Mid Sweden University

Hedersrelaterat våld och förtryck är ett allvarligt globalt problem. Det innebär kränkningar av grundläggande mänskliga rättigheter i strid med FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, kvinnokonventionen, barnkonventionen, konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och Europarådets Istanbulkonvention.

Det är såväl ett jämställdhetsproblem som ett hälsoproblem och omfattas av regeringens femte, sjätte och sjunde jämställdhetspolitiska delmål; Jämställd hälsa, Mäns våld mot kvinnor ska upphöra och Hedersrelaterat våld och förtryck ska upphöra.

Hedersrelaterat våld och förtryck är även ett brott mot svensk lagstiftning, där de olika brottsliga handlingarna handlar om att bevara eller återupprätta en persons, en familjs, en släkts eller motsvarande grupps heder. Det kan röra sig om frihetsberövande, tvång, äktenskapstvång, barnäktenskap, vilseledande till äktenskapsresa, könsstympning, av flickor och kvinnor, hot, kränkande fotografering, ofredande, misshandel samt mord eller mordförsök.

Syftet med denna studie är att undersöka yrkesverksammas upplevelse av arbetet med personer med funktionsnedsättning och erfarenheter av att leva i en hederskontext. Ett delsyfte är att undersöka hur vuxna med funktionsnedsättning och erfarenheter av att leva i en hederskontextuell miljö redogör för sin utsatthet samt sina erfarenheter av stöd- och hjälpinsatser från samhället.

Uppdraget har utgått från Myndigheten för delaktighet (MFD) som har fått regeringens uppdrag att mot bakgrund av ett tidigare regeringsuppdrag genomföra en fördjupad kartläggning av hedersrelaterat våld och förtryck mot personer med funktionsnedsättning. Mot denna bakgrund har MFD lämnat uppdraget att genomföra denna studie till forskarna Siv-Britt Björktomta vid Uppsala universitet samt Helén Olsson vid Mittuniversitetet.

Studien består av fem kvalitativa delstudier med dels yrkesverksamma, dels personer med funktionsnedsättning och egen erfarenhet av utsatthet. Sammanlagt har 30 intervjuer med 38 yrkesverksamma genomförts enskilt och i grupp. Därutöver har 10 enskilda intervjuer genomförts med personer med någon form av funktionsnedsättning samt egna erfarenheter av en hederskontext. Helén Olsson har ansvarat för datainsamling, analys av data samt tillhörande resultatdiskussion i delstudie 1. Siv-Britt Björktomta har ansvarat för datainsamling, analys av data samt tillhörande resultatdiskussion i delstudie 2–5.

Samhällsutmaningar utmärker vår tid vilket inverkar på arbetet med att säkra hälsa och välfärd. Detta påverkar i synnerhet det sociala arbetets innehåll och utförande samt medför nya krav på hur arbetet ska ledas, organiseras och kvalitetssäkras. Att säkra kvalitet i socialt handlar om kunskap och kompetens. I socionomprogrammets nationella mål föreskrivs bland annat att utbildningen ska leda till kunskaper om utvecklingsarbete där det ingår att strukturera och utvärdera insatser. Vidare föreskrivs via lagar och förordningar att kvaliteten i socialtjänstens verksamheter systematiskt och fortlöpande ska utvecklas och säkras. Detta förbättringsarbete är intimt förknippade med väl genomförda implementeringsprocesser. Arbetet med implementering är dock förenat med ett åtagande som kräver en noggrann och genomtänkt planering. Det är främst ett ansvar för arbetsledningen, samtidigt är det en interaktiv process som involverar många deltagare på en arbetsplats. Syftet med detta bidrag är att uppmärksamma och diskutera värdet i att arbeta med genomtänkta implementeringsplaner i en policydriven verksamhet. Implementeringsprocesser diskuteras dels i relation till forskning och teoribildning och dels med utgångspunkt från lärdomar som renderats från utbildningssatsningar för enhetschefer inom kommun och hälso- och sjukvård. Vidare redogörs för författarens egna erfarenheter av över tjugo års arbete som socialsekreterare och IFO-chef. Kunskapsbidraget är tänkt att vara ett praktiknära och användbart stöd vid implementering av nya arbetssätt i en verksamhet. Föredraget presenteras i samband med en workshop där reflektionsfrågor ingår.

This qualitative study explores the opportunities and challenges of collaboration experienced by social workers and police officers when dealing with cases of intimate partner violence (IPV) and stalking. The study aims to examine their collaborative approaches in risk assessment and risk management by identifying the structures, supports, and foundations crucial for effective collaboration. Our data, collected from twelve interviews and one focus group interview with social workers and police officers, reveals that collaboration was facilitated by assigning specific roles to involved parties, proximity, structure and professionalism. These key factors emerged as crucial and contributing to the effectiveness of the collaborative efforts. Practitioners should consider integrating these key elements into their practices to enhance and improve collaboration when addressing cases of IPV and stalking. The study underscores the need for a well-defined framework and support structures to optimise the collaborative response to such complex and sensitive issues.

