Mid Sweden University

Ingenjörsyrket innebär bland annat att skriva rapporter, utredningar, beskrivningaroch instruktioner. Därför behöver ingenjörsstudenter träna på att skrivaen rad olika texter. Många lärare på ingenjörsprogram saknar dock kompetensför att undervisa om skrivande. Skrivlyftet vid Mittuniversitetet erbjuder läraregenerella skrivdidaktiska metoder. I ett försök att vidareutveckla dessa metodermed specifik inriktning mot skrivande i tekniska sammanhang och inom ingenjörsutbildningarna,rapporteras här ett utvecklingsarbete som avser att stärkaingenjörsstudenters förmåga att beskriva sin kunskap i välorganiserade rapportermed tydlig struktur och röd tråd. Utvecklingsarbetet resulterade i en ämnesspecifikmetod som fick namnet Bullseye-metoden. Med metoden undervisas studenterom rapportskrivande i en iterativ process samtidigt som de genomför en tekniskundersökning. Metoden utvecklades med hjälp av kunskap från Skrivlyftet ochbaseras på en rapportmodell som kombineras med en systematisk metod förundervisning i rapportskrivande. Under läsåret 2020–21 genomfördes en interventionsstudiedär högskoleingenjörsstudenter vid Byggingenjörsprogrammetpå Mittuniversitetet undervisades med hjälp av denna metod. Interventionenseffekt utvärderades med kvalitetskriterier som bedömde rapportens organisationav innehållet. Resultatet visade att rapporter som skrivits av de grupper som undervisatsmed Bullseye-metoden i högre grad innehöll de strukturelement somförväntas i en rapport, jämfört med kontrollgruppen som undervisats på ett traditionelltsätt. Det går dock inte med säkerhet att säga vad som orsakar skillnadernai resultat mellan grupperna med interventionsstudien som grund. För att blivandeingenjörer ska kunna kommunicera resultat från undersökningar genomfördamed vetenskaplig metod, rekommenderas ämnesintegrerad undervisning medBullseye-metoden.

River Ljungan in Sweden has suffered from crayfish plague (Aphanomyces astacii), resulting in the extinction of noble crayfish (Astacus astacus). At the same time, P2X industries such as hydrogen gas production is developing in the region. The Swedish Hydrogen and Crayfish research project explores how the residue products from the production of hydrogen gas; oxygen, and heat, can be utilized to disinfect crayfish plague and facilitate the growth and survival of crayfish. The temperature of process water varies between 48 and 73°C and coulddisinfect water from crayfish plague as spores of crayfish plague die from a short exposure to 60°C. Ozone disinfection and UV light are common techniques to neutralize microorganisms in drinking water. It is unclear how these techniques affect the survival of crayfish plague spores. This presentation outlines a study, in which solutions for direct or indirect water supply from hydrogen production to crayfish farms will be proposed. The goal is to ensure that crayfish farming can be freed from crayfish plague and has a temperature that favors the survival and growth of the crayfish. Laboratory experiments will test different methods to disinfect crayfish plague. The presence of crayfish plague and the survival of crayfish in the treated water will then be investigated. Crayfish plague occurrence will be measured with a real-time PCR Thermocycler before and after treatment of water. The genotype of the crayfish plague will be analyzed with TaqMan MGB real-time PCR. We will present the experimental design and would appreciate your input.

Projektets syfte var att bidra till Mittuniversitetets övergripande uppdrag att främja hållbar utveckling, bidra till att uppfylla visionen att universitetets arbete leder till hållbar utveckling samt stärka hållbarhetskulturen bland universitetets personal och studenter.Projektets resultat är ett digitalt utbildningsmaterial om hållbarhet för all personal vid Mittuniversitetet. Det bör vara en del av universitetets introduktionsutbildning till nyanställda och består av grundutbildning, fördjupning och chefsstöd. Materialet länkar det vardagliga arbetet på universitetet till FN:s globala hållbarhetsmål och visar hur vi kan arbeta mer hållbart med hjälp av fem teman; Mat & natur, Cirkulär ekonomi, Människor, Campus & mobilitet samt Klimat & energi.För att implementera utbildningen behövs en engångsinsats där samtliga medarbetare och chefer fortbildas under 2023. Materialet behöver översättas till engelska och underhållas för att vara aktuellt och relevant. Under 2024 föreslås en övergångslösning för detta arbete, men från 2025 föreslås att arbetet blir en del av arbetsuppgifterna för universitetets hållbarhetskoordinatorer samt för en representant från den gemensamma förvaltningen. Materialet kan utvecklas med länkar till stödfunktioner och filmatisering av innehållet. Utbildningen och de erfarenheter vi fått under genomförandet av projektet bör presenteras på konferensen Education With Sustainability (EwS). Budget för implementering av utbildningen beräknas till knappt 200tkr, exklusive personalkostnader för fortbildning av personal vid arbetsplatsträffar.

