miun.sePublications
Change search
Refine search result
1 - 33 of 33
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Asklund, Helen
    et al.
    Mid Sweden University.
    Näsström, Linda
    Mid Sweden University.
    Brander, Laura
    Mid Sweden University.
    Implementing New Educational Strategies: Synergetic effects from a university overarching project2018In: Exploring the Micro, Meso and Macro: Navigating between dimensions in the digital learning landscape / [ed] Airina Volungeviciene, András Szűcs, 2018, p. 87-92Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    In 2011 Mid Sweden University launched an educational strategy, which focused on creating active learning environments for the students, on increasing and improving the technical support for teaching and learning and on enhancing the teachers’ professional competence (Dnr MIUN 2011/277, 2009/1671). Several educational development projects were initiated. One of these, called Teaching and learning resources, was based on the idea that cooperation and shared experiences between teachers from different faculties and departments in different ways can promote educational development at the university. Our aim is to describe this university overarching project, and to discuss experiences and synergetic effects that have arisen from it. What happens when teachers from various faculties, departments and subjects come together and are assigned to work with educational development? What effects have we noticed and what would be our recommendations for future projects?

    An invitation to participate in the project was sent to all departments of both the Faculty of Human Science and the Faculty of Science, Technology and Media. In the end, seventeen out of twenty departments joined the project with altogether thirty teachers. Each participant focused on one or several subprojects, all with their own purposes and contents, but with the joint intention to develop new educational traits and methods of teaching and learning. The subprojects dealt with issues such as academic writing, constructing a guide for new teachers, and forming teaching and learning fora. These subprojects are useful examples of how teachers can develop teaching methods that can be shared across department and subject boundaries.

    According to our experience, the project has been successful due to several factors concerning strategical enhancement. The project has focused on exchanging knowledge and advancing the learning-teaching engagement, the subprojects were started by enquiring the departments’ needs, and we have wished to engage the management in forming strategies for a continual teaching and learning enhancement. Above all, this project has worked as a means for surfacing and sharing good practices.

    As a result, we would like to stress the importance of interdisciplinary collaboration, since this can give valuable synergy effects within an organization. Firstly, interdisciplinary collaboration is a way of bringing together the different subcultures that are always at work at different levels in a large organization, such as in various departments and within groups of fellow-teachers. When working on forming a university overarching educational/academic culture, it is vital to bring these subcultures together in order to find out what shared values and norms there are to build on in the organization. Secondly, when working with interdisciplinary projects, the risk of tunnel vision thinking and duplication of work is minimized. This kind of collaboration could thus save resources. Thirdly, at a university like ours, where many teachers are struggling with a heavy workload and symptoms of fatigue and burnout, collaboration and shared experiences might work as tools not only for individual empowerment, but also for group empowerment and job satisfaction. Therefore, in order to achieve a creative and supportive environment we need to continue encouraging staff collaboration.

    In sum, the project Teaching and learning resources has contributed, in our experience, to not only individual professional development of the teachers that participated in the project, but also to educational development and enhancement at group and organizational level. The unexpected forms of collaboration and united action across department and faculty borders has given us an understanding of the importance of structured forms of teaching and learning dialogue and fora. Learning on micro and meso level is broadened to macro level. It is surely worth the effort to give teachers time to participate in this type of activity, due to the synergetic effects that are discussed above. Our strong belief is that our university would greatly benefit from continually providing the prerequisites for the kind of cooperative teaching and learning environment of which our project is an example. For that, we need leaders on all levels who prioritize this sort of activity.

  • 2.
    Borin, Lars
    Department of Linguistics, Uppsala university.
    Finding the princes in the pond: Evaluating web-based language learning resources - a literature roadmap2003In: The LingoNet project: Language learning supported by the Internet, Härnösand: Mid Sweden University , 2003, p. 22-33Chapter in book (Other academic)
  • 3.
    Borin, Lars
    et al.
    Department of Linguistics, Uppsala university.
    Gustavsson, Sara
    Mid Sweden University.
    Separating the chaff from the wheat: Creating evaluation standards for web-based language training resources2003In: The LingoNet project: Language learning supported by the Internet, Härnösand: Mid Sweden University , 2003, p. 9-21Chapter in book (Other academic)
  • 4.
    Boström, Lena
    et al.
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Education.
    Gidlund, Ulrika
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Education.
    Students’ Need for Structure—the Forgotten Learning Styles Preference2015Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    The need for structure has not been analyzed to any great extent even though previous research has shown its importance for students. The purpose of this study was therefore to identify, describe, and examine the need for structure among teachers and students as well as to understand students’ perceptions of this need. The theoretical framework is based on Dunns´ Learning Styles Model. Data were collected using the learning styles test, Productivity Environmental Preference Survey (PEPS), (n=525) and students’) essays (n=35) on study strategies wherein the concept of need for structure was analyzed. The study found that a) there is a great need for structure among students (54%–68%), b) there is a statistically significant difference between students and teachers (p = 0.001), and c) there are qualitative changes in students’ perceptions of the content concept high preferences for structure. They were divided into the five following categories: need from outside, personality traits, ask for help, make own structure, and consequences. The results indicate the need for enhanced educational strategies and in-depth didactic discussion on the practical educational activities relating to structure and the importance of students themselves to create awareness of the need for structure to become more autonomous.

