Mid Sweden University

The Swedish National Principal Training Programme (NPTP)plays a central role in shaping principals' roles andcompetencies in a rapidly changing educational landscape. Thisstudy aims to examine how the National Principal TrainingProgramme Leaders (NPTP Leaders) navigate, understand, andlead a well-established principal training programme. Drawingon theories connected to enactment and sensemaking, sevenNPTP Leaders were interviewed to explore their perspectives onthe principal’s role and mission, the NPTP today and in thefuture, and their leadership responsibilities. Findings indicatethat while the programme successfully balances theory andpractice, tensions exist between national policies, universityautonomy, and local needs. NPTP Leaders recognise theevolving complexity of principal leadership, but their approachremains centred on stability and development within theexisting structure rather than proactive innovation. They emphasise pedagogical leadership while acknowledging thatadministrative burdens often restrict principals’ capacity forschool improvement. Additionally, discrepancies betweenprogramme content and participants' diverse realities indicate aneed for more tailored learning experiences. The study concludesthat while the NPTP prepares principals for their roles, there ispotential for greater collaboration and policy engagement amongNPTP Leaders. Strengthening their influence within thegovernance framework could enhance the programme’sadaptability to future educational challenges.

 Projektet visar att små kommuner skulle vara betjänta av en sammanhållen insats

där hänsyn tas till rektorers engagemang och arbetsbelastning. Vidare behöver

den familjära kulturen hanteras som både tillgång och ibland som ett hinder, när

tillexempel roller sammanblandas. Den geografiska spridningen behöver tas i

beaktande i arrangerandet av insatsen, med möjlighet till korta digitala

avstämningar snarare än långa fysiska träffar. Utöver detta har vikarier setts som

en svårighet när det gäller insatser i små förskolor, vilket insatsen också behöver

ta hänsyn till.

Ovanstående slutsatser framkommer utifrån vårt forskningsprojekt om

möjligheter och begräsningar för statliga insatser i perifera förskolor. Projekt har

fokuserat på små förskolor vilka har varit med i den statliga insatsen Samverkan

för bästa förskola och skola (SBS). Dessa små förskolor ses som perifera i

förhållande till större förskolor som också ingår i den statliga insatsen för

skolutveckling. Begreppen centrum och periferi förstås i den här studien som en

relation mellan två parter där den större skolan är mer normerande än den andra

(jmf. Lund, 2023). Det empiriska materialet i vår studie omfattade åtgärdsplaner

och del- och slutrapporter från SBS-insatser samt intervjuer med personer som

deltagit i insatsen. Projektet avsåg att bidra med kontextfördjupande kunskap om

perifera förskolor i relation till förskolor förlagda i centralorter. Empirin är

indelat i två fall (fall 1 och fall 2). Tillsammans visar empirin att småskalighet

skapar både möjligheter och begränsningar, där fall 1 främst belyser

organisatorisk sårbarhet och fall 2 relationella och kulturella villkor i

vardagspraktiken. Tillsammans pekar de mot att hållbar utveckling i små

kommuner kräver både strukturell stabilitet och relationell bärighet, därutöver

vkrävs tydliga roller och forum kombinerat med gemensam riktning, tillit och

arbetssätt anpassade till små enheters förutsättningar.

This article critically examines Sweden’s National Professional Programme (NPP) for principals, teachers and preschool teachers, launched in 2025, through the lens of Bacchi’s framework “What’s the problem represented to be?” From an international perspective, the Swedish case is an example of transnational policy trends carried by powerful agents such as the Organisation for Economic Cooperation and Development (OECD). Three main problem representations were identified in the analysed documents: governing; equity and continuous professional development (CPD). The analysis identifies various binaries, such as individual vs. collective efficacy, successful vs. unsuccessful professionals and national standardisation vs. local autonomy. The NPP has been framed as a solution to local governance inadequacies by calling for centralisation and tightening control over educational quality. This shift poses potential risks, including competition for control over professional development opportunities, marginalisation of principals’ roles as pedagogical leaders and creation of hierarchies within the school professions. Furthermore, the emphasis on CPD as a singular path to improvement may overlook collective efficacy and local contexts, favouring a one-size-fits-all approach that may exacerbate existing inequities. The findings indicate the need for further investigation into practical effects that the NPP poses and its impact on Sweden’s educational landscape.