Mittuniversitetet

I allmänhet brukar man prata om att de sista 20 procenten av ett projekt är de som kostar 80 procent. Inom fastighetsbranschen är det snarare en underdrift. Om vi betänker en fastighets livscykel från projektering, byggande och sedermera förvaltning är det snarare som så att kostnaderna under förvaltningsskedet kommer att uppgå till långt mycket mer än under de tidigare skedena. Det är av denna anledning tankarna om att bedöma, och fatta beslut, utifrån ett livscykelperspektiv, istället för ett beslut baserat på anskaffningskostnaden, växt fram. I takt med att miljö- och hållbarhetsfrågor blivit viktigare i fastighetsbranschen har också byggandets och byggnaders miljöpåverkan börjat mätas genom livscykelanalys, som kan svara på livscykelekonomiska frågor såsom under vilket skede byggnaders miljöpåverkan inträffar. Syftet med kapitlet är att visa hur man kan tänka kring, räkna på och analysera investeringar ur ett livscykelekonomiskt perspektiv i stället för ur ett mer traditionellt fastighetsekonomiskt perspektiv. Dessutom kopplar vi det till hur vi kan minska miljöpåverkan under hela byggnadens livslängd. 

I snart ett halvsekel har hållbarhetsdiskussionen handlat om att vi överskrider vårt ekologiska fotavtryck samtidigt som inkomsterna från det som produceras är ojämnt fördelade. Fastighetssektorn är på intet vis undantagen från den diskussionen. Byggnader använder en betydande andel av naturresurserna och frestar på ekosystemen genom material som utvinns, energi och vatten som används och det avfall som uppkommer. Byggnader fungerar som bostad, inkomstkälla, och kapitalplacering men inte lika mycket för alla; var vi bor har stor betydelse för vilka möjligheter vi har att leva goda liv. Med klimatrelaterade händelser och sociala spänningar kan också värdet av byggnader komma att påverkas framöver. Det här kapitlet ger en introduktion till hållbarhetsbegreppet, kopplar det till fastighetsföretagande och ger exempel på tolkningar, operationaliseringar och verktyg som används inom fastighetsbranschen för att bygga hållbart/hållbarhet.  

In recent decades, the craft beer sector has grown rapidly, and it has been studied across the world through various lenses. In Norway and Sweden, the sector is a well-established complement to large-scale beer producers, but it has yet to be thoroughly studied. Previous studies show that the location of a brewery is important in terms of marketing and branding approaches, but also that craft brewers contribute to place development. The aim of this study is to explore how context affects the possibilities of craft breweries to contribute to local place development. The study results are built on a web-survey, answered by 201 craft beer brewers in Norway and Sweden. The findings show that brewers, especially those located in rural areas, struggle under tough conditions regarding profit margins, as well as troublesome and limiting legislation. Place is considered very important, but breweries in rural areas use place-connection to a higher extent. Tourism is important, especially for breweries located in rural areas, and changes in regulation could increase the importance even more. The results of this study show that there exist contextual differences which also have an impact on the extent to which the brewers can contribute to their local community.

Friluftslivet skapar många värden för individ och samhälle. Några av dessa uppstår genom den konsumtion deltagande i olika slags friluftsaktiviteter genererar. Friluftslivet representerar också flera upplevda värden. År 2009 gjordes en enkätundersökning bland svenskar kring deras ekonomiska utgifter för friluftsliv och värdering av deltagande i fritidsaktiviteter utomhus. Rapporten som kom 2010 var första gången friluftslivets ekonomiska värden dokumenterades i en svensk kontext. Syftet var att fånga friluftslivets omfattning i ekonomiska termer genom att utgå ifrån 43 olika friluftsaktiviteter som valts baserat på den vetenskapliga forskningen. Den här rapporten följer upp 2009 års undersökning genom en förnyad studie som upprepar den som gjordes då i syfte att skatta direkta ekonomiska effekter, indirekta effekter och svenskarnas värdering av friluftslivet. Undersökningen är gjord genom tre omgångar av utskick för att täcka ett års aktiviteter, där ett representativt urval av privatpersoner i en webb-panel har fått svara på en enkät med frågor om utgifter kopplade till friluftsliv.

Resultaten visar att 60 % av alla vuxna svenskar har haft utgifter för friluftsliv, för egen del och/eller för andras räkning. De sammanlagda utgifterna uppgår till 191 019 miljoner kr, och  därutöver finns ett konsumentöverskott motsvarande 24 016 miljoner kr. Jämfört med år 2009 innebär detta en 60-procentig ökning i utgifter och en 40-procentig minskning i konsumentöverskott (mätt i 2009 års prisnivå). Friluftsrelaterade utgifter bidrar med ett förädlingsvärde i den svenska ekonomin motsvarande ca 74 950 miljoner kr och ca 167 300 arbetstillfällen. Rapporten innehåller detaljerade resultat avseende olika kategorier av utgifter för friluftsliv, utgifter för olika aktiviteter, årstider, geografisk fördelning samt jämförelser mellan olika grupper. 

Samhällsentreprenörskapet har många effekter, kvantitativa och kvalitativa, indirekta och direkta. En del av effekterna går i den riktning som avsikten var när man startade sin verksamhet, och följer det sociala företagets förändringsteori från verksamhetens aktiviteter till dess mål. En del av effekterna är lätta att mäta i monetära termer, medan andra effekter relativt enkelt kan omvandlas till ett ekonomiskt värde genom att jämföras med någon sorts referens, såsom sparade skattepengar. Av olika anledningar kan det också finnas behov och önskemål att mäta och kommunicera samhällsvärde som inte direkt förhåller sig till samma monetära måttenheter. Kapitlets syfte är att redogöra för och reflektera kring etablerade modeller för att mäta samhällsvärde som idag används inom socialt entreprenörskap och bygger på en litteraturstudie.