes tre delstudier. Den första delstudien är en kartläggande systematisk litteraturöversikt som analyserats med hjälp av tematisk analys. Den andra delstudien bygger på semistrukturerade intervjuer med 16 socialsekreterare och empirin har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Den tredje delstudien baseras på berättarfokuserade intervjuer med åtta transpersoner över 65 år och empirin har analyserats med narrativ analys. Avhandlingen har en kritisk socialkonstruktivistisk ansats och det tillämpade teoretiska ramverket omfattar begreppen kön, ålder, livslopp och handlingsutrymme. Resultatet visar att det finns begränsad kunskap om äldre transpersoners erfarenheter och behov, både i socialt arbete som forskningsfält och som profession. Denna omständighet kan påverka socialsekreterares professionella beredskap att möta äldre transpersoners behov. Ytterligare resultat visar att de äldre transpersonernas erfarenheter av möten med välfärdsinstitutioner påverkar deras inställning till att söka stöd i framtiden. När avhandlingens resultat sammanförs, och perspektiven från socialarbetare och äldre transpersoner integreras, framträder osäkerhet som något som delas av båda grupperna. Om både socialsekreteraren och den äldre transpersonen upplever osäkerhet i mötet kan det leda till att frågor som ställs liksom svar som ges inte bidrar till att ge en korrekt bild av behovet av stöd liksom att fel insats beviljas. 

In Sweden, transgender (in short “trans”) activism is not a new phenomenon, however, it is unclear exactly how long it has been conducted, where some believe that it has existed long before its relatively new visibility. The trans activist movement has extensive knowledge of the situation for trans people and works actively to conduct knowledge-enhancing initiatives in Sweden, including training for staff in human service organizations. Previous studies show that knowledge about trans issues among social workers is limited and that the services for trans people are deficient. This study, therefore, examines personal experiences of people who have been involved in trans activism in Sweden for a long time and how they outline the challenges that social work face in the present time and in the future. The study is based on in-depth qualitative interviews with seven Swedish trans activists and the collected material was analysed using the content analysis method.  The analysis is structured around three themes: (1) Trans activism: Why and How?, (2) The role of trans activist organisations: How to achieve change?, and (3) Politics and Knowledge.  Implications as well as challenges for social work are suggested as identifying the own room for manoeuvre as well as a need for increased knowledge and training. Future research is recommended with a larger sample where activists that are not connected to the larger trans organisations in Sweden are to be included to a higher degree.

Merparten av Sveriges socionomutbildningar innehåller inte några formulerade inslag om transpersoner och ickebinära som utsatt grupp. Samtidigt visar forskning och rapporter från myndigheter liksom svenska regeringen stora brister i bemötande av transpersoner och ickebinära när det kommer till både primär och specialiserad hälso- och sjukvård, ungdomsmottagningar, skolverksamhet, socialtjänst, etc. Begränsad kunskap är en faktor bland flera (så som till exempel avsaknad av resurser) som negativt påverkat socialarbetares professionella förutsättningar att möta transpersoner och ickebinäras behov. Socionomer med adekvat kunskap kan dock bidra till att förbättra transpersoners och ickebinäras hälsa och livsvillkor. Med tanke på den globala politiska och strukturella utvecklingen som i hög grad påverkar dessa grupper negativt, är det av stor vikt att inkludera dessa typer av frågor i socionomutbildningen.Med bakgrund av detta började Institutionen för psykologi och socialt arbete vid Mittuniversitetet att erbjuda två kurser i ämnet (grundnivå och avancerad nivå). Vi som presenterar arbetet heter Sofia Smolle (skapade kursen och tidigare kursansvarig) och Signe Bremer (nuvarande kursansvarig). Båda har varit med sedan start. Med föreliggande paper avser vi summera arbetet med kurserna och dess innehåll samt föra en diskussion kring pedagogiska utmaningar. Vilka risker finns det exempelvis i att undervisa om marginaliserade gruppers villkor utan att samtidigt också bidra till viss stereotypisering? Hur bemöter en som lärare en stor blandning studenter som å ena sidan kan ha mycket förkunskap och egna erfarenheter kopplade till kursens tema, men som samtidigt å andra sidan kan ha mycket begränsade förkunskaper och präglas av en ängslighet inför att säga fel?

Sweden is often described internationally as a progressive country regarding issues affecting transgender (in short “trans”) people, although it is possible to identify several areas for development. One is the professional treatment of older trans adults which has been described as deficient in many ways (e.g. in the social work field) (cf. Smolle & Espvall, 2021). Therefore, the purpose of this study has been to examine older trans adults' previous experiences of treatment and what significance this has for future meetings with social workers in public welfare institutions, such as when applying for elderly care interventions. Particular focus has been on expectations and concerns, which has contributed to identifying certain challenges and implications for social work. Qualitative in-depth interviews were conducted with eight trans people (65-82 years). The interviews were analysed using qualitative content analysis and theories applied for interpreting the material were gender theory and queer theory. The results indicate experiences of heteronormative assumptions and, based on this, fear of being treated differently or being subjected to abusive treatment when meeting professionals. A suggestion for future research is to focus further on older trans adults' experiences of becoming recipients of elderly care interventions. 

Transgender and non-binary (TNB) people are facing high levels of violence, harassment, discrimination, and family rejection. Because of the injustice, oppression, and inequalities, that TNB people are facing, social work needs to respond in order to provide help and support. Social workers may encounter TNB colleagues and clients within many areas of social work practice, such as family therapy, youth work, eldercare, and the homeless population. It is therefore essential that knowledge on this area as well as critical perspectives on gender, which go beyond cis-normativity, is developed. This chapter is guided by the following questions: What does the situation on TNB rights look like in a European context? What knowledge do we have on TNB experiences in relation to social work? What could we gain from letting critical transgender studies intersect with critical social work? How do we avoid cis-normative social work, and how can we work towards a TNB-affirmative social work practice?

In Sweden, transgender (in short “trans”) activism is not a new phenomenon, however it is unclear exactly how long it has been conducted, where some believe that it has existed long before its relatively new visibility. The trans activist movement has extensive knowledge of the situation for trans people and works actively to conduct knowledge-enhancing initiatives in Sweden, including training for staff in human service organizations. Previous studies show that knowledge about trans issues among social workers is limited and that the treatment of trans people is deficient. This study, therefore, examines what social work can learn from Swedish trans activism, to acknowledge and meet potential needs among older trans individuals. The study is based on in-depth qualitative interviews with seven Swedish trans activists and the collected material was analyzed using the content analysis method.  The analysis is structured around three themes: (1) Trans activism: Why and How?, (2) Societal Context: Politics and Knowledge, and (3) Development and change: The Rights of Older Trans Adults. The results indicate that a lack of knowledge about the needs and rights of older trans adults issues can counteract or complicate positive change in this area. What factors that drive change are concluded to increased visibility and knowledge through advocacy work that takes place in the form of education and training. Implications for social work are suggested as identifying the own room for manoeuvre as well as a need for self-reflexivity and norm-critical approaches. Future research is recommended with a larger sample where activists that are not connected to the larger trans organizations in Sweden are to be included to a higher degree.