  • 5.
    Boström, Lena
    et al.
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Education.
    Sjöström, Mårten
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Information Systems and Technology.
    Karlsson, Håkan
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Education.
    Sundgren, Marcus
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Education.
    Andersson, Mattias
    Olsson, Roger
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Information Systems and Technology.
    Åhlander, Jimmy
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Information Systems and Technology.
    Digital visualisering i skolan: Mittuniversitetets slutrapport från förstudien2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den här studiens syfte har varit tvåfaldigt, nämligen att testa alternativa lärmetoder via ett digitalt läromedel i matematik i en kvasiexperimentell studie samt att tillämpa metoder av användarupplevelser för interaktiva visualiseringar, och därigenom öka kunskapen kring hur upplevd kvalitet beror på använd teknik. Pilotstudien sätter också fokus på flera angelägna områden inom skolutveckling både regionalt och nationellt samt viktiga aspekter när det gäller kopplingen teknik, pedagogik och utvärderingsmetoder inom “den tekniska delen”. Det förra handlar om sjunkande matematikresultat i skolan, praktiknära skolforskning, stärkt digital kompetens, visualisering och lärande samt forskning om visualisering och utvärdering. Den senare svarar på frågor om vilka tekniska lösningar som tidigare använts och med vilket syfte har de skapats samt hur visualiseringar har utvärderats enligt läroböcker och i forskningslitteratur.

     

    När det gäller elevernas resultat, en av de stora forskningsfrågorna i studien, så fann vi inga signifikanta skillnader mellan traditionell undervisning och undervisning med visualiseringsläromedlet (3D). Beträffande elevers attityder till matematikmomentet kan konstateras att i kontrollgruppen för årskurs 6 förbättrades attityden signifikans, men inte i klass 8. Gällande flickors och pojkars resultat och attityder kan vi konstatera att flickorna i båda klasserna hade bättre förkunskaper än pojkarna samt att i årskurs 6 var flickorna mer positiva till matematikmomentet än pojkarna i kontrollgruppen. Därutöver kan vi inte skönja några signifikanta skillnader. Andra viktiga rön i studien var att provkonstruktionen inte var optimal samt att tiden för provgenomförande har stor betydelse när på dagen det genomfördes. Andra resultat resultaten i den kvalitativa analysen pekar på positiva attityder och beteenden från eleverna vid arbetet med det visuella läromedlet. Elevernas samarbete och kommunikation förbättrades under lektionerna. Vidare pekade lärarna på att med 3D-läromedlet gavs större möjligheter till att stimulera flera sinnen under lärprocessen. En tydlig slutsats är att 3D-läromedlet är ett viktigt komplement i undervisningen, men kan inte användas helt självt.

     

    Vi kan varken sälla oss till de forskare som anser att 3D-visualisering är överlägset som läromedel för elevers resultat eller till de forskare som varnar för dess effekter för elevers kognitiva överbelastning.  Våra resultat ligger mer i linje med de slutsatser Skolforskningsinstitutet (2017) drar, nämligen att undervisning med digitala läromedel i matematik kan ha positiva effekter, men en lika effektiv undervisning kan möjligen designas på andra sätt. Däremot pekar resultaten i vår studie på ett flertal störningsmoment som kan ha påverkat möjliga resultat och behovet av god teknologin och välutvecklade programvaror.

     

    I studien har vi analyserat resultaten med hjälp av två övergripande ramverk för integrering av teknikstöd i lärande, SAMR och TPACK. Det förra ramverket bidrog med en taxonomi vid diskussionen av hur väl teknikens möjligheter tagits tillvara av läromedel och i läraktiviteter, det senare för en diskussion om de didaktiska frågeställningarna med fokus på teknikens roll. Båda aspekterna är högaktuella med tanke på den ökande digitaliseringen i skolan.

