Mittuniversitetet

Artikeln synliggör med hjälp av Michail Bachtins kronotop- och polyfonibegrepp en huvudlinje i svensk litterär modernism med startpunkt i Olof Högbergs, Ludvig Nordströms, Bertil Malmbergs, Birger Sjödins och Karl Östmans författarskap. Linjens förhistoria i Alfhild Agrells och Frida von Stéenhoffs författarskap nämns, liksom dess förlängning via Lars Ahlin. Särskild betydelse tillmäts den unika närhet mellan fiktionen och det reella livet som genomförs med hjälp av en ny gestaltningsmodell: en fiktiv stad med extremt tydlig verklighetsanknytning.

Olof Högberg är en av fem samtida västernorrländska författare som anmärkningsvärt tidigt i svensk litteraturhistoria genomför en estetisk nyorientering i modernistisk riktning. Hans författarskap domineras, liksom Ludvig Nordströms, Bertil Malmbergs, Birger Sjödins och Karl Östmans av en gestaltningsmodell som kan beskrivas som en litterär leksaksstad som utsätts för den stora tiden (Bachtin) i form av en extremt intensiv och socialt uppskruvad industrialiserings-, urbaniserings- och internationaliseringsprocess. Modellen hämtas direkt ur den explosionsartade expansionssituationen i städerna Sundsvall och Härnösand, och ett kännetecken som Högbergs och de andra författarnas stadsmodell har gemensam med till exempel Marcel Prousts och Virginia Woolfs modernism är den extrema närheten mellan fiktionen och det reella livet.

This paper (in Russian), delivered at the XII International Bakhtin Conference (Jyväskylä, Finland, July 2005), tries to apply the Bakhtinian concepts “chronotope” and “polyphony” on a very special case in the history of Swedish literature. At the beginning of the XX century five local authors of Västernorrland became nationally successful. It has never been noiced, that these the works of these authors are dominated by an estethic model that is common to all five of them: a small “toy town”, opening itself for the Great time (Bakhtin) in a feverish industrialization and internationalization process, exposing a social desorientation of the individual as far as value systems and social strategies are concerned. Most significiant in this model is its closeness to real life. Like in the works of Marcel Proust and Virginia Woolf we know what real people we meet in the streets – an we know in exactly which real streets we are, when we see them. This closeness to real life is decisive for the modernistic potential, and also offers an interesting opportunity to understand what is, usually, hardest to understand in “polyphony”: that the characters according to Bakhtin must be independent of the author. If they are entering the fiction from real life, as they often are in the works of the five authors, they really are not quite the author’s characters but independent in a very substantial way. closeness to

Översättning av och förord till Jurij Tynjanovs biografiska roman om Aleksandr Pusjkin.

Boken är ett resultat av svensk-rysk-finsk samforskning 1997-2002 inom ramen för projektet "Literary Competence as a Product of School Culture". I årliga lästest har lärarkandidater i Sverige, Ryssland och Finland i början av sina universitetsstudier fått visa vilka läsarter de olika nationella skolkulturerna uppövat. Tydliga nationella särdrag i tolkningsstrategierna kan redovisas. Svenska & finländska studenter tenderar att överdriva läsningens literary transfer-funktion, vilket ger egocentriska och stängda läsningar. De systematiskt skolade ryska studenterna har mycket större möjligheter att tränga in i texten. Boken diskuterar mycket konkret särdrag i svensk och rysk skolkultur.

Artikeln föreslår en förklaring till Ludvig Nordströms märkliga totalistiska författarskap: det är ett missbruk av det breda gestaltningsperspektiv som är direkt relaterat till den våldsamma expansionsperiod som den västernorrländska staden (särskilt Sundsvall och Härnösand) genomgick under författarens uppväxtår.

Recension av B F Jegorovs monografi om Jurij Micjhajlovitj Lotman, utformad som en presentation av Lotmans liv och verksamhet och vidarebefordrade inblickar i särdeles intressanta biografiska aspekter av den ryska litteraturteorins och deras företrädares livsvillkor.

Ett inlägg i en debatt om "de små högskolornas" roll i humaniorakrisen.