The aim of this poster is to present a new research project called Hydrogen Gas and Crayfish (VOK). The research project was initiated by the local fisheries management NGO in Ånge municipality in Sweden. Their challenge for future generations is to be able to fish for Noble crayfish (Astacus Astacus) in river Ljungan since the area has been hit by crayfish plague. At the same time, Ånge municipality is situated within the Swedish green industry belt that is currently under development. This means that P2X industries such as hydrogen gas production is developing in the region. Residue products from hydrogen gas production is oxygen and heat. To ensure the long-term survival of the crayfish and sustainable fishing of crayfish in river Ljungan for future generations, the use of water needs to be governed. Also, public, non-profit associations, municipalities and companies need to be involved in the work to promote the crayfish and prevent the spread of crayfish plague. The aim of the research project is to study how water management in hydrogen gas production can be used to ensure the survival of the crayfish. In doing so, the project can contribute to a better understanding of how new P2X industries can contribute to the sustainable use of water resources, thus improving biodiversity and creating sustainable rural development. We are doing this through a blue innovation that involves creating an ark site for Noble crayfish in connection with a hydrogen gas factory.

Ingenjörer förväntas skriva rapporter i sitt arbete, men många universitetslärare saknar kompetens för att undervisa om skrivande. Skrivlyftet som genomförts vid Mittuniversitetet erbjuder lärare metoder för att undervisa om skrivande. Vi saknade en metod för ämneslärare att undervisa om skrivande på ingenjörsprogram, varför vi utvecklade Bullseye-metoden med hjälp av kunskap från Skrivlyftet. Den består av en Rapportmodell och en metod för att undervisa om den. Syftet var att öka studenters förmåga att beskriva sin kunskap i välorganiserade rapporter med en tydlig röd tråd. Metoden testades i en interventionsstudie bland högskoleingenjörsstudenter vid Mittuniversitetet under höstterminerna 2020 och 2021. En grupp studenter undervisades med Bullseye-metoden samtidigt som de genomförde en teknisk undersökning. Sedan jämfördes deras förmåga att organisera rapporter med en grupp studenter som inte undervisats med metoden. Resultaten visade att grupper med studenter som undervisats med Bullseye-metoden hade högre förmåga att organisera rapporters innehåll än andra grupper och att de vanligaste felen var en bristfällig organisering av innehållet och en avsaknad av delstrukturer i Introduktion och Diskussion. Det gick inte att dra några säkra slutsatser om vad som orsakade skillnaderna mellan grupperna med undersökningen som grund. En möjlig orsak är att Bullseye-metoden fungerar. En annan är att gruppen med studenter som inte undervisats med metoden saknat återkoppling på organisering av innehållet i rapporter sedan de undervisades i rapportskrivande två år före undersökningen genomfördes. Vi vill presentera Bullseye-metoden och diskutera hur man kan skapa en kontinuitet för studenters organisering av rapporters innehåll genom ett helt ingenjörsprogram. 

Många skriftliga inlämningsuppgifter innehåller otillräcklig information ellerspråkfel. När informationen i uppgiften är otillräcklig underkänns den medstöd av kursens lärandemål. Det händer att uppgifter med grava språkfel godkänns när det saknas stöd i kursens lärandemål för att bedöma skrivförmåga.Det är en lösning som både är rättsosäker och gör studenten en björntjänst.Studenten lär sig att den inte behöver kommunicera skriftlig information påett begripligt sätt och riskerar att få problem i yrkeslivet. Det behövs kunskap om hur man kan genomföra en rättssäker examination av studentersförmågor och ge studenter förutsättningar att kommunicera på ett begripligt sätt i yrkeslivet. Jag har utvecklat en metod för examination av skriftligainlämningsuppgifter som möter dessa behov. Den utgår från Förvaltningslagens krav på klarhet och fullständighet i kombination med läroplanerna förgymnasieskolans kurser i svenska. Efter att ha använt metoden under fleraår i ingenjörs- och kandidatutbildningar vid Mittuniversitetet är erfarenhetenatt bedömning av studenternas förmågor i förhållande till lärandemålen blirenklare och går snabbare. Det gör att studenter får tidigare återkoppling ochbeslut om betyg. Dessutom identifieras studenter med behov av att utvecklaförmågan att skriva texter som följer skriftspråkets normer för språkriktighet,är sammanhängande, begripliga och har en tydligt urskiljbar disposition. Jagvill presentera Superbyråkratens metod och diskutera hur universitetet ochhögskolor kan ge stöd åt de studenter som identifieras med ett utvecklingsbehov av sin skrivförmåga.

