Mittuniversitetet

Österundshems projekt med arbetstidsförkortning har följts upp under ett och ett halvt år. Denna slutrapport baseras på en enkätundersökning som genomförts tre gånger under projektets gång samt analys av företagets frånvarostatistik.

Sammantaget ser man att välbefinnande och sömnkvalitet blivit bättre under projektet med arbetstidsförkortning, och upplevelse av kompetens har ökat. Hälsoeffekterna är störts bland kvinnor. Sjukfrånvaron minskade under det första halvåret, men ökade sedan under slutet av 2018, till samma nivå som innan projektet startade, en förändring som sannolikt främst har att göra med de turbulenta händelser i företaget som kulminerade under hösten 2018. Det som främst lyfts fram som positivt med projektet är möjligheten att själv styra sitt arbete, dvs det förtroende som givits medarbetarna att själva bedöma när arbetet är klart för dagen. Man kan också se att sjukfrånvarostatistiken följer de positiva och negativa perioderna i företagets utveckling under projekttiden. Detta visar på att arbetssituationen inte endast påverkas av faktorer i själva arbetet, utan också vad som sker på organisations- och ledningsnivå.

This study focused on the direct and indirect effect (via sleep duration) of computer use on psychological and somatic symptoms among boys and girls (N = 6112) in 3 different age cohorts (11, 13, and 15-years old) from the 2013/2014 health behaviour in school-aged children (HBSC) study done in Sweden. Structural equation modeling (with SPSS AMOS 22) was used (specifying separate multigroup models for each age group). The mediating effect of sleep duration was tested for significance using a Bootstrap estimation. Across the age groups, the direct effect of computer use was found to be a significant risk factor for psychological and somatic symptoms among both girls and boys (all the P values < 0.05), as the associations between computer use was only partly mediated by sleep duration. Additionally, the magnitude of the effects for the association between computer use and both psychological and somatic symptoms was quite similar among boys and girls across different age cohorts, but tended to be more pronounced among 13-year old girls. In particular, the direct and indirect effect computer use on psychological symptoms was significantly stronger among girls in this age cohort (all the P values < 0.05). Even though the cross-sectional design of the study prevented causal conclusions, the development of strategies to reduce children and adolescents’ computer screen time and the need to focus on mechanisms relating ICT use to somatic and psychological symptoms were emphasized.

Landsbygden står inför stora utmaningar. I en allt mer konkurrensutsatt värld utmanas etablerade modeller i välfärdssamhället och bland annat har serviceutbudet och möjligheterna till försörjning minskat på den svenska landsbygden. Samtidigt vill många bo kvar då landsbygden upplevs bidra med livskvalitet samt närhet till kulturella och sociala sammanhang. Därför engagerar sig många människor för att skapa förutsättningar för att det ska vara möjligt att arbeta och bo även utanför större städer. Samhällsentreprenörskap har kommit att bli ett attraktivt alternativ för att bryta nedåtgående trender i lokalsamhället och för att finna nya lösningar för en hållbar utveckling. Inom ramen för forskningsprojektet Societal Entrepreneurship in Sparsely Populated Areas (SESPA), som bedrivits vid Mittuniversitetet mellan åren 2010- 2014, har forskare från olika ämnesdiscipliner studerat samhällsentreprenörskapets roll i den lokala utvecklingen. SESPA:s forskning har kunnat genomföras med hjälp av stöd från EU:s regionala strukturfondsprogram samt Mittuniversitetet och Länsstyrelserna i Jämtland och Västernorrland. Forskningen har bedrivits i nära samspel med företrädare från det lokala näringslivet, ideella organisationer samt offentliga institutioner. De studier som presenteras i denna antologi visar att samhällsentreprenörskapet kan ta sig många olika uttryck. Det rör sig dock genomgående om människors engagemang, idérikedom och aktiva handlingar. Det rör sig om individer, kreativitet och organiserande processer. Och att alla initiativ har sin egen kontext. Syftet med den här boken är dels att sprida resultat från den forskning om samhällsentreprenörskapets roll för den lokala utvecklingen som utvecklats inom ramen för SESPA men även att bidra till en ökad förståelse om fenomenet samhällsentreprenörskap ur ett välfärdssamhälles perspektiv. Vår förhoppning är att boken ska bidra till reflektion men även fungera som inspiration till fler samhällsentreprenöriella initiativ.

