Mid Sweden University

Hur kan förutsättningar för kritisk litteracitet skapas i förskola och skolans tidiga år? Möjliga kopplingar mellan förskolans och skolans arbete med litteracitetsutveckling behöver belysas. I detta kapitel presenteras ett underlag för diskussion av hur förutsättningar för arbete med litteracitetsutveckling skapas i förskola och skolans tidiga år. Möjliga kopplingar mellan tidig litteracitetsutveckling i förskolan och skolans formella läsundervisning, där läsläror ofta förser eleverna med texter, utgör den centrala frågan. Ytterligare en fråga som ställs är om kritisk medvetenhet och meningsskapande hamnar på undantag när färdighetsorienterade diskurser dominerar verksamheten.

A study of eight multicultural suburban Swedish classes forms the backdrop of an analysis of the role of the library in students’ development towards becoming skilled readers. In-depth interviews with five teachers and one librarian involved in the classes provide empirical data, even though background information was collected with mixed research methods. The librarian’s narrative is the primary source of data in this article. The children´s educational trajectory from the preschool class to third grade is in focus. The present meta-analysis highlights the role of the library and the librarian, with respect to linkages made to the children’s overall literacy development. As a tool for analysis critical literacy theory was used, thus extending the influence of the librarian´s participation beyond the actual literacy practice, to the surrounding society. The results indicate that the library played a vital role in several ways, for teachers and students as well as for the parents. The collaboration between the librarian and the teachers started with the librarian having book talks with the children. However, she became a participant in the team’s planning and follow-up activities, linking the worlds in and out of school.

Ingress: Att kunna läsa är en nödvändighet i dagens samhälle. Läsning öppnar möjligheter för lärande, språkutveckling och växande på olika plan. Barns förutsättningar för framgångsrik läsinlärning varierar emellertid beroende av en rad skiftande omständigheter och orsaker. En del barn har specifika läs- och skrivsvårigheter. En del barn lär sig läsa och skriva på ett andraspråk. Andra barn tycker att det är tråkigt att läsa och att läsningen inte ger dem något. Gemensamt för alla elever är att läraren intar en nyckelställning när det gäller att skapa sammanhang, miljöer och klimat där framgångsrik läsutveckling sker. Hur kan barn göras aktivt delaktiga i en läsande klassrumsgemenskap? Hur förhåller sig och arbetar lärare för att skapa inkluderande klassrumsmiljöer? I detta kapitel diskuteras dessa frågor med hjälp av tre sammanlänkade studier av framgångsrika klassrum där tidig läs- och skrivinlärning sker.

The theoretical framework guiding this study builds on the tension between perspectives on literacy learning as autonomous activities or as activities embedded in a social, historical and cultural context as described by the autonomous versus the ideological model for literacy. The read-aloud practices have been studied in one case study (data from interviews, lengthy observations, focus group interviews, artefacts, video recordings) of a preschool where thematic work guided the activities, and in one larger study where preschool teachers and teacher trainees documented the reading activities, by use of observation schedules, during one week in 40 different preschools. Converging evidence indicate a tension between planned language games and phonics exercises on the one hand and on the other hand child initiated emergent literacy activities, such as pretend reading and prewriting where the children conceived both the writing system and the social meaning of the activities. The emergent literacy activities were observed in connection with thematic work. In the larger sample of preschools thematic work did not occur and the purpose of the read-alouds was predominantly regulatory or disciplinary to make the children rest. The differences between thematic reading, regulatory reading and child initiated play reading will be illuminated and analyzed.