Mid Sweden University

Fjällen används i samband med en mängd olika aktiviteter, som i sin tur hela tiden förändras och utvecklas. I fjällen ska många olika hänsyn tas och inte sällan uppstår målkonflikter mellan olika värden, upplevelser och intressen. Det kan exempelvis uppstå konflikter mellan friluftsliv, rennäring, naturbevarande och energiproduktion eller mellan grupper av friluftslivsaktiviteter. I denna rapport redovisar vi resultaten från ett forskningsprojekt där vi har undersökt hur svenska aktörer med olika intressen i mark- och resursanvändning upplever olika konflikter, orsaker bakom konflikter och vilka möjligheter som finns att komma bortom konflikter i planering, skötsel och användning av fjällområden. Konflikter mellan olika aktörer har en negativ påverkan på utveckling och förvaltning, vilket går emot de uttalade syftena med det nationella miljömålet Storslagna fjäll om att värna sociala och ekologiska värden.

I forskningsprojektet Bortom konflikter i fjällen har fem forskare vid Mittuniversitetet och Stockholms universitet under åren 2013-2015 studerat intressemotsättningar i Jämtlandsfjällen och hur olika aktörer upplever utmaningar och möjligheter kring buller och tystnad, vindkraftsutbyggnad, myndigheternas samarbeten och naturvård.

Förord

I den här rapporten redovisas några första sammanställningar från en nationell enkätundersökning avseende svenskarnas fritidsaktiviteter i fjällen, deras besök i olika fjällområden, landskapsrelationer, fjällens roll i sociala medier, upplevelser av vindkraft och attityder till skyddad natur. Enkäten ingår som en del i projekten "Bortom konflikter" och "Den nya fjällupplevelsen" inom ramen för Naturvårdsverkets forskningssatsning"Storslagen fjällmiljö" (www.storslagnafjall.se). Utifrån materialet i denna rapport kommer framöver olika fördjupningar och kompletteringar att göras, vilka kommer redovisas påolika sätt–vetenskapligt och populärvetenskapligt. Det är vår förhoppning att dessa studier blir en viktig del i referensramen för alla de beslut som fattas av myndigheter, företag och politiker när det gäller det fortsatta arbetet för en hållbar utveckling i fjällen. För dagens och framtidens grupper, aktiviteter och ideal kommer att avgöra hur hållbar utvecklingen blir–och dagens besökare i fjällen är här en av nyckelgrupperna.

This study delivers some explanations for and evidence from DMOS’ financing systems based on membership fees. After having discussed social science theories explaining various aspects concerning DMO financing, case studies from three Swedish destinations are presented and alternative models for DMO financing are established. Finally, membership fees are exemplarily calculated by the proposed financing models based on the value-added concept. The goal to adapt and modify historically grown DMO charging systems towards greater fairness, financial sustainability and community commitment was partly reached

Syftet med föreliggande studie är att med fokus riktat mot sex turistdestinationer beskriva dels

fjällturismens utveckling efter 1970 i Dalarna och Jämtland och de förutsättningar som krävs

för en fortsatt tillväxt, dels de implikationer som frågan om tillgänglighet medför för turistnäringen

i dessa områden, berörda myndigheter och verk. Frågan om tillgänglighet avser transportsystemet

och dess transportslag, främst vägnätet och bilismen. Studien baseras på litteraturstudier

och underlagsmaterial från turistnäringens företrädare i Dalarna och Jämtland, som

presenterats i samband med Trafikverkets åtgärdsplanering och fastställandet av länens transportplaner

2010-2021.

De destinationer som ingår i studien är Sälen, Idre/Grövelsjön, Funäsdalen, Vemdalen/-

Klövsjö, Lofsdalen och Åre. Utvecklingsförloppet för samtliga destinationer indikerar att

massturism är en nödvändig förutsättning för att turismen som näring ska kunna upprätthålla

sin samhällsbärande roll. Turismens expansion medförde att näringen under 1980-talet blev

en basnäring i dessa områden. Förloppet visar även att infrastrukturella investeringar och

andra ”Big Projects” har spelat en viktig roll för utvecklingen, liksom omvärldsförändringar,

entreprenöriella insatser och samverkan mellan privata och offentliga intressen på lokal,

regional och nationell nivå. Utvecklingen visar också att expansionen till stor del förklaras av

förändrade preferenser bland allmänheten, så till vida att alpin skidåkning blev en turistisk

volymprodukt och primär besöksanledning. Det innebar dramatiska förändringar och förutom

att näringen expanderade mycket snabbt kom vintern att ersätta sommaren som högsäsong.

Även fjällturismens geografiska tyngdpunkt förflyttas med volymprodukten alpin skidåkning,

från de traditionella högalpina områdena i norr till de mer låglänta, lättillgängliga och närmare

marknaden belägna Dalafjällen i söder.

Destinationerna har mer eller mindre framgångsrikt anpassat sin verksamhet till flera av de

trender som gjort sig gällande under 2000-talet, t.ex. till det ökade intresse för produkter och

rekreationsmiljöer som erbjuder spänning, äventyr och service. Turistnäringens företrädare

bedömer att fjällturismens tillväxt kommer att fortsätta i snabb takt också under kommande

decennium. Deras optimism framstår i vissa avseenden som berättigad och stöda av samhällsekonomins

omvandling mot en allt större service- och tjänstesektor, näringens expansion och

tillgänglig turistrelaterad statistik. Ekonomiska utvecklingsförlopp omfattar dock, som fjällturismens

tidigare utvecklingsförlopp visar, även stagnations- och nedgångsperioder. Att

allmänheten i goda tider är beredda att lägga en stor del av sin

ökade välfärd på rekreation och

turism framgår av historien, liksom att de är beredda att dra ned på denna konsumtion om

tillväxten uteblir och det institutionella regelverket ändras.

3

I frånvaro av externa chocker framstår en fortsatt turistisk expansion som det mest sannolika

scenariot fram till 2020. Styrkeförhållandet mellan destinationerna under vintersäsongen

kommer sannolikt också att bestå, d v s att Sälen och Åres dominans fortsätter, Idre, Funäsdalen

och Vemdalen försvarar sina ställningar som medelstora destinationer och att Lofsdalen

behåller sin ställning som en av fjällkedjans mindre volymdestinationer. Drabbas fjällområdet

av gröna vintrar kan Idrefjällen och Funäsdalsfjällen komma att gynnas, eftersom de är

belägna inom en kallare klimatzon. Utvecklingsförloppet avseende sommarturismen framstår

dock mer osäkert. Intresset för att utveckla barmarksturismen har vuxit sig allt starkare på

samtliga destinationer, inklusive tidigare utpräglade och resursstarka vintersportdestinationer

som Sälen och Åre.

En god extern tillgänglighet kan hävdas vara en nödvändig men inte tillräcklig förutsättning

för en fortsatt turistisk expansion i fjällområdet, liksom för att turismens ställning som samhällsbärande

näring ska kunna upprätthållas. Det gäller tillgång till såväl den virtuella världens

IT-nätverk, som de mer traditionella transportsystemen och transportslagen (bil, buss,

tåg och flyg). Mot bakgrund av de regionala turistorganisationernas synpunkter avseende den

externa tillgängligheten och dess betydelse framträder följande strategiska frågor och/eller

områden som viktiga att beakta:

•

Flygets betydelse som transportmedel för resenärer till fjällområdet i Dalarna och Jämtland

är idag 2010 marginell, med undantag för Åre. Dess roll bedöms dock öka i framtiden i

takt med att en fortsatt snabb expansion kräver tillgång till nya marknader.

•

Att nå framgång på den svenska hemmamarknaden är idag 2010 helt avgörande för

samtliga destinationer, vilkas marknader till stor del är relaterade till kortaste avstånd

och/eller existerande väg- och järnvägsnät. För att stärka eller bevara sin ställning på dessa

marknader kommer sannolikt mer klimatsmarta transportlösningar att krävas i framtiden.

•

Att besökare till fjällområdet reser med minimal packning är idag 2010 ett undantag som

bekräftar regel att välja bilen av praktiska skäl och bekvämlighet.

Bilismen och vägnätet

står därmed i fokus och utgör det mest strategiskt viktiga transportslaget för fjällvärldens

volymturism.

Om turismen under planperioden expanderar i enlighet med turistorganisationernas bedömning

framstår det troligt att tillgängligheten till fjälldestinationerna kommer att försämras

under högsäsongsveckorna och att status quo, i bästa fall, kan upprätthållas under övriga

4

perioder. Utifrån de budgetramar och principer som styr arbetet med länstransportplanerna

kan frågan ställas om det är försvarbart att anpassa vägnätet till en tio gånger högre trafikintensitet

än normalt under högsäsongens trafiktoppar, d v s är det samhällsekonomiskt

effektivt och förenligt med klimatsmarta transportlösningar? Svaret på frågan är sannolikt nej

så länge bilparken domineras av fordon som drivs med fossila drivmedel och trafikintensitetens

variationer över året är så stora som idag 2010.

Arbetet med länstrafikplanerna har kännetecknats av hårda prioriteringar och avvägningar

mellan olika intressen. Trafikintensiteten framstår som en viktig prioriteringsgrund, vilket

reser frågan hur det kan komma att påverka olika destinationers konkurrenssituation. Tillspetsat

uttryckt, ska tillgängligheten till stora volymdestinationer prioriteras framför små? Ska

resurserna satsas på att komma tillrätta med trafikinfarkter och trafikproppar utmed de mest

trafikintensiva tillfartsvägarna? I förlängningen kan frågan också ställas om situationen i

södra Dalarna bör prioriteras framför övriga projekt i länet och Jämtland.

Tillgänglighet kan vara både en katalysator för förändring eller verka som en förstärkande

faktor. Oavsett vilket påverkar tillgängligheten 1) besökarnas preferenser och företagens

kostnader, 2) destinationers förmåga att anpassa sig till och aktivt agera på förändringar i

omvärlden och 3) deras konkurrenskraft. Ur ett turistiskt perspektiv bör frågan om konkurrensneutralitet

betraktas utifrån att valet av resmål påverkas och begränsas av olika materiella

restriktioner (kapacitets-, kopplings- och styrningsrestriktioner), liksom att dessa samspelar

med turisternas subjektiva upplevelse av dessa restriktioner. Insikten om att det både kan

främja och motverka valet av ett visst resmål gör att frågan om tillgången till väl fungerande

och konkurrenskraftiga transportlösningar är mycket viktiga för fjälldestinationerna. Även

insikten om att vissa typer av resor sker mer frekvent än andra och att frekvensen är beroende

av både avstånd och tid understryker tillgänglighetens betydelse, eftersom destinationerna till

stor del konkurrerar med varandra inom samma geografiska avståndskontext och på en marknad

där ”kundernas” grundläggande primära behov av en viss typ av upplevelse också den till

stor del är desamma.

Allt fler turismorganisationer / bolag har utvidgat sin verksamhet från att tidigare uteslutande fokusera på marknadsföring och bokning till att även omfatta managementuppgifter. I rapportens första del, som i huvudsak baseras på artiklar och litteratur från nationell och internationell forskning, beskrivs denna utveckling och de utmaningar som följer med managementrollen. Huvuddelen av rapporten ägnas åt frågan om hur ett rättvist och funktionellt avgiftssystem ska kunna utformas för nivån på medlemmarnas serviceavgifter.

Föreliggande rapport är resultatet av ett uppdrag mellan ETOUR och Jämtland/-Härjedalens Turistförening inom ramen för ett av EU delfinansierat projekt.