Mid Sweden University

Bakgrund Svenska kommuners roll inom arbetsmarknadspolitiken har blivit alltmer central för att stödja samhällets mest marginaliserade individer. Förändringar i regelverken för arbetslöshets- och sjukförsäkringen har resulterat i att fler arbetslösa och sjukskrivna individer hänvisas till kommunernas ekonomiska bistånd, och kommunerna förväntas i sin tur aktivera dessa individer med syfte att föra dem närmre självförsörjning. Trots denna utvidgade funktion inom välfärdssystemet har kommunal arbetsmarknadspolitik hittills beforskats i begränsad omfattning. Det aktuella forskningsprojektet syftar till att skapa arenor för samverkan och erfarenhets- och kunskapsutbyte mellan forskare, kommuner och samordningsförbund med intresse för det danska arbetsmarknadsinitiativet Beskæftigelses Indikator Projekt (BIP). BIP har väckt intresse bland svenska verksamheter som en potentiell modell för arbetsmarknadsinkludering. Syfte Syftet med forskningsprojektet är att skapa lärande- och samverkansarenor för praktiker som implementerar eller inspireras av BIP. Vi strävar efter att fördjupa förståelsen för praktikens förutsättningar, motiv och förväntningar i relation till BIP. Ett ytterligare syfte är att dessa arenor ska ge möjlighet för praktiker och forskare att tillsammans identifiera och utforska kritiska forskningsfrågor som ska ligga till grund för framtida långsiktiga forskningsprojekt. Metod Projektet har en interaktiv och cyklisk forskningsdesign där forskare och praktiker gemensamt skapar förutsättningar för lärande om BIP. Genom workshops och fokusgruppintervjuer med fokus på interaktion och erfarenhetsutbyte möjliggörs lärande. Denna interaktion utgör empiri för forskarnas analyser, vilka återkopplas i kommande träffar med praktikerna för vidare diskussion och utveckling. Resultat Projektet pågår mellan 2024 och 2026 och omfattar samverkan med åtta kommuner och fem samordningsförbund. Deltagarna inkluderar chefer, verksamhetsutvecklare, projektledare samt handläggare och arbetsmarknadskonsulenter. Projektets design förväntas generera följande resultat: Kunskapsutbyte. Samverkansarenorna skapar möjlighet till lärande mellan deltagande verksamheter och kan ge nya perspektiv på BIP. Kunskapsutbytet sker genom forskarledda workshops, fokusgrupper och seminarier. Identifiering av forskningsfrågor. Genom samverkansarenorna identifieras forskningsbehov utifrån verksamheternas egna upplevda utmaningar och kunskapsluckor. Detta skapar förutsättningar för utveckling av forskningsfrågor som kan bidra till en mer kunskapsbaserad praktik. Dessutom uppmärksammas outtalade aspekter inom arenorna som kan ge upphov till nya forskningsfrågor. Forskningsansökningar. Projektet lägger grunden för en mer omfattande forskningsansökan, med syfte att fördjupa förståelsen för de förutsättningar och konsekvenser som BIP har för individer långt från arbetsmarknaden. Vetenskapliga publikationer. Data analyseras bland annat genom olika former av diskursanalys. De två första vetenskapliga manuskripten fokuserar på handläggarens roll, då preliminära resultat pekar på den centrala betydelse som tillskrivs handläggarrollen inom BIP och de krav som arbetssättet ställer på handläggaren som individ.   

The role and responsibilities of Swedish municipalities in promoting labor market inclusion for vulnerable groups have significantly expanded in recent decades. Despite this, research on municipal labor market policies remains limited.

This poster focuses on how we, in an interactive research project, create collaborative platforms for sharing empirical experiences between practitioners with researchers serving as facilitators. These platforms aim to co-create critical research questions and address needs-oriented issues regarding the Employment Indicator Project (BIP), a Danish labor market initiative that has gained considerable interest among local welfare actors in Sweden, including Municipal Labor Market Units (AME) and Coordination Associations (a structure for public interorganizational cooperation for labour-market reintegration). The aim of the research project is to generate knowledge about the motivations and conditions for AMEs to implement and maintain BIP within the Swedish welfare system.

BIP aims to assist individuals who are far from the labor market and is based on expectancy theory, which means that case workers need to develop trust in clients' work capabilities and make positive assessments of their job prospects, with a focus on individual responsibility. In Sweden, welfare policy has shifted towards activating citizens who were previously seen as passive recipients of financial support. AME activities have played a key role in supporting these groups.

The project involves broad participation of representatives from eight AMEs and five Coordination Associations. The interpretation and implementation of BIP vary across municipalities, making these collaborative platforms central for exchange of experiences around the approach to enable learning between practitioners.

The study design is built on a continuous cycle of preparation for workshops, enabling workshops, co- analyzing data and knowledge dissemination. Furthermore, a norm-critical perspective will be used to examine how norms affect society's perception of unemployment and social marginalization. Gender perspectives and intersectionality will be considered since BIP primarily affects women's work in a female-dominated sector. The results will be shared and disseminated through Coordination Associations, research networks, conferences but primarily the researcher and the practitioners will co-create a short film that includes both results and reflected dialogue questions to be used for implementation in the different municipalities (AME).

The researchers have extensive experience in researching the welfare system and diversity issues, as well as using a norm-critical approach. Collaboration between researchers and practitioners in AME and Coordination Associations supporting other types of interactive research design that has proven successful in previous projects related to labor market inclusion.This presentation directly addresses the conference’s sub-theme “Connecting social work research and practice, including the co-creation of knowledge,” by demonstrating how knowledge can be developed involving both researchers and practitioners.

Background: Employees often change and adapt work to increase the fit of their own goals and needs and resources and demands in work. Crafting a job in this manner can promote well-being at work. Objective This study aims to explore different job crafting strategies that healthcare employees engage in to increase their perceived well-being at work and the motives behind these strategies. Methods Semi-structured interviews were conducted with 16 healthcare employees, including one dental nurse, assistant and registered nurses, and occupational therapists. Interview data was analysed thematically. Results The informants in this study all engaged in crafting strategies that were derived from more than one of four emerging motives. These motives were to craft for their development, for a common good, for meaningfulness in work, and to craft for manageability. Crafting strategies within the different motives included adding tasks beyond the clinical work, developing relations for collaboration with colleagues from other healthcare professions, involving patients when planning their daily work, and developing templates to optimize work. One other strategy to make work more manageable was to choose, at times, to craft less or to not craft at all. Conclusions Job crafters engaged in different crafting strategies, derived from different motives, which seem to change depending on their current work and personal situations. Even though an inner drive for development seemed to overcome constraining working contexts, it is suggested that health-promoting job crafting should be organized through the promotion of ideas and employee-driven initiatives, as well as through cross-professional collaboration.

I artikeln analyseras hur begreppen tilltro och jobbfokus operationaliseras inom kommunala arbetsmarknadsenheter (AME) i Sverige, med utgångspunkt i det danska Beskæftigelses Indikator Projektet (BIP) inom vilket dessa begrepp getts en framträdande roll. BIP har fått stor spridning i Sveriges kommuner. Genom kvalitativ medierad diskursanalys (MDA) av fokusgrupper och workshop belyser vi hur handläggare tolkar och omsätter dessa begrepp i praktiken. Resultaten relateras till sociala rättigheter och visar att tilltro och jobbfokus fungerar som styrande normer som riskerar att individualisera ansvaret för arbetslösheten och därmed osynliggöra strukturella faktorer. Diskussionen problematiserar arbetslinjens hegemoniska position och pekar på behovet av att återinföra sociala rättigheter som centrala element i arbetsmarknadspolitiken. Tillika argumenterar vi för att hållbar arbetsmarknadsinkludering kräver mer än individens egen motivation – den kräver också strukturella villkor som främjar social rättvisa och delaktighet.

