Mid Sweden University

Bakgrund Svenska kommuners roll inom arbetsmarknadspolitiken har blivit alltmer central för att stödja samhällets mest marginaliserade individer. Förändringar i regelverken för arbetslöshets- och sjukförsäkringen har resulterat i att fler arbetslösa och sjukskrivna individer hänvisas till kommunernas ekonomiska bistånd, och kommunerna förväntas i sin tur aktivera dessa individer med syfte att föra dem närmre självförsörjning. Trots denna utvidgade funktion inom välfärdssystemet har kommunal arbetsmarknadspolitik hittills beforskats i begränsad omfattning. Det aktuella forskningsprojektet syftar till att skapa arenor för samverkan och erfarenhets- och kunskapsutbyte mellan forskare, kommuner och samordningsförbund med intresse för det danska arbetsmarknadsinitiativet Beskæftigelses Indikator Projekt (BIP). BIP har väckt intresse bland svenska verksamheter som en potentiell modell för arbetsmarknadsinkludering. Syfte Syftet med forskningsprojektet är att skapa lärande- och samverkansarenor för praktiker som implementerar eller inspireras av BIP. Vi strävar efter att fördjupa förståelsen för praktikens förutsättningar, motiv och förväntningar i relation till BIP. Ett ytterligare syfte är att dessa arenor ska ge möjlighet för praktiker och forskare att tillsammans identifiera och utforska kritiska forskningsfrågor som ska ligga till grund för framtida långsiktiga forskningsprojekt. Metod Projektet har en interaktiv och cyklisk forskningsdesign där forskare och praktiker gemensamt skapar förutsättningar för lärande om BIP. Genom workshops och fokusgruppintervjuer med fokus på interaktion och erfarenhetsutbyte möjliggörs lärande. Denna interaktion utgör empiri för forskarnas analyser, vilka återkopplas i kommande träffar med praktikerna för vidare diskussion och utveckling. Resultat Projektet pågår mellan 2024 och 2026 och omfattar samverkan med åtta kommuner och fem samordningsförbund. Deltagarna inkluderar chefer, verksamhetsutvecklare, projektledare samt handläggare och arbetsmarknadskonsulenter. Projektets design förväntas generera följande resultat: Kunskapsutbyte. Samverkansarenorna skapar möjlighet till lärande mellan deltagande verksamheter och kan ge nya perspektiv på BIP. Kunskapsutbytet sker genom forskarledda workshops, fokusgrupper och seminarier. Identifiering av forskningsfrågor. Genom samverkansarenorna identifieras forskningsbehov utifrån verksamheternas egna upplevda utmaningar och kunskapsluckor. Detta skapar förutsättningar för utveckling av forskningsfrågor som kan bidra till en mer kunskapsbaserad praktik. Dessutom uppmärksammas outtalade aspekter inom arenorna som kan ge upphov till nya forskningsfrågor. Forskningsansökningar. Projektet lägger grunden för en mer omfattande forskningsansökan, med syfte att fördjupa förståelsen för de förutsättningar och konsekvenser som BIP har för individer långt från arbetsmarknaden. Vetenskapliga publikationer. Data analyseras bland annat genom olika former av diskursanalys. De två första vetenskapliga manuskripten fokuserar på handläggarens roll, då preliminära resultat pekar på den centrala betydelse som tillskrivs handläggarrollen inom BIP och de krav som arbetssättet ställer på handläggaren som individ.   

The role and responsibilities of Swedish municipalities in promoting labor market inclusion for vulnerable groups have significantly expanded in recent decades. Despite this, research on municipal labor market policies remains limited.

This poster focuses on how we, in an interactive research project, create collaborative platforms for sharing empirical experiences between practitioners with researchers serving as facilitators. These platforms aim to co-create critical research questions and address needs-oriented issues regarding the Employment Indicator Project (BIP), a Danish labor market initiative that has gained considerable interest among local welfare actors in Sweden, including Municipal Labor Market Units (AME) and Coordination Associations (a structure for public interorganizational cooperation for labour-market reintegration). The aim of the research project is to generate knowledge about the motivations and conditions for AMEs to implement and maintain BIP within the Swedish welfare system.

