Mid Sweden University

Organizational learning, and how to become a learning organization, has been in focus for a long time in higher education (e.g. Senge, 2000; Bak, 2012; Ali, 2012). According to Garvin (1993) a learning organization is an organization skilled at creating, acquiring, and transferring knowledge, and at modifying its behavior to reflect new knowledge and insights. Organizational learning is often associated with the organization as a learning unit, where individual learning is stored outside individuals, as an organizational memory, that is continuously updated and functions as a basis for conducting work tasks and further learning (Örtenblad, 2018). 

However, there are different interests related to organizational learning between different stakeholder groups in higher education. While University managers are likely to view organizational learning as a method to improve institutional effectiveness and efficiency, academics might associate organizational learning with opportunities to pursue new ideas and experiment with innovative practices (Dee and Leisyte, 2017).

Several studies have pointed out that knowledge exchange is limited between boundaries when it comes to higher education (e.g. Dill, 1999; Trelevean et al., 2012). According to Dee and Leisyte (2017) barriers in the flow of organizational knowledge, that hinder individuals or groups to learn for the organization in its entirety, is one of the largest challenges of organizational learning in higher education institutions. 

Hence, to bridge barriers it is of importance to support knowledge exchange so that organizational learning can occur. In higher education a cross-disciplinary organizational learning can be supported by creating the best possible prerequisites for continuous educational exchange. To include the different perspectives of organizational learning when it comes to teaching and course development in higher education both skills related to educational exchange and skills related to effectiveness, such as an effective teacher-centered support for course administration, are required. 

This paper presents and discusses a tool that has been developed to support cross-sectional organizational learning related to course development in higher education. The tool is a result of a project carried out at Mid Sweden University between 2019 and 2021. The project team included university teachers from different fields, sharing a vision to improve current conditions for course development. The tool was aimed to provide information and inspiration about course development from the teacher's perspective, in a more systemized and simple manner.

The project started out with a benchmarking study of Swedish universities to find out how course development in higher education can be supported. A survey was sent out to all teachers within Mid Sweden University to collect information about teachers' needs of support for course development. Presentations and workshops were conducted to get interactive feedback from teachers and study directors. Moreover was an implementation plan for the tool created.

The tool, named “the Course Wheel”, was developed in EPI-server and presented on the staff’s webpage at Mid Sweden University. With focus both on educational exchange and course administration the tool may be used to support organizational learning related to inspiration (what is possible to do?) and course administration (what is to be done?).

A pilot test was performed. The tool was open to try out for all teachers within the university for a period of three months. During the pilot test feedback and suggestions for improvements was collected. 

Results indicate that the tool could be used as a hands-on support for the teacher looking for inspiration in teaching or guidance in course administration. It may also simplify the introduction to new teachers in higher education, providing a system view of teaching and course development. 

Suggestions for improvement for future work is to include more interactivity and course-dependent information.

Syftet med denna rapport är att belysa processen att föra över det internationella Paris-klimatavtalet från 2015 till först nationell nivå och sedan vidare till regional (Jämtlands län) och slutligen till kommunal nivå (Ragunda). Avsikten med rapporten är inte att med precision analysera situationen, utan vår ambition är snarare att lyfta fram olika frågeställningar som kan utgöra en grund för fortsatt reflektion och diskussion. Svårigheterna att möta kraven på kontinuerlig reduktion av klimatrelaterade utsläpp är omfattande och lösningsvägarna ännu delvis okända, vilket i sig gör att man måste uppvisa stor uthållighet med ett mycket långsiktigt arbete.

Vi har inom ramen för Interreg-projekt SMICE[1] deltagit i arbetet med framtagandet av Region Jämtland Härjedalens Energi- och klimatstrategi för 2020-2030, vid lanseringen av densamma samt i närmare dialog med representanter för en av åtta kommuner i regionen, Ragunda kommun. Vad gäller Ragunda kommun kan studien inte påvisa någon förändring i kommunens styrning och påverkan i den ekonomiska styrningen, detta gäller för kommunens budget för 2020 samt det pågående budgetarbetet för 2021. Intentionerna i energi- och klimatstrategin visar sig ännu inte i någon större utsträckning i kommunens verksamhet, trots en vilja bland politiker och tjänstemän att bidra till måluppfyllelse. De förändringar som beslutsfattare önskar ske i vårt samhälle bromsas i den kommunala kontexten av en rad hindrande faktorer. En slutsats från rapporten är att det finns en klar prioriteringsproblematik mellan klimatrelaterade mål och rena välfärdsmål. Det som ytterligare förvärrar denna problematik är att förutsättningar för kollektiva samverkanslösningar i glesbygd är sämre jämfört med förutsättningarna för tätbefolkade områden. En annan slutsats är att det är svårt att svara på frågan vilken insats eller aktivitet som är mest klimatoptimal. Ofta beror svaret på hur frågan ställs. Denna problematik gör att det kan vara svårt att på kommunal nivå ta beslut som faktiskt gynnar klimatet och miljön på både kort och lång sikt.

[1][1] Samskapande Mittnordisk Innovationsarena för Cirkulär Ekonomi (SMICE) är ett Interreg projekt med syfte att hitta sätt att accelerera omställningen i Jämtland-Härjedalen och Tröndelag mot “ett grönt skifte”. Projektet har utforskat samskapande och har med en bred ansats sökt sammankoppla näringsliv, medborgare och aktörer i innovationssystemet för att utveckla aktiviteter som stärker cirkulära ekonomi. Projektettid har pågått perioden 2017–2020.

Det här är en kokbok för förändringsledare. Du kan använda denna bok om du ska leda utvecklingsaktiviteter och letar efter bra och beprövade metoder för att leda grupper och processer. Vi beskriver metoderna som vi har använt inom vårt projekt SMICE, i  vilket sammanhang metoderna använts och när de olika metoderna fungerat bra. Vår förhoppning med att nedteckna dessa metoder är att du ska inspireras och vågar  prova något nytt för att skapa nytta. Vi tror att ett detaljerat sätt att dokumentera metoderna gör dem mer användbara för dig men också för oss själva. Metoderna är graderade efter vilket behov av förkunskap och förberedelser du behöver, från det enklaste, där du kan öppna kokboken och använda metoden på en gång, till metoder som kräver utbildning eller specialistkompetens innan du sätter igång. Boken är indelad i fyra huvuddelar; Starta, Forma, Utveckla och förankra och Bygga vidare. Till dessa delar har vi identifierat metodstöd som kan användas vid en rad olika tillfällen; vid idégenerering, vid idéutveckling, vid affärsutveckling, för att inspirera, för att skapa samsyn och samverkan och för att mobilisera större grupper av människor och organisationer. Något för alla, alltså. Avslutningsvis finner du tips och stöd för att driva dessa utvecklingsprocesser på distans med digitala verktyg i digitala möten. Ska vi sammanfatta någon lärdom av detta arbete så blir det våra nycklar som presenteras på nästa sida. Du kan se dessa nycklar som våra bästa råd för att du ska lyckas med ditt  arbete med att leda processer och att ordna möten. Lycka till!

Metoderna har testats och utvecklats inom SMICE - Samskapande Mittnordisk Innovationsarena för Cirkulär Ekonomi, ett projekt inom Interreg som pågått  2017-2020. 

Purpose: The purpose of this paper is to discuss recent trends in the circular economy and investigate how value stream mapping (VSM) can be extended to more fully include some of the critical aspects of circular economy.

Design/methodology/approach: The findings are based on previous research that has explored the usage of VSM to include aspects of the environment and sustainability aspects. These ideas are then expanded to new ways to use VSM by mapping value of a product as it is; used, maintained, re-used, remanufactured, recycled, incinerated or used for landfill. The authors test out this approach through application in the waste management sector to identify possibilities for improvement and new business opportunities in what now is considered waste.

Findings: This paper introduces an expanded version of VSM that refines the existing Lean toolbox for exploring value and mapping value in a circular economy.

Practical implications: The aim of this paper is to expand the relevance and practical value of VSM as the world economy increasingly moves toward a circular one.

Originality/value: Today, VSM is a widespread method within Lean manufacturing that scrutinizes value creation within an organization or within a value chain. This paper describes how VSM can be refined to explore value streams in the afterlife of a product and explore waste as a resource utilization opportunity.

The success factors in quality management and improvement work are context-specific, and the context is changing. In addition to rapid change, the future is increasingly calling for new abilities in completeness, improving and developing quality in truly complex systems. The urgent challenges to make the world more sustainable is clearly pushing this agenda. The United Nation's 17 sustainable development goals (SDGs) require, by definition, improvements to be made on the scale of the whole; the goals, like their solutions, are often complex and dynamically interconnected. Hence, sustainable development requires a system view, lessons to be learned from leading complexity, and cross-border collaboration that allows the treatment and improvement of the whole as a unit. This urgently needed mindset and practice has recently been referred to as the fourth “emergence” paradigm of TQM.

Thus, emergence points to the need for collective intelligence rather than experts having the answers. This also implies that solutions and improvements cannot be imposed; rather, they arise from probing, sensing and an interplay with the complex context. In short, the understanding and improvement of quality becomes a participatory process of continuous dialogue including “the whole system” for all stakeholders. Consequently, what works to manage and improve quality is different in this emergence paradigm of TQM. Being practical, one of the specific methods that is then recommended as a complement to the TQM toolbox is the change method known as Appreciative Inquiry (AI). AI has been used for more than three decades and has repeatedly indicated its potential as a successful method for engaging and driving improvements and rapid change on the scale of the whole. The method has evolved and been refined towards perfection in regard to the design of events, processes and meeting places that successfully connect and initiate cross-border improvement and development initiatives. One of the most powerful practices for this approach is known as the AI summit. However, from a QM perspective, it is what happens after the summit that truly makes a difference. This is when a wide spectrum of improvement ideas and initiatives around which people have self-organized is realized, or not, in a dynamic process of emergent change. This critical phase of keeping the momentum alive is referred to as the “drum” phase, and in it, of all of the AI summit phases, there is the least agreement, guidance or support for what happens after the AI summit event. 

The purpose of this paper is to advance towards the called-for emergence paradigm of TQM by exploring the emergent drum phase of the Appreciative Inquiry method.

Circular economy is a concept whereby organic and extracted materials are used and reused in balanced material loops. As a first step in the concept, effective waste disposal and recycling is proposed, however waste prevention is substantially more effective than waste disposal. This study has investigated current attitudes towards reusing products. The study was conducted at and in the vicinity of a Swedish recycling center.

The concept of waste threshold has been investigated and suggestions have been made on how to improve the waste value chain by keeping the value of objects as high as possible and allowing for the interchange of second-hand items at the recycling center. In the study the most common obstacle to reusing is stigmatized attitudes towards reusage and the learned behavior ‘We are so used to buying new things…’. 

Utmaningarna för lärare i högre utbildning att fullgöra sitt pedagogiska uppdrag har uppmärksammats och debatterats i olika sammanhang den senaste tiden (e.g. SvD, 2018-01-21; DN, 2017-09-27). Enligt Högskoleverket (2009) har skillnaderna i förkunskaper bland studenter ökat och studentgrupperna blivit större. Brommesson et al. (2016) menar att den förändrade studentpopulationen innebär en utmaning för den enskilde läraren i konkreta undervisningssituationer. Därtill förändras samhällets kompetensbehov över tid och teknisk utveckling ger möjligheter att bedriva undervisning under andra former än tidigare. Kurser och utbildningar behöver därför utvecklas över tid, för att fortsätta vara aktuella och anpassade efter de behov och förutsättningar som finns. Vid utveckling av kurser och utbildningar krävs både pedagogiska idéer och en fungerande struktur som gör denna utveckling möjlig, där idéerna tas tillvara för att senare omsättas i praktiken. Det har vid ett pedagogiskt utvecklingsprojekt vid mittuniversitetet uppmärksammats några problem med nuvarande stöd:  Resurser och information finns inte på ett ställe  Kunskapsutbyte är begränsat  Det finns inget systematiskt stöd Syfte med detta bidrag är att presentera, diskutera, och få feedback på, en modell för systematisk kursutveckling över tid, för att bemöta ovanstående problem. En modell för ständiga förbättringar presenteras, där pedagogisk utveckling och kursadministration samverkar för att på ett systematiskt sätt tillvarata idéer och lärdomar, och underlätta kunskapsutbyte. Visuellt består modellen av ett administrativt och ett pedagogiskt kurshjul som tillsammans ska täcka upp allt som behövs för att planera, genomföra och utveckla en kurs - från deadlines för administrativa moment till idéer om undervisningsformer och utvärdering. Idén är att man enkelt ska kunna klicka sig fram på en webbsida, till allt som är aktuellt/intressant i det stadie kursen befinner sig - planering, genomförande eller utvärdering och utveckling. Vi kommer att argumentera för att en fungerande kursutveckling underlättas av visuellt stöd och en tydlig arbetsgång. Målgrupp för den här presentationen är i huvudsak undervisande lärare som vill hitta vägar för att mer systematiskt arbeta med kursutveckling.

Several organizational change cases using Appreciative Inquiry (AI) practices have shown potential for leaping into innovative organizational solutions. However, the applications are still scarce within product innovation and development. This paper investigates whether and how AI-practices can be used in such a context by presenting experiments with brainstorming teams. The results indicate that the brainstorming including AI practices generally provided the top rated ideas, the largest span of idea ratings, and the lowest median value of idea ratings, in comparison to the control team. Furthermore, the paper shows how AI-practices can be incorporated into a brainstorming process in practice.

Purpose– The purpose of this paper is to introduce a methodology that can support the process of understanding and designing for the satisfaction of high-level needs in practice. The satisfaction of high-level needs has seldom been in focus when it comes to customer satisfaction surveys or the process of new product or service development. However, needs do occur on various levels, and the satisfaction of high-level needs actually appears to have the greatest potential for the creation of loyalty among customers and customer satisfaction. The satisfaction of high-level needs has furthermore been pointed out as a strategy for the creation of attractive quality.Design/methodology/approach– The paper is based on literature studies and the application of the Ideation Need Mapping (INM) methodology in a specific case.Findings– The paper presents the INM methodology that could be used for guiding product and service innovation in practice. More specifically, the methodology supports the process of understanding and designing for the satisfaction of high-level needs.Originality/value– This paper aims to contribute to envisioning and demonstrating how the understanding of, and design for, satisfaction of high-level needs can be done in practice.