     

    Utifrån tidigare forskning och denna pilotstudie förstår vi att det är viktigt att designa forskningsmetoderna noggrant. En randomisering av grupper vore önskvärt. Prestandamått kan också vara svåra att välja. Tester där personer får utvärdera användbarhet (usability) och användarupplevelse (user experience, UX) baserade på både kvalitativa och kvantitativa metoder blir viktiga för själva användandet av tekniken, men det måste till ytterligare utvärderingar för att koppla tekniken och visualiseringen till kvaliteten i lärandet och undervisningen. Flera metoder behövs således och det blir viktigt med samarbete mellan olika ämnen och discipliner.

  • 6.
    Boström, Lena
    et al.
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Education.
    Strzelecka, Elzbieta
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Humanities.
    Lärares undervisningsstrategier i grammatik.2013Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Grammatik har alltid varit en del av svenskämnets innehåll, och dess omfång, ställning och nytta har diskuterats, stundom livligt, av såväl lärare som forskare. De didaktiska frågorna ”vad” och ”varför” tycks har dominerat debatten och skymt frågan ”hur”. För att få en helhetsbild över grammatikdidaktiken bör man studera alla tre variablerna i den didaktiska triangeln: elev(erna), läraren och ämnet. Syftet med studien som vi tänker presentera på konferensen är att få veta mer om lärares uppfattning om sin egen grammatikundervisning. Ämnesvalet är viktigt inte bara därför att grammatik anses vara både svårt att lära sig och svårt att undervisa om, utan också därför att krav på kunskaper i grammatik numera uttrycks explicit i våra styrdokument i form av tydliga mål för olika årskurser.

    Studien handlar om 140 lärares uppfattningar om deras undervisning i grammatik och bygger på en webbenkät med både öppna frågor och skattningsskalor. De lärare som besvarat enkäten undervisar övervägande enspråkiga elever inom grundskolan, gymnasiet och Komvux. Forskningsfrågorna är:

    a) hur anser lärare att de undervisar i grammatik

    b) vad utgår de ifrån sin undervisning

    c) vilka pedagogiska överväganden ligger bakom deras val.

    För att uppnå syftet med studien valdes en fler-metod-design: beskrivande statistik samt fenomenografisk analys av de öppna svaren. Först granskades lärarnas skattning av vad som har störst betydelse för den egna grammatikundervisningen och därefter analyserades de skriftliga utsagorna om undervisningsstrategier, val av material/läromedel samt pedagogiska överväganden.

    De statistiska resultaten visar att det som lärare skattar som de viktigaste faktorerna för sin egen undervisning var klassen/gruppen, läroplanen och lärarens eget intresse. Läroböcker, kollegers idéer och skolans kultur skattas som mindre viktiga. Materialet som lärare utgår ifrån kan indelas i följande kategorier: läroboken, eget material, olika typer av texter, Internet och annat. Vad gäller pedagogiska överväganden återfinns sju teman, varav språkriktighet och förståelse/sammanhang är de största kategorierna.

    Resultatet av studien är spretigt. Det visar en diskrepans i lärarnas skattningar och deras beskrivningar. Även om lärarna skattar att klassen/gruppen har störst betydelse för hur de undervisar, framkommer detta inte i deras öppna svar. Denna paradox framskymtar även i lärarnas låga skattning av läroböckernas betydelse och deras skildring av det underlag som styr undervisningen, där läroböckerna utgör den största kategorin. Analysen visar också att traditionell undervisning, där grammatiken utgör ett eget moment, tycks dominera i klassrummet.

  • 7.
    Boström, Lena
    et al.
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Institution of education.
    Strzelecka, Elzbieta
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Humanities.
    Min grammatikhistoria. Roliga och sorgliga berättelser ur verkligheten.: En fenomenografisk analys av 300 studenters berättelser.2012Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Grammatiska kunskaper framskrivs i de nya läroplanerna (LGR 11, LGY 11) tydligare än någonsin. Dock finns det mycket få studier i grammatikdidaktik. De fåtal studier som genom-förs om individers uppfattningar om momentet går isär; från att vara viktigt och svårt, till ointressant och oviktigt. Den förhärskande bilden av grammatik i skolan är att den skapar rädsla och blockeringar. Denna studie syftar till att ta reda på hur individer minns gram-matiken i skolan. Den baseras på 313 studenters upplevelser av grammatiken. Resultatet bygger på deskriptiv statistik och fenomenografisk analys. Resultatet visar att ungefär hälften av alla studenter har neutrala minnen av momentet, 22 % har negativa minnen, 11 % positiva och de övriga har förändrade sådana. De dominerande kategorierna, oberoende av minne, visar sig vara lärarens betydelse samt grammatikens relevans. Slutsatserna blir därför följande; a) ryktet om grammatikens avskräckande påverkan är tämligen uppförstorad, b) grammatiken bör få en anständig motivering, c) grammatikdidaktik handlar mera om undervisningssvårigheter än inlärningssvårigheter. Studien visar också på ett behov av multidisciplinära forskningsansatser inom området.