BIP aims to assist individuals who are far from the labor market and is based on expectancy theory, which means that case workers need to develop trust in clients' work capabilities and make positive assessments of their job prospects, with a focus on individual responsibility. In Sweden, welfare policy has shifted towards activating citizens who were previously seen as passive recipients of financial support. AME activities have played a key role in supporting these groups.

The project involves broad participation of representatives from eight AMEs and five Coordination Associations. The interpretation and implementation of BIP vary across municipalities, making these collaborative platforms central for exchange of experiences around the approach to enable learning between practitioners.

The study design is built on a continuous cycle of preparation for workshops, enabling workshops, co- analyzing data and knowledge dissemination. Furthermore, a norm-critical perspective will be used to examine how norms affect society's perception of unemployment and social marginalization. Gender perspectives and intersectionality will be considered since BIP primarily affects women's work in a female-dominated sector. The results will be shared and disseminated through Coordination Associations, research networks, conferences but primarily the researcher and the practitioners will co-create a short film that includes both results and reflected dialogue questions to be used for implementation in the different municipalities (AME).

The researchers have extensive experience in researching the welfare system and diversity issues, as well as using a norm-critical approach. Collaboration between researchers and practitioners in AME and Coordination Associations supporting other types of interactive research design that has proven successful in previous projects related to labor market inclusion.This presentation directly addresses the conference’s sub-theme “Connecting social work research and practice, including the co-creation of knowledge,” by demonstrating how knowledge can be developed involving both researchers and practitioners.

I det här kapitlet återknyter vi till samtliga kapitel i boken för att ge en överblick av bokens innehåll och för att visa på hur de olika kapitlen relaterar till varandra. För att göra detta utgår vi från tre teman som vi anser är centrala för bokens innehåll: (1) Kunskapsanspråk,(2) Modeller, metoder och ansatser,(3) Socialarbetarens uppdrag och roll.

Under respektive tema återger vi hur den mångfald av perspektiv som återfinns i bokens kapitel kan bidra till att förstå dessa. Kapitlet avslutas med en reflektion om vad det innebär att arbeta som socialarbetare i ett samhälle som i så stor utsträckning präglas av prestationsmätning.

I artikeln analyseras hur begreppen tilltro och jobbfokus operationaliseras inom kommunala arbetsmarknadsenheter (AME) i Sverige, med utgångspunkt i det danska Beskæftigelses Indikator Projektet (BIP) inom vilket dessa begrepp getts en framträdande roll. BIP har fått stor spridning i Sveriges kommuner. Genom kvalitativ medierad diskursanalys (MDA) av fokusgrupper och workshop belyser vi hur handläggare tolkar och omsätter dessa begrepp i praktiken. Resultaten relateras till sociala rättigheter och visar att tilltro och jobbfokus fungerar som styrande normer som riskerar att individualisera ansvaret för arbetslösheten och därmed osynliggöra strukturella faktorer. Diskussionen problematiserar arbetslinjens hegemoniska position och pekar på behovet av att återinföra sociala rättigheter som centrala element i arbetsmarknadspolitiken. Tillika argumenterar vi för att hållbar arbetsmarknadsinkludering kräver mer än individens egen motivation – den kräver också strukturella villkor som främjar social rättvisa och delaktighet.

Bakgrund Den danska BIP-studien (Beskæftigelses Indikator Projektet) har haft som mål att identifiera och mäta nyckelindikatorer som kan användas för att förbättra arbetsmarknadsinsatser och strategier. Studien positionerar begreppen tilltro (förtroende för den arbetssökande) och jobbfokus (inriktning mot arbete) som centrala faktorer för arbetsmarknadsinkludering. BIP-resultaten har fått spridning i Sverige och i en svensk kommunal kontext för arbetsmarknadsinsatser väcker detta frågor om hur dessa begrepp förstås och omsätts i praktiken. Särskilt intressant är vilka normkollisioner som uppstår när handläggare ska balansera relationellt förtroendeskapande med en stark betoning på snabb jobbaktivering. Syfte Syftet med studien är att belysa hur föreställningar om tilltro, jobbfokus och handläggarrollen konstrueras och upprätthålls genom specifika medierade handlingar i det dagliga arbetet med arbetsmarknadsinsatser, samt vilka diskurser och maktrelationer som träder fram i dessa praktiker. Metod Studien genomfördes inom ramen för ett samskapande forskningsupplägg där forskare och praktiker samverkade tätt. Empiriskt material samlades in genom uppstartsmöten, workshops och fokusgruppsintervjuer med anställda vid ett antal kommunala arbetsmarknadsenheter och dess samordningsförbund. Analysen utfördes med medierad diskursanalys (MDA), där handläggarnas berättelser och erfarenheter ställdes i relation till texter från den danska BIP-studien. Genom att sammanföra praktiknära data med BIP-narrativet möjliggjordes en fördjupad förståelse för hur tilltro och jobbfokus medierar (dvs. både uttrycker och formar) handlingsmönster och normer i aktiveringsarbetet. Resultat Analysen visar på tydliga normkollisioner mellan policyideal och praktik. Tilltro framträder i BIP-inspirerad praktik som något som mäts och utvärderas, vilket förskjuter begreppet från en ömsesidig, relationell process till en moralisk prestationsindikator. Jobbfokus etableras som en dominerande norm som styr insatserna mot snabbaste möjliga väg till arbete. Detta kan skapa kortsiktiga lösningar och riskerar att marginalisera deltagare med komplexa behov, då andra former av progression (till exempel social stabilitet eller hälsa) hamnar i skymundan. Handläggarnas roll präglas av en dubbelhet: de förväntas både bygga förtroendefulla relationer och agera utifrån styrande indikatorer som fokuserar på att deltagaren ska nå arbete. Denna dubbelroll leder till spänningar i handläggarnas arbete, där deras professionella handlingsutrymme begränsas av ett ensidigt jobbfokus. Sammantaget belyser studiens resultat hur implementeringen av BIP-begreppen i svensk praktik skapar synliga kollisioner i normer mellan ett relationellt, individanpassat förhållningssätt och en standardiserad individualiserad aktiveringslogik.   

Utvärdering, uppföljning och granskning i socialt arbete är numera en självklarhet. Men vad innebär det och hur går man tillväga?

För att svara på frågorna har redaktörerna för Utvärdering, uppföljning, och granskning i socialt arbetesamlat forskare som utifrån svenska förhållanden förmedlar grundläggande kunskaper inom området. De tar upp olika perspektiv, angreppssätt och metoder. De speglar områdets bredd och har ett problematiserade förhållningssätt för att på så vis tydliggöra olika ansatsers förtjänster och brister.

Antologin är en omarbetad och utvidgad version av Utvärdering i socialt arbete: utgångspunkter, modeller och användning, som utkom 2011, och innehåller ett tjugotal kapitel ordnade i fyra delar:

Del 1 presenterar centrala utgångspunkter och förutsättningar för utvärdering, uppföljning och granskning i socialt arbete.

Del 2 tar upp både traditionella och nya utvärderingsmetoder, till exempel programteoretisk utvärdering och ett nytt sätt att göra samhällsekonomisk utvärdering.

Del 3 berör bland annat systematisk uppföljning ur olika perspektiv (nationellt, regionalt, lokalt) och olika aktörsnivåer (individ- och gruppnivå).

Del 4 behandlar bland annat granskningssamhället, dess aktörer och konsekvenser på olika nivåer samt en beskrivning av vad brukarrevision är och hur den kan genomföras. Den sista delen innehåller även en summerande diskussion, där författarna diskuterar för- och nackdelar med uppföljning, utvärdering och granskning.

Det här kapitlet introducerar centrala aspekter av utvärdering, uppföljning och granskning i socialt arbete. Kapitlet berör även ett antal komplexa frågor och utmaningar som socialarbetare, beslutsfattare och forskare ställs inför, såsom hur insatser och resultat ska beskrivas och värderas i skilda kontexter. Vidare diskuteras hur dessa aktiviteter påverkas av olika samhällsvillkor och organisatoriska processer.

Kapitlet innehåller även avsnitt om utvärderarrollen, etik i utvärdering samt ger exempel på utvärdering, uppföljning och granskning som har haft positiva effekter i relation till olika typer av sociala problem. Härigenom läggs en grund för bokens övriga kapitel där olika aspekter av utvärdering, uppföljning och granskning i socialt arbete behandlas mer ingående.