miun.sePublications
Change search
Refine search result
1 - 6 of 6
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Bazyan Pihl, Saloume
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Natural Sciences.
    Andraspråkselevers upplevelser, deras svårigheter och frånvaro i biologi-/naturkunskapsämnet2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Sedan början av 1980-talet har Sverige haft Europas största flyktinginvandring per capita. Den ökade invandringen har lett till stor inverkan på den svenska skolan. I varje skola och varje klass sitter några som har utländsk bakgrund och ett annat modersmål än svenska. Därför krävs ändrade förutsättningar i klasserna. Läraren, skolpolitiker och skolledaren behöver diskutera djupare och förbereda nya undervisningsmetoder, förhållningssätt, lämplig pedagogik etc. Det kräver ett tydliggörande av vilka faktorer som är betydelsefulla i språkinlärningen av andraspråkselever och hur lärarna kan anpassa sin undervisning till elevens behov och svårigheter. I denna uppsats granskas problemen för andraspråkselever i undervisningen av biologiämnet på gymnasieskolan. Genom en enkätundersökning lyfts problem och hinder som både lärare och andraspråkselever står inför i undervisningen av biologi-/naturkunskapsämnet. En gynnsam relation med elever, anpassade undervisningmetoder och kravet på ett bedömningssystem som inte bara är baserat på svenska språket, är sådan professionell hjälp som påverkar andraspråkselevers studieframgång. Elevernas svårigheter i biologi-/naturkunskapsämnet, vilket är ett begreppsbaserat ämne, visar hur språkförståelse påverkar elevernas prestation och frånvaro. Biologiämnet innebär både praktiska undersökningar och en teoretisk del. Analysen av resultatet i de två delarna och av resultaten i fråga om elevernas delaktighet, visar att brister i språket begränsar deras studieframgång och ökar andraspråkselevers frånvaro. Dessutom visar analysen att praktiska undersökningar och ett väl planerat grupparbete kan motivera andraspråkselever i utvecklingen av kunskaper och förbättring i skolresultat. Därtill spelar en trygg miljö i skolan och klassrummet en stor roll för att höja intresse och motivation hos andraspråkselever inför vidare studier samt ger en minskning i långvarig frånvaro. Andraspråkselevers framtid, kultur och kunskap är knutna till framtiden för Sverige, och deras aktiviteter kan senare ha både positiv och negativ påverkan på samhället. Brist i språkkunskap utestänger människor med utländsk bakgrund från den svenska arbetsmarknaden. Svårigheten att komma in på arbetsmarknaden leder till att deras barn presterar sämre i skolan och får därmed svårt att komma in på arbetsmarknaden senare. Med hjälp av högre utbildning och utveckling av deras tankar, insikter och kunskaper kan vi skapa ett bättre samhälle, med en blandning av olika kulturer.

  • 2.
    Beckman, Sara
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Science Education and Mathematics.
    Naturen som mötesplats2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 3.
    Berglund, Marie
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Science Education and Mathematics.
    Är ute inne?: 15-åriga elevers uppfattningar om uteskola2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 4.
    Löf Ryk, Charlotta
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Science Education and Mathematics.
    Potentiella problem, motsättningar och möjligheter inom biologiämnet för elever från religiösa hemmiljöer.2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I den här uppsatsen undersöker jag hur förhållandet är mellan den svenska läroplanen i biologi och en religiös grundsyn hos elever. Jag tittar på om det har skett några förändringar under de senaste ca 20 åren och vilka situationer och problem som kan förekomma i undervisningssituationer. Jag undersöker också om lärarna anser sig ha tillräcklig kunskap och stöttning för att kunna hantera situationerna. Generellt sätt var svarsfrekvensen större bland lärare som arbetade på skolor med en hög andel invandrade elever. Flera lärare vittnade om situationer där elevernas religiösa livsåskådning inverkat på undervisningen inom naturvetenskap, men många hade vänt detta till något positivt och såg det som möjligheter till diskussion snarare än som problematiskt. Stöttning bland kollegor ansågs mycket viktigt för att kunna hantera de situationer som kunde uppstå, och det fanns även vissa önskemål om fortbildning, framförallt inom den del av den naturvetenskapliga undervisningen som är kopplad till etik och värdegrundsfrågor. De lärare som deltog i den här studien var dessutom mycket noga med att understryka skillnaden mellan religion och vetenskap.

  • 5.
    Svensson, Thomas
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Mathematics and Science Education.
    Hur uppfattar elever på naturvetar-programmet visualiseringar inom ämnet biologi?2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Detta avslutande självständiga arbete handlar om visualiseringar i undervisningen inom naturvetarprogrammet och då främst inom ämnet biologi på gymnasiet och då främst avseende hur eleverna upplever användningen av visualiseringar i undervisningen. Bakgrunden till detta arbete är att i undervisningen inom biologi ska eleverna enligt Skolverkets läroplan Lgr 11 få möjligheten att utveckla förmågan att ”… använda kunskaper i biologi för att kommunicera samt för att granska och använda information.” Modeller och begrepp som är centrala i undervisningen anges i centrala innehållet inom respektive kurs i biologi och bl.a. cellen och cellers egenskaper, funktioner och kommunikation, cellmetabolism, ekosystem, evolutionen, fotosyntesen, livscykler, människan och andra organismers fysiologi ska ingå (Skolverket, 2011a). I Sverige har vi ett flertal forskare som forskar kring visualiseringar i undervisningen med olika inriktningar och jag har försökt att belysa delar av deras forskning i min bakgrund till uppsatsen för att försöka sätta in läsaren i forskningen kring olika former av visualiseringar. Flera av dessa forskare inriktar sin forskning till områden som berör ämnet biologi i stort. Syftet med arbetet var att försöka ta reda på elevers erfarenheter av användningen av visualiseringar genom två enkätundersökningar. Enkätundersökningen har, främst, fokuserat på hur visualiseringar används inom ramen för biologiundervisningen på naturvetarprogrammet på gymnasiet och hur eleverna upplever detta. Frågeställningarna i enkätundersökningen var: Hur uppfattar eleverna användningen av visualiseringar i undervisningen, med tyngdpunkt på ämnet biologi, på naturvetarprogrammet? Hjälper visualiseringar i undervisningen på naturvetarprogrammet eleverna i deras lärande, enligt eleverna själva? En tredje fråga som fick sitt svar under processens gång utan att ha varit en fråga som arbetet tog sin utgångspunkt i, utan var en fråga i enkäten var: Hur anser eleverna att man bör följa upp visualiseringar i undervisningen? Jag fann att eleverna till stora delar upplever att de är hjälpta av visualiseringar i undervisningen.

  • 6.
    Uronen-Hansson, Heli
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Mathematics and Science Education. Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Mathematics and Science Education.
    Laborationer i ämnet biologi: Gymnasieelevers perspektiv2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna