Mid Sweden University

Comprehensive Sexuality Education (CSE) is central to promoting adolescents' sexual health and rights. In Sweden, CSE is now referred to as Sexuality, Consent and Relationships (SCR) education, following a curriculum revision in 2022. This study explored how upper secondary school students (aged 16-19) experienced SCR education. A digital questionnaire was completed in the classroom by 1378 students (68% response rate) in early 2025, and data were analysed using bi- and multivariate methods. Most participants (61%) reported receiving sufficient education, yet notable gaps and inequalities were evident. Girls and non-heterosexual students were more likely to describe their education as insufficient. One in four students wished SCR contents had been covered more extensively, particularly violence in relationships - a theme viewed as important but often overlooked in teaching. These findings highlight disparities and unmet needs in SCR education, suggesting inequitable access to comprehensive and inclusive teaching relevant to students which may constrain their ability to build informed, respectful, and safe relationships. Strengthening the implementation of Sweden's SCR curriculum is therefore essential to ensure equitable learning opportunities that reflect young people's diverse realities.

Poor mental health in adolescent boys and girls has been linked to both in-person and online sexual harassment (SH), but studies have typically analyzed the association using a single measure. The aim of this study was to explore the associations of SH victimization using different measures and cut-off values for mental ill health among adolescents. The study used a cross-sectional design with data collected by a web-based questionnaire in 2012. Participants were 1,026 students in grades 7–9 in nine public and one independent school in Sweden. Data were analyzed with logistic regression models for the total sample and separately for girls and boys. In the total sample, all forms of victimization were significantly positively associated with all dependent variables of mental ill health irrespective of the cut-off values used. ORs ranged from 1.54 (95% CI: 1.14, 2.08) for low quality of life using a cut-off value of < 7 and SH victimization, to 5.12 [95% CI: 3.52, 7.46] for self-harm and SH and online unwanted sexual solicitation (USS) combined. Statistically significant associations were also found in the analyses stratified by gender, with a few exceptions. There were no consistent patterns in the differences between girls and boys. The results imply that questions about SH should be included in adolescent mental health research and can inform the choice of measures used to assess mental ill health. The consistent associations shown for SH victimization and mental ill health should be of interest for policy makers for adolescent health promotion.

Pornografikonsumtion bland unga killar har ett samband med psykisk ohälsa. Syftet med denna studie är att undersöka samband mellan pornografikonsumtion och olika psykosociala faktorer. Bland de oberoende variablerna inkluderas, samt cyber- och fysisk sexuellt och mobbningsrelaterat förövarbeteende. Vidare analyseras socialt stöd, ensamhet, depressiva symtom, ångest, psykosomatiska besvär,  fritidsaktiviteter (gaming, fysisk aktivitet), samt skolrelaterade variabler såsom skolfrånvaro/skolk. Data analyseras med logistisk regression för att identifiera potentiella risk- och skyddsfaktorer för pornografikonsumtion bland unga killar. Resultaten förväntas ge en djupare förståelse för hur olika sociala och individuella faktorer samspelar i unga killars konsumtion av pornografi och därigenom bidra till framtida preventiva insatser

Tidiga och samordnade insatser (TSI) för barn och unga i risk för psykisk ohälsa genom samverkansmodellen HLT (förskola, hälso- och sjukvård och socialtjänst) kan bidra till en mer jämlik framtida hälsa, men implementeringen behöver studeras i olika kontexter och för olika målgrupper för att utvärderas och utvecklas.

Syfte: Syftet var att processutvärdera implementeringen av samverkansprojektet HLT i Sollefteå kommun med fokus på framgångsfaktorer och hinder, utifrån ett landsbygdsperspektiv.

Metod: Kvalitativ fallstudiedesign där tre fokusgruppdiskussioner och enkätundersökningar genomfördes med fyra olika målgrupper; förskole-team, skol-team, styrgrupp och ledningsgrupp, mellan oktober 2022 och april 2023. Fokusgrupp-diskussionerna spelades in och transkriberades, och analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

Resultat: Projektorganisationens förförståelse om vad HLT innebär, visade på mognad i de olika verksamheterna. Alla deltagare ansåg att målet med HLT-implementeringen var att uppnå en god samverkan, vilket alla, på olika sätt, uttryckte att de hade uppnått. Framgångsfaktorerna handlade om själva strukturen i HLT-modellen, stödet från ledningen, flexibla mötesformer och personkännedom som underlättade i en landsbygdskontext. Utmaningarna handlade om de långa avstånden och svårigheter med att rekrytera personal, vilket påverkar jämlikhetsaspekter (vilka som kan erbjudas HLT-samverkan, och innehållet i det stöd som HLT-samverkan kan erbjuda). För den fortsatta implementeringen behöver en plan utvecklas för hur nya teammedlemmar rekryteras och introduceras i HLT-arbetet och ett målarbete behöver startas där gemensamt uppsatta mål kan mätas och följas över tid (effekt-, resultat och processmått). Fortsatt stöd behövs från ledningen, och en projektledare som kan vara länken mellan de olika teamen, och mellan ledningen och teamen.

