Mid Sweden University

Bakgrund: Palliativ vård innebär en holistisk vård av personer i alla åldrar. Syftet är att lindra lidande av fysisk, psykologisk, social eller existentiell/andlig natur. Döendet och döden är ofta omgärdade av tystnad, både i samhället i stort och bland vårdpersonal. Vårdpersonal kan känna sig obekväma vid tanken på döden. Djupare existentiella frågor undviks ofta genom att äldre personer inom hälso- och sjukvården avleds genom att prata om mer lättsamma samtalsämnen. Framtidens palliativa vård äger till stor del rum i hemmen och inom äldreomsorgen. 

Frågeställning: Studien är en del av en större interventionsstudie, EDUC-PC studien, och omfattar baslinjedata från 6S-enkäten med fokus på hur personal inom äldreomsorgen uppfattar att de arbetar enligt ett personcentrerat palliativt förhållningssätt.  

Metod: En kvantitativ ansats antogs. Enkäten som innehåller nio frågor skickades till 266 anställda varav 136 svarade.  Resultaten redovisas som deskriptiv statistik i form av antal, procenttal, med median (md) som centralt mått. 

Resultat: Resultaten visar att den vård som ges uppfattas som bra eller mycket bra av personalen men att uppfattningarna varierar mellan olika yrkesgrupper. Innehållet i självbild, självbestämmande, sociala relationer och symtomlindring får alla höga poäng, medan de två existentiellt inriktade S:en; syntes och strategier, visar en större spridning mot lägre poäng.  

Konklusion: Obalansen mellan de olika innehållen i 6S omvårdnadsmodellen visar att det finns brister i den palliativa omvårdnaden inom äldreomsorgen. Detta är tydligast när   de två S:en symtomlindring och strategier jämförs. Resultaten visar på ett behov av fortsatt fokus på äldre personers existentiella frågor inom äldreomsorgen.

Bakgrund: Antalet människor som drabbas av sjukdomar och behöver palliativ vård kommer öka världen över. Sjuksköterskor är i position för avgörande insatser riktade för både patient och närstående. Kunskap finns om stora variationer i utbildning om palliativ vård i sjuksköterskeutbildningar i Sverige medan kunskap om hur palliativ vård ingår i utbildningsplaner och hur undervisningen utformas är bristfällig.

Syfte: Att undersöka omfattning och innehåll, samt vilka pedagogiska strategier som används för utbildning om palliativ vård i sjuksköterskeprogram i Sverige. Dessutom att utforska erfarenheterna hos lärare om att undervisa om palliativ vård.

Metod: En studie med mixad design genomföres. Alla 24 universitet som ansvarar för att tillhandahålla sjuksköterskeutbildning i Sverige deltog genom en lärare med kunskap om utbildningens innehåll. Beskrivande statistik användes för att analysera kvantitativa data och innehållsanalys för kvalitativa data.

Resultat: Endast ett fåtal sjuksköterskeprogram i Sverige inkluderade en specifik kurs om palliativ vård i sina utbildningsplaner. Lärare upplevde sig tvungna att konkurrera med andra områden inom utbildningen för att undervisa om palliativ vård. Utbildningen som gavs om palliativ vård var främst teoretisk och lärare använde olika pedagogiska strategier och den egna yrkesmässiga och personliga erfarenheter för att stödja studenterna att förstå palliativ vård. Vissa områden, som döende och död var svåra ämnen att lära ut.

Betydelse: Utbildning om palliativ vård är viktig för att klara kommande behov. Studien visar att lärare ofta strävar på egen hand för att utveckla studenters förståelse genom olika undervisningsstrategier och måste också konkurrera med andra områden inom utbildningen. Kartläggningen kan vara ett stöd för enskilda lärare och lärosäten för att möjliggöra utbildning om palliativ vård. Utbildning om palliativ vård måste prioriteras inte bara av enskilda lärosäten utan också på nationell nivå.

BACKGROUND: Undergraduate nursing students encounter patients at the end of life during their clinical training. They need to confront dying and death under supportive circumstances in order to be prepared for similar situations in their future career.

AIM: To explore undergraduate nursing students' descriptions of caring situations with patients at the end of life during supervised clinical training.

METHODS: A qualitative study using the critical incident technique was chosen. A total of 85 students wrote a short text about their experiences of caring for patients at the end of life during their clinical training. These critical incident reports were then analysed using deductive and inductive content analysis.

FINDINGS: The theme 'students' transformational learning towards becoming a professional nurse during clinical training' summarises how students relate to patients and relatives, interpret the transition from life to death, feel when caring for a dead body and learn end-of-life caring actions from their supervisors.

IMPLICATIONS: As a preparation for their future profession, students undergoing clinical training need to confront death and dying while supported by trained supervisors and must learn how to communicate about end-of-life issues and cope with emotional stress and grief.