”I actually had to scream for help” – abused women’s survival work before, during and after their shelter stay

In this interview study, we apply institutional ethnography and the ‘generous’ concept of work to analyse the survival work of ten women who have stayed in domestic violence shelters due to male partner violence. The analysis shows that survival work - the work the women do to gain access to protection and support - can take many forms. For instance, in order to access a shelter, women had to navigate the fragmented organisation of social services and articulate their experiences of violence to a range of different caseworkers. Once in a shelter, the women tried to manage and make sense of the safety rules they encountered. Moreover, they worked to increase their autonomy and freedom by trying to bridge the safety restrictions without jeopardizing the protection provided by the shelter. During the shelter stay, the women also worked to gain access to psychosocial support. The pursuit of support continued after leaving the shelter; with the purpose of establishing a new life in the municipality. This included the work to protect themselves from further violence.

Swedish social services play a pivotal role in preventing men’s violence against women, including honour-based violence. This type of family-based violence is based on norms that disregard human rights. Individuals growing up in an honour context have limited possibilities to choose their own paths in life. The study comprises young women aged eighteen to twenty-five who look back on their vulnerable positions and the circumstances resulting in their seeking help from social services. They also share their experiences of the support that they had received from social services. Semi-structured interviews with ten women were conducted. The data were analysed through a qualitative content analysis. The findings show that the interviewees are not a homogenous group; circumstances, needs and exposure varied considerably between participants. Professional attention is necessary when threats ensue after divorce, for example, in the case of a bride price refund. Child perspectives must be better considered in the event of a divorce. Women or families that reject standards of honour are subject to harassment in public by people aiming to coerce them into adopting honour norms. Leaving the family was facilitated if one’s fears were taken seriously and experiences of being met with understanding and being well cared for.

Samhällsutmaningar utmärker vår tid vilket inverkar på arbetet med att säkra hälsa och välfärd. Detta påverkar i synnerhet det sociala arbetets innehåll och utförande samt medför nya krav på hur arbetet ska ledas och organiseras. Förbättringsarbete och kvalitetssäkring är intimt förknippade med väl genomförda implementeringsprocesser. Arbetet med implementering är dock förenat med ett åtagande som kräver en noggrann och genomtänkt planering. Det är främst ett ansvar för arbetsledningen, samtidigt är det en interaktiv process som involverar många deltagare på en arbetsplats. Syftet med detta bidrag är att uppmärksamma och diskutera värdet i att arbeta med genomtänkta implementeringsplaner i en policydriven verksamhet. Implementeringsprocesser diskuteras dels i relation till forskning och teoribildning och dels med utgångspunkt från lärdomar som renderats från utbildningssatsningar för enhetschefer inom kommun och hälso- och sjukvård. Vidare är exempel i texten hämtat från författarens egna erfarenheter av över tjugo års arbete som socialsekreterare och IFO-chef. Kunskapsbidraget är tänkt att vara ett praktiknära och användbart stöd vid implementering av nya arbetssätt i en verksamhet.  

In this study, we investigated social workers' use of risk assessments and risk management in cases concerning intimate partner violence. The study examined social workers' experiences of work performance, organizational conditions, internal and external collaboration and challenges and opportunities at work. We interviewed twelve respondents in Swedish social work offices about what structures, supports and foundations they found essential for work sustainability and resilience. Support from colleagues and managers, experience, openness and trust were critical factors for work satisfaction. The study showed that work experience created trust and security, partly because the social worker became better at translating laws and regulations into practical work. Concerning the severity of the cases, collaboration was essential for building workplace confidence and well-being. A well-functioning internal and external collaboration was described as trust, reducing stress and access to open and straightforward communication with others. Sustainable routines and access to guidelines facilitated the work. An unsupportive work climate included a culture of silence, a lack of trust and generated feelings of stress. Feelings of vulnerability in the professional role arose when the workgroup and/or the management did not take a supportive approach to operational work. This study describes and discusses social workers' use of risk assessments and risk management and their experience working with challenging cases concerning intimate partner violence. Key factors that support the work were strongly linked to organizational factors, such as opportunities to work in pairs, have access to supervision or a mentor and receive support from a senior social worker colleague. Well-functioning internal and external collaboration was connected to trust, manageable stress levels and open and straightforward communication. An unsupportive work climate was linked to a culture of silence, lack of trust and high stress levels. When the team and the management did not take a supportive approach to operations, feelings of vulnerability in the professional role evolved.