Ett dukat bord - en utställning om sopor och samhälle

När vi sätter oss till bords, så är det inte bara för att äta utan också för en trivsam stund. Så inleds Ett dukat bord från 1955 av Lilly Arrhenius. Men vad säger det dukade bordet om vårat samhälle? Idag, 70 år senare har trivseln fått sällskap av något annat: avfall. Soporna har smugit sig in i våra kök, i våra skåp och på våra tallrikar. Hela 60 procent av hushållsavfallet som idag bränns hade kunnat sorterats för återvinning. Förpackningarna som trängs i köksskåpen bidrar till att Sverige missar återvinningsmålen för plast, papper och kartong. I år igen. En tredjedel av all mat som produceras i världen slängs. Och hela 5 gram plast i veckan får vi i oss via mat och dryck. Det är som att tugga i sig ett kreditkort varje söndag. PFAS, ett evighetsavfall från bland annat besprutningsmedel och bevattningar, sköljs ned i våra kroppar när vi dricker apelsinjuice eller vinet från Systembolaget. Vad hände egentligen med det dukade bordet? Med den här utställningen vill vi väcka tankar och skapa samtal om livsstil och livsmiljö. Den är ett manifest för ett samhälle som måste designas om. Så även miljöer där vi hanterar avfall. Alla ska kunna vara med i omställningen till en hållbar framtid.

Källor

Naturvårdsverket, 2024, Avfall Sverige, 2023, Gap Report, 2025, WWF, 2019*,                  Naturskyddsföreningen, 2024, 

*Studien har sammanställts av forskare vid University of Newcastle på uppdrag av WWF och bygger på ett 50-tal vetenskapliga studier om människors intag av plast.                                     wwf.se/plast

Utställningen bygger på fotografier, installationer med koppling till forskning och är ett samarbete mellan Anna-Sara Fagerholm, doktorand universal design och Donald Boström, fotograf och bildjournalist. Tack även Martina Bergström, design lampa & tryck, Mikael Becker, tryck samt Niklas Fagerholm & Kristina Brink, reflektion idé.

Kamikatsu i Japan blev 2003 världens första kommun att genomföra "zero waste" och är idag en global förebild för cirkulära samhällen. Skulle Kramfors kunna bli vårt Kamikatsu? Anna-Sara Fagerholm berättar om Kamikatsus resa mot avfallsfrihet och hur design påverkar våra val. Hon forskar om hur vardagsdesign kan skapa mer hållbara samhällen. Genom en fältstudie i Kamikatsu 2024 har hon undersökt detta närmare och kommer hit för att dela med sig av sin erfarenhet och kunskap!

Mängden avfall ökar men återvinningen hänger inte med. Under föredraget presenterar Anna-Sara Fagerholm vad som skapar problemet och ger inblick i hur vi kan designa oss ur det.

Since 2003, Kamikatsu in Japan has established a sustainable zero-waste practice that has achieved a recycling rate exceeding 80%. By exploring how the community has shaped itself around the zero-waste concept, this paper aims to enhance our understanding of zero waste in practice from a universal design perspective. Interviews and photo documentation were used to gather data. The zero-waste concept was not driven by technical solutions. Instead, the results highlight what initiatives contributed to the design of the zero-waste concept. Key themes presented include fostering a lifestyle shift, changing norms, creating co-located experiences, establishing an incentive system, and developing self-awareness routines. The paper also addresses the challenges and opportunities from a universal design perspective when applying zero waste, emphasizing the importance of designing for diverse needs while promoting long-term environmental sustainability. This research contributes to the understanding of zero waste practices, combining the ecological dimension with the social dimension of sustainable development.

Syftet med licentiatavhandlingen har varit att utifrån ett universellutformningsperspektiv undersöka vad som kännetecknar dagensåtervinningsmiljöer i kommunala hyreshusområden och vilka värden somär kopplade till dem. Den första studien genomfördes på lokal nivå i enkommun i Norrland. Metoden som användes på plats var go along-studiermed deltagare från det kommunala återvinningsföretaget och det kommunalabostadsföretaget. I den andra studien användes designetnografi som metod.Den genomfördes på nationell nivå genom att studera 27 återvinningsmiljöerrunt om i Sverige. Resultaten pekade på tre framträdande normer iåtervinningssammanhang: Normatnormen: återvinning är för den ”normala”personen. Tekniknormen: återvinning är en teknisk fråga. Skyltnormen:återvinning beskrivs med skyltar som informerar om hur hyresgästen ska sorterakorrekt. Studien visar också hur design bidrar till upplevelsen av inkluderandeåtervinningsmiljöer; det handlar om att utforma miljöer som är både tillgängligaoch estetiskt tilltalande. Resultaten från de två studierna tydliggör däremotatt dessa miljöer inte är designade utifrån det synsättet. I sammanhangetpresenteras begreppet ”tillgänglighetsestetik”, vilket kan vara del av ettframtida ramverk för att bygga estetikens värden inom universell utformning.

Titel: Co-design som metod för kursutveckling ur ett norm-kritiskt perspektiv 

Författare: Semra Sahin, Karina Göransson, Anna-Sara Fagerholm

Bakgrund & syfte

Den här studien bidrar till ökad kunskap om hur co-design som metod kan användas för kursutveckling av kollegor inom högre utbildning. Målet med att använda co-design är att väcka latent kunskap genom kreativt samskapande workshops (Sanders, 2001). Studien bygger på material från en serie workshopar genomförda inom ett ämneskollegium vid en svensk designskola i syfte att stärka utbildningarnas kvalitet ur ett normkritiskt perspektiv. Under workshoparna involveras samtliga kollegor i lärarlaget aktivt att delta för att säkerställa att resultatet uppfyller behov som är användbart i utvecklingen av kurser på kandidatnivå.  Syftet med studien är att utveckla kunskap om hur co-design som metod kan användas i utveckling av kurser.   

Metod och teori

Metoden co-design bygger på en iterativ visuella process och involverar aktivt deltagande i samskapande workshops (Sanders & Stappers, 2008). Totalt har tre workshop genomförts under 2023 med 18 deltagare, samtliga anställda vid lärosätet. Under workshoparna användes ett i förväg förberett material bestående av tidsplan, spelpjäser, lärandemålkort, momentkort, lokalerkort, teknikkort, idéparkeringskort. Avsikten var att i kollegiet tillsammans ta fram idéer för ny struktur och nytt innehåll för kursen examensarbete. Som normkritiskt verktyg för att ge strukturerad återkoppling på arbetet användes “Show & Tell Feedback Sessions”. Under dessa sessioner fick deltagarna i workshops i ett första steg ge skriftlig feedback på arbetet och i ett andra steg beskriva sina associationer och känslor kopplat till processen (Paim et al., 2016). Ett normkritiskt perspektiv har varit vägledande i co-designprocessen för att möjliggöra ett mer inkluderande och deltagande arbetssätt (Nilsson & Jahnke, 2018). Avsikten har varit att frångå det traditionella tanke- och handlingssättet i arbetet med kursutveckling.   

Resultat  

Resultaten visar på vilket sätt co-designworkshops kan användas i kursutveckling ur ett normkritiskt perspektiv. I stället för att endast utgå ifrån textbaserade dokument, såsom kursplaner, kursutvärderingar och högskoleförordningens krav, har co-design som metod resulterat i att hela kollegiet arbetat tillsammans i en iterativ och visuell arbetsprocess. Metoden öppnar upp för kreativt och inkluderande sätt att arbeta med kursutveckling.

Keywords: aktiv deltagande, co-design, kursutveckling, driva förändring, inkluderande arbetssätt

Referenser

Nilsson, Å. W., & Jahnke, M. (2018). Tactics for Norm-Creative Innovation. She Ji: The Journal of Design, Economics, and Innovation, 4(4), 375–391. https://doi.org/10.1016/j.sheji.2018.11.002

Paim, N., Bergmark, E., Gisel, C., & Moravská galerie v Brně (Eds.). (2016). Taking a Line for a Walk: Assignments in design education (First edition). Spector Books.