  • 8.
    Boström, Lena
    et al.
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Education.
    Strzelecka, Elzbieta
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Humanities.
    Renässans för grammatiken: grammatik2013In: Svenskläraren. Tidskrift för svenskundervisning, ISSN 0346-2412, Vol. 57, no 1, p. 8-10Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 9.
    Dahlström, Helene
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Education.
    What happens when multimodality comes into the classroom?: A study of Swedish children’s use of multiple modes while creating narrative text2016In: The Digital Literacy and Multimodal Practices of Young Children: Engaging with Emergent Research / [ed] Íris Pereira, Altina Ramos and Jackie Marsh, Braga, Portugal: Centro de Investigação em Educação (CIEd) /Research Centre on Education Instituto de Educação, Universidade do Minho , 2016, p. 60-66Chapter in book (Refereed)
    Abstract [en]

    The aim of this study is to analyse and describe the impact of digital devices with a multimodal character on children's creations of narrative texts. The focus will be on the process of creating texts, the conditions for creating texts and the results, the texts. Text is seen as multimodal and the theoretical approach is social semiotics. The method will involve a multimodal didactic design approach. Data sources will include observations, interviews, and text analysis. The analyses will comprise content analysis, writing discourse analysis and multimodal text analysis. The study is still in progress so some expected outcomes are presented in the text. 

  • 10.
    Dalin, Rolf
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Information Technology and Media.
    Internal evaluation of the UNIVe project2005Report (Other academic)
  • 11.
    Dalin, Rolf
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Information Technology and Media.
    Teleseminarium : högsta expertis till lägsta kostnad2005Book (Other scientific)
    Abstract [sv]

    Teleseminarium är namnet vi satt på en distansöverbryggande seminarieform. Med det menar vi att grupper av seminariedeltagare är uppkopplade till ett �telemöte� där experter/forskare kan delta per telefon från sitt vardagliga arbetsrum. Genom att organisera seminarier på detta sätt kan man få en hög tillgänglighet på expertis vid seminarierna samtidigt som man spara stora resurser i termer av restid och övriga resekostnader. Organiserandet av teleseminarier kräver relativt lite resurser i termer av tekniska investeringar och är enkla för deltagare att ta till sig utan nämnvärda utbildningsinsatser.

  • 12.
    Dalin, Rolf
    et al.
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Information Technology and Media.
    Zargaryan, Tigran
    Tigran@ysu.am.
    Hakobyan, Arevik
    arevikhakobyan@yahoo.com.
    Martirosyan, Sona
    Soniko2@yandex.ru.
    Swedish SPIDER project: Life Long Learning Pilot Course for Armenian Specialists2005In: Learning Technology Newsletter, ISSN 1438-0625, Vol. Volume 7 Issue 4, no 4, p. 35-37Article in journal (Other scientific)
    Abstract [en]

    The Armenian activity within the Mid Sweden University SPIDER project ICT4ICT consists of creating and running a brief course in a Life Long Learning (LLL) setting. This means that the target groups are professionals who are already educated but may need specific professional skills to be added to their competency profiles.

  • 13.
    Damber, Ulla
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Education.
    Librarian and Teacher Collaboration: Enhancing Second-Language Learners’ Literacy Development2017In: Teacher and Librarian Partnerships in Literacy Education in the 21st Century / [ed] Joron Pihl, Kristin Skinstad van der Kooij & Tone Cecilie Carlsten, Rotterdam: Sense Publishers, 2017, 1, p. 75-88Chapter in book (Refereed)
    Abstract [en]

    This chapter explores teacher and library collaboration, enhancing K-5 second language pupils’ literacy development. Aspects of this partnership are highlighted through qualitative analysis of the librarian´s narrative of how the collaboration evolved. Apart from high achievement levels in reading the pupils experienced personal growth, home-school-library relations were positively affected and the literacy practices met with new ideas as multimodal approaches to encounter and interpret literature were implemented as a result of the collaboration. 

