Mid Sweden University

Working from anywhere, often associated with digital nomadism, is a growing trend that blurs the boundaries between work and leisure, with individuals choosing to work from tourist destinations. The phenomenon has caught the attention of academics, who mainly focus on the lifestyle aspects of digital nomadism. However, destination management organizations, as well as the tourism and hospitality industry, especially in Northern Europe, have been slow to recognize the phenomenon as relevant to tourism. The choice of place is an important factor in the system of anywhere work. Although defined as 'anywhere' workers, or digital 'nomads', their choice is largely based on the importance of being somewhere. In this choice, place matters as do the services that are offered there. Low living costs and good Wi-Fi connections are not everything. The chapter offers a literature review of the neglected, although very important, perspective of the tourism and hospitality industry response to the increasing numbers of anywhere workers, and how they can adapt to it to foster a more socially, economically and environmentally sustainable tourism. This type of visitors can be a low-volume, high-value segment, with longer stays, better integration into the host society, and more responsible consumer behaviour. 

The Baltic Sea coast is a primary recreation and tourism space for both the Swedish population and incoming tourists, not least from neighbouring countries. Depending on the geographical preconditions, activities in the littoral zone comprise both typical beach activities and boating, and bohemian lifestyle. Second homes are a common form of accommodation, attracting Swedes to the shore during summer and wintertime. 

Evenemangsbranschen kopplad till Sveriges idrotts- och friluftsliv har påverkats kraftigt av pandemin. I det korta perspektivet har tusentals människors jobb och fritid påverkats då aktiviteter uteblivit och evenemang ställts in. De långsiktiga konsekvenserna kan leda till en förändrad syn på hur man i framtiden kommer attresa, delta i evenemang och använda arenor. Detta får i sin tur konsekvenser förmiljön.Danna rapport beskriver och analyserar studier gjorda under 2020 för att bättreförstå vilka effekter inställda evenemang har gett upphov till, men också huruvida det finns något i pandemin som kan bidra till mer hållbara evenemang. Studierna utgår från frågorna hur arrangörer och konsumenter påverkas av pandemin, hur alternativa evenemangslösningar kan uppstå och hur erfarenheterna kantillvaratas efter pandemin. Rapporten bygger dels på tidigare forskning, dels på en enkät som skickats ut av Riksidrottsförbundet till samtliga anslutna föreningar våren 2020 (n=3 513), och på en enkät som Visit Stockholm och Göteborg & Co skickade till svensk allmänhethösten 2020 (n=3 159). En stor del av idrottsutövandet i Sverige sker i organiserad form i någon av landets idrottsföreningar. För föreningarna och utövandet är evenemang centrala, och uppemot 90 procent av alla intäkter som föreningarna förlorat under pandemins förstavåg kan kopplas till uteblivna evenemang. Det är givetvis en varierande grad av intäktsbortfall, men hårdast drabbade i ekonomiska termer är ishockeyn och fotbollen.De största intäktsbortfallen vid uteblivna evenemang kan kopplas till anmälningsavgifter, biljettintäkter, sponsormedel och försäljning. Men, det blir också tydligt att det finns påtagliga negativa effekter som inte i första hand rörekonomi.Vanliga icke-ekonomiska effekter är medlemstapp, liksom att färre aktiviteterleder till ökad fysisk och psykisk ohälsa, försämrad integration samt att idrotteninte längre får samma möjlighet att sprida glädje och gemenskap. Föreningarna framhåller behoven av ekonomiskt stöd men efterfrågar också stödbehov kopplat till att tolka riktlinjer, driva enskilda frågor gentemot iimyndigheter och andra, förnya evenemangen och inte minst hjälp medmarknadsföring i tider när evenemangen startar upp igen.Enkäten som under hösten riktades till den svenska allmänheten visar att mångakände sig negativt påverkade av inställda evenemang och ansåg att deras livskvalitet påverkats negativt.

Evenemang ligger nära livsstil för många besökare och i rapporten diskuteras begreppet serious leisure där evenemang konstateras påverka människors vardag före, under och efter själva evenemanget.De flesta respondenter anser att digitala evenemang inte helt kan ersätta de evenemang där man träffas fysiskt. Dock anger var femte respondent att digitala evenemang helt eller delvis kan vara ett fullgott alternativ för framtiden vilket är en stor framtida utmaning och möjlighet både kommersiellt och miljömässigt. Pandemin har ökat medvetenheten om trygghet och säkerhet. I rapporten konstateras att det finns en rad åtgärder som arrangörer kan vidta för att möta besökares oro och farhågor. Utöver handsprit, närvarande publikvärdar och annatefterfrågas också större avstånd till andra besökare. Detta kan innebära en utveckling med fler evenemang men med färre besökare.Studien synliggör miljömässiga effekter där det kortsiktigt blivit ett minskat elleruteblivet resande på grund av inställda evenemang. Relativt få arrangörer harjobbat med att anpassa sina evenemang till distansoberoende genom exempelvis streaming eller andra digitala tjänster. På längre sikt konstateras dock pandeminkunna leda till att hela eller delar av evenemang anpassas till ett digitalt format,vilket kan innebära minskat resande och minskad miljöbelastning. Det kan ocksåleda till ett ändrat användande av den infrastruktur som kopplas till evenemang,exempelvis minskat eller ändrat beroende av arenor. Sammantaget kan det konstateras att miljöfrågorna får står tillbaka under enbrinnande kris som en pandemi utgör. Fokus ligger på verksamheternas överlevnad, akuta åtgärder och uthållighet. Men såväl direkt som indirekt kanpandemin påverka svenskars evenemangsbeteende. Detta ändrade beteende kan isin tur påverka miljön både direkt och indirekt. Mer kunskap på området är nödvändig på väg mot målet och mer hållbara evenemang

Information and communication technology (ICT) is ubiquitous in tourism andthis changes not only tourists’ immediate behaviour, but also what tourism is. Inthis way, digitalisation is shifting perceptions of when tourism starts and ends,and how we can understand the term in principal ways. The aim of this workingpaper is to contribute to the debate about the consequences of today´s fastdigitalisation on tourism concepts. It does so by producing arguments on theconcepts of the (extra)ordinariness of tourism, travel information search, socialmedia, tourist behaviour, tourist experiences, and the definition of tourism. In thisway, the paper is based on observations from a wide range of perspectives. It alsoentails a short empirical study on digitalisation within regional destinationorganisations. In conclusion, the paper argues that we see a distinct conceptualshift away from parallel perceptions of everyday and tourism. Digitalisation is onemajor driver of this shift, as it is blurring the lines between dichotomies such ashome and destination, everyday and holiday. The paper ends with comments onthe importance of these insights for research, society, and industry, as well as forthe transfer of knowledge between these areas.

Knowledge on the influence of methods on research outcomes is scarce within experience studies. In this study, GPS devices were compared to smartphones to collect experience data in theme parks. Departing from the relevance of epistemology, it was assumed that the choice of method influences the results. We show that data collection modalities themselves influence empirical results when it comes to the number of reported experiences and their level of conveyed detail. The reported categories however are similar among the methods. We can also show that, and in which way, method choice influences the outcome of studies related to experiences.

The use of Global Positioning System (GPS) technology enables the study of tourists’ activities and movement patterns in real time. But what does this information tell us about tourists’ subjective experiences? The present paper accounts for the results from four case studies: two event studies and two destination studies. Two of these took place in the wintertime, and two in the summertime. Visitors carried a GPS device for one day, after which they answered a brief questionnaire. A total of 241 visitors participated in the study. Based on cluster analyses of distance measures calculated from the GPS data, several movement patterns were revealed. Three of these, labelled Main attraction visitors, Wanderers, and Specialists, emerged in all four cases. The reported experiences differed between the clusters, especially concerning negative experiences. In the destination studies, the clusters differed with regard to what was considered a negative experience, while in the event studies, the clusters differed with regard to how the tourists responded emotionally to their experiences. The authors conclude that GPS technology is a promising tool for tourism research but that, if one is to gain a full understanding of tourists’ experiences and mobility, it ought to be combined with other methods.