Slutsatser: Intersektoriell samverkan och kunskapsutbyte skapar en breddad bild som möjliggör tidig identifiering av behov och stöd till barn och unga. Landsbygdskontexten gynnar teambygge men långa avstånd i kombination med bristande resurser och avsaknad av mätbara mål utgör hinder för långsiktig hållbarhet.

Introduction: An increasing number of schools are recognizing the importance of addressing students' mental health based on the association with educational outcomes and long-term health. The school organization and the members of the school staff play important but, in several ways, challenging roles in this work. The purpose of this study was to explore views of staff from schools and school health services on mental ill health among students and their own role in detecting and managing it.

Methods: A qualitative study was conducted in a sparsely populated municipality in northern Sweden. In total, 40 participants from three secondary schools and the school health services participated either in focus groups or individual interviews. Participants were teachers, assistants, school nurses, school counselors and psychologists. Data were analyzed using thematic analysis.

Results: The analysis revealed the main theme Student mental ill health: an increasing problem handled with insufficient resources and two subthemes, i.e., Uncertainty in interpreting students' signs of mental ill health and the need to clarify roles and establish a supportive organization.

Conclusions: It was concluded that school staff were uncertain regarding how to interpret signs of mental ill health among students and required better knowledge and more resources to help students with mental ill health. A clearer organization and consensus regarding support for students with mental ill health were also necessary in light of the division of responsibilities between school staff and the school health services.

Background: The suicide prevention program Youth Aware of Mental Health (YAM) has been developed and used as a universal school mental health program aimed at 14–16-year-olds. The purpose of YAM is to increase adolescents’ knowledge about mental health and develop skills to face life's difficulties. The program aims to promote the development of young peoples’ problem-solving skills and emotional intelligence.The purpose of the study was to evaluate a YAM intervention in a municipality in a rural area in the northern Sweden from the school -staffs’ and YAM instructors’ perspective.Methods: Interviews were made before and after the intervention with a total of 43 staff from three schools, the student health service, and the municipality. A thematic content analysis was conducted.Findings: The results show limited changes of using YAM on young peoples’ problem-solving skills. The developed themes were related to aspects on the rural context, the society, inability of the pupils to meet demands, school-staff mistrusting mental illness trends, role conflicts and unsecure responsibilities among the school-staff.Conclusion: For a rural area with small school units, YAM needs to be adapted to the local context and involve the schools to make them stakeholders, not just recipients of a top-down distributed intervention. It is also important to use YAM as part of a whole school approach in the work with school mental health. The work thus becomes more in line with a health-promoting approach.

Studies of co-occurrence of online and offline victimisation of bullying and sexual harassment and its associations to mental health outcomes among youth are scarce. To inform future study designs, the aim of this brief communication was to map co-occurrence of online and offline bullying and sexual harassment victimisation among adolescents. Data were collected in 2011 in nine schools in Northern Sweden, n = 1193 (boys = 566; girls = 627). Absolute and relative frequencies were calculated to find combinations of victimisation: one, two, three, or four forms. Reflecting a picture of the early days of online victimisation, in total fifty seven percent (57%) of adolescents were victimised. Single occurrence victimisation was 21.2% (offline sexual harassment was most common irrespective of gender), showing that most youths were victimised in a co-occurrence of two or more forms. Seven percent (7%) were victimised by all four forms of victimisation. Offline sexual harassment victimisation was present in the most common co-occurrences. Directions for future studies of victimisation and its associations to mental health outcomes are discussed.

