Mid Sweden University

 Projektet visar att små kommuner skulle vara betjänta av en sammanhållen insats

där hänsyn tas till rektorers engagemang och arbetsbelastning. Vidare behöver

den familjära kulturen hanteras som både tillgång och ibland som ett hinder, när

tillexempel roller sammanblandas. Den geografiska spridningen behöver tas i

beaktande i arrangerandet av insatsen, med möjlighet till korta digitala

avstämningar snarare än långa fysiska träffar. Utöver detta har vikarier setts som

en svårighet när det gäller insatser i små förskolor, vilket insatsen också behöver

ta hänsyn till.

Ovanstående slutsatser framkommer utifrån vårt forskningsprojekt om

möjligheter och begräsningar för statliga insatser i perifera förskolor. Projekt har

fokuserat på små förskolor vilka har varit med i den statliga insatsen Samverkan

för bästa förskola och skola (SBS). Dessa små förskolor ses som perifera i

förhållande till större förskolor som också ingår i den statliga insatsen för

skolutveckling. Begreppen centrum och periferi förstås i den här studien som en

relation mellan två parter där den större skolan är mer normerande än den andra

(jmf. Lund, 2023). Det empiriska materialet i vår studie omfattade åtgärdsplaner

och del- och slutrapporter från SBS-insatser samt intervjuer med personer som

deltagit i insatsen. Projektet avsåg att bidra med kontextfördjupande kunskap om

perifera förskolor i relation till förskolor förlagda i centralorter. Empirin är

indelat i två fall (fall 1 och fall 2). Tillsammans visar empirin att småskalighet

skapar både möjligheter och begränsningar, där fall 1 främst belyser

organisatorisk sårbarhet och fall 2 relationella och kulturella villkor i

vardagspraktiken. Tillsammans pekar de mot att hållbar utveckling i små

kommuner kräver både strukturell stabilitet och relationell bärighet, därutöver

vkrävs tydliga roller och forum kombinerat med gemensam riktning, tillit och

arbetssätt anpassade till små enheters förutsättningar.

This article critically examines Sweden’s National Professional Programme (NPP) for principals, teachers and preschool teachers, launched in 2025, through the lens of Bacchi’s framework “What’s the problem represented to be?” From an international perspective, the Swedish case is an example of transnational policy trends carried by powerful agents such as the Organisation for Economic Cooperation and Development (OECD). Three main problem representations were identified in the analysed documents: governing; equity and continuous professional development (CPD). The analysis identifies various binaries, such as individual vs. collective efficacy, successful vs. unsuccessful professionals and national standardisation vs. local autonomy. The NPP has been framed as a solution to local governance inadequacies by calling for centralisation and tightening control over educational quality. This shift poses potential risks, including competition for control over professional development opportunities, marginalisation of principals’ roles as pedagogical leaders and creation of hierarchies within the school professions. Furthermore, the emphasis on CPD as a singular path to improvement may overlook collective efficacy and local contexts, favouring a one-size-fits-all approach that may exacerbate existing inequities. The findings indicate the need for further investigation into practical effects that the NPP poses and its impact on Sweden’s educational landscape.

This study explores the use of portfolios in preparing aspiring principals in Sweden. Forty postgraduate students used portfolios to document course content, reflections, and observations, assessed on themes like leadership, governance, and quality monitoring. Analysis showed strong foundational knowledge but limited development in reflection and practical application. Gender comparisons revealed minimal differences overall, though men reflected more on leadership, while women focused on resource management. The findings highlight portfolios’ value as both assessment and reflective tools, suggesting a need to enhance curriculum elements that support deeper reflection and real-world application in leadership education.

Trots omfattande riktlinjer och policyer för skolors säkerhet och krisberedskap finns det begränsad forskning om hur detta arbete genomförs i praktiken, särskilt gällande rektorers roll och kunskap om krisledarskap. Simuleringsbaserat lärande har lyfts fram som en metod för att utveckla professionella praktiker i högre utbildning, men dess effekt inom skolledarutbildning är ännu relativt outforskat. Vi utgår från Petridou et al.’ (2023) som illustrerar potentialen i att integrera immersiva simuleringsövningar i samhällsvetenskaplig utbildning. Syftet med denna studie är att undersöka simuleringsbaserade övningar i pedagogisk undervisning, närmare bestämt inom ramen för en kurs om att leda i kris för skolrektorer. Mer specifikt vägledde följande forskningsfrågor vår forskning:1. Vilken typ av nytta har simuleringsbaserade övningar inom utbildningsområdet risk- och krishantering för rektorer? 2. Vilka är rektorernas uppfattningar om hur simuleringsbaserade övningar bidrar till deras lärande om att leda i kris? För att ta uti med dessa forskningsfrågor tar vi teoretiskt stöd av Dunlop (2022) och de sju reflektiva dimensionerna som Dunlop menar främjas av experiment, ursprungligen för undervisning inom offentlig förvaltning. De reflektiva dimensionerna är ett sätt att främja kritiskt, reflexivt tänkande bland deltagarna så att de kan utveckla och finslipa de färdigheter som behövs av dem som skolledare i praktiken. Det handlar om att inleda samtal om känsliga ämnen, göra undervisningen inom att leda i kris mer inkluderande, att avmystifiera begrepp, förbättra kommunikationsförmågan, förbättra forskningsliteracitet, sätta det professionella bagaget på plats och göra att leda i kris roligt. Denna studie undersöker hur rektorer uppfattar nyttan av simuleringsbaserade övningar för att utveckla sin förmåga att leda i krissituationer. Studien bygger på data från rektorer som deltagit i kursen Att leda i kris 7,5 hp (AV), där ett av kursmomenten fokuserar på akuta kriser och genomförs i RCR Simulation Lab. I simuleringslabbet får rektorer öva på att hantera realistiska, men fiktiva, krisscenarier i en säker och kontrollerad miljö. Efter övningarna har deltagarna reflekterat över sina erfarenheter, vilket ligger till grund för denna kvalitativa studie. De preliminära resultaten visar att rektorerna uppfattar att de simuleringsbaserade övningarna bidragit till ökad självinsikt, stärkt självsäkerhet och förbättrad förmåga att fatta beslut i pressade situationer. Rektorerna beskriver även hur övningarna hjälper dem att skapa beredskap för oväntade händelser, att förstå vikten av att träna på krishantering i en realistisk kontext samt att lärandet förstärks genom samarbete och erfarenhetsutbyte med andra rektorer. Studien belyser vikten av simuleringsbaserat lärande inom rektorsutbildning och pekar på dess potential att utveckla rektorers professionella beredskap i akuta kriser. Den bidrar även till en vidare diskussionom hur simuleringsbaserade pedagogiska metoder kan integreras i ledarskapsutbildningar för att förbättra praktiskt lärande och beslutsfattande under komplexa förhållanden.

This study examines how experienced principals make sense of their professional learning in acrisis leadership course in Sweden. Using sense-making theory, it explores how the course developsresilience and leadership capabilities. Preliminary findings indicate that the course enhances crisisawareness, leadership confidence, and communication capabilities, fostering collaborative learningand preparedness. The study underscores the value of integrating theory with practice to cultivateresilient leadership, providing insights for ongoing professional development in crisis contexts.

The purpose is to explore whether the National Principal Training Programme in Sweden canfoster resilience and critical thinking. The theoretical starting point is the nonaffirmative theory.Questionnaires were administered four times throughout a year to investigate principals developmentof capabilities and competencies during the program. The findings showed that program hadstrengthened the ability to critically reflect. One conclusion is that the curriculum theory is animportant analytical tool to encourage the participants resilience.

This study explores novice principals’ professional confidence within the context of Sweden’s National Principal Training Programme (NPTP). The significance of professional confidence, an area that has been relatively underexplored within educational leadership research, is elemental for fostering effective school leadership. This is particularly pertinent during the transitional phase from instructional to administrative positions. Using a qualitative case study design, data were collected from 256 novice principals via programme evaluations, including digital questionnaires and group discussions. Thematic analysis identified four key themes: building deeper knowledge, developing leadership capabilities, professional learning with peers, and role clarity. The findings highlight the transformative potential of the NPTP in fostering professional confidence through theoretical grounding, practical application, and peer collaboration. Principals reported increased confidence in school law, communication, management, and decision-making, linking these capabilities to leadership efficacy. Peer interactions and mentorship significantly contributed to professional growth, reinforcing identity and confidence. The study underscores the NPTP’s role as a model for context-sensitive leadership development, emphasising the importance of integrating knowledge, practice, and reflective learning in leadership preparation programmes. These findings have implications for designing leadership training that addresses the cognitive, relational, and contextual dimensions of professional development for school leaders.