Sanders, E. B.-N. (2001). Virtuosos of the Experience Domain. IDSA Education Conference.

Sanders, E. B.-N., & Stappers, P. J. (2008). Co-creation and the new landscapes of design. CoDesign, 4(1), 5–18. https://doi.org/10.1080/15710880701875068  

Designforskningens oumbärlighet

Av Anna-Sara Fagerholm, Karina Göransson och Per-Olof Hedvall

Design har betydelse i samhällsbygget eftersom den gestaltade livsmiljön påverkarmänniskor i deras vardag (1). Inom designämnena vid Mittuniversitetet bidrar vitill att lösa samhällets utmaningar när det gäller hållbar utveckling med kopplingtill miljö, människa, mångfald, mat och medicin. Det gör vi genom att arbeta medforskning som tillämpar och bygger vidare på våra kompetenser inom gestaltningoch designmetodik. Genom designforskning, i nära samverkan med människor ochmiljö, arbetar vi för att förverkliga omställningen till förnybar grön energi, återvinningpå alla samhällets skalor, cirkulär ekonomi och alla människors rätt till god hälsa,välbefinnande och inkluderande livsmiljöer. Forskningen kännetecknas av att denkombinerar konstnärliga och vetenskapliga arbetssätt och drar nytta av de tre ämnenaindustridesign, grafisk design och fotografi.Att skapa saker för ett ändamål har sin uppkomst samtidigt som mänskligheten.

Behovet av att designa går tillbaka till våra förfäder och design som praktik har funnits i mer än 2,5 miljoner år, ända sedan de första spjuten och verktygen tillverkades (2, 3). Idag handlar design om utveckling av symboler, produkter, miljöer, processer, tjänster,program och system. Gemensamt är att designlösningarna har tillkommit med ensärskild avsikt och för att lösa olika behov. Tidigare och nuvarande generationer hardesignat sig in i den ohållbara situation som samhället är i just nu. Design är en lösningför att slå in på vägen mot en samhällsutveckling som är mänskligt, ekonomiskt ochekologiskt hållbar. Det finns på så vis en transformativ kraft i design som både kanöppna upp för utveckling och förhindra den.

Människa och miljö i fokus

I forskningen tillämpar vi ett universal design-perspektiv som innebär ett normkritisktmångfaldstänk och att den design som tas fram är inkluderande. Ett hållbartsamhälle bygger på omsorgsfullt gestaltade och inkluderande livsmiljöer med godaförutsättningar att påverka utvecklingen av den gemensamma miljön (1). Design somen utvecklingskraft för förändring präglar både våra grundutbildningar och forskning.Det synsättet kan i sin tur spåras tillbaka till Nobelpristagaren Herbert Simon sompoängterade att design handlar om att förflytta en situation till en önskad situation (4). Karaktäristiskt är att vi utvecklar kunskap genom samskapande designprocesser där människa och miljö är i fokus. Forskningen är situerad och bygger på metoder som handlar om att vara i samhället och fånga skeenden i sin kontext. Problem somundersöks utvecklas och konkretiseras parallellt och i takt med att designlösningaroch resultat växer fram. I designprocesser är det sällan klart från början vilka genomarbetade designlösningar som skapas längre fram eftersom processen äriterativ och kreativ.