The presence of ICT (Information Communication Technology) in our psychosocial work environment and in our personal lives, has increased rapidly during the past 40 years. This way of interacting with ICT is often characterized in terms of access to information and social networks with the possibility of being independent of time and place. Every person’s psychosocial health is influenced by their life environment; a combination of their work and home environments, their life roles and of their social networks. People who work professionally in the field of ICT or use ICT in their work experience a blurring between their professional and private roles. However, when people’s experience of work and leisure becomes blurred, this may impact on their psychosocial health. They need to develop strategies to create ways of allowing time for recovery. In this chapter we present a review of the literature that identifies the effects that cause a blurring of the line between work and leisure. Moreover, we present some examples of strategies for managing the blurring of contexts facilitated by ICT. Presented research combines theories from the fields of psychology, informatics and work science.

Today, being physically away from the workplace does not mean that we necessarily are changing to another environment or leaving our work tasks behind in psychological terms. This paper presents a review of the literature that identifies the effects that cause a blurring of the line between work and leisure. It combines theories from the fields of Informatics, Psychology and Work Science. The results show that people express the need for a balance between work and leisure but are less able to find or create ways of allowing the necessary time for recovery. Presented are some initial suggestions on how to design ICT in order to separate work and leisure activities.

Dramatic changes have been taking place in our ways of working and spending leisure time. This relates to the increasing use of ICT (Information Communication Technology) in our lives and is of crucial importance to our future. Today, being physically away from the workplace doesn�t mean that we are necessarily leaving our work tasks behind in psychological terms. The aim of the thesis is to attain a deeper understanding of the relationships between individuals� psychosocial life environment and their use of ICT in order to contribute to the discussion about how everyday use of ICT can affect us. The research is based on two case studies that are presented in research articles. A theoretical framework concerning psychosocial life environment and use of ICT was built upon a review of the literature on environment/role, their relationship to ICT and the boundaries within different roles and environments. The first results in this thesis show that the blurred boundaries between work and leisure begin in school and then continue on into working life. The second result present the different barriers to young women seeking professional roles in the IT-business and the sometimes overlooked fact that every individual has a need to feel needed regardless of whether it is the private or professional role. The third results show that the daily use of ICT creates both needs and activities, but it appears that a sense of lack of control leaves the user feeling negatively stressed. Finally, one example of further research could focus on determining what is the responsibility of the leader of an organization who requires an employee to be reachable any time anywhere?

Med denna föreläsning vill jag skapa en förståelse om hur vi förändrar våra liv när vi utvecklar tekniken. Utifrån vad vi idag kan se om hur olika yrkesgrupper erfar att deras gränsdragning mellan yrkesroll och privatroll allt mer suddas ut, anser jag att detta är ett intressant område att studera. Jag har därmed under ca 10 år studerat olika yrkesgrupper och hur deras miljöer och roller har ändras i och med att tekniken har utvecklats.

In this paper we analyze barriers for women to enter and take on professional roles in the IT business. It is argued that earlier research concerning these barriers only has scratched on the surface and to be able to take appropriate meassures a deeper understanding of the foundation the barriers rests upon is needed. In this paper concepts from gender research, the so called four relation types: power, production, emotion, and symbols; are introduced and used in analyzing the barriers identified in earlier research as well as in case studies of IT professionals and youths at a IT high school. This analyzes shows that gender regimes in our society, when it comes to the IT business are, more or less, hostile to women. It also shows that using these four concepts adds a new dimension to the discussion concerning the under-representation of women in IT business. By focusing on relations, measures can be designed to target specific problematic relations instead of targeting a problem that is a complex of two or more relations.