Mittuniversitetet

The gender distribution in computer science (CS) education remains uneven, with a persistent underrepresentation of women. One challenge in improving diversity is that many women choose non-technical tracks in high school, and therefore often lack the required mathematics qualifications for STEM educations. The purpose of this study was to investigate gender differences in performance and challenges in an introductory programming course and examining the impact of prior experience. The course is part of a CS program with a balanced gender ratio and relatively low mathematical prerequisites compared to similar programs in Sweden, allowing students with backgrounds in social sciences, economics, or humanities to apply. Bringing in students from diverse academic backgrounds may offer valuable perspectives and contribute to a broader understanding of computer science. The study was based on observations, a survey, and longitudinal statistics of student performance. Our analysis showed that women and men passed the course at equal rates, and struggled with similar learning barriers, regardless of their prior knowledge in mathematics. However, prior experience in programming may have played a role in grade differences, with men tending to achieve higher average grades. These findings raise interesting questions about whether lowering entry requirements, particularly in mathematics, could be a viable approach to improving gender balance in computer science education. 

Technology enhanced learning is today a part of most university courses and pure traditional face-to-face courses are rare. Modern blended learning has evolved from an asynchronous design to involve a blend of technology enhanced synchronous activities. To address the identified problems with feelings of loneliness, confusion and low motivation blended learning must also be designed to support collaboration, rich teacher-student and student-student interaction. The aim of this study was to explore the relationship between collaborative learning, retention rates and learning outcomes in university courses given in blended synchronous mode. The important main research questions to answer were: “What is the relationship between student satisfaction, student interaction, learning outcomes and retention rates?, and: “What kind of variables could be used to describe how group work is being conducted?

The overall research strategy was a case study approach with data collected from multiple sources. Teachers from 37 courses in two bachelor programmes answered an online survey to investigate the relations between student collaboration, student interaction, pass rates and students- overall impression of courses. Survey answers were analysed and compared to answers in course evaluations and results in national study documentation system.

Findings indicate that there is a correlation between students’ overall impression of a course and the pass rate, where students’ overall impressions are based on the course evaluation. There is also a correlation between students’ interactions in a course and students’ overall impression of a course, where a high degree of student interactions results in a more positive overall impression. There were no correlations regarding student grades, and the various types of group work and the design differences between the two programmes require further analyses.

Abstrakt

Fyra färdigheter som lyfts fram i det moderna yrkeslivet är kritiskt tänkande, kommunikation, samarbete och kreativitet. Ett naturligt sätt att utveckla dessa förmågor är att använda projektbaserat lärande. En växande trend är att systemutvecklingsprojekt i allt större utsträckning bedrivs agilt och distribuerat, där projektmedlemmar inte träffas fysiskt men ändå måste kommunicera och samarbeta. Distansutbildningar har ofta liknande förutsättningar och då ramverket Scrum har visat sig framgångsrik som projekthanteringsmetod i näringslivet så har vi har valt att undersöka om den också kan användas inom distansutbildning på universitet.

Scrum är ett ramverk som rönt framgångar inom konsten att bedriva systemutveckling inom agila projekt där förutsättningarna förändras under projektets gång.Grunden i Scrum är att arbetet fokuseras till mindre delmål som levereras i sprintar. Sprintarna löses av ett Scrum-team på 5-9 personer. Teamet i Scrum är självorganiserande och har inga fasta roller eller arbetsuppgifter. Kopplat till varje team finns en Scrummaster som coachar utvecklingsteamet och ser till att arbetet drivs mot de uppsatta målen. De önskemål som varje sprint ska uppfylla sammanställs av en produktägare som en prioriterad och rangordnad att-göra-lista (product backlog). Ett Scrum-projekt har alltså tre aktörer: scrum-team, produktägare och scrum-master. Scrum följer en tydlig struktur som bland annat betyder dagliga möten mellan scrummastern och scrum-temet. Där följer man upp det arbete som var och en har gjort sedan förra mötet. Då kan man också hitta eventuella hinder. Detta gör att alla får full insyn i projektet.

Metod På Mittuniversitetet ges distanskursen ’Distribuerad systemutveckling’, helt utan fysiska sammankomster. Där ska studenterna lära sig tekniker och metoder för att utveckla system där projektmedlemmarna sitter geografiskt åtskilda. Lärarna bestämde att Scrum skulle användas och delade in studenterna i fyra team. Lärarna utgjorde scrum-masters och produktägare. Vissa verktyg delades också ut men i övrigt var studenterna självorganiserande.

Preliminära resultat/reflektioner Efter kursens slut har resultatet studerats och det preliminära resultatet indikerar att Scrum har haft en positiv inverkan för såväl studenter som lärare. Studenterna har varit väldigt positiva till kursupplägget. De upplever att de blivit mycket bättre på mjuka färdigheter som att kommunicera och samarbeta. Trots den transparens som Scrum medför har studenterna inte känt sig övervakande, utan läraren har upplevts vara en del av gruppen. Lärarna upplever att transparensen har gjort det lättare att kunna argumentera och motivera individuella betyg. Den har också gett en ökad insikt om studenternas personliga utveckling. Kursupplägget har också ökat engagemanget hos studenterna.

Abstract

One purpose of higher education is to prepare students for a modern and ever-changing global society with increasing complexity and collaborative environments. Scrum is a widely used framework for project management dealing with development of complex products. Few studies have been made on the use of Scrum in higher education. This study examines to what extent distributed Scrum can support online collaborative learning, more exactly what are the advantages and drawbacks on distributed Scrum from a student perspective. Twenty students in an online course has participated in Scrum projects as members in distributed teams. Student’s perceptions was captured using semi-structured interviews. The preliminary results indicate that students are satisfied with Scrum and that they experience a high degree of flexibility. The transparency in Scrum is perceived as a key to open communication and effective collaboration.

Keywords: e-learning, online education, Scrum, distributed, collaboration, transparency