Gör skillnad regionalt och globalt

Vi fokuserar på tillgänglighet och delaktighet och att genom universell utformningmotverka diskriminering och öka inkludering (5). Det kan exempelvis beröra hur designkan bidra till hållbara aktiviteter i vardagen; i ett forskningsprojekt i Örnsköldsvikundersöks vilka mekanismer som styr våra attityder och beteenden och hur design kanha betydelse för att förbättra avfallshanteringen i kommunen (6). Designforskningenär ofta tvärvetenskaplig; i ett samarbete med Härnösands kommun var fokus hållbaralivsmedelssystem genom co-design och visualisering med inriktning på foodtechoch industriell symbios (7). I ett annat forskningsprojekt med Härnösands kommunär forskare från olika ämnen involverade där inflytande och delaktighet definieras,tillämpas och bedöms. Avsikten i den studien är att utveckla design som stödjervardagskompetensen för unga personer med intellektuell funktionsnedsättning.Andra exempel handlar om att söka ny kunskap genom konstnärlig praktik relateradtill platser av energiutvinning och miljöförändringar. Ett av forskningsprojektenfokuserar på Nämforsen, Ångermanälvens första vattenkraftverk, som en plats förkollektivt minne (8). I en studie tillsammans med Forum för genusforskning varjämlikhet och lika villkor centralt i design av en applikation mot härskartekniker.Designforskningen samverkar med Kvinnokliniken vid Region Västernorrland inomområdet hälsa och välfärd med syfte att stödja jämlik egenvård av kvinnor medbäckenbottenskador, och ett av resultaten har implementerats i vården i Kramfors (9).Vi intresserar oss även för hur visuella perspektiv kan öppna upp för mångfaldstänkför såväl individer som organisationer (10). Ett exempel är en studie som utforskar hurvisuella strategier används på organisationsnivå för att möjliggöra interaktivitet ochdeltagande handlingar, vilket i sin tur utgör kärnan i designaktivism (11).

Vi identifierar, undersöker och förändrar det som skaver i samhället. Vi utvecklarkunskap för en värld som svarar mot människors behov och vår miljö. Vi harredskap att ta oss an komplexa problem, visualisera scenarion och föreslå lösningar.Designforskningen vid Mittuniversitetet är oumbärlig för hållbar utveckling regionaltoch globalt.

Referenser

1. Sveriges Regering. Gestaltande livsmiljö [Internet]. 2017. Available from: https://www.regeringen.se/contentassets/8ecb8b5973924e6b9e93627c041d27a6/politik-forgestaltadlivsmiljo-prop.-201718110.pdf2. Nelson HG, Stolterman E. The Design Way: Intentional Change in an Unpredictable World. TheMIT Press; 2014.3. Redström J. Making Design Theory. The MIT Press; 2017.4. Simon H.A. The Sciences of the Artificial. 3rd ed. MIT Press; 1969.5. Hedvall P-O, Price M, Keller J, Ericsson S. Towards 3rd Generation Universal Design: ExploringNonclusive Design. Transforming Our World through Universal Design for Human Development.2022. p. 85–92. 94 GLOB AL A UTMANINGAR – LOK AL A LÖSNINGAR6. Fagerholm A, Haller H, Warell A, Hedvall P. What a Waste – A norm-critical design studyon how waste is understood and managed. Resources, Conservation & Recycling Advances.2023;19:200178.7. Haller H, Fagerholm A, Carlsson P, Skoglund W, van den Brink P, Danielski I, Brink K, MuratM,et al. Towards a Resilient and Resource-Efficient Local Food System Based on Industrial Symbiosisin Härnösand: A Swedish Case Study. Sustainability. 2022;14.8. Thompson LM. (In)visible powers: witnessing the ‘tourist-waters’ of Nämforsen. CulturalGeographies. 2023;30(2):325-332.9. Sahin S. Tjänstedesignprojekt på barnmorskemottagningen i Kramfors [Internet]. Designscen.2021. Available from: https://designscen.se/tjanstedesignprojekt-pabarnmorskemottagningeni-kramfors/.10. Göransson K, Fagerholm A. Towards visual strategic communications: An innovativeinterdisciplinary perspective on visual dimensions within the strategic communications field.Journal of Communication Management. 2018;22(1):46–66.11. Fagerholm A-S, Göransson K, Thompson L, Hedvall P-O. Activism online: Exploring howcrises are communicated visually in activism campaigns. Journal of Contingencies andCrisisManagement. 2023;1–10