miun.sePublications
Change search
Refine search result
12 1 - 50 of 57
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Ahmed, Lisa
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Mathematics and Science Education. Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Mathematics and Science Education.
    Betydelsen av elevers sociala relationer för att må bra i skolan2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Avsikten med min studie är att veta hur sociala relationer stimulerar elever att må bra i skolan. Hur lärare och elevhälsoteam ser på sociala relationens betydelse för elevers välmående i skolan. Lärare och elevhälsoteam samarbetar i skolan för elevers välmående, men vilka hinder ser de för att utveckla elevers sociala relationer. För detta syfte har jag intervjuat ett antal lärare och kuratorer om deras arbetssätt, hur de planerar för en undervisning som bygger på sociala relationer, hur sociala relationer och elevhälsa förhåller sig till varandra enligt dem. Samtidigt har jag undersökt vilka hinder som de ser till att utveckla elevers sociala relationer samt hur de ser på vårdnadshavarens roll här.

    Det resultatet som jag ser i min studie är att i huvudsak anser samtliga pedagoger och kuratorer att sociala relationer har en avgörande roll i elevers välmående i skolan. Samtliga informanter tycker att elever som har bra sociala färdigheter mår bra både fysiskt och psykiskt och i sin tur lyckas bra i skolarbetet. De anser också att ett starkt samarbete mellan pedagoger, elevhälsoteam och hem är väldigt viktigt för att utveckla elevers sociala färdigheter. De tycker att om samarbetet mellan parter fungerar bra då elever känner sig trygga i skolan. Resultatet blir att elever som kan skapa en bärande relation både med vuxna och andra kompisar, blir även motiverade i skolarbetet och lyckas i skolan.

  • 2.
    Backlund, Sanna
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Mathematics and Science Education.
    #Ständigtuppkopplad: Hur påverkar de sociala medierna unga barns hälsa ochmående?2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Detta arbete har som syftet att ta reda på hur barn i åldrarna 7-11 år använder sig av de sociala medierna, i hur stor utsträckning och vad de har för erfarenheter av detta. Förutom det vill jag ta reda på hur de sociala medierna påverkar elevernas hälsa och mående i åldrarna som jag har valt att fokusera på. Jag är även intresserad av att ta reda på hur man arbetar och talar om de sociala medierna i skolan. Vad man ska tänka på och vad det kan finnas för fördelar och nackdelar med dessa. Det empiriska materialet består av en kvantitativ enkätundersökning med elever i en årskurs 3 samt 4 kvalitativa intervjuer med både lärare och kuratorer. Utifrån det resultatet som jag fått genom tidigare forskning, enkätundersökningen och intervjuerna så har jag kunnat se ett samband mellan användandet av sociala medier och barnens hälsa och mående. Barn är idag uppkopplade ca 2-3 timmar per dag och kan där ta del av otroligt mycket information. När det handlar om barn i de yngre åldrarna och utsatthet och nätmobbning så handlar det oftast om att det sker via spel, att barn får utstå elaka kommentarer från en motspelare. Det är också vanligare med enstaka, enskilda kommentarer istället för en långdragen, ständigt pågående nätmobbning. Lärare behöver bli mer uppdaterade om hur eleverna använder de sociala medierna och hur de kan arbeta med det i skolan. Sommaren 2018 träder en ny, uppdaterad läroplan i kraft och förhoppningsvis leder den till att ämnet tar mer plats i undervisningen och att lärare får möjligheten attutveckla sina kunskaper om detta.

  • 3.
    Carlqvist, Lisa
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Mathematics and Science Education.
    Introduktionen av programmering i en skola: En fallstudie2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Från och med 1 juli 2018 ingår programmering i läroplanen, men när studien gjordes hade en del skolor börjat undervisa i programmering. Programmering har enligt forskningen bland annat fördelen att öka elevers problemlösningsförmåga samt kan ge elever kännedom om hur de system som styr vårt samhälle är uppbyggda. Scratch och code.org var två programmeringsprogram som användes på den undersökta skolan. Syftet med den här kvalitativa fallstudien i pragmatismens och det sociokulturella synsättets anda, var att ta reda på hur en skola implementerade de stundande förändringarna gällande programmering, som ligger i styrdokumenten. Treintervjuer och tre observationer gjordes. Dessa analyserades sedan ur ett pragmatiskt och sociokulturellt perspektiv, men då forskningsfrågorna var mångbottnade analyserades resultaten även från ett ramfaktorteoretiskt perspektiv. Hur arbetas det i en skolas organisation, från skolledare till undervisande lärare,med att implementera förändringar i läroplanens centrala innehåll och kunskapskrav gällande programmering? Hur svarar undervisningens utformning och genomförande mot de kriterier som anges i bakgrunden gällande lärande? Detta var vad jag ville ta reda på. Resultaten visade att det bedrevs undervisning på ett positivt men relativt trevande sätt då lärarna inte hade gått någon fortbildning. Eleverna visade progression i programmering och var positivt inställda till programmering. I diskussionen togs den observerade undervisningen samt intervjuresultaten upp utifrån den tidigare forskningen samt ur det pragmatiska och sociokulturella lärperspektivet. Bland annat diskuterades vikten av lärarnas kompetens och undervisningens upplägg.

  • 4.
    Carlson, Alexandra
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Mathematics and Science Education.
    Att kunna skilja en blåsippa från en blåklocka: En kvalitativ studie av elevers naturkontakt och artkunskap med inriktning på grundskolans tidigare år2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Allt fler människor i den moderna värld vi lever i spenderar en stor del av sin fritid framför en skärm, så även eleverna. Det finns en tidspress i vår vardag. Särskilt tidspressad vardag har i många fall just barnfamiljers vardag påvisats vara. Det leder till minskad naturkontakt hos barn, vilket kan ha konsekvenser för deras kunskapsutveckling inom biologi samt intresse för artkunskap.Syftet med arbetet är att undersöka hur mycket tid barn i årskurs 1 vistas i naturen på fritiden, om det påverkar barnens motivation och framgång att tillägna sig kunskaper inom biologi och om verksamma lärare uppmärksammar skillnader i artkunskap jämfört med tidigare årskullar. Detta görs genom en litteraturstudie samt två enkätundersökningar. Den ena enkätundersökningen görs i två klasser i åk 1 där eleverna i klasserna svarar på enkäterna. Den andra enkäten fylls i av verksamma lärare på samma skola som de deltagande eleverna tillhör. Resultatet visade att det fanns en kategori av elever som utmärkte sig; de som vistades väldigt lite i naturen. Övriga elever hade en större spridning och vistades tillräckligt mycket i naturen för att få möjlighet att dra nytta av naturkontaktens positiva effekter på utvecklandet av artkunskap. I denna studie har lärarna lyft vissa skillnader mellan dagens elevers kunskap inom artkunskap jämfört med tidigare årskullar. Inga, av lärarna, upplevda skillnader i intresse eller motivation uppvisades i denna studie.

  • 5.
    Clancy, Gunilla
    et al.
    Chalmers University of Technology.
    Fröling, Morgan
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Ecotechnology and Sustainable Building Engineering.
    Svanström, Magdalena
    Chalmers University of Technology.
    Alänge, Sverker
    Chalmers University of Technology.
    Actionable knowledge to develop more sustainable products2013In: Proceedings of the 6th International Conference on Life Cycle Management, August 25-28, 2013, Göteborg, Sweden., 2013Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    Companies need to develop more sustainable products to fit into more sustainable future markets, and there is need for ways to guide towards and compare sustainability already early in material or product development. How this can be handled has been studied through action research in a material development project aiming to develop wood-based materials to replace petroleum-based materials while ensuring a more sustainable product. A specific focus was put on creating actionable knowledge to facilitate innovation towards more sustainable products by translating and integrating significant product sustainability characteristics into each team member’s specific area of expertise and everyday work. The insights are now used in different other on-going projects in a textile industry setting and in relation to companies’ management systems.

  • 6.
    Dahlin, Jonna
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Mathematics and Science Education.
    Växten i burken: En kvalitativ fallstudie i förskoleklass2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att ta reda på vad elever i förskoleklass har för förståelse för experimentet Växten i burken. Det har tidigare gjorts liknande undersökningar som visat på elevers olika uttryck och kunskaper i området, samt att det har forskats på begreppens viktiga roll i ämnet och svårigheterna för elever att förstå begreppet fotosyntes. I studien har jag använt mig av en kvalitativ metod med en fallstudie inkluderande intervjuer, med två killar och två tjejer i förskoleklass. Resultatet i studien visade bland annat att elevernas föreställningar är personliga och bygger ibland på tidigare erfarenheter, att eleverna har en god grund för att förstå vad en växt behöver för att överleva samt att deras begreppskunskap i ämnet inte uttrycks exakt men en viss förståelse att kunna bygga vidare på senare i skolan finns där.

  • 7.
    Dahlström, Christina
    et al.
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of applied science and design.
    Uesaka, Tetsu
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of applied science and design.
    Coating Microstructures: Binder Distributions2012In: 12th TAPPI Advanced Coating Fundamentals Symposium Proceedings, Co-located with the 16th International Coating Science and Technology Symposium, ISCST 2012, Tappi , 2012, p. 250-257Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

     Non-uniformities within the coating layer, such as porosity variations and binder distributions, are known to affect print uniformity and barrier properties. However, in the literature the results on coating microstructures are rather limited or sometimes conflicting.We obtained high quality images of coated paper cross sections using field emission scanning electron microscopy in combination with a new argon ion beam milling technique to directly observe and analyse the binder and pore distribution. This technique produces high quality images that allow microstructure characterisation of the coating layer.The binder distribution measurements showed that the binder is almost exclusively filling up the small pores, whereas the larger pores are mainly empty and depleted of binder.

  • 8.
    Dahlström, Christina
    et al.
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Natural Sciences, Engineering and Mathematics.
    Uesaka, Tetsu
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Natural Sciences, Engineering and Mathematics.
    Surface Evolution of Pigment CoatingManuscript (preprint) (Other academic)
    Abstract [en]

        We studied the surface evolution of coating by using a random deposition model of particles. In order to capture the real coating structure development, we included a volume exclusion effect to represent particle-particle interaction, and a levelling effect to represent surface tension effect. In this study we investigated three cases: (1) random deposition on a flat surface, (2) random deposition on a flat surface with levelling, and (3) random deposition on a rough surface with levelling.

    When plotting in logarithmic scale, the roughness initially increased linearly with average number of particles deposited for all three cases but reached saturation after a certain amount of deposited particles. The result resembles a ballistic deposition process where agglomerates are developed over the surface due to lateral growth. Even a flat, uniform surface creates roughness during random deposition of particles.

    Autocorrelation analysis showed that the correlation length continues to increase with the number of particles deposited. The aggregated structures were easily seen in the autocorrelation function.

    Experimental and simulated data on the rough surface were compared and they were in agreement, confirming that the coating process is essentially a random process with some local correlation in the length scale of a typical fibre width. 

  • 9.
    Ericsson, Tobias
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Science Education and Mathematics.
    NO-lärare i årskurserna 4-6 beskriver hinder och möjligheter för utomhusundervisning2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Att en erfarenhetsbaserad undervisning kombinerad med en teoretisk undervisning är gynnsamt för lärande är ett faktum. Därför har jag valt att med hjälp av en kvalitativ metod undersöka huruvida lärare nyttjar utomhusundervisning i NO-undervisningen. Målsättningen har varit att undersöka och beskriva lärares erfarenheter av utomhusundervisning med fokus på de eventuella hinder och möjligheter lärarna ger uttryck för. Denna undersökning baseras på fem genomförda intervjuer med NO-lärare som undervisar i årskurserna 4-6.Mina teoretiska utgångspunkter för denna undersökning baseras på Dewey och Vygotskij samt ramfaktorteorin. Utomhusundervisning är en typ av pedagogik som Dewey menade innefattar en växelverkan mellan klassrummets inlärningsmiljö och en kultur där kunskap återfinns i sitt naturliga sammanhang. Vygotskijs och Deweys teorier handlade om att komma i direkt kontakt med naturen i ett socialt sammanhang. Vygotskij menade dessutom att lärandet blir stärkt om sinnena samtidigt får samverka med kroppens deltagande. Ramfaktorteorin å andra sidan är en teori som talar om vad som främjar eller hämmar undervisning utifrån olika förhållanden, det vill säga ramfaktorer.Mina huvudsakliga resultat är att de intervjuade lärarna har ambition och vilja till att bedriva utomhusundervisning. Men i praktiken är det endast en av dessa lärare som faktiskt använder utomhusundervisning som undervisningsform. De avgörande faktorerna till att de flesta av de intervjuade lärarna inte använder sig av utomhusundervisning handlar om avsaknad av tid, brist på utbildning samt att det finns risker med undervisning utomhus. Några av intervjupersonerna tyckte inte att kursplanen gav något stöd för att bedriva utomhusundervisning.I diskussionen redovisar jag mina olika resultat i förhållande till varandra samt hänvisat till mina teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning.

  • 10.
    Filin, Frida
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Mathematics and Science Education.
    Undervisning i naturvetenskap medestetiska lärprocesser: En undersökning av erfarenheter från lektioner mednaturvetenskapligt innehåll och estetiska arbetssätt2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka lärare och elevers erfarenheter från lektionermed naturvetenskapligt innehåll och estetiska lärprocesser. Frågeställningarna förundersökningen har varit: ”Vilka erfarenheter får en lärare av att arbeta med estetiskalärprocesser vid undervisning om naturvetenskap?” och ”Hur uttrycker elever sina uppleverom undervisningen och sitt eget lärande när estetiska lärprocesser används i undervisning omnaturvetenskap?”I undersökningen beskrivs det att naturvetenskapen ofta är något som elever kanuppfatta som abstrakt och med det få ett minskande intresse av det. Kring estetiskalärprocesser framgår det att estetiken har en viktig roll inom kunskapsbyggandet ochkan även ses som en förstärkning och integration till de andra ämnena. Just ensammankoppling mellan estetiska lärprocesser och naturvetenskap är dock något somdet finns väldigt lite forskning om. Undersökningen bygger på ett fenomenografisktbegreppsramverk. Inom ansatsen finns ett intresse i att studera hur människor erfar,uppfattar och förstår världen eller det undersökta. Metoderna som tillämpas iundersökningen är observationer, egna reflektioner, utvärderingar och en enkät.Resultatet visar att det för barnens lärande i naturvetenskap med estetiska lärprocessersom verktyg varit framgångsrikt att använda det fenomenografiska ramverket ochforskningsfrågorna som utgångspunkt.

  • 11.
    Forsberg, Sara
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Mathematics and Science Education.
    ”All lek är lärande om man reflekterar över det”: En kvalitativ studie om hur lek kan fungera som metod i den naturvetenskapliga undervisningen i årskurs 1-2.2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Detta är en studie som undersöker hur lek kan fungera som metod under den naturvetenskapligaundervisningen för elever i årskurs 1-2. Studien är kvalitativ ochutgår från en fenomenologisk ansats där den enskilda individens syn på lek undersöks.Data har insamlats med hjälp av intervjuer och observationer som genomförs itvå klasser, en årskurs 1 och en årskurs 2. Intervjuerna görs med klasslärarna i respektiveklass och samtliga elever intervjuas i fokusgrupper, totalt antal elever sommedverkar i studien är 32 stycken. Tidigare forskning visar att det tycks sakna tidigareforskning på hur lek påverkar elevers lärande. Den visar också att lärares kunskapom den naturvetenskapliga undervisningen påverkar elevernas intresse. Läraresointresse och okunskap i ämnet genererar i att elevens naturliga lust inte tastillvara på utan ger i det långa loppet elever som ser naturvetenskap som någontingtråkigt och oviktigt. Resultatet av denna studie visar att lek kan fungera som metodi den naturvetenskapliga undervisningen men att det är viktigt med både introduktion,genomförande och återkoppling efteråt för att hjälpa eleverna att kopplaleken till lärandet. Resultatet visar också att begreppet lek är svårdefinierat och attde lärare som deltagit i studien har olika uppfattningar om vad lek som undervisningsmetodär. Intervjuer med elever visar att en del har svårt att förstå att de lärsig när undervisningsmetoden är lek medan en del elever uppskattar det och menaratt de lär sig mer när de får gestalta och använda kroppen.

  • 12.
    Forsman, Malin
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Mathematics and Science Education.
    Hur förbereder lärarutbildningen studenteratt undervisa om digital kompetens ochteknik?: En kvalitativ undersökning om lärarstudenters uppfattningar2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I denna undersökning presenteras och analyseras lärarstudenters uppfattningar av huruvida utbildningen förbereder dem att undervisa om digital kompetens samt för en undervisning om och med digital teknik. Vidare undersöks vilken inställning studenterna uttrycker till en undervisning om och med digital teknik. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ metod, genom intervjuer med fem lärarstudenter på ett lärosäte. Den insamlade empirin har analyserats med den fenomenografiska analysmetoden och har sedan ställts mot bland annat tidigare forskning i ämnet. Resultatet visar att samtliga studenter, i olika stor utsträckning, är positiva till IT som hjälpmedel i undervisningen. Fyra av respondenterna är också positiva till att använda digital teknik i sin undervisning. En av respondenterna är osäker på användandet av digital teknik i undervisningen. Vidare visar resultatet att respondenterna, i olika stor utsträckning, upplever att de genom utbildningen förvärvat kunskap inom området. Det finns dock en variation  i respondenternas svar gällande vilken kunskap de förvärvat och vilket sätt de förvärvat kunskapen på. Samtliga respondenter upplever samtidigt att de på olika sätt, och i olika stor utsträckning, saknar kunskap eller behöver mer kunskap om hur de undervisar om digital kompetens och digital teknik. Två av respondenterna berättar att de inhämtat kunskaper vid sidan av sina studier på lärarutbildningen för att bli förberedda på undervisning om digital kompetens och undervisning med digital teknik. Sammanfattningsvis uttrycker respondenterna, i huvudsak, en positiv inställning till att undervisa om digital kompetens och teknik men samtliga anser att utbildningen kan förbereda dem bättre för denna undervisning.

  • 13.
    Frost, Annelie
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Mathematics and Science Education.
    Utomhuspedagogik som undervisningsmetod: En undersökning om lärares beskrivning av utomhuspedagogik som undervisningsmetod i naturvetenskap2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Tidigare forskning har bland annat visat att elevers lärande gynnas av att ämnesinnehållet i de naturvetenskapliga ämnena undervisas utomhus där eleverna får möta det i autentiska miljöer. Det abstrakta som går att läsa i läroböckerna blir mer konkret när eleverna får arbeta med alla sinnen. Dock framkommer det även att lärare kan uppleva både begränsningar och möjligheter med denna arbetsmetod. Därför syftade föreliggande studie till att bland annat undersöka lärares syn på utomhus-pedagogik som undervisningsmetod. Baserat på semi-strukturerade intervjuer med fem lärare som undervisar i årskurs 1-3 på en F-9 skola i en mindre kommun i Lappland visade det sig att lärare bland annat upplevde tid, oflexibla scheman, brist på personal och tilltro till sin förmåga som några av begränsningarna. Möjligheterna övervägde dock och här nämner de bland annat stora fördelar för elevernas lärande i utomhusmiljön, bland annat att elever lättare når de uppsatta målen, befäster begrepp samt att det stärker elevernas samarbetsförmåga. Majoriteten av lärarna undervisade mestadels i biologi utomhus medan de mer sällan undervisade i kemi och fysik på det sättet. Sammanfattningsvis indikerar studien att det finns en rad av begränsningar för denna arbetsmetod men att möjligheterna överväger, framförallt när det gäller elevernas lärande. Vidare visade studien att biologi är det ämne som lärare mestadels undervisar i utomhus.

  • 14.
    Gabrielii, Sofie
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Mathematics and Science Education.
    Vem får ordet?: - Elevers tankar om kommunikationen pånaturvetenskapslektionerna ur ett genusperspektiv2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I denna studie undersöks hur 15 elever i årskurs 3 uppfattar att talutrymmet fördelas under naturvetenskapslektionerna. Målet är att redogöra för deras tankar kring hur talutrymmet fördelas och slutligen relatera detta till tidigare forskning inom ämnet. Studien ska bidra med barnens egen syn på området. Det finns mycket forskning som beskriver att talutrymmet under naturkunskapslektionerna fördelas ojämnt och att pojkar dominerar klassrumsverksamheten. Flickorna däremot intar ofta en underordnad plats i skolan som sedan följer med vidare ut i samhället. Forskning belyser också vikten av att få samtala och aktivt reflektera om det som lärs ut under naturvetenskapen just för att eleverna ska lära sig så mycket som möjligt. Men upplever flickor och pojkar att de får en rättvis chans till talutrymme på naturvetenskapslektionerna? Studien är kvalitativt och jag har med hjälp av fokusgruppintervjuer undersökt hur taltiden fördelas ur ett elevperspektiv. Resultatet visar att eleverna inte uppenbart noterat att varken pojkar eller flickor skulle dominera talutrymmet på naturvetenskapen. Däremot uttryckte flera av eleverna att taltiden främst tillhandahölls av läraren själv och detta var något som de såg som problematiskt ur flera aspekter.

  • 15.
    Gavell, Lovisa
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Mathematics and Science Education.
    Lärares användning av utomhuspedagogik i ämnet biologi: En kvalitativ studie2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Det här är en kvalitativ studie med fokus på lärares användning av utomhuspedagogik i ämnet biologi. Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer med fem verksamma lärare i årskurserna F-3. Intervjuerna skedde enskilt med de deltagande lärarna där de inte hade fått tillgång till intervjufrågorna innan.

     

    Utomhuspedagogik definieras som ett förhållningssätt som syftar till lärande i växelspel mellan upplevelse och reflektion grundat på konkreta erfarenheter i autentiska situationer. Enligt styrdokumenten ska eleverna ges möjlighet att göra enkla observationer och fältstudier i lärmiljö. Trots detta står det ingenting i styrdokumenten om att undervisningen måste ske utomhus. Syftet med utomhuspedagogiken är att genom studier och aktiviteter utomhus bidra till att levandegöra läroplanen och undervisningen.

     

    Mycket av den tidigare forskningen pekar på de positiva effekterna som utomhuspedagogiken har för elevers lärande. Utomhusundervisningen kan bland annat bidra till kreativa- och meningsfulla lärprocesser samtidigt som den kan hjälpa till att öka elevers motivation. Utomhuspedagogiken möjliggör en plats för lärande som berör både teori och praktik tillsammans. Denna typ av undervisning bidrar också till ökad fysisk aktivitet vilket bidrar till flera positiva hälsoeffekter. Samtidigt finns det en del faktorer som kan påverka lärarnas val av att använda utomhuspedagogik i undervisningen. Dessa kan bland annat vara stora elevgrupper och bristande resurser. Det har därför varit intressant att undersöka lärares användning av utomhuspedagogik och vilka positiva effekter de kan se på elevernas lärande.

     

    Samtliga av lärarna i denna studie använder sig av utomhuspedagogik i sin undervisning. Lärarna anser att utomhuspedagogiken är en viktig undervisningsmetod. De tycker att de teoretiska- och praktiska arbetsformerna ska ske tillsammans för på bästa sätt kunna levandegöra lärandet för eleverna. Samarbete både i grupp och par är också en viktig del som gynnas av att undervisningen sker utomhus. Samtidigt som lärarna i studie tar upp om de faktorer som påverkar dem i valet av att ha undervisningen utomhus.

  • 16.
    Gigliona, Julia
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Ecotechnology and Sustainable Building Engineering.
    Implementation of a Biogas-system into Aquaponics: Determination of minimum size of aquaponics and costs per kWh of the produced energy2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 180 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Aquaponics might be one solution to produce food in a more sustainable way in the future. Aquaponics combines aquaculture and hydroponics in a way that the disadvantages of one system become the advantages of the other one. The nutrient rich excess water from the fish tank is used for plant growth, while the plants are used as biofilter to clean the water for the fish. Further closed loops can be created by using plant-residues, sludge and food wastes as raw materials for a biogas digester. With a combined heat and power plant (CHP) the produced methane can be used for heat and electricity production needed by the aquaponics. This report determines if such implementation can lead to reduced overall running costs and which size the aquaponics should have. As example location Sweden is chosen.It shows that the methane demand of a CHP requires a minimum size of the biogas digesters and aquaponics. In the aquaponics at least 50 t of fish have to be bread with a complementing grow bed area of 800 - 900 m2. In total the aquaponics system contains 1000 m3 water. The Energy produced by the CHP will not cover totally the energy demand of the aquaponics-system and should be complement by energy from other sources (e.g. solar cells, wind turbines) if there is no access to a stable external energy supply. Energy produced by the CHP has an average price between 1 - 2.1 kr/kWh. If no CHP is implemented, there is no minimum size required for the aquaponics- and biogas-system and the produced methane can be used for heating and cooking.

  • 17.
    Gisslin, Ellen
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Mathematics and Science Education.
    Naturvetenskapliga undersökningar i grundskolans tidigare år: - En kvalitativ intervjustudie om sex lärares arbete med laborativt arbete i undervisningen2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Internationella undersökningar visar att elever ofta har ett bristande intresse för naturvetenskap och inte är positivt inställda till ämnet. För att förebygga en negativ trend bland unga är det betydelsefullt att forska inom området och därmed viktigt att genomföra denna studie. Syftet med studien är att genom semistrukturerade intervjuer med sex verksamma lärare undersöka om de arbetar med laborativt arbete, vilka syften dessa lärare har med undersökningar, observationer och experiment, men också om de upplever att det finns några hinder och begränsningar med arbetssättet.Metodvalet är kvalitativa intervjuer och analysmetoden för att bearbeta dessa intervjuer utgår från en innehållsanalys. Studiens resultat analyseras utifrån det valda teoretiska ramverket som är pragmatismen. Pragmatismen fokuserar på att kunskapen ligger i att praktiken och teorin är integrerande. Resultatet visar att de intervjuade lärarna har tydliga syften med det laborativa arbetssättet. Däremot framkom det att laborativt arbete är något som sällan förekommer på grund av de yttre begränsningar och svårigheter som lärarna upplever i sin undervisning.

  • 18.
    Granstrand, Sabina
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Science Education and Mathematics.
    Teknikämnets roll i skolan2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Ganska förvånansvärt är teknikämnet relativt nytt som obligatoriskt ämne i grundskolan. Med tanke på hur mycket vi nyttjar teknik i vår vardag idag och hur länge vi har gjort det historiskt sett är det också förvånansvärt att ämnet inte har en större roll i dagens skola. Den här undersökningen ser till vilken roll teknikämnet har i skolan och vilka förutsättningar lärare har för att hålla en tillräcklig teknikutbildning idag. Undersökningens resultat diskuteras utifrån forskning som har gjorts på området för att komma fram till vad som har förändrats över tid och vad som kanske inte har gjort det. Undersökningen genomfördes genom en enkätundersökning som skickades ut till lärare i årskurs 4-6 i ett antal kommuner spritt i Sverige. Resultatet visade på att förändring för att ämnet ska få större plats i skolan verkar ta lång tid. Avsaknad av tillräckligt material, tillräcklig utbildning, anpassade lokaler och intresse gör att ämnet inte alltid får ta så mycket plats det behöver. En slutsats av undersökningen är att ämnets roll behöver stärkas ordentligt. Detta kan ske genom utökade förutsättningar i fråga om lokal, material, utbildning och intresse. En vilja att lyfta fram ämnet verkar finnas hos de som deltagit i undersökningen.

  • 19.
    Göransson, Kajsa
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Science Education and Mathematics.
    ”Min mamma har inte råd att köpa krav - är det mitt fel då?”: Pedagogers upplevelser av att undervisa om ekologisk hållbarhet2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Ekologisk hållbarhet är en av tre dimensioner i hållbar utveckling. Hållbar utvecklingär både en del av olika kursplaner samt en del i skolans värdegrund och uppdrag. Attkunna samtala och diskutera om ekologisk hållbarhet är också en del avkunskapskraven i biologi i årskurs 4-6. Tidigare forskning visar att det är komplexaområden och att det finns svårigheter med att få hållbar utveckling som ett perspektivsom genomsyrar skolan verksamhet. Studier visar att det finns oro bland unga förmiljöproblem och att elevers negativa känslor påverkar inlärningen ochförutsättningar för att skapa handlingskompetens. I undervisning om hållbarutveckling kan det finnas en risk för att skuldbelägga elever och att ansvaret flyttasfrån de vuxna till barnen. För att skapa förståelse för ekologiska samband behövskunskaper om naturen och där är utomhusundervisning och platsbaserat lärandebetydelsefulla delar. Elevernas känslor och värderingar för upplevelser utomhus ärviktiga för vilka kunskaper de inhämtar. Studien tar stöd i pragmatismen och Deweyssyn på kunskap och lärande. Syftet för studien är att undersöka pedagogersupplevelser av att undervisa om ekologisk hållbarhet och vilka framgångsfaktorer,svårigheter och möjligheter som de upplever. Data har samlats in genomsemistrukturerade intervjuer med fem pedagoger och har analyserats med enkvalitativ innehållsmetod där innehållet har kodats och kategoriserats och rör siginom fältet för grundad teori. Resultatet visar att det är viktigt att skapahandlingskompetens hos elever och att det är möjligt att göra genom att eleverna fåruppleva att deras val och agerande har betydelse. Elevernas egna engagemang är enmöjlighet och framgångsfaktor i undervisningen. Ett kritiskt förhållningssätt ärbetydelsefullt och därför behöver läraren också belysa komplexa frågor och diskuterasamhälleliga strukturer. Läraren behöver möta elever i deras oro för miljöproblem ochbedriva en hoppfull och lösningsinriktad undervisning. Det är också betydelsefullt attlärare finns och stöttar elevernas i deras oro. Att utgå från elevernas erfarenheter ärcentralt för att skapa engagemang och en förståelse för ekologisk hållbarhet. Vidare ärett platsbaserat lärande en framgångsfaktor där eleverna får möta naturen och skapaen relation till den och där läraren möjliggör positiva möten. Ett platsbaserat lärandeär också viktigt för att elever ska undersöka platser för att förstå samband i samhället.Det teoretiska och det praktiska bör kopplas samman, och det är centralt att upplevamed alla sinnen. Slutligen visar resultatet att skolans organisation och framföralltlärarens personliga intresse och engagemang är centralt för hur undervisningen ser utoch vilka kunskaper och perspektiv som lyfts i undervisningen.

  • 20.
    Hansen, Sanne
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Mathematics and Science Education.
    Naturvetenskap,mer än läran om livet: En studie om grundlärares upplevelser av ämnesintegrering med naturvetenskap.2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studiens syfte var att ta reda på hur grundskolelärare arbetar samt vad de tycker om ämnesintegrering med naturvetenskap. Studien är enbart baserad på intervjuer och hur lärare uppfattar detta sätt att arbeta. Ämnesintegrering innebär att man använder två eller flera ämnen i en och samma undervisning. Det kan till exempel innebära att man arbetar med matematik och sedan skriver en räknesaga till en viss uppgift och därmed får man med svenska i uppgiften. Ämnesintegrering har enligt tidigare forskning många fördelar. Den mest förespråkade anledningen är att eleverna får koppla sin kunskap till ett sammanhang och sitt eget liv och därför får de mer engagemang inför sitt lärande och därmed en djupare kunskap. Jag har undersökt hur grundskolelärare arbetar ämnesintegrerat med naturvetenskap. Studien är strukturerad efter en kvalitativ fenomenografisk metod. I studien har det samlats empiri genom intervjuer med fem olika grundskolelärare. Empirin har sedan analyserats genom att utvinna gemensamma teman och nyckelord från intervjuerna. Dessa teman och nyckelord har sedan kopplats till tidigare forskning om ämnesintegrering och slutligen sammanfattas för att besvara de två forskningsfrågor som studien är grundad på.I studien blev resultatet att alla lärarna arbetade ämnesintegrerat på ett likartat sätt. De fem intervjuade lärarna använde hjälpande och sammankopplade ämnessamspel. Hur lärarna arbetar berodde på vilken årskurs de arbetar i. I förskoleklass arbetar de mer med att naturvetenskap är ett hjälpämne som hjälper eleverna konkretisera och göra undervisningen elevnära. I årskurs ett till tre arbetar dem med sammankopplade ämnessamspel som innebär att de arbetar med teman eller projekt som väljs ut från ett centralt innehåll i naturvetenskapen som sedan kopplas till alla ämnen. Vidare upplever lärare att eleverna blir mer engagerade av att arbeta med ämnesintegrering. Detta tror lärarna beror på att eleverna får ett sammanhang till sin kunskap och en röd tråd genom undervisningen med naturvetenskap. En annan positiv aspekt av ämnesintegrering var att lärarna ansåg att det underlättade deras planering eftersom man får med flera olika ämnens mål i en och samma planering. Det som lärarna ansåg som negativt var att det var svårt att genomföra eftersom de upplevde att det fanns en personalbrist samt att det är negativt att inte fler lärare arbetar på samma sätt.

  • 21.
    Hartman, Steven
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Humanities.
    Unpacking the Black Box: the need for Integrated Environmental Humanities (IEH)2015Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [en]

    The circumstances that have given rise to the Anthropocene concept require that we reassess our assumptions about human agency and human effects on the earth system. Human activities, and thus human choices, clearly lie at the root of the great environmental predicament of our age, which is not primarily an ecological crisis, though its ramifications are far reaching within ecological systems. Rather, it is a crisis of culture. If the humanities "are a unique repository of knowledge and insight into the rich diversity of the human experience" from which we learn to make sense of our "responses, motivations and actions" in the face of challenges, then it is risky to omit humanities knowledge from scientific assessment and consultation processes informing environmental policy.

    The complete article is available for free viewing on the Future Earth site: bit.ly/1QoHPeC .

  • 22.
    Hasselblad, Malin
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Mathematics and Science Education.
    Himlakropparnas rörelse i förhållande till varandra: En kvalitativ studie av lärares uppfattning kring elevers svårigheter ur ett sociokulturellt perspektiv2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att undersöka hur lärare hanterar olika svårigheter i samband med sin undervisning om jordens, solens och månens rörelser i förhållande till varandra och årstidsväxlingar med inriktning på årskurserna 1–3. Denna studie bygger på intervjuer av sex lärare och deras svar har analyserats. Detta är viktigt för att kunna besvara studiens syfte. Resultatet visar att lärare ser flera svårigheter i elevernas förståelse för himlakropparnas rörelser. För att hantera dessa svårigheter arbetar pedagoger med flera metoder och tillvägagångssätt till exempel tematiskt arbete och med konkreta material.

     

  • 23.
    Hellström, Angelica
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Mathematics and Science Education.
    NTA – En pusselbit till en utvecklad NO-undervisning?: Lärares perspektiv på undervisning i NTA2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Jag har valt att med hjälp av en kvalitativ metod undersöka hur lärare arbetar eller har arbetat med Natur och Teknik för Alla (NTA), som är ett verktyg till för att stödja lärares kompetensutveckling och undervisning i naturvetenskap och teknik (Anderhag & Wickman 2006). NTA inkluderar fortbildning, ett nätverk av pedagoger, samt tillgång till temalådor att ta med in i klassrummet som bygger på ett undersökande och praktiskt arbetssätt. Syftet med undersökningen är att få ta del av hur lärare väljer att arbeta med NTA i NO-undervisningen. Vidare undersöks om lärarna upplever att NTA underlättar genomförandet av praktiska inslag i undervisningen, om NTA synliggör kopplingen mellan teori och praktik, samt om de anser att NTA höjer kvaliteten på deras planering och undervisning. Undersökningen baseras på sex genomförda intervjuer med lärare som undervisar i årskurserna 1-6.I Bakgrund tydliggörs vad NTA är för något; var det har sitt ursprung, vad NTA-konceptet innebär, hur man undervisar på klassrumsnivå samt hur relationen mellan NTA och de aktuella styrdokumenten ser ut. Förutom detta finns ett avsnitt som förklarar experiment och praktiskt arbete i NO-undervisningen.I Tidigare forskning presenteras tidigare analyser av NTA, Skolinspektionens kvalitetsgranskning av NO-undervisningen och Skolverkets kunskapsöversikt över NO-undervisningen. I detta kapitel redogörs likaså för det teoretiska perspektivet, konstruktivism, som ligger till grund för denna undersökning. Konstruktivism innebär att det finns en bestämd syn på individers lärande och på den organiserade kunskap som överförs från en generation till en annan (Sjøberg, 2010)Mina huvudsakliga resultat från de genomförda intervjuerna är att samtliga lärare tycker att NTA-undervisningen stödjer deras utförande av praktiska moment. De tycker även att NTA förenklar arbetet med att sträva mot det som står i kursplanerna, men fem av sex lärare anser att NTA inte är heltäckande i det avseende att det täcker vad som står i styrdokumenten. Detta medför att man måste vara noggrann i sin planering och undervisning. De sex lärarna berättar likaså att de inte väljer att fullfölja den lärarhandledning som finns att tillgå fullt ut i sin undervisning.

  • 24.
    Hoffman, Linda
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Tourism Studies and Geography.
    Miljömässig hållbar utveckling: Studie om geografiundervisningens påverkan på miljömässig hållbar utveckling i årskurs 4-62018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 25.
    Hultin, Helena
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Mathematics and Science Education.
    Ord och begreppsförståelse inom NO: Greppa begreppen2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Ord och begreppsförståelse inom NO-ämnena, att lära sig begrepp finns med i läroplanens fyra olika kursplaner för NO-ämnena. Studier visar att det finns ett glapp mellan mellanstadiet och högstadiet i NO. Men hur jobbar mellanstadiet med ordförståelse i NO i dagsläget? Hur vill lärarna utveckla detta område i sin undervisning? Och de verktyg som finns idag som visar på trender och mönster kring NO och begreppsförståelse, vad visar de?Denna studie gör en djupdykning kring ord och begreppsförståelse i NO där lärare på mellanstadiet som jobbar som NO-lärare intervjuas om hur de jobbar kring undervisning i ord och begreppsförståelse. En högstadielärare i NO berättar sin version och resultatet från ordförståelsetester analyseras.Resultatet i denna studie blev att har en skola ämneslärare där läraren är behörig i de ämnen läraren undervisar så ökar elevernas chanser till ett bättre lärande. Den samlade bilden från de verktyg som finns och från lärarna är att Sveriges elever tappar i kunskap. Något denna studie inte svarar på, är hur vi ska vända trenden. Det är ett uppdrag för framtida forskare.

  • 26.
    Högberg, Emma
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Mathematics and Science Education.
    ”Först är det bara en knopp och sen växer det till lite blad och sen kommer blomman”: - En fallstudie om vilka förkunskaper elever i årskurs 2 har om växters livscykler2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att undersöka elevers förförståelse kring växters livscykler samt hur eleverna uppfattar undervisningen om växter i skolan. I studien har jag använt mig av en kvalitativ metod med intervjuer av sjutton elever i två stycken parallellklasser i slutet av årskurs 2. Under bakgrunden belyser jag tidigare forskning kopplat till grundskolans styrdokument som tydliggör att elever i slutet av årskurs 3 ska ha kunskaper om ”Årstidsväxlingar i naturen och hur man känner igen årstider. Djurs och växters livscykler och anpassningar till olika årstider” (Skolverket, 2018:149). Det sociokulturella perspektivet har använts för att analysera data. Resultatet i studien visade dels att eleverna redan i årskurs 2 har kunskaper kring växters liv, de kan beskriva med sina ord hur en växt ser ut när den är ny fram tills det att den vissnar. Resultaten visar även att mycket av de kunskaper som elever uttrycker under intervjuerna tycks komma ifrån andra inlärningsmiljöer än skolan. Elever i årskurs två har redan kunskap om begrepp, däremot uttrycker de sig inte alltid korrekt men tydligt är att de har viss förståelse som bör byggas vidare på i undervisningen inom det naturvetenskapliga ämnet.

  • 27.
    Hörnberg, Hanna
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Mathematics and Science Education.
    Hållbar utveckling i grundskolan: En undervisningssekvens om källsortering för årskurs 22018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Det här är en kvalitativ studie som undersöker om en undervisningssekvens på 5 lektioner kan öka eleverna miljömedvetenhet om just källsortering. För att besvara studiens syfte så har tre syftesfrågor utformats och de har fokus på elever begreppsanvändning både före och efter arbetssekvensen. Det är nyckelbegrepp inom källsortering som jag har valt ut. Syftesfrågorna besvarar även om eleverna blir medvetna om att deras beteende kan påverka miljön på ett positivt vis. Studien är basera på elevintervjuer om fem elever. Studien visar att elevernas begreppsanvändning ökat efter undervisningssekvensen. Eleverna visar att de kan använda några av de olika nyckelbegreppen i sammanhang som har med källsortering att göra.Elevernas kunskaper har övats genom både genom praktiska och teoretiska uppgifter. Studiens resultat visar även att eleverna kan koppla källsortering till hållbarutveckling och de ökar sin förståelse för hur dem som människor kan påverka jorden positivt.

  • 28.
    Hörnell, Anna-Karin
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Mathematics and Science Education.
    Hur påverkas teknikundervisningen av lärarenskompetens och intresse?2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att ta reda på hur lärares utbildning, kompetens och intresseför teknik påverkar den undervisning som genomförs i teknikämnet. I studien har jag använt mig av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Jag har intervjuat sex lärare från tre olika skolor som ligger i samma kommun. Tidigare forskning i ämnet existerar, vilket presenteras i de kommande delarna bakgrund och tidigare forskning. Resultatet i studien visar att bristande eget intresse och bristen på utbildning och fortbildning inom teknikämnet påverkar undervisningen och de didaktiska valen.

  • 29.
    Johansson, Helena
    et al.
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Mathematics and Science Education.
    Oskarsson, Magnus
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Mathematics and Science Education.
    Nyström, Peter
    Göteborgs Universitet.
    Glömska eller ytliga fysikkunskaper: Fördjupad analys av svenska elevers sjunkande fysikresultat i TIMSS Advanced 20152018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    TIMSS Advanced (Trends in Mathematics and Science Study ) är en internationell studie som undersöker gymnasieelevers kunskaper i avancerad matematik och fysik. TIMSS Advanced har genomförts tre gånger, 1995, 2008 och 2015, och Sverige har deltagit varje gång. I 2015 års studie deltog svenska elever i årskurs 3 på naturvetenskaps-och teknikprogrammet som slutfört eller håller på att slutföra kursen matematik 4 respektive fysik 2. Resultaten visade att Sverige förbättrat sina resultat i matematik medan resultaten i fysik försämrats. Dessa resultat brukar normalt följas åt och denna rapport undersöker möjliga orsaker till de sjunkande fysikresultaten i TIMSS Advanced.

  • 30.
    Johansson, Jonas
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Mathematics and Science Education.
    Lärare och digitala verktyg: Hur upplever lärare användandet av appar i undervisningssyfte?2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna fallstudie handlar om att synliggöra hur tre aktiva lärare i grundskolans yngre åldrar använder sig av och upplever arbetet med digitala läromedel och appar i undervisningssyfte. Syftet är också att se hur ett av dessa läromedel är uppbyggt och står sig i förhållande till det centrala innehållet i läroplanen. För att lyfta fram detta har jag använt mig av semistrukturerade intervjuer med målet att få fram lärarnas egna erfarenheter och upplevelser av området.Den tidigare forskningen visar att den digitaliserade undervisningen kan ha många positiva effekter på elevernas inlärning. Men det är många faktorer som spelar in på hur framgångsrikt detta arbete blir, som till exempel vilken utrustning som finns tillgänglig inom verksamheten eller hur god digital kompetens lärarna besitter.I min studie uttrycker alla tre av de intervjuade lärarna att de har en gynnsam in-ställning till den digitaliserade undervisningen. De berättar att arbetet med digitala verktyg är något som både höjer elevernas intresse, motivation och ger dem en lust att lära, samtidigt som det är ett läromedel som är väldigt fördelaktigt att använda om de som lärare vill individanpassa undervisningen. Utöver det så påpekar de att arbetet med de digitala verktygen inte bör användas som den grundläggande ordinarie under-visningen, utan snarare fungera som ett komplement till denna. På grund av detta så använder de oftast de digitala läromedlen under de lektioner där eleverna arbetar med sina individuella utvecklingsplaner.I min studie konstaterar jag dessutom att det finns en varierad intressenivå för den digitaliserade undervisningen bland lärarna, något som gör att även deras digitala kompetens skiljer sig åt. Lärarna menar att de skulle behöva någon form av fortbildning inom området, både för att förbättra sina generella kunskaper när det gäller användningen av digitala verktyg i undervisningssyfte, samt när det gäller information om vilka olika digitala läromedel som finns tillgängliga.

  • 31.
    Jonsson, Emelie
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Mathematics and Science Education.
    Elevers deltagande i naturvetenskaplig undervisning utomhus och i klassrummet: En kvalitativ studie kring användandet av utomhuspedagogik och klassrumsundervisning2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie har varit att undersöka om platsen där undervisningens bedrivs är av betydelse för elevens delaktighet. Skiljer sig elevens sätt att delta i klassrummet jämfört med utomhus. De frågor som jag vill besvara i denna studie är: (1) Finns det skillnader i elevers delaktighet i undervisningen beroende på om den bedrivs utomhus eller i klassrummet? Om så, hur kan dessa skillnader beskrivas? (2) Vilka konsekvenser för lärandet och elevers deltagande beskriver lärarna finns utifrån valet av undervisningsmiljö? Undersökningen utfördes med kvalitativa forskningsmetoder i form av observationer där fokus var att observera elever i årskurs 1 och 2 samt intervjuer för att undersöka två verksamma pedagoger uppfattning om elevers deltagande beroende på undervisningsmiljö. Studien bygger på det sociokulturella perspektivet.Resultatet av min studie har visat att det finns skillnader i vissa elevers delaktighet när undervisningen bedrivs utomhus jämfört med i klassrummet, men även tvärtom. Det framgick under observationerna att vissa elever fick andra roller när platsen för undervisningsmiljön blev en annan. Pedagogerna som deltog i min studie beskrev att undervisningen bör vara både teoretisk och praktisk och att utomhuspedagogik blir ett komplement till lärandet i klassrummet. De beskrev elever som ändrar sitt sätt att delta beroende på undervisningsmiljön och vikten av att arbeta med flera sinnen och att som pedagog variera undervisningen.

  • 32.
    Karlström, Beatrice
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Science Education and Mathematics.
    Hur lärs de naturorienterande ämnena ut i årskurserna 1-3?: En studie kring vilka arbetssätt och metoder grundskollärare använder i NO-undervisningen.2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I denna studie har jag genom enkätundersökning studerat hur lärare i årskurserna 1-3 tänker kring och utformar sin undervisning i de naturorienterande ämnena. Studien är främst kvantitativ men med kvalitativa inslag och jag har utgått från fyra frågeställningar i undersökningen. Dels har det undersökts vilken bakgrund lärarna har, kompetens, utbildning och intresse samt tagit reda på vilka arbetssätt och metoder som är framstående. Det har även varit av intresse att utröna hur lärarna upplever att läroplanen och eventuell lokal arbetsplan styr deras praktiska arbete i undervisningen samt slutligen undersöka vilka förbättringsområden lärarna anser finns som skulle kunna bidra till att de uppställda målen enligt läroplanen bättre uppnås. 

     

    Genom studien har kunnat konstateras att grundläggande högskolepoäng i naturvetenskap inte alltid räcker till för att lärarna ska känna sig bekväma i sin undervisning samt att det har gått att skönja att de lärare som läst mer högskolepoäng i naturvetenskap vågar i större grad ta ut svängarna i undervisningen, med fler arbetssätt och metoder. Det krävs fortbildning och ytterligare kompetensutveckling för att lärarna ska kunna bedriva undervisning med beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund. Andra faktorer som också spelar in på lärarnas undervisning har visat sig vara klasstorlek och ekonomiska resurser.

     

    Sett till lärarnas val av arbetssätt och vanligt förekommande metoder har resultaten visat att undervisningen i naturvetenskap är mångfacetterad och varierande till sin karaktär. Allra helst i biologiämnet som utmärker sig ytterligare på den punkten i förhållande till kemi och fysik, där även eleverna verkar nå högre godtagbara kunskaper i ämnet i slutet av årskurs 3. Det är vanligt att arbeta ämnesöverskridande och temainriktat i naturvetenskap samt med språket i fokus då det naturvetenskapliga språket till viss del skiljer sig från det vardagliga. Det som avslutningsvis framkommit som den springande punkten i lärarnas undervisning i naturvetenskap är vikten av att utgå från elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter, utforma undervisningen efter dem för att utveckla en nyfikenhet och intresse att lära om naturvetenskapliga fenomen.

     

    I den avslutande delen diskuteras enkätundersökningens resultat i relation till tidigare kunskaper, det vill säga den forskning jag utgått från i bakgrunden till studien.  Jag relaterar även de olika resultaten och finner samband då många frågor hör ihop och påverkar varandra. 

  • 33.
    Karlström, Carl
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Tourism Studies and Geography.
    Barns kognitiva kartor av sträckan mellan hem och skola: En studie om spatial kognition och fri rörelse2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 34.
    Kihl, Sandra
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Mathematics and Science Education.
    Hur praktiskt arbete kan inverka på årskurs 1 elevers lärande om naturvetenskapliga begrepp.: - En kvalitativ studie i grundskolans tidigare år.2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att ta reda på om det finns några skillnader mellan elever i lågstadiets kunskapsutveckling utifrån varierade undervisningsmetoder i kemiämnet. Tidigare forskning visar på det praktiska arbetets många fördelar i samspel tillsammans med andra. Skolan behöver erbjuda en undersökande och utforskande miljö, samtidigt som eleven själv får uppleva, observera, beskriva, reflektera och jämföra världsliga ting. Det är när eleven får använda alla sina sinnen som förståelsen för naturvetenskapliga begrepp utvecklas. Dock menar tidigare forskning också på att den praktiska delen inte automatiskt leder till den teoretiska delen. Därav besitter läraren ett stort ansvar över att leda och stötta eleven att få förståelse för kopplingen mellan det praktiska görandet och uppgiftens syfte. Det har därför varit intressant att ta reda på om praktiskt arbete kan generera större förståelse och djupare kunskap för naturvetenskapliga begrepp, än om eleverna enbart få ta del av en film. Denna fråga har undersökts i en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer tillsammans med 20 elever. Dessa 20 elever har i enskilda intervjuer fått uttrycka sina kunskaper för utvalda naturvetenskapliga begrepp före och efter genomförd undervisning. Utifrån intervjuerna var det intressant att ta reda på samtliga elevers eventuella progression utifrån den undervisningsmetod som de erbjudits. Vidare delades eleverna in i två lika stora grupper, där den ena gruppen erbjöds praktiskt undervisning, medan den andra enbart fick se en film som bearbetade samma begrepp. De elever som erbjöds praktisk undervisning, grundades på de experiment som nämns i filmen. Som stöd att undersöka elevernas lärande utgick studien från ett pragmatiskt och sociokulturellt perspektiv. En intressant faktor som framkommit i studien är hur praktiskt arbete i samspel med andra individer kan stötta eleven att såväl tillägna sig kunskaper och förståelse, samtidigt som det också stöttar eleven att reda ut eventuella missförstånd gällande begreppen. Resultatet visar därav på att elever som undervisats praktiskt utvecklar djupare kunskaper. Dock tycks individens förutsättningar utifrån egna erfarenheter påverka hur väl förståelsen för naturvetenskapliga begrepp kan tillägnas. Då studiens resultat enbart baseras på en elevgrupp, kan resultatet inte generaliseras. Det skulle då behövts fler undersökningar med liknande undervisningsmetod, utifrån andra naturvetenskapliga begrepp, samt utifrån genus och skolor med andra inriktningar.

  • 35.
    Koptyug, Andrey
    et al.
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Engineering and Sustainable Development.
    Bäckström, Mikael
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Engineering and Sustainable Development.
    Rännar, Lars-Erik
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Engineering and Sustainable Development.
    Tin Man- Making Spare Parts for Human Body2012In: Science First Hand, ISSN 1810-3960, Vol. 44, no 2, p. 45-57Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [en]

    In this paper we would like to illustrate the present and future of additive manufacturing technologies in medicine, in particular when helping the humanity to acquire some needed "spare parts", using some examples provided by the Sports Technology (SportsTech) Group at the Department of Engineering and Sustainable Development of the Mid Sweden University.

  • 36.
    Liljedahl, Anna
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Mathematics and Science Education.
    Betydelsen av undervisningsform i biologi: Undervisningsformens betydelse för att befästa kunskap inom biologi i lägre åldrar på grundskolan – En studie om kooperativt lärande2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Naturvetenskap finns i hela vårt samhälle och är ett av skolans ämnen. I skolans uppdrag ingår det att förmedla kunskaper till elever som gör dem till demokratiska medborgare. Genom detta måste eleverna ha förståelse för omvärlden och veta hur egna handlingar påverkar både den egna hälsan men även den globala hälsan. Huvudsyftet med denna kvantitativa studie var att undersöka huruvida kooperativt lärande är bättre eller sämre lämpad att använda inom naturvetenskapliga ämnen om man vill att eleverna ska komma ihåg vad de har lärt sig längre, än vid traditionell undervisning. Metoden som används i föreliggande studie är en experimentell metod, där en jämförelse mellan två elevgrupper sker. Båda elevgrupperna består av 20 elever, där ena gruppen har tagit del av en kooperativ undervisningsform medan den andra gruppen har undervisats mer traditionellt. Resultatet som framkommit visar att elever som tagit del av den kooperativa undervisningsformen verkar ha befäst sina kunskaper över tid, i högre utsträckning än den grupp som undervisats mer traditionellt. För att förstå vår omvärld och vår verklighet är det viktigt att eleverna ges möjlighet att utveckla en kunskap som befästs över tid. Den kooperativa undervisningsformen verkar befästa kunskapen över tid i högre utsträckning än den mer traditionella undervisningen. Därför kan det tolkas som att eleverna ges bättre möjligheter att utvecklas till demokratiska medborgare, om de får ta del av en kooperativ undervisningsform.

  • 37.
    Lillfjäll, Cecilia
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Mathematics and Science Education.
    Elevers inställning till utomhuspedagogik: En kvalitativ/kvantitativ undersökning i årskurs 1 och årskurs 3.2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Generellt visar utomhuspedagogiken endast positiva effekter på elevers lärande och välmående. Det skapar möjligheter för eleverna att prestera bättre resultat i skolan och främjar även den sociala aspekten mellan elev och elev men även mellan elev och pedagog. Däremot belyser forskning främst pedagogers inställning och desto mindre om hur elevers inställning kan beskrivas kring utomhuspedagogiken.Syfte med denna studie är att undersöka hur elevers inställning till utomhuspedagogik kan beskriva samt jämföra hur inställningen skiljer sig åt mellan årskurs 1 och årskurs 3. Jag vill även undersöka hur pedagoger ser på elevers inställning till utomhuspedagogiken och hur de arbetar med att påverka inställningen hos eleverna. Det empiriska materialet har jag samlat in genom en enkätundervisning samt intervjuer med två pedagoger och intervjuer i form av fokusgrupper med tre elever per grupp där sammanlagt 55 elever deltog.Resultatet av denna studie visar att respektive årskurs är positiva till utomhusundervisning även om skillnaden var större i årskurs 3. Där var det endast två elever som var negativ och resten positiv till utomhuspedagogiken. Det var en övervägande stor del i respektive årskurs som inte kände oro även om det fanns en liten del som kunde anse att det fanns obehagliga moment med att vara utomhus på lektioner. Resultatet visade även att eleverna i årskurs 3 var bekväm med att ha lektioner utomhus och som inte ansåg det som besvärligt. I årskurs 1 visade det sig att det var lika många elever som tyckte att det var besvärligt och vice versa. Pedagogerna visade sig spela en stor roll och har en stor möjlighet att påverka elevers inställning till utomhuspedagogik.

  • 38.
    Lööt, Lisa Marie
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Mathematics and Science Education.
    När utomhusmiljön blir en aktiv del av undervisningen: En kvalitativ studie om hur lärare i årskurs 1–3 använder sig avutomhusmiljön i sin undervisning av de naturvetenskapliga ämnena2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Detta är en kvalitativ studie som genomförts med syfte att ta reda på hur lärarearbetar med utomhuspedagogik. Vilka begränsningar som de upplever att det finnsmed utomhuspedagogik och hur detta kan skilja sig åt mellan lärare inom sammaskola och mellan lärare från två olika skolor. Studien är viktig för att se vilken roll enskolas utomhusmiljö spelar för utomhuspedagogiken och vilka eventuella skillnadersom kan uppkomma undervisningsmässigt. Denna studie har genomförts medskriftliga intervjuer som metod för att samla in material. Det har varit sex styckendeltagande lärare i studien från två olika skolor. Resultaten från dessa intervjuer haranalyserats utifrån ett sociokulturellt– och ett pragmatiskt perspektiv i avsnittetDiskussion tillsammans med tidigare forskning som tas upp i avsnittet Bakgrund. Detresultat studien kommit fram till var att lärare med mer lättillgänglig utomhusmiljönödvändigtvis inte nyttjar denna oftare och att brist av resurser, tidsbrist och idébristär de vanligaste orsakerna till att utomhuspedagogiken blir lidande. Studien visar attnästan alla av de tillfrågade lärarna är missnöjda med hur sällan de genomförundervisning i utomhusmiljön, och att nästan alla har som önskan att utöka dessatillfällen.

  • 39.
    Magnusson, Fia
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Mathematics and Science Education.
    Lära genom social interaktion: En kvalitativ undersökning om hur elever i årskurs 1 kan lära av varandra2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Skolverket (2018) skriver att dagens skola ska arbeta främjande för elevers förståelse för sina medmänniskor. Genom att arbeta kooperativt ges elever möjlighet att samarbeta med andra och på så vis utveckla en social förmåga och respekt för andra människor. Syftet med denna studie var att undersöka hur kooperativt lärande kan påverka elevers kunskapsinhämtning i naturorienterande ämnen, hur det kan påverka elevers lust att lära samt om kunskapen bibehålls om den inhämtas genom sociala interaktioner. Studien baseras på observationer, intervjuer och enkätundersökningar som gjorts i en årskurs 1. Utöver en experimentgrupp som fick arbeta med kooperativa arbetssätt fanns en kontrollgrupp som endast fick ta del av traditionell undervisning för att kunna kontrollera hur motivationen i experimentgruppen såg ut i förhållande till elever som inte arbetat kooperativt. Resultatet av studien visar att kooperativt lärande bidrog till att eleverna tyckte undervisningen var rolig samt att deras motivation och lust att lära ökade. Vidare visar även resultatet att genom att låta eleverna arbeta kooperativt och diskutera begrepp och fenomen med varandra ökar kunskapsinhämtningen och måluppfyllelsen.

  • 40.
    Matsson, Josefine
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Mathematics and Science Education.
    Elevers syn på och tankar kring laborationer i NO ämnen: En kvalitativ intervjustudie med elever i årskurs 1 samt observationer under en undervisningssekvens2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att undersöka vad eleverna säger om sitt egna lärande av laborationer i naturorienterande ämnen. Syftet är också att ta reda på om de lär sig detsom läraren tänkt. Jag har genomfört och planerat dessa lektioner. Det är för att kunna undersöka elevernas åsikter kring laborationer och om de anser sig lära sig något av laborationer.Undersökningen genomförs som en kvalitativ intervjustudie med elever i årskurs 1. Undersökningen genomförs också genom observationer under lektioner som innehåller laborationer. Detta för att få en sådan bred syn som möjligt på hur och vad eleverna lärsig av laborationer. Det är jag som agerar lärare på dessa lektioner och jag ligger även bakom lektionsplaneringen.Resultatet visar att eleverna tycker laborationer är roligt men att de gärna vill kunna påverka mer själva. Eleverna visar tecken på att de lärt sig det läraren tänkt och såg som syfte med lektionerna. Självklart går det inte att säga att alla elever lärt sig lika mycket men genom observationer och intervjuer så har det visats att eleverna förstått det som var syftet. Eleverna gillade även att kolla på film. De ansåg sig själva lära sig mer omde fick se något som hände istället för att någon bara berättade om saker. Eleverna gillade även att ställa hypoteser och tyckte det var kul att inte veta vad som skulle hända men att de sedan fick se slutresultatet och jämföra det med sina hypotes. Tidigare forskning visar på att eleverna ska få koppla ihop det som sker med teorier, vilket eleverna i denna studie verkade tycka om. Tidigare forskning tyder även på att lärare i allmänhet vill att laborationer ska vara roliga för att väcka intresse hos eleverna. Detta stämmer överens med eleverna i min studie som gärna ville göra laborationer som var roliga. I denna studie lär sig eleverna alltså genom laborationer. Dessa elever lär sig även det som är tänkt när de får material för att kunna lära sig.

  • 41.
    Mähler, Ida
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Science Education and Mathematics.
    Lärares ämnesdidiaktiska kunskaper i naturvetenskap: En kvalitativ studie om CoRe2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Den här studien handlar om lärares PCK och verktyget CoRe. PCK är lärares ämnesdidaktiska kunskaper. Lärares PCK är kontextbundet och utgör alla de faktorer som gör att läraren undervisar en idé för eleverna på ett visst sätt så att eleverna lär sig. Studien syftar till att undersöka vad lärarna tycker om CoRe-verktyget. Anser de att CoRe är användbart och i så fall hur. Studien syftar även till att undersöka hur verktyget CoRe synliggör lärarnas PCK. För att ta reda på detta har lärarna fått fylla i en CoRe. Därefter har kvalitativa intervjuer genomförts för att diskutera verktyget CoRe. En analys har genomförts av data som samlats in från deltagare i studien med CoRe-verktyget. Tre lärare har deltagit i studien varav två arbetar i åk 1-3 och en lärare i åk 4-6. Studien visar att lärarna inte mött CoRe innan, men de ställer sig positiv till att använda CoRe som ett verktyg. Studien bekräftar vad som framkommit i tidigare forskning. Nämligen att PCK är ett svårfångat fenomen som behöver angripas på flera olika sätt för att synliggöras.

  • 42.
    Nilsson, Annelie
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Science Education and Mathematics.
    Läromedlens innehåll och bortfall i Sex- och samlevnadsundervisningen för grundskolans årskurs 4-62017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studien har utgått ifrån en kvalitativ forskningsmetod i form av analys utav läromedel samt uppföljande intervjuer. I studien analyseras fem publikationer av läromedel från tre skilda utgivare och fyra behöriga lärare samt en skolsköterska intervjuades för studien. Sex- och samlevnadsundervisning är inget ett eget skolämne, utan ses i huvudsak som ett ämnesövergripande ämne. Därför är variationen stor vad gäller lärares kompetens och ämneskunskaper i dess frågor. Samtidigt finns det beskrivet som ett krav i Lgr11 att undervisningen ska både vara saklig och allsidig. Tidigare forskningsresultat i liknande ämne, visar bland annat variationer i undervisningens innehåll och därmed även brister i likvärdigheten. 

    Studiens resultat visar att samtliga läromedel som ingår i studien har brister i varierande omfång. Det den ena har kan det andra läromedlet sakna. De lärare som ingått i studien är överlag nöjda med att ha ett läromedel som de kan basera sin undervisning utifrån. Samtliga lärare har påtalat att de behöver komplettera deras läromedel med ytterligare material.

  • 43.
    Nyberg, Emma
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Mathematics and Science Education.
    Fem lärares syn på Naturvetenskap: En kvalitativ studie kring arbetet med naturvetenskap i årskurs ett och tre.2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Det här är en kvalitativ studie som undersöker hur lärare arbetar med naturvetenskap i årskurs ett och tre. Forskning inom området visar att elevernas intresse för det naturvetenskapliga ämnet drastiskt sjunker i äldre åldrar samtidigt som kunskaperna inom naturvetenskapen behövs genom hela livet för att som individ kunna skapa sig en mer nyanserad förståelse eller för att kunna fatta beslut både privat men även inom sitt yrkesliv(Areskoug, Ekborg, Lindahl & Rosberg, 2013). Studiens syfte är att bidra med ökad kunskap om hur lärare i årskurs ett och tre arbetar med det naturvetenskapliga ämnet i skolan. Hur planeras de naturvetenskapliga lektionerna och hur arbetar lärarna med dessa samt följs detta arbete upp?Studien utgår från fem halvstrukturerade intervjuer och observationer.Resultatet av studien visar att de informanter som deltagit undervisar i det naturvetenskapliga ämnet enligt den timplan som finns för ämnet. De anser att arbetet med naturvetenskap är roligt men även tidskrävande. Hur de planerar och följer upp arbetet med naturvetenskap varierar men gemensamma nämnare är utvärdering efter arbete, laborationer oc hämnesöverskridande arbete. Alla lärare som deltagit i studien anser att deras egen inställning till ämnet naturvetenskap påverkar hur väl de undervisar idet. Samtliga informanter anser även att elevernas motivation till det naturvetenskapliga ämnet påverkas av lärarens egen inställning till arbetet med ämnet.

  • 44.
    Nygren, Niklas
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Science Education and Mathematics.
    Concept Cartoons: En kvalitativ studie kring elevers och lärares upplevelse av Skolverkets material, Concept Cartoons.2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna studie handlar om det naturvetenskapliga materialet, Concept Cartoons. Materialet är publicerat av Skolverket och tanken är att det ska användas som inspirationsmaterial, diskussionsunderlag och bedömningsstöd i de naturorienterande ämnena. Syftet med studien är att undersöka hur lärare och elever upplever Concept Cartoons, på vilket sätt materialet kan användas som bedömningsstöd och hur lärare kan tänkas använda materialet både i undervisning och bedömning inom NO.För att studera Concept Cartoons och vad lärare och elever har att säga om arbetssättet har tre metoder använts; tre observationer, tre gruppintervjuer med fyra elever i varje, tre intervjuer med lärare och en kompletterande analys av materialet. Detta för att ta reda på elevernas respektive lärarnas uppfattning om materialet, samt hur det kan användas i praktiken. Genom observationer i tre klasser i årkurserna 1-3 och sedan uppföljande intervjuer med tolv elever och tre lärare samlades materialet in och analyserades. Resultatet visade att alla elever förutom en ville använda Concept Cartoons igen och samtliga lärarna ville gärna också börja använda materialet i sin undervisning i framtiden. Concept Cartoons stödjer eleverna i att föra en diskussion och ger dem möjligheter att uppvisa naturvetenskapliga kunskaper, men det finns begränsningar i användandet av materialet. Både observationerna och intervjuerna med lärarna påvisade att materialet fungerar bäst som ett bedömningsstöd om det används med mindre elevgrupper.

  • 45.
    Nyström, Jenny
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Science Education and Mathematics.
    Läroböcker och lärarhandledningar i fysik på mellanstadiet: Läromedelsanalys av läroböcker och lärarhandledningar2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studien redovisar hur tre stycken läroböcker i ämnet fysik åk 4–6 står upp mot det centrala innehållet i Lgr 11 samt de förmågor som eleverna ska få möjlighet att utveckla. Studien innehåller även en analys av två lärarhandledningar som tillhör två av de läroböcker som undersökts. Syftet med att analysera lärarhandledningarna var att ta reda på om dessa innehöll någon form av bedömningsstöd för läraren. Metoden har influerats av en innehållsanalys vilket betyder att delarna som analyserats strukturerats upp på ett kvantifierbart sätt i olika kategorier. Resultaten visade att läroböckerna stod upp mot kursplanens krav i varierande grad. Vissa delar från det centrala innehållet i fysik saknades helt eller behandlades i mycket liten grad vilket gör användandet av kompletterande material, så som en lärarhandledning ännu mer viktigt. Samma sak gällde för de förmågor som eleverna ska få träna på och visa. En av förmågorna saknades i en av böckerna och behandlades mycket litet i en annan, men mer i den tredje boken.  Analysen av lärarhandledningarna visade att båda innehöll bedömningsstöd. Det visade sig också att handledningarna kompletterade de delar som saknades i grundböckerna. Detta visar att lärarhandledningarna i det här fallet behövs för att uppfylla de krav på innehåll som Lgr 11 har på fysikämnet i åk 4–6.