The base of this presentation is the project Sustainability in Mid Sweden University everyday life (HIMUV). The aim of the project is to increase knowledge regarding sustainable development among all university employees and students. Thereby, the project aspires to provide the opportunity to contribute to Mid Sweden University becoming an important player in the work for increased knowledge regarding sustainable development. During the project period of June 2021-2023, work in progress will increase and strengthen the sustainability culture among the university’s employees and students. However, to be able to work with sustainably, employees and students must know how the University defines sustainability and how it can become a natural part of everyday work to contribute to sustainable development. Therefore, the project will map the knowledge about sustainability work among the university’s different professional categories and design training materials for employees and students and suggest procedures for its use. Deliverables and goals include suggestions regarding what employees and students should know about sustainability. A collection of examples that show how different functions and subjects at the university can incorporate sustainability in everyday life will be used to produce a digital education material for employees and students. In this presentation, the project work to date will be reported.  Interviews, surveys and group meetings with employees in the area of sustainability will be presented as well as next steps in the project.  

Med anledning av insändaren "Strunta i flodkräftor – plantera in signalkräftor i Ljungan istället", i ST 16/8.

Signaturen Zeke skriver till Flodkräftans vänner att det är ett hopplöst projekt att åter få flodkräfta i Ljungan och tycker att det är konstigt att man inte inser det hopplösa läget och planterar in signalkräftor istället så vi får något att fiska! Zeke skriver vidare att det kan finnas möjlighet för flodkräftan i Ljungans biflöden.

Jag vill precis som Zeke få tillbaka ett bra kräftfiske i Ljungan och håller med om att det är ett projekt med stora utmaningar. Däremot delar jag inte uppfattningen att det är omöjligt, eller att utsättning av signalkräfta skulle vara en garanti för kräftfiske.

Orsaken till att kräftbeståndet i Ljungan har slagits ut är kräftpest. Pesten sprids från kräfta till kräfta, men också genom infekterat vatten. Smittan kom troligen till Ljungan med infekterat vatten som följt med båt, vattenskoter, redskap eller fisk som flyttats från en sjö eller ett vattendrag med kräftpest. Flodkräftan har ingen motståndskraft utan dör av sjukdomen medan signalkräftan bär kräftpesten latent och sprider den. Kräftor flyttar oftare uppströms än nedströms. Det gör att signalkräftor som sätts ut i Ljungan kommer att sprida smitta till biflöden som Slättån. Då kommer flodkräftorna i biflödena att dö.

Det tar tid för kräftbestånd att etablera sig efter utsättning. Signalkräftor sattes ut i Vättern 1969 och beståndet har haft 50 år på sig att växa. Vättern är känd för att vara en kall sjö. Därför hittar man kräftorna i de varma delarna av sjön. Vi vet att flodkräftan trivs i Ljungan och att beståndens tillväxttakt under återplanteringen var hög. Många lokaler i Ljungan var fiskbara redan efter tio år. Därför är chansen till bra kräftfiske god efter återplantering av flodkräfta.

En undersökning av utsättningar av signalkräfta från Skåne till Dalarna visade att ungefär hälften av utsättningarna misslyckades och bestånden var inte fiskbara efter tio år. Risken för oetablerade eller dåliga bestånd, var större ju längre norrut i området man kom. Ljungan ligger norr om dalarna. Därför kan risken för misslyckad utsättning av signalkräfta vara högre än 50 procent i Ljungan.

En misslyckad utsättning av signalkräfta innebär dessutom att man får leva med ett dåligt kräftfiske. Det går inte att återfå fisket genom att sätta ut flodkräfta eftersom den inte överlever i samma vatten som signalkräftan. Det finns alltså en avsevärd risk att inte få något kräftfiske alls om man sätter ut signalkräfta i Ljungan.

Som jag ser det är enda chansen till bra kräftfiske i Ljungan att sätta ut flodkräfta, eftersom en utsättning av signalkräfta i värsta fall kan innebära att det inte blir något kräftfiske överhuvudtaget! Därmed inte sagt att vägen till ett kräftfiske är enkel. Vi som är vänner av kräftfiske behöver tillsammans hitta sätt som hindrar att kräftpesten sprids till Ljungan.

Jenny Zimmerman, adjunkt i miljöteknik, Mittuniversitetet

Environmental Science aims to study the relationships between human beings influence on and dependence of nature, the interaction and integration of ecological, social and technical systems as well as the strategies for sustainable use of natural resources. The linking of social, ecological and economical aspects in Environmental Science can provide useful tools for the study, management and conservation of freshwater crayfish from a broad social perspective. Therefore, it is of interest to explore the relationships between Environmental Science and Astacology. By analysing the aims of the International Association of Astacology and the content of some volumes of Freshwater Crayfish from an Environmental Science perspective we found that Astacology is operating within the field of Environmental Science. The focus is mainly on identifying underlying mechanisms of environmental issues. We will point out unexplored scientific perspectives and propose some advice of how to study freshwater crayfish from a broad systems perspective.