  • 14. Damber, Ulla
    Likvärdigt eller inte? Bilder från klassrum, forskning och lärare: Presentation på RUN-konferensen 20112011Conference paper (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 15.
    Damber, Ulla
    Mid Sweden University, Faculty of Educational Sciences, Department of Education.
    Literacy and empowerment: Swedish Children with diverse backgrounds defeating the statistical trends2012In: Interculturalism, Education & Dialouge / [ed] T. Besley and M. Peters, New York: Peter Lang Publishing Group, 2012Chapter in book (Refereed)
  • 16.
    Damber, Ulla
    et al.
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Institution of education.
    Samuelsson, Stefan
    Linköping University, Sweden.
    Taube, Karin
    Umeå University, Sweden.
    Differences between over-achieving and under-achieving classes in reading: Teacher, classroom and student characteristics2012In: Journal of Early Childhood Literacy, ISSN 1468-7984, E-ISSN 1741-2919, Vol. 12, no 4, p. 339-366Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The main purpose of this study was to examine classroom, teacher and student factors distinguishing grade three classes performing at higher levels than expected in relation to SES and language factors, from classes performing below their potential with regard to the same factors.  Data on a standardized reading comprehension test, student and teacher questionnaires covering teacher, classroom and student characteristics were collected. The participants were 1092 grade three classes and their class teachers, from Stockholm, Sweden. By use of regression and a twin-matching procedure, one group of 94 under-achieving classes and another group of 94 over-achieving classes were formed for comparisons. Data about extended voluntary reading, classroom climate, teacher experience and the use of authentic literature were seen to be the main four indictors discriminating between over and under-achieving classes beyond the impact of socio-economic status and language background.

  • 17.
    Edholm, Cecilia
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Education.
    Samhällskunskapslärares uppfattningar om undervisning av kontroversiellasamhällsfrågor2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med arbetet har varit att undersöka och tolka samhällskunskapslärares uppfatt-ningar om hur barn i årskurs 4–6 bör undervisas om kontroversiella samhällsfrågor. För att göra detta användes kvalitativa intervjuer som metod, och fem samhällskunskaps-lärare från tre olika skolor intervjuades. När intervjuerna skulle tolkas användes her-meneutiken som teoretisk utgångspunkt. Resultatet visade bland annat att lärarna de-lade uppfattningar om att kontroversiella samhällsfrågor är en viktig del av samhälls-kunskapsundervisningen. De valde ut samhällsfrågor i undervisningen utifrån vad som är aktuellt i media och utifrån vad som intresserar deras elever. De delade också uppfattningen om att även om man ska prata om kontroversiella samhällsfrågor, ska man som lärare inte göra eleverna överdrivet oroliga så att de bara blir skrämda. Något som de uppfattade som utmanande med kontroversiella samhällsfrågor var att se till att klassrumsdiskussioner inte blev för livade, eller att någon elev som berördes av en samhällsfråga blev ledsen. Samhällskunskapslärarna uppfattade det dock inte som att dessa utmaningar var så stora att de undvek kontroversiella samhällsfrågor, utan kon-staterade bara att det finns utmaningar, men också möjligheter med undervisning av kontroversiella samhällsfrågor.

  • 18.
    Enkvist, Inger
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Humanities.
    Ny syn på universitetsutbildning: Experimentell kurs i franska med videokonferensteknik Orléans - Härnösand1994Report (Other academic)
  • 19.
    Forsström, Daniel
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Education.
    Vad prioriterar lärare i samhällskunskap?: En kvalitativ studie om hur lärare prioriterar innehållet i sin undervisning i samhällskunskap i åk 4-62018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I denna kvalitativa studie har syftet varit att undersöka hur sex lärare i den svenska skolan undervisar i samhällskunskap i årskurserna 4-6. Kursplanen för samhällskunskap innehåller mycket stoff och lärare tvingas göra prioriteringar angående hur mycket av undervisningstiden som ska läggas på varje moment. Syftet i denna studie har varit att undersöka och analysera vilka delar i det centrala innehållet som lärare prioriterar och vilka faktorer som påverkar den prioriteringen. Syftet har även varit att få en inblick i hur mycket lärare undervisar i samhällskunskap jämfört med i andra SO-ämnen, vilken del värdegrunden har i undervisningen, vilken feedback lärarna får och hur det påverkar undervisningen och vilken syn lärarna har på det centrala innehållet i samhällskunskap. Det som framkom i denna studie var att de flesta av lärarna undervisade lika mycket eller mer i samhällskunskap jämfört med i övriga SO-ämnen. Det innehåll som flest lärare prioriterade i undervisningen var hur samhället är uppbyggt och fungerar, där flera nämnde politik, ekonomi och lag och rätt, samt information och medier. Faktorer som alla lärare i studien uttryckte påverkade deras prioriteringar var läroplanen, aktuella händelser och elevernas intresse. Andra faktorer som några av lärarna tyckte hade stor inverkan på deras prioriteringar var läromedel, klassammansättning, lärarnas egna kunskaper och intressen, storleken på arbetsområden och vad arbetslaget på skolan hade bestämt var viktigt. Vilka ämnen som lärarna undervisade i verkade också påverka deras undervisning då lärarna arbetade ämnesintegrerat mellan de ämnen de undervisade i. Få lärare var nöjda med den feedback de fick från lärarkollegor och skolledning. Samtliga lärare var däremot generellt positiva till det centrala innehållet, men några tyckte att det var omöjligt att hinna med allt under årskurserna 4-6. Några tyckte att det var bra att det centrala innehållet var lite luddigt formulerat i och med att det skapade frihet för lärarna. En lärare ville att en del om det mångkulturella samhället skulle ges plats.

  • 20.
    Fransman, Heléna
    Mid Sweden University, Faculty of Educational Sciences, Department of Education.
    "Jag vill inte- men måste": En studie on lärares uppfattningar angående elevinflytande över specialpedagogiska insatser.2009Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka lärares uppfattningar kring urvalet av barn i behov av särskilt stöd samt lärares uppfattningar kring elevinflytande över specialpedagogiska insatser. Studien är kvalitativ och tar ansats utifrån ett fenomenografiskt perspektiv. Där det fenomenografiska perspektivet innebär att man beskriver variationen av uppfattningar hos olika människor. Resultat av analysen visar att lärare uppfattar att det är endast vid utarbetning av åtgärdsprogram som elever i behov av särskilt stöd får inflytande över specialpedagogiska insatser. Vidare så visar resultat att barn med diagnos av något slag eller barn som lärare uppfattar ha socioemotionella problem är de barn som lärare uppfattar får specialpedagogiska insatser.

  • 21.
    Hagelstedt, Andréas
    et al.
    Mid Sweden University, Faculty of Educational Sciences, Department of Education.
    Bergman, Jenny
    Mid Sweden University, Faculty of Educational Sciences, Department of Education.
    Professionalitet i förskolläraryrket: Uppfattningar av vad som görs för att höja professionaliteten2009Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I den här studien behandlas uppfattningar av förskollärares yrkesprofessionalitet från förskollärare, ansvariga för förskoleverksamheten under rektorerna, pedagogiska utvecklingsledare och skolchef. Syftet är att beskriva och undersöka uppfattningar inom förskolväsendet av vad som görs för att höja förskolläraryrkets professionalitet gällande den kunskapsbas som är specifik för ett yrke. Studien utgår från en artikel skriven av Mats Ekholm (2004) där han presenterar en sociologisk syn på professionalitet och där vi valt att titta på uppfattningar av vad som görs inom det han kallar den specifika kunskapsgrunden, alltså den kunskapsbas som är specifik för ett yrke.

    Studien har använt sig av fenomenografisk analys för att undersöka material från 14 st. semistrukturerade intervjuer som belyser tre områden av vad som görs inom den specifika kunskapsgrunden: det omgivande samhällets förståelse, förskollärarnas kunskaper i sitt yrke samt kopplingen till forskning. Resultaten visar att det finns många och stora variationer av uppfattningar inom dessa tre områden. Det finns uppfattningar från att inget görs till att man sätts i reflekterande möten och diskussioner som främjar yrkesspråket vilket man i sin tur uppfattar höjer både kunskapsbasen och förmågan och intresset för att ta del av forskning. Det förbättrade yrkesspråket uppfattas också ge bättre förutsättningar för att få det omgivande samhället att se förskollärarnas specifika kunskapsbas. Men i sammanhanget finns det få uppfattningar om att det görs någon skillnad på barnskötare och förskollärare och därför kan det ifrågasättas om det verkligen rör sig om just förskollärarnas specifika kunskapsbas.

  • 22.
    Holmberg, Hans-Christer
    et al.
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Health Sciences.
    Gustafsson, Henrik
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Health Sciences.
    Vägledning mot prestation: skillnader och likheter mellan elitidrott och forskarvärlden2008In: Svensk Idrottsforskning: Organ för Centrum för Idrottsforskning, ISSN 1103-4629, Vol. 17, no 4, p. 56-60 Article in journal (Other academic)
  • 23.
    Jonare, Git
    et al.
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Humanities.
    Razavi, Khosrow
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Humanities.
    Blasi, Esther
    All that glitters is not gold: Practical evaluation of web-based language learning resources2003In: The LingoNet project, Härnösand: Inst. för humaniora, Mitthögskolan , 2003, p. 34-49Chapter in book (Other academic)
  • 24.
    Jonsson, Bengt
    et al.
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Humanities.
    Brammerts, HelmutLittle, David
    Språkinlärning i tandem över Internet: En handledning1996Collection (editor) (Other academic)
  • 25.
    Jonsson, Jennifer
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Education.
    Samhällskunskapsämnet - ett föränderligtämne: En kvalitativ studie om lärares möjligheter och begränsningar attundervisa i samhällskunskapsämnet i årskurserna 4-62018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka möjligheter och begränsningardet finns för lärare att undervisa i samhällskunskapsämnet i årskurserna 4-­‐‑6.Uppsatsens inriktning har även varit att analysera vilka kännetecken och funktionersamhällskunskapsämnet har och hur de framträder isamhällskunskapsundervisningen. Metoden som har använts är att studien hargenomförts i form av en kvalitativ studie. Undersökningen baseras på sexobservationer och sex intervjuer som genomfördes med sex lärare i årskurserna 4-­‐‑6 påtre olika skolor. Resultatet visade i huvudsak att de begränsningar som fanns med attundervisa i samhällskunskap utgjordes av inre och yttre faktorer som läraresförståelse av ämnet, deras klass-­‐‑ och socioekonomiska bakgrund och läraresindividuella ansvar att uppdatera sig om nyheter och aktuella händelser. Vidarevisade resultatet att samhällskunskapsämnet är ett elevnära ämne med möjlighet tillelevnära exempel som bidrar till elevernas kunskapsutveckling. Slutsatsen är att deutmaningar som finns för lärare att undervisa i samhällskunskapsämnet är dels attförhålla sig till ämnets föränderlighet dels att vara uppdaterad om samhälletsaktualiteter. I och med detta kan jag konstatera att den största utmaningen för lärarnaär att förhålla sig till ämnets komplexitet.

  • 26.
    Nordbäck, Carola
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Humanities.
    Kulturarven, skolan och museerna: Bidrag till en kritisk kulturpedagogik2018In: Interkulturell religionsdidaktik: Utmaningar och möjligheter / [ed] Olof Franck, Peder Thalén, Lund: Studentlitteratur AB, 2018, 1, p. 293-322Chapter in book (Other academic)
  • 27.
    Nykvist, Bengt
    Mid Sweden University.
    The LingoNet projekt: Language learning supported by the Internet2003Collection (editor) (Other academic)
    Abstract [en]

    The report presents the results of the LingoNet project. the project dealt with the use of Internet in language learning; how to evaluate existing language learning resources on the net and how to create new resources for needs the existing resources could not fulfill.

    The project was a cooperation between med Sweden University and Uppsala University, sponsored by the Swedish Agency for Distance Education (DISTUM)

  • 28.
    Popova, Iskra
    et al.
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Information Technology and Media.
    Popov, Oliver
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Information Technology and Media.
    Rahmani, Rahim
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Information Technology and Media.
    Using the Net to Teach about the Net: An Experience in Giving Web-based Courses2002In: Seize the Internet - Enhancing Your Virtual Presence: 4th CARNet Users Conference - CUC 2002 - Zagreb, Croatia, September 25-27, 2002, 2002Conference paper (Other scientific)
    Abstract [en]

    The paper gives an overview and comparison on two different courses in Computer networks. Although the audience and the contents of both courses were different, they had several things in common. The students in both courses were adults with a definite, but slightly different, computer science and networking background. While in the first course the participants came from more then twenty different nationalities and its running was distributed in twenty different countries, the second one involved participants from a single country. The topics of the �multinational� course were confined to IP addressing, routing and troubleshooting in IP based networks. The second one was actually a general course in Data communications. The intention of the article is to present the overall experience of teaching this type of courses in a web-based environment. It enumerates the possible problems that might be encountered during the courses. The discussion and the subsequent conclusions are focused on the comparative study concerning the outcomes and the results of the two courses.

  • 29.
    Reinikainen, Lasse
    et al.
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Social Sciences. Umeå universitet.
    Zetterström Dahlqvist, Heléne
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Health Sciences.
    Curating an exhibition in a university setting.: An autoethnographic study of an autoethnographic work2016In: Academic autoethnographies: Inside teaching in higher education / [ed] Pillay, D., Naicker, I. and Pithouse-Morgan, K., Rotterdam: Sense Publishers, 2016, p. 69-84Chapter in book (Refereed)
  • 30.
    Sträng, Monica
    et al.
    Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik.
    Åberg-Bengtsson, Lisbeth
    Mid Sweden University, Faculty of Educational Sciences, Department of Education.
    From the mountain and then?: Five-year-olds visiting the ‘Way of the water’ exhibition at a science centre.2009In: International Journal of Early Childhood, ISSN 0020-7187, E-ISSN 1878-4658, Vol. 41, no 1, p. 13-31Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The focus of this article is on ten 5-year-old children and their teacher visiting a ‘Way of the water’ exhibition (a large scale model showing the flow of water from the mountains to the sea) at a science centre and a later follow up discussion at a circle-time back at pre-school. The aims of the study were to analyse, describe and discuss (a) what learning-content was focussed upon, (b) what communicative strategies were adopted by the adults (i.e. the teacher and a museum guide) when talking with the children about the natural phenomena met at the ‘Way of the water’, and (c) how different contexts framed the interaction between the adults and the children. The results show that both the guide and the teacher focussed mainly on single facts about nature and cultural phenomena and only to a lesser degree on environmental processes. The adults adopted three different strategies with respect to how the learning-content was approached, namely providing facts, directing attention by posing questions, and asking for accounts. We argue that each of these communicative strategies was related to a particular contextual framing. The children were, at times, very spontaneous and followed rules for everyday social interaction, whereas, when prompted by the teacher to arrive at ‘correct’ answers, they adapted to the well known ‘inquiry-response-evaluation’ [IRE] pattern. There are no instances in the data where the children express the idea of a large-scale coherent model. On the contrary, they talked only about individual parts of the exhibition — that is to say, things they actually saw, heard or felt. This may, to a large extent, be due to the fact that the adults did not on any occasion attempt to explain the model. Possible reasons for this are suggested in the concluding discussion.

     

  • 31.
    Törby Vuksa, Malin
    Mid Sweden University, Faculty of Educational Sciences. Mid Sweden University, Faculty of Educational Sciences, Department of Education. Mid Sweden University.
    Lärstilar i den pedagogiska planeringen: -Har lärstilar betydelse för elevers lärande?2009Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Abstract

    Den här studien handlar om lärstilar. Lärstilar är en pedagogisk teori om hur en individ tar till sig nytt och svårt material. Varje individ har sitt unika sätt att ta in, bearbeta och minnas det de lär sig. Lärstilar bygger på individens starka sidor, på vad de kan och vad de är bra på. Jag har utgått från Dunns lärstilsmodell och fokuserat på de fyra sinnespreferenserna; auditiv, visuell, taktil och kinestetisk. Dessa hör till de fysiologiska elementen i Dunns lärstilsmodell. Utifrån dessa har jag gjort ett kvasi-experiment, som innebär att experimentet är en hypotesprövning, samt att experimentet inte är riktigt tillförlitligt, eftersom urvalet inte är slumpmässigt fördelat och inte signifikanstestat. Halva klassen har deltagit i en lektion med ordinarie lärarens material och den andra gruppen har deltagit i en lektion med lärstilsanpassade innehåll. Jag har först gjort en elevanalys utifrån färdigt material som bygger på lärstilsmodellen, samt efter genomgången lektion låtit eleverna svara på en enkät som bygger på innehållet i lektionen. Jag har även gjort en kvalitativ intervju med pedagoger på skolan för att se hur de förhåller sig till lärstilar. Anledningen därtill är att ta reda på om lärstilsanpassad planerad undervisning har betydelse för elevernas lärande. Efter undersökningen visade min studie att man inte kan dra någon slutsats om att en undervisning med lärstilar skulle ge bättre resultat än ordinarie undervisning. Vad man dock måste beakta är flera aspekter som kan ha påverkat resultatet.

  • 32.
    von Friedrichs Grängsjö, Yvonne
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Social Sciences.
    Case Writing: Sjutton cases från en workshop med Jim Erskine1995Report (Other scientific)
  • 33.
    Wolf, Lars
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Humanities.
    Som barn är man alltid diktare: Om lyrik i skolan1995Report (Other academic)
    Abstract [en]

    This study will show and discuss various aspect of the study of poetry in the Swedish compulsory school since the 1840s. Poetry was originally read aloud in the classroom and learnt by heart and it was not until the last decades that poetry was brought to play a different role and the way of attitude gradually changed into a less respectful one. Poetry writing among the students became commonly practiced during the second period. A study of curriculum used shows that poetry in general has had a weak standing. There has also been a lack of educational materials in poetry.

    Secondly, the study aims to show the image of poetry among teachers. In summary, teachers generally seem to consider poetry as important in school, although difficult to handle. A third aim of the study is to mirror how students evalutate and assess poetry. most students show great difficulties in exprssing their experiences from reading poetry. The majority of them use everyday language and very indistict words.

    The final part of the study presents methodological aspects of reading and writing poetry as integrated parts of teaching literature and here various examples of the writing of poetry are given.

    One appendix describes Artur Hazelius as editor for literature anthologies. The ther is a list of poetry for children and youth 1946-1990.

1 - 33 of 33
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf