Mid Sweden University

Health was introduced as part of physical education (PE) in Sweden in 1994. This chapter focuses on both transformational processes and the lack thereof in PE and in physical education teacher education (PETE) in Sweden with the introduction of "health." Prior to that PE focused entirely on different bodily movements for about 170 years, and the demanded changeover has been markedly lagging. At the same time, scientific development within the field of physical activity and health has been strong during the past two decades. Presently, the PETE at The Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH in Stockholm, Sweden, is undergoing changes with the aim of creating a merger of perspectives from old, mainly sports-oriented, traditions in PE with newer individual and population health-related perspectives to a wider perspective of physical activity. These new perspectives are framed within diverse dimensions of the environment: for example, how the physical environment affects levels of physical activity and well-being and the need for sustainable development. The rationale for the latter perspective is that the contexts of bodily movement can affect the environment both positively and negatively and are thereby closely linked to both individual and public health. The transformational process described is still in an early state, and clearly future developmental steps are needed, some of which are described in the final section.

Background and Aim: Commuting by bicycle could contribute to public health, and route environments may influence this behaviour. Therefore, the aim of this study is to assess the potential associations between appraisals of the overall route environment as hindering or stimulating for bicycle commuting, with both perceptions of commuting route environmental factors in a suburban area and background factors. Methods: The Active Commuting Route Environment Scale (ACRES) was used for the assessment of bicycle commuters’ perceptions and appraisals of their route environments in the suburban parts of Greater Stockholm, Sweden. A simultaneous multiple regression analysis was used to assess the relationship between the outcome variable whether the overall route environment hinders or stimulates bicycle commuting and environmental factors (e.g., exhaust fumes, speeds of motor vehicles, greenery), as well as background factors (sex, age, education, income) as predictor variables. Results and Conclusions: The results indicate that in suburban areas, the factors aesthetics, greenery and bicycle paths seem to be, independently of each other, stimulating factors for bicycle commuting. On the other hand, flows of motor vehicles, noise, and low “directness” of the route seem to be hindering factors. A comparison of these results with those obtained from an inner urban area points to the importance of studying different types of built-up areas separately.

Ingress: "Gå ut och gå, det hjälper för mjältsjuka!" Så låter det i en avhandling från 1763 om nyttiga rörelser. I början av 1800-talet tog Per Henrik Lings gymnastik över som den högsta formen av hälsogivande rörelse, och det är först i modern tid som promenaden åter har tillskrivits läkande egenskaper.

Artikeln inleds med följande beskrivning av en motionspromenad sommaren 1783:

Den 11 juni 1783 skrev skulptören Johan Tobias Sergel ett brev till sekreteraren vid den svenska ambassaden i Paris, Nils von Rosenstein. I det omnämner han sina motionsvanor och deras bakgrund: "Jag delar min tid mellan arbete om dagen och om aftnarna promenad till Jerfva, som konungen skänkt år herr Schröderheim. Denne har öfverlåtit ett rum åt mig. Jag går dit hvarje afton och återvänder tidigt på morgonen, ty jag måste ha motion, om jag vill lefva." Sergel skrev vidare att han led av "en däst fetma, full av galla och osunda vätskor; läkarens diagnos är att det är dessa som framalstrar gikten och melankolien". Sergels start- och målpunkter var ateljén i trakten av Hötorget respektive gården Nederjärva vid Haga-Brunnsvikens norra ände. Det är ej känt vilken väg Sergel tog, men om han gick den kortaste vägen i båda riktningarna så motsvarar det drygt 13 km per dag. Det är en ansenlig sträcka, inte minst för en person med Sergels rondör.

Sergels promenad var ordinerad av en läkare och framstår i dag som så modern att man skulle kunna tro att den speglar ett synsätt som präglats av kontinuitet ända sedan 1700-talet. Men så är ingalunda fallet. På 1800-talet kom ett trendbrott med långvarig verkan. Mer om det senare, men först något om de bedömningar av rörelse och hälsa som präglade Sverige under 1700-talets andra hälft.

Denna samling av essäer ger inblickar i de kroppsliga rörelsernas mångfald av syften, uttryck och förutsättningar, alltifrån vardagliga behov av transport, motion och träning, till att tävla, uppleva naturen eller uttrycka sig genom dans. Dessa skilda former av rörelser belyses genom perspektiv från historia, samhällsplanering, fysiologi, psykologi, hälsoekonomi och medicin. Andra essäer handlar mer om en andlig rörelse. De berör frågor om värden i, och relationer till landskap. Det gemensamma för dem är att de, i deras tillämpning i denna skrift, beror av den förändring i natursyn som ägde rum mellan 1600- och 1700-talen. Utan den, inget friluftsliv och naturmöte så som vi känner det idag.

Bokens tolv essäer har följande rubriker:

• Romerska speglingar

• Pionjärverk om friluftslivets historia

• Människans muskler unikt flexibla

• Är förmåga att tåla smärta en del av undret?

• Cyklisterna får hjulen att snurra

• Idrott utan tävlingar är död

• Lättare steg längs Brunnsvikens stränder

• Om Palme och parken

• När Stockholm byggde bort cyklisterna

• Dansen i landskapet

• När mekanisk medicin gick om promenaden

• Sista vilan vid Brunnsviken

 The association between physical activity (PA) and variables of the perceived environment mainly originate from cross-sectional studies that introduced the idea that the environment influences the PA level of residents. However, the direction of cause and effect has not been solved with finality. The aim of this study was to investigate whether residents’ perception of their proximate environment differs depending on their level of PA in transport and recreation. We conducted a cross-sectional survey with residents of six different parts of thecity of Cologne, Germany. The sample of 470 adults (52.8% females; mean age =35.5 ± 13.8 years) filled in the Global Physical Activity Questionnaire (GPAQ),as well as the European Environmental Questionnaire ALPHA. To distinguishbetween residents with ‘low’ and ‘high’ PA, we split the samples into two on the basis of the specific median in transport- and recreation-related PA. In the ‘high’ vs. ‘low’ PA group of the overall sample, we noted 4–16% more ‘PA favourable’ environmental perceptions in seven of the 15 environmental variables. Multiple linear regression analyses were performed to investigate associations of socio-demographic correlates and transport- and recreation-related PA on the dependent variables of the environmental perception. In this case,levels of PA were significant predictors for eight of the 15 items concerning environmental perceptions. Thus, the present study introduces the idea that residents with higher levels of transport and recreational PA may perceive their environment in a more ‘PA-favourable’ way than residents with lower levels.

Every form of physical activity takes place in a certain physical environment. These settings can either be a specific delimited place, a facility or building (e.g., a school yard, a soccer field or a gymnastic hall) or they can be traces of movement in landscapes (e.g., after a walk in a forest, a kayak trip or a bicycle trip to work), and they can also be combinations of these two categories.

If they had been mapped, we would have been able to see a vibrant development of artefacts connected with physical activity in the landscapes during the 20^th century in Sweden. Just think of all the sport facilities, playgrounds, parks, walking paths in the mountains and exercise trails in the neighbourhood forests that were created during that period. In line with this, there was also a state-driven planning for the protection of landscapes of national value for outdoor life and recreation (Civildepartementet 1971; Kungl. Maj:t 1972). The climax in this respect occurred during the last decades of the Swedish welfare state, sometime during the 1970-80s. However, when we look at this period more closely it also becomes apparent that all forms of physical activity were not facilitated. Support for active transport by means of an infrastructure for cycling was not part of the dominant planning and investment agenda (Emanuel 2012a,b). Beginning with the 1990s, a neoliberal era followed, and with it a waning of interest in this respect by both the state and the municipalities was noted. Physical activity then became an issue that was up to the individual to solve on his/her own. Interestingly, this change in perspectives was followed by the establishment of a large number of private gyms. Consequences of the changed societal climate with respect to facilities for sport organisations are presented in a recent report from the Swedish Sport Federation (Riksidrottsförbundet 2012). 

Given the potentially important effect of physical activity on public health (cf. Pedersen & Saltin 2006), the health-geographical dimension of physical activity is of clear relevance in many fields of study. In our times this dimension is also of importance for understanding, e.g. the effects of urbanisation, as well as ethnic and social segregation in urban areas (cf. Svastisalee et al. 2012). Furthermore, there is a great need to know more about circumstances in which levels of health-enhancing physical activity (cf. Haskell et al., 2007) can be encompassed within the population and at the same time contribute to a sustainable development (Schantz 2002a,b; Schantz & Lundvall 2014). 

Considering all the above, it can be seen as a curious truth that scientific descriptions and analyses of physical activity and conditions for it in a spatial context are a very recent phenomenon. This is reason enough to start this chapter by placing the current interest in the physical activity–environment relationship in a historical context. Afterwards, some principal aspects of the relationship between physical activity, the environment and health will be illuminated. This will be followed by a listing of examples of different paths taken so far, particularly in Sweden, to analyse these relationships.

Background: Sedentary behaviour in general and sitting time in particular is an emerging global health concern. The aim of this study was to provide data on the prevalence of sitting time in German adults and to examine socio-demographic and environmental correlates of sitting time. Methods. A representative sample of German adults (n = 2000; 967 men, 1033 women; 49.3 ±17.6 years of age) filled in the Global Physical Activity Questionnaire, including one question on overall sitting time and answered questions about the neighbourhood environment, as well as concerning demographics. Daily sitting time was stratified by gender, age group, BMI, educational and income level, as well as physical activity (PA). To identify socio-demographic and environmental correlates of sitting time, we used a series of linear regressions. Results: The overall median was 5 hours (299 minutes) of sitting time/day and men sat longer than women (5 vs. 4 hours/day; p < 0.05). In both genders age and PA were negatively and the educational level positively associated with sitting time. The level of income was not a correlate of sitting time in multivariate analyses. Sitting time was significantly positively associated with higher neighbourhood safety for women. The variance of the multivariate model ranged from 16.5% for men to 8.9% for women. Conclusions: The overall sitting time was unequally distributed in the German adult population. Our findings suggest implementing specific interventions to reduce sitting time for subgroups such as men, younger aged adults and adults with a higher education and lower PA. Future studies should enhance our understanding of the specific correlates of different types and domains of sitting in order to guide the development of effective public health strategies.

Background

Route environments may influence people's active commuting positively and thereby contribute to public health. Assessments of route environments are, however, needed in order to better understand the possible relationship between active commuting and the route environment. The aim of this study was, therefore, to assess the potential associations between perceptions of whether the route environment on the whole hinders or stimulates bicycle commuting and perceptions of environmental factors.

Methods

The Active Commuting Route Environment Scale (ACRES) was used for the assessment of bicycle commuters' perceptions of their route environments in the inner urban parts of Greater Stockholm, Sweden. Bicycle commuters (n = 827) were recruited by advertisements in newspapers. Simultaneous multiple regression analyses were used to assess the relation between predictor variables (such as levels of exhaust fumes, noise, traffic speed, traffic congestion and greenery) and the outcome variable (hindering – stimulating route environments). Two models were run, (Model 1) without and (Model 2) with the item traffic: unsafe or safe included as a predictor.

Results

Overall, about 40% of the variance of hindering – stimulating route environments was explained by the environmental predictors in our models (Model 1, R² = 0.415, and Model 2, R² = 0.435). The regression equation for Model 1 was: y = 8.53 + 0.33 ugly or beautiful + 0.14 greenery + (−0.14) course of the route + (−0.13) exhaust fumes + (−0.09) congestion: all types of vehicles (p ≤ 0.019). The regression equation for Model 2 was y = 6.55 + 0.31 ugly or beautiful + 0.16 traffic: unsafe or safe + (−0.13) exhaust fumes + 0.12 greenery + (−0.12) course of the route (p ≤ 0.001).

Conclusions

The main results indicate that beautiful, green and safe route environments seem to be, independently of each other, stimulating factors for bicycle commuting in inner urban areas. On the other hand, exhaust fumes, traffic congestion and low 'directness' of the route seem to be hindering factors. Furthermore, the overall results illustrate the complexity of a research area at the beginning of exploration.

Riksdagens transportpolitiska mål är att transportsystemets utformning,

funktion och användning ska ”bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till

ökad hälsa.” Ett sätt att verka för det är att stimulera till mer av gång och

cykling, och säkerställa att det kan ske i säkra, trygga och attraktiva

färdvägsmiljöer.

Denna rapports primära målsättning är att utgöra ett stöd för en sådan

utveckling genom att bidra till en ökad förståelse och kunskap om dels

färdvägsmiljöers betydelse för gång, cykling, hälsa och välbefinnande, dels hur

färdvägsmiljöer kan studeras för såväl trafik- och folkhälsoplanerares behov

som i ett vetenskapligt sammanhang.

Inledningsvis belyser rapporten samband mellan fysisk aktivitet och hälsa,

nuvarande nivåer av fysisk aktivitet inom befolkningen, och vikten av vardagliga

aktiva transporter för att kunna uppnå folkhälsomål knutna till fysisk aktivitet.

När samhället idag söker stimulera till mer gång och cykling är det emellertid

angeläget att skapa stödjande miljöer för dessa rörelseformer oavsett om syftet

är transport, rekreation, motion, träning eller tävling.

När vi går eller cyklar längs en färdväg påverkas vi av fem olika typer av

miljödomäner; en fysisk miljö med fasta objekt, en trafikmiljö med rörliga

objekt, en social miljö med människor, samt väder och ljusförhållanden. Var och

en av dessa domäner innehåller olika miljöfaktorer som kan variera stort. Det

gör att färdvägsmiljöer är komplexa, och därtill bidrar det faktum att de ofta

ändrar karaktär längs en färdväg.

För att skapa stödjande färdvägsmiljöer behöver vi veta vilka miljöfaktorer som

är kritiska för att en färdvägsmiljö ska upplevas som trygg respektive

stimulerande för gång och cykling. Och för att veta något om det behöver vi

kunna mäta hur vi uppfattar olika miljöfaktorer. För det ändamålet finns

numera färdvägsmiljöskalan ACRES (The Active Commuting Route

Environment Scale).

Ett sätt att nyttja ACRES är att låta fotgängare och cyklister skatta hur en

färdvägs olika delar uppfattas i termer av otrygghet – trygghet respektive

motverkande – stimulerande för gång eller cykling. Därigenom kan man utifrån

ett brukarperspektiv lokalisera färdvägars svaga punkter, vilka sedan bör bli

föremål för analyser av vilka åtgärder som bör vidtas för att förbättra dem. När

sedan förändringar har gjorts kan dessa utvärderas med hjälp av ACRES.

Vetenskapliga studier kan bidra till kunskap om lämpliga åtgärder för att skapa

stödjande miljöer genom att, med hjälp av ACRES, bland annat studera

samband mellan olika miljöfaktorer och om färdvägsmiljöer uppfattas som

otrygga – trygga respektive motverkande – stimulerande för gång eller cykling.

Denna typ av studier har nyligen inletts, och i rapporten redovisas

färdvägsmiljöprofiler baserade på cyklisters skattningar av miljöfaktorer längs

färdvägar i och utanför Stockholms innerstad. De illustrerar stora skillnader

mellan dessa miljöer, och att färdvägsmiljöer utanför innerstaden uppfattas som

mer trygga och stimulerande än i innerstaden. Men även i innerstaden varierar

färdvägsmiljöernas karaktär, och sambandsstudier visar att ju mer cyklister

uppfattar att färdvägsmiljöerna är gröna respektive vackra, desto mer stimulerar

de till cykling. En motsatt verkan har avgaser, trängsel i blandtrafik och

färdvägar som kräver många riktningsändringar. Inverkan av dessa

miljöfaktorer på upplevelsen av om färdvägsmiljön hämmar eller stimulerar till

cykling är stor.

Studierna med ACRES ger ett stöd för att utifrån både ett perspektiv av trygghet

och stimulans anlägga cykelbanor snarare än cykelfält längs mer trafikerade

gator eller vägar. Vidare visar de alltså att träd och annan grönska längs

färdvägsmiljöer stimulerar till cykling. Miljöpsykologisk och -medicinsk

kunskap ger ytterligare stöd för att av hälsoskäl plantera träd längs våra gator

och vägar, särskilt i stadsmiljöer.

I rapporten redovisas utländska studier som visar att kraven på färdvägsmiljöer

för att de ska nyttjas är klart högre hos potentiella nya cyklister jämfört med

existerande cyklister. Infrastrukturen för cykling i utländska städer som står för

en stor andel av transporter per cykel, såsom Köpenhamn, ger också stöd för att

vi i Sverige bör skapa väsentligt bättre färdvägsmiljöer för cykling om de

påtagligt ska stimulera fler människor till att cykla.

Avslutningsvis, att skapa säkra, trygga och attraktiva färdvägsmiljöer för såväl

fotgängare och cyklister bör bli ett prioriterat mål för svensk trafikplanering. För

att främja denna målsättning finns det ett klart behov av kunskapsutveckling,

både genom tillämpade lokala brukarstudier och genom forskning.

Purpose: It is essential to validate portable metabolic systems, not only in laboratory settings, but also in field measuring conditions, such as prolonged moderate exercise at low temperatures, high humidity and with external wind.

Methods: VO₂, VCO₂, RER and V_E were measured using the Oxycon Mobile (OM), with a windshield, during cycle ergometer exercise: (I) indoors at three submaximal workloads with no wind or with external wind (13–20 m·s^-1) from front, side and back; (II) at two submaximal workloads outdoors (12 ± 2^oC; 86 ± 7% RH), with and without a system for drying the ambient air around the air sampling tube; and (III) at one workload outdoors for 45 min (5 ± 4^oC; 69 ± 16.5% RH). Any physiological drift was checked for with pre- and postmeasurements by the Douglas bag method (DBM).

Results: A minor effect of external wind from behind was noted in RER and V_E (-2 and -3%)._. The system for drying the ambient air around the gas sampling tube had no effect on the measured levels. A small difference in VCO₂ drift between the OM and DBM (1.5 mL·min^-2) was noted in the stability test.

Conclusion: Heavy external wind applied from different directions generally does not affect the measurements of the OM. Furthermore, when using a unit for drying the ambient air around the gas sampling tube, the OM can accurately measure VO₂, RER and V_E   at submaximal workloads for at least45 min under challenging conditions with regard to humidity and temperature.