    I Sverige finns ingen statlig instans som kontrollerar att läromedlen står upp mot styrdokumenten. På grund av detta så faller kontrollen på lärarna. Även om författarna till läroböckerna skriver att deras böcker uppfyller Lgr 11 så kan vissa delar uteslutits eller behandlats i allt för liten grad, vilket analysen visar.  Slutsatsen av läromedelsanalysen var bl.a. att det är viktigt att som lärare sätta sig in i vad läroböckerna innehåller genom att själv vara förtrogen med kursplanen i Lgr 11.

  • 46.
    Nyström, Peter
    et al.
    Göteborgs Universitet.
    Kjellson Lind, Annika
    Umeå Universitet.
    Dahlberg, Ulrica
    Göteborgs Universitet.
    Johansson, Helena
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Science Education and Mathematics.
    Hur samstämmiga är svenska styrdokument och nationella prov med ramverk och uppgifter i TIMSS Advanced 2015?2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    TIMSS Advanced (Trends in Mathematics and Science Study ) är en internationell studie som undersöker gymnasieelevers kunskaper i avancerad matematik och fysik. TIMSS Advanced har genomförts tre gånger, 1995, 2008 och 2015, och Sverige har deltagit varje gång. I 2015 års studie deltog svenska elever i årskurs 3 på naturvetenskaps- och teknikprogrammet som slutfört eller håller på att slutföra kursen matematik 4 respektive fysik 2. Studien ger möjlighet att analysera förändringar i motsvarande elevgruppers kunskaper över tid inom dessa områden, men också möjlighet att jämföra svenska resultat med resultat från andra länder. TIMSS Advanced 2015 har genomförts av Skolverket i samarbete med Nationellt Centrum för Matematikutbildning (NCM) vid Göteborgs universitet. Skolverket har sammanställt en nationell huvudrapport med resultaten från TIMSS Advanced 2015. En viktig utgångspunkt för tolkning och analys av resultaten är att veta i vilken utsträckning svenska elever fått möjlighet att lära sig det som prövas i TIMSS Advanced. I denna rapport analyseras därför samstämmigheten mellan TIMSS Advanced 2015 och svenska ämnesplaner, nationella prov och bedömningsstöd. Mot bakgrund av ämnenas kopplingar mellan varandra genomförs också en analys som särskilt fokuserar på inslaget av matematik i fysikuppgifterna.

  • 47.
    Näslund, Caroline
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Science Education and Mathematics.
    Hur lärare ser på och arbetar med utomhuspedagogik i NO-undervisningen2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Detta arbete handlar om utomhuspedagogik, mer specifikt om hur lärare arbetar med utomhusmiljö i NO-undervisningen, hur deras förutsättningar ser ut och vilka för och nackdelar de anser finns med utomhuspedagogik. Jag har gjort en enkätundersökning som har skickats ut till alla kommunala F-3 skolor i en mellanstor stad i mellersta Sverige. Resultatet i min studie är baserat på 23 enkätsvar. Resultatet visade att de allra flesta lärare hade en positiv bild av utomhuspedagogik och ansåg att det gynnade elevernas kunskapsutveckling. Framförallt eftersom det eleverna lärde sig konkretiserades när de kunde vara utomhus och fick möjlighet att använda flera olika sinnen. Resultatet visade även att det fanns en del begränsningar när man skulle ha undervisningen utomhus, det som flest lärare ansåg vara en begränsning var tillgången till den personal som behövdes för att undervisningen skulle fungera. Slutligen kunde man också se att lärarna upplevde att eleverna var positiva till undervisning utomhus.

  • 48.
    Selin, Frida
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Mathematics and Science Education.
    Grundskollärares ställningstagande och arbetssätt kring utomhuspedagogik i naturvetenskap2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete är att skapa kunskap om grundskollärares ställningstagande och deras arbetssätt till utomhuspedagogik i naturvetenskap angående elevernas motivation. Detta genom att besvara frågorna om elevers intresse, motivation och även lärarens roll i undervisningen. Jag har samlat tidigare forskning kring ämnet, som sedan sammanställts och diskuterats kopplat till mina frågeställningar. Resultatet visar att ett lärande utomhus kan öka elevers motivation och intresse till att vilja lära. Dock kan man inte utesluta den undervisningen som sker inomhus utan lärarna menar att utomhuspedagogiken och undervisningen som sker i klassrummet kompletterar varandra. En duktig pedagog behövs för att bedriva utomhuspedagogik som är flexibel när vädret kan påverka lektionen och som dessutom är positivt inställt till undervisningsformen. Det innebär också att läraren är väl medveten om att arbetssättet kräver planeringstid.

  • 49.
    Selin, Leonora
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Mathematics and Science Education.
    Mjölk och mjölkproduktion iNO-undervisningen: En kvalitativ undersökning om grundskollärares förhållning tilldjurets roll i den naturvetenskapliga undervisningen2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Ordspråk som “gråt inte över spilld mjölk” är ett tecken på hur mycket mjölken som livsmedel värdesätts i det svenska samhället. I den här kvalitativa studien kommer mjölkens roll i samhället sättas i relation till skolans verksamhet. Fokusgruppen är grundskollärare som undervisar i de naturvetenskapliga ämnena i årskurs F-9. Utifrån kritisk djurteori analyseras upprätthållandet av maktrelationen mellan människan och djuret genom att undersöka via internetbaserad enkät hur lärare förhåller sig till mjölk och mjölkproduktion i undervisningen för de naturvetenskapliga ämnena.Det sammanställda resultatet visar att människans uppfattning om “mjölk och mjölkproduktion” i undervisningen påverkas av deras syn på kunskap och etikens relevans i undervisningen. Skolan är en institution som påverkas av samhällets gemensamma värderingar. Det finns yttre påverkan såsom ekonomisk stöd från politiker och läromedel från industrier som gynnas av att framställa mjölkens fördelar, vilket skapar förutsättningar och strukturer till att acceptera ett rådande maktförhållande som finns mellan människan och djuret. Lärare som inte har kunskap om mjölkproduktionens alla delar eller kan förhålla sig till etiska perspektiv (som ser på djuret som en individ snarare än objekt) finner oftast inga möjligheter till att ifrågasätta det som framställs på reklam eller mjölkindustrins informationsblad. De djur som representeras på reklam för att marknadsföra mjölkprodukter är oftast en idealisk bild av produktionsprocessen vilket skapar en illusion av att det inte finns något att problematisera. Grundskollärare finner därmed att det inte finns tid eller relevant koppling till kursplanens centrala innehåll i läroplanen för att mjölken ska kunna beröras i undervisningen. Studien kommer däremot fram till förslag på hur lärare kan använda djuretik som ett förhållningssätt i klassrummet för att t.ex. lyfta olika perspektiv och träna på att argumentera för sina personliga ställningstaganden.Den här studien belyser endast en liten del av hur skolans verksamhet bidrar till upprätthållandet av ett maktförhållande mellan människan och djuret. Studien visar även att skolan har potential att bidra med ifrågasättandet av samhällsordningen som legitimerar djurets position i mjölkproduktionssystemet och kan väcka diskussioner ur ett miljö-, hälso- och etisk perspektiv. Däremot krävs det att man har kunskap om, intresse för och viljan att våga ifrågasätta normer som är djupt integrerade i den svenska kulturen. Det krävs fler studier som undersöker sambandet mellan skolans förhållningssätt till djur och hur djur representeras i naturvetenskapliga ämnenas undervisningsinnehåll.

  • 50.
    Sellnäs, Sandra
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Science Education and Mathematics.
    “Vi hör ju nyheter om valar som sväljer skräp eller en fågel som dör av plast.”: Elever i årskurs 3 - röster och perspektiv på hållbar utveckling2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att undersöka elever i årskurs 3 och deras perspektiv på hållbar utveckling utifrån de tre dimensionerna ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Skolverket har fastställt att undervisning i hållbar utveckling ska ses utifrån ett holistiskt perspektiv där både ekonomi, ekologi och de sociala dimensionerna ska balansera varandra. Det holistiska perspektivet har fått ett växande erkännande i litteraturen med motiveringen att det är omöjligt för de olika delarna att verka utan varandra. En förståelse för de olika dimensionerna ökar även utbildningens roll för att synliggöra värderingar och dess syften. Inte minst för att förbereda elever att kunna göra aktiva hållbara beslut och handlingar. Av den anledningen är det intressant att undersöka elever i årskurs 3 och deras inställning till hållbar utveckling. Genom att haka tag i elevernas kunskap öppnar det upp för funderingar kring hur lärandesituationer i den naturvetenskapliga undervisningen i skolår f-3 kan struktureras. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer med utgångspunkt i Deweys begrepp inquiry där eleverna getts en forskningsfråga som analyserats genom en empiristyrd tematisk analys. En sammanställning av intervjumaterialets teman ledde vidare till en indelning utifrån de tre dimensionerna ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Min studie visade att eleverna i undersökningen har ett klart övervägande hållbart ekologiskt perspektiv med en liten representation av det hållbart sociala perspektivet samt en avsaknad av det hållbara ekonomiska perspektivet.

12 1 - 50 of 57
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf