Mid Sweden University

Bakgrund

Arbetstiden inom akademin karakteriseras ofta av många och olika arbetsuppgifter samt ständiga avbrott i arbetet. Det gör den akademiska arbetstiden fragmenterad. För att skapa sammanhängande tid avsätter, till exempel medarbetare därför ofta tid i sina kalendrar för olika arbetsuppgifter. Det kan dock leda till suboptimering och en än mer fragmenterad arbetstid för kollegor. Ett sätt att komma till rätta med detta kan vara att enas om kollektiva strategier för hur medarbetare tillsammans kan skapa sammanhängande tid och därmed förbättra sin gemensamma arbetsmiljö.

Syfte

Syftet med studien var att enas om kollektiva strategier för att öka den sammanhängande akademiska arbetstiden och därmed förbättra den gemensamma arbetsmiljön vid en enhet på ett universitet.

Metod

Inom ramen för ett internt projekt med målet om att förbättra arbetsmiljön,så träffades lärare och forskare vid en enhet på ett universitet vid tre tillfällen för att diskutera kollektiva strategier för en ökad sammanhängande arbetstid. Träffarna, i form av workshoppar faciliterades av två projektmedlemmar från det interna projektet och genomfördes enligt följande:• I workshop 1 fick medarbetare, både individuellt och i grupp, reflektera utifrån frågeställningarna: Vad ser du för orsaker till fragmentisering? och Hur gör du för att skapa sammanhängande tid? Reflektionerna skrevs ned på post-it lappar som sattes upp på en vägg och diskuterades. Därefter kategoriserade de två projektmedlemmarna post-it lapparna och gav kategorierna övergripande rubriker.

• Workshop 2 genomfördes i hybrid format och utgick från resultatet från workshop 1. Syftet var att tillsammans i arbetsgruppen identifiera och prioritera kollektiva strategier för att skapa gemensam sammanhängande arbetstid. Medarbetarna delades upp i tre grupper. Inom varje grupp prioriterades först, enskilt och sedan i grupp, de tre viktigaste kollektiva strategierna från workshop 1. Övningen genomfördes på en digital arbetsyta i Mural.• Workshop 3 utgick från resultatet från workshop 2 samt från en enkät som medarbetarna besvarat gällande teamarbetet i arbetsgruppen. Syftet med workshopen var att identifiera gemensamma spelregler och kollektiva strategier för att skapa gemensam sammanhängande tid. Varje medarbetare fick visualisera och skriva ned en eller flera spelregler för att skapa gemensam sammanhängande tid (kollektiva strategier). Medarbetarna berättade sedan om sina bilder. Berättelserna noterades också på post-it lappar och sattes upp på en vägg i workshoplokalen. Workshopen avslutades med att deltagarna gemensamt enades om två spelregler som arbetsgruppen kunde börja tillämpa direkt. 

Resultat

Resultatet från workshoparna var flera, dels bidrog diskussionerna från workshoparna till en ökad insikt och förståelse för varandras arbete, dels till ett antal konkreta gemensamma spelregler och kollektiva strategier som arbetsgruppen kunde börja tillämpa för att skapa gemensam sammanhållen arbetstid. Workshopparna mynnade också ut i ett arbetssätt för hur arbetsgruppen kan arbeta för att öka den gemensamma sammanhängande tiden. Ett arbetssätt som kan vara möjligt att använda även i andra typer av verksamheter för att minska fragmentering av arbetstid.Nästa steg för arbetsgruppen blir att tillämpa och utvärdera hur de kollektiva strategierna påverkat den gemensamma arbetsmiljön. 

Purpose: Employee participation in quality improvement is essential for fostering engagement and job satisfaction and delivering high-quality care, as highlighted in the total quality management literature. However, how employee participation is facilitated during quality improvement processes within healthcare organizations remains largely unexplored. Previous studies have identified a research gap, highlighting the importance of examining this phenomenon from the perspective of health professionals. The purpose of this study was to gain a deeper understanding of how health professionals in nursing homes experience their participation in quality improvement. The underlying aim was to describe their involvement and how it can be strengthened, ultimately improving the quality of care. Design/methodology/approach: This study is based on interviews with 17 health professionals from 2 nursing homes in a medium-sized Swedish municipality. Data were analysed with Reflexive Thematic Analysis. Findings: The themes identified through the analysis are “experiences of barriers at the organizational level that limit participation in quality improvement” and “experiences of barriers in daily care that limit participation in quality improvement”. Originality/value: The themes address barriers to participation in quality improvement, reflecting an organizational structure that hinders participation and quality improvement. A quality culture, along with structured approaches to improve quality and foster employee participation is lacking. Implementing total quality management could help address the challenges faced by health professionals in these settings. 

Abstract

Purpose: To explore the concept of teamwork between professionals perceived by staff at nursing homes and interpreted through the lens of the Magnet model. 

Methodology: Two workshops with assistant nurses from two departments and one workshop with registered nurses (RNs), occupational therapists and physiotherapists at a nursing home were performed to explore teamwork between professionals. The workshops were held between November 2024 and January 2025. Data were deductively analyzed using the Magnet model’s core component, Exemplary Professional Practice and its five Magnet forces as an analytical framework. 

Findings: Findings from the analysis were that all Magnet forces for Exemplary Professional Practice were embraced by the data. However, the Magnet forces for Autonomy and Nurses as Teachers only included a few reflections from the healthcare professionals. The Magnet model can function as a structural model for describing and improving teamwork in nursing homes. However, other data collection methods and the voices of relatives could complement the present research.

Research limitations/implications: This study was limited to one nursing home. Further research will be conducted at several nursing homes in different municipalities and with other stakeholders to more broadly explore the concept of teamwork between professionals.

Originality/value: The originality with this research is the use of the Magnet model to analyse and improve teamwork in nursing homes within a municipality context.

PurposeResearch has underscored the significance of quality culture in relation to employee performance and stakeholder value. This study aims to develop and assess an extended quality culture framework to align quality culture with organisational values and further identify positions and transformations of quality cultures in organisations through behaviours. Through knowledge of the variation among employee behaviour preferences, it is plausible to increase the organisation's awareness of its current progress in quality cultural transformations.Design/methodology/approachThis study employs a holistic multiple-case study design, encompassing three cases in a county that encompasses 12 municipalities. Drawing on prior research, an extended quality framework was tested through a survey to test and evaluate constructs that measure quality culture using vignettes based on organisational values operationalised as behaviours.FindingsThis study examines the relationship between organisational values and quality culture. It extends quality culture measurement research by operationalising an organisation's values as sustainable behaviours in practice. Combining preferences of behaviours with variations among employees across different values can increase the awareness of the organisation's progress in quality culture transformations with four different positions in terms of their status. Moreover, these four combinations follow different positions with respect to transformations along a quality culture continuum.Originality/valueThis study contributes to the discourse on interpreting and managing quality culture by focusing on organisational values and their expression as behaviours. Moreover, it contributes to the micro-level aspects of quality culture, linking values to the core operations to foster sustainable behaviour within organisations.

Patient safety culture is a critical component of health care quality in nursing homes. Surveys on patient safety culture can be helpful tools to evaluate care. The aims of the study were to translate a survey on patient safety culture, namely, the Nursing Home Survey on Patient Safety Culture (NHSOPS 1.0) from English into Swedish and to adapt it to Swedish conditions and to validate the translation. The survey was translated into Swedish following the TRAPD translation process —translate, review, adjudicate, pre-test, and document, as suggested by the provider of the original survey. The validity of the items was measured by Cronbach's alpha. Some changes in wording were made according to Swedish conditions. A pre-test with staff working in nursing homes showed adequate results for the translation. In this pilot study, all items and questions were considered valuable for measuring patient safety and were therefore retained in the Swedish version. The translated survey may be a helpful tool for measuring patient safety in nursing homes and prompting staff to reflect on their workplaces.

BakgrundNyliberal styrning, såsom new public management (NPM) och nedskärningar inom högskolesektorn har lett till allvarliga förändringar inom lärosätena och den akademiska professionen. Denna negativa utveckling påverkar kvaliteten på det akademiska arbetet och arbetsförhållanden inom akademin och ökar risken för sämre hälsa bland medarbetarna och minskad produktivitet. På grund av till exempel administrativ arbetsbelastning och digitala kommunikationssystem har arbetsavbrott och fragmentering ökat vilket i sin tur stör s.k. ”deep work”. Att slutföra uppgifter utan avbrott har blivit en lyx och medarbetare kompenserar ofta avbrotten genom att arbeta snabbare, vilket kan leda till ökad upplevd stress, frustration, tidspress och ansträngning.  Avbrott i arbetet kan vara produktiva om de handlar om det pågående arbetet, men om de handlar om något annat kan de orsaka störningar och leda till att fokus och tankeprocesser måste ställas om, vilket bidrar till fragmenteringen. Fragmentering bör också förstås som ett resultat av minskad autonomi över hur och när olika arbetsuppgifter ska ske under arbetsid. Eftersom fragmentering påverkar hur anställda använder sin arbetstid och i förlängningen arbetsmiljön och kvaliteten på det akademiska arbetet, behöver vi undersöka orsakerna till fragmentiseringen men också strategier för att kunna hantera en fragmenterad arbetsvardag. 

SyfteSyftet med denna studie var att undersöka forskares och undervisande personals erfarenheter av fragmentisering och vilka strategier som används för att åstadkomma mer sammanhängande tid.

MetodForskningen genomfördes vid ett svenskt universitet med 26 000 studenter och 1 200 anställda. Ett tvärvetenskapligt projekt initierades och finansierades av universitetets ledning med syftet att identifiera orsaker till fragmentering av akademiskt arbete och föreslå förbättringar. Utöver anställdas erfarenheter och strategier för hantering av fragmentisering undersöktes också betydelsen av styrdokument och övergripande processer för förekomsten av fragmentisering. Projektet pågick från januari 2023 till mars 2025. I denna studie presenteras resultat från den aktionsforskning som gjordes för att synliggöra forskares och undervisande personals erfarenheter av fragmentisering.  

Forskare och lärare från olika delar av universitetet ombads att svara på två frågor: Hur skapar du ostörd tid? Vad anser du är orsakerna till fragmentering? Totalt samlades svar in från 118 personer. Svaren på frågorna analyserades i forskargruppen genom att de tematiskt grupperades och därefter sattes rubriker som återspeglade innehållet.

ResultatResultaten visar att fragmentering orsakas av en kombination av många olikartade och ökade arbetsuppgifter, brist på resurser och många digitala system och kommunikationsvägar. Medarbetarna beskriver en lean organisation där arbetet till stor del styrs av administrativa logiker som försvårar planering och ökar stressen.

Strategierna för att skapa sammanhängande tid var individuella strategier, som innebar ständigt arbete och ofta misslyckades. Strategier verkade orsaka en individualisering av arbetssituationen snarare än att öppna upp möjligheten till kollektiva strategier.

Sammantaget överensstämmer resultaten med den problembild av arbetsförhållanden som framkommit i tidigare forskning om svårigheterna att utöva professionellt arbete inom offentliga verksamheter styrda av NPM. Resultaten visar också hur det har skapat fragmentisering som ett centralt arbetsmiljöproblem men som framförallt hanteras med individuella strategier.

Purpose

This paper aims to explore how leaders can develop value-based leadership for sustainable quality development in Lean manufacturing.

Design/methodology/approach

A qualitative meta-analysis was conducted using data from a three-year study of Lean manufacturing in Sweden using the Shingo business excellence model as an analytical framework.

Findings

This study demonstrates that leaders can develop value-based leadership to support Lean manufacturing by defining and articulating the organization’s values and accompanying behaviors that are needed to support the strategic direction; creating forums and time for leaders to identify the why behind decisions and reflect on their experiences to be able to lead a transformative process; and using storytelling to create a coaching culture to connect values and behaviors, to the processes and systems of work.

Research limitations/implications

This paper contributes insights for developing value-based leadership to support a systemic approach to sustainable quality development in lean manufacturing. Findings are based on a limited case sample size of three manufacturing companies in Sweden.

Originality/value

The findings were derived using a unique methodological approach combining storytelling, appreciative inquiry and coaching with traditional data collection methods including surveys and interviews to identify, define and shape value-based leadership in Lean manufacturing.

The purpose of this paper was to explore the concept of emotional commitment and its relationship to real teamwork and quality culture. Results from a literature review showed that most of the reviewed articles had quantitative design, were produced during the last ten years and that the concept of commitment was described in various ways. Research indicated a relationship between emotional (affective) commitment and real teamwork and quality culture. However, qualitative, and empirical research is needed. Such research could deepen knowledge about different types of commitment and their relationships to real teamwork and quality culture, aiming to achieve organizational success.