Bakgrund Den danska BIP-studien (Beskæftigelses Indikator Projektet) har haft som mål att identifiera och mäta nyckelindikatorer som kan användas för att förbättra arbetsmarknadsinsatser och strategier. Studien positionerar begreppen tilltro (förtroende för den arbetssökande) och jobbfokus (inriktning mot arbete) som centrala faktorer för arbetsmarknadsinkludering. BIP-resultaten har fått spridning i Sverige och i en svensk kommunal kontext för arbetsmarknadsinsatser väcker detta frågor om hur dessa begrepp förstås och omsätts i praktiken. Särskilt intressant är vilka normkollisioner som uppstår när handläggare ska balansera relationellt förtroendeskapande med en stark betoning på snabb jobbaktivering. Syfte Syftet med studien är att belysa hur föreställningar om tilltro, jobbfokus och handläggarrollen konstrueras och upprätthålls genom specifika medierade handlingar i det dagliga arbetet med arbetsmarknadsinsatser, samt vilka diskurser och maktrelationer som träder fram i dessa praktiker. Metod Studien genomfördes inom ramen för ett samskapande forskningsupplägg där forskare och praktiker samverkade tätt. Empiriskt material samlades in genom uppstartsmöten, workshops och fokusgruppsintervjuer med anställda vid ett antal kommunala arbetsmarknadsenheter och dess samordningsförbund. Analysen utfördes med medierad diskursanalys (MDA), där handläggarnas berättelser och erfarenheter ställdes i relation till texter från den danska BIP-studien. Genom att sammanföra praktiknära data med BIP-narrativet möjliggjordes en fördjupad förståelse för hur tilltro och jobbfokus medierar (dvs. både uttrycker och formar) handlingsmönster och normer i aktiveringsarbetet. Resultat Analysen visar på tydliga normkollisioner mellan policyideal och praktik. Tilltro framträder i BIP-inspirerad praktik som något som mäts och utvärderas, vilket förskjuter begreppet från en ömsesidig, relationell process till en moralisk prestationsindikator. Jobbfokus etableras som en dominerande norm som styr insatserna mot snabbaste möjliga väg till arbete. Detta kan skapa kortsiktiga lösningar och riskerar att marginalisera deltagare med komplexa behov, då andra former av progression (till exempel social stabilitet eller hälsa) hamnar i skymundan. Handläggarnas roll präglas av en dubbelhet: de förväntas både bygga förtroendefulla relationer och agera utifrån styrande indikatorer som fokuserar på att deltagaren ska nå arbete. Denna dubbelroll leder till spänningar i handläggarnas arbete, där deras professionella handlingsutrymme begränsas av ett ensidigt jobbfokus. Sammantaget belyser studiens resultat hur implementeringen av BIP-begreppen i svensk praktik skapar synliga kollisioner i normer mellan ett relationellt, individanpassat förhållningssätt och en standardiserad individualiserad aktiveringslogik.   

Globally, self-employed people were among the hardest hit by the repercussions of the COVID-19 pandemic and faced hardships such as financial decline, restrictions, and business closures. A plethora of financial support measures were rolled out worldwide to support them, but there is a lack of research looking at the effect of the policy measures on self-employed people. To understand how different governmental financial support measures enhanced the resilience of the self-employed and improved their ability to manage the pandemic, we conducted a mixed-method study using policy analysis and semi-structured interviews. The documents described policies addressing governmental financial support in Sweden and Canada during the pandemic, and the interviews were conducted with Swedish and Canadian self-employed people to explore how they experienced the support measures in relation to their resilience. The key results were that self-employed people in both countries who were unable to telework were less resilient during the pandemic due to financial problems, restrictions, and lockdowns. The interviews revealed that many self-employed people in hard-hit industries were dissatisfied with the support measures and found them to be unfairly distributed. In addition, the self-employed people experiencing difficulties running their businesses reported reduced well-being, negatively affecting their business survival.