Many schools in Sweden lack a proper indoor environment due to, e.g., poor thermal-envelope properties, overcrowded classes, poor visual appearance and insufficient ventilation. This study aims to explore the integration of a large number of indoor green plants into classrooms’ environments. This case study consists of three parts: measurements of the indoor environment including a final energy model, a questionnaire to the pupils with questions about their well-being and qualitative interviews with teachers. The case was two classrooms in a secondary education facility in central Sweden with an average annual temperature of 3 °C and a long and dark winter period with snow. The results showed 10% lower CO2 and slightly higher and more stable temperatures due to the green plants. Worries about climate change and war among the pupils decreased after several months with the plants and worry about infectious disease increased. The teachers experienced fresher air from the plants and used the plant stands for a flexible classroom design. The conclusion is that indoor plants have the potential to contribute to a better indoor environment, but due to the high number of uncontrolled variables (including the effect of COVID-19) in measurements of real-life conditions, more studies are needed.

Åre kommun har under 2019–2022 genomfört projektet Första hjälpen för psykisk hälsa för att öka den allmänna kompetensnivån i kommunen för att förstå och hantera psykisk ohälsa. I en del av projektet fick elever i årskurs 8 i kommunens skolor ta del av en intervention, Youth Aware of Mental Health (YAM). Fyra YAM-instruktörer utbildades och genomförde interventionen som syftade till att öka elevernas kunskap om psykisk hälsa och utveckla deras färdigheter att möta livets svårigheter.

Mittuniversitetet, institutionen för hälsovetenskaper, fick i uppdrag att utvärdera YAM, med avseende på skolpersonalens och centrala elevhälsans upplevelser av interventionens effekt på elevernas kunskaper och färdigheter om psykisk ohälsa, samt skolans kompetens att agera och hjälpa elever med psykisk ohälsa. Utvärderingen genomfördes med fokusgruppsintervjuer och individuella intervjuer av personal på kommunens skolor som arbetade med elever i årskurs 8, samt centrala elevhälsan. Datainsamling gjordes före interventionen med YAM (2019), och efter (2022), för att se om det skett någon förändring i personalens syn på frågeställningarna. Totalt deltog 23 personer före YAM och 20 personer efter YAM.

Resultatet visade inte på några större skillnader i intervjupersonernas syn på elevernas kunskaper och färdigheter kring psykisk ohälsa eller personalens egen kompetens att agera för att hjälpa elever med psykisk ohälsa, före och efter YAM. Utvärderingen identifierade ett antal utmaningar i genomförandet av YAM i Åre kommun, vilka pekade på ett behov av att tydligare förankra YAM i verksamheten, och som väckte frågor om hur den manualbaserade interventionen bäst kan implementeras i en glesbygdskontext. Resultatet beskriver även intervjupersonernas reflektioner mer generellt, när det gäller elevernas kunskaper om psykisk ohälsa och skolans kompetens att agera för att hjälpa de elever som har psykisk ohälsa.

Baserat på undersökningens resultat rekommenderas att en implementering av YAM involverar skola och centrala elevhälsan i en större utsträckning än vad som gjorts inom projektet, och att interventionen ses som en del i ett större arbete för att säkerställa att eleverna har förutsättningar att må bra och få stöd när de behöver det. Det är även önskvärt att interventionen följs upp. 

Skolpersonal bör ges ytterligare stöd när det gäller kunskap om, och hantering av, elever med psykisk ohälsa. Det finns ett behov av en tydligare organisation och ansvarsfördelning mellan skolpersonal och centrala elevhälsan, och en större samsyn i att hälsa och lärande är varandras förutsättningar.

Dålig inomhusmiljö i grundskolor i Sverige verkar vara ett problem i många kommuner. I det här projektet har man tittat på om en installation av en stor mängd växter i ett klassrum skulle kunna ändra på det. Det finns nämligen forskning om visar att vi mår, både fysiskt och psykiskt, bättre om vi är omgivna av växter. Fysiskt för att de kan rena luften och omvandla koldioxiden till syre. Dessutom ökar de luftfuktigheten och reglerar temperaturen. Psykiskt kanske för att vi är en del av naturen och har levt i den största delen av mänsklighetens historia. Växter kan också skapa bättre akustik i rummet genom att absorbera ljudvågor. Dessutom finns det tidigare studier som visar att växterna kan öka både koncentrationsförmågan och minnet.Projektet hade tre olika perspektiv; design, miljö och hälsa. Platsen för projektet var en grundskola belägen i ett mindre landsbygdssamhälle i norra delarna av Sverige. Totalt installerades 350 gröna växter i fyra växtställningar, dessa fördelades sedan på två olika klassrum med ca 25 elever ur årskurs 8 vardera. Ett liknande klassrum (åk9) bredvid dessa användes som referensobjekt. Växtställningarna designades av industridesignstudenter på Mittuniversitetet och skulle resultera i fungerande prototyper med automatisk bevattning. Projektet pågick under två terminer, höstterminen 2019 och vårterminen 2020.Mätningar av inomhustemperaturen visade att de gröna växterna bidrar till en mer stabil temperatur och till och med kan öka temperaturen något, vilket kan användas för att minska värmebehovet. Effekterna på luftfuktighet var endast högre i klassrummen med växter under natten när ventilationsflödet var lågt. Koldioxidnivåerna i klassrummen med växterna var 10 % lägre under undervisningstiden jämfört med kontrollklassrummet vilket indikerar att gröna växter skulle kunna användas för att minska ventilationsluftflödet och därigenom minska värmeenergiförluster. Energiberäkningen visade upp till 18% minskning på uppvärmningsbehovet. Mängden luftburna partiklar var redan låg och man kunde inte se någon förändring efter installationen av växterna.I början uppskattade både lärare och elever att de hade fått ett “grönt klassrum”. Minnet och koncentrationsförmågan hos eleverna blev bättre. I mätningen ett halvår senare hade dock effekten avtagit. Det är svårt att säga om detta berodde på hemmablindhet, Covid 19-pandemin (som hade brutit ut en månad tidigare) eller för att det var problem med några av bevattningssystemen som gjorde att vissa växter vissnade. Kanske en kombination.Resultaten av det här projektet kan ge kunskap och inspiration till kommuner och skolor om hur de kan förbättra inomhusklimatet med växter som ett kostnadseffektivt komplement till befintliga ventilationssystem som också kan förbättra elevernas och lärarnas prestationer och välbefinnande. Det är värt att notera att den här studien genomfördes på landsbygden där det redan är en bra luftkvalitet. Därför vore intressant att genomföra en liknande studie i ett storstadsområde men sämre luftkvalitet och även i andra med typer av byggnader med lägre ventilationsflöde.Det är också värt att notera att när projektet befanns sig i halvtid inträffade en pandemi, covid-19, som gav en betydande påverkan på både många samhällsfunktioner och för många människor. Detta kan ha påverkat resultatet av effekterna i mätningarna av hälsa och koncentration.

Many municipalities in Sweden seems to have a problem with indoor environment in primary schools. In this project, we have looked at whether an installation of a large number of plants in classrooms could change that. Previous research has found that humans feel both physically and mentally better if we are surrounded by plants. Physically, because they can purify the air and convert carbon dioxide to oxygen. In addition, they increase the humidity and regulate the temperature. Mentally, perhaps because we are part of nature and have lived in it most of human history. They also create better acoustics in the room by absorption of sound waves. In addition, some previous studies show that plants can increase both the ability to concentrate and memory.The project had three different perspectives; design, environment and health. The site for the project was an elementary school located in a small rural community in the northern part of Sweden. A total of 350 green plants were installed in four plant stands distributed in 2 different classrooms with about 25 students in grade 8 in each room. A similar classroom (grade 9) next to these was used as a reference object. The plant stands were designed by industrial design students at Mid Sweden University and would result in functional prototypes with automatic irrigation. The project lasted for two semesters, the autumn semester 2019 and the spring semester 2020.Measurements of the indoor temperature showed that the green plants contribute to a more stable temperature and can even increase the temperature slightly, which can be used to reduce the need for heat. The effects on humidity were only higher in the classrooms with plants during the night when the ventilation flow was low. The carbon dioxide levels in the classrooms with the plants were 10% lower during the teaching time compared to the control classroom, which indicates that green plants could be used to reduce the ventilation airflow and thereby reduce heat energy losses. Energy modelling showed a reduction of up to 18% in heating demand. The amount of airborne particles was already low and no change could be seen after the installation of the plants.In the beginning, both teachers and students appreciated that they had been given a "green classroom". The students' memory and ability to concentrate improved. In the survey six months later, however, the effect had diminished. It is difficult to say whether this was due to home blindness, the Covid 19 pandemic (which had broken out a month earlier) or because there was a problem with some of the irrigation systems that caused some plants to wither.The results of this project can provide knowledge and inspiration to municipalities and schools on how they can improve the indoor climate with plants as a cost-effective complement to existing ventilation systems that can also improve students' and teachers' performance and well-being. It is worth noting that this study was conducted in a rural area where there is already a good air quality. Therefore, it would be interesting to carry out a similar study in a metropolitan area with poorer air quality and also in other types of buildings with lower ventilation flow.It is also worth noting that when the project was at half-time, a pandemic, covid-19, occurred which had a significant impact on both many societal functions and for many people. This may have affected the results of the effects in the measurements of health and concentration.