I den här studien fördjupas förståelsen av de övergripande utmaningar som personalen inom kommunala arbetsmarknadsenheter (AME) upplever i sitt dagliga arbete. Det finns inga lagstadgade krav på att kommunerna ska bedriva arbetsmarknadspolitiska åtgärder, men genom förskjutningen i det ekonomiska ansvaret för vissa utförsäkrade (Försäkringskassan) och arbetslösa (Arbetsförmedlingen) har kommunerna ekonomiska incitament att engagera sig i arbetsmarknadspolitiken. I studien har data samlats in genom fokusgruppsintervjuer med 45 personer. Deltagare har varit personal inom AME i åtta kommuner. Resultatet visar att personalen måste anpassa sig när omvärlden förändrar förutsättningarna för deras deltagare. AME behöver vara flexibelt organiserat genom att verksamheten är (med)beroende av omvärlden och dess olika (politiska) system. Detta kan ses som ett övergripande systemhinder som AME-personalen möter i sitt dagliga arbete och förståelse för kommunernas roll som yttersta skyddsnät.

 Objective: General  practitioners  (GPs)  played  a  crucial  role  in  limiting  the  impact  of  the  COViD-19  pandemic,  and  many  GPs  experienced  they  did  not  have  the  prerequisites  to  provide  adequate  care.  However,  GPs  developed  approaches  that  helped  them  to  provide  care  to  patients  through  various  job  crafting  strategies.  The  aim  of  this  study  is  to  identify  how  job  crafting  strategies  were  deployed  by  GPs  at  the  beginning  of  the  COViD-19  pandemic  in  Sweden  and  the  significance  of  the  strategies  on  their  work  situation.

 Design: A qualitative   design   with   semi-structured   interviews.   The   data   was     analysed   using   qualitative  content  analysis  with  job  crafting  as  the  conceptual  framework  for  the  analysis  process.

 Setting: Primary  healthcare  in  five  healthcare  regions  in  sweden.

 Subjects: Fourteen  GPs  participated  in  individual  interviews.

 Results: In  their  endeavours  to  organise  and  provide  care,  GPs  shaped  the  task,  relational  and  cognitive  boundaries  of  their  work.  GPs  felt  proud  about  finding  new  ways  of  working  when  given  room  to  manoeuvre.  Intensified  collaboration  between  healthcare  professionals  made  GPs  more  confident  in  their  clinical  work.  GPs  expressed  that  they  consequently  felt  stronger  in  their  professional  role  through  what  they  accomplished  in  the  organisation  of  care.

 Conclusions/Implications: The  results  suggest  that  the  job  crafting  strategies  GPs  used  were  meaningful  to  them  in  clinical  practice.  Knowledge  about  how  GPs’  job  crafting  strategies  were  deployed  might  be  useful  for  healthcare  organisations  in  preparing  for  future  health  crises.  Taking  advantage  of  GPs’  experiences  and  strategies  is  considered  important  for  promoting  sustainable  working  conditions  for  GPs  in  the  future.

Objective: General practitioners (GPs) played a crucial role in limiting the impact of the COVID-19 pandemic, and many GPs experienced they did not have the prerequisites to provide adequate care. However, GPs developed approaches that helped them to provide care to patients through various job crafting strategies. The aim of this study is to identify how job crafting strategies were deployed by GPs at the beginning of the COVID-19 pandemic in Sweden and the significance of the strategies on their work situation.Design:  A qualitative design with semi-structured interviews. The data was analysed using qualitative content analysis with job crafting as the conceptual framework for the analysis process.Setting:  Primary healthcare in five healthcare regions in Sweden.Subjects:  Fourteen GPs participated in individual interviews.Results:  In their endeavours to organise and provide care, GPs shaped the task, relational and cognitive boundaries of their work. GPs felt proud about finding new ways of working when given room to manoeuvre. Intensified collaboration between healthcare professionals made GPs more confident in their clinical work. GPs expressed that they consequently felt stronger in their professional role through what they accomplished in the organisation of care.Conclusions/Implications:  The results suggest that the job crafting strategies GPs used were meaningful to them in clinical practice. Knowledge about how GPs’ job crafting strategies were deployed might be useful for healthcare organisations in preparing for future health crises. Taking advantage of GPs’ experiences and strategies is considered important for promoting sustainable working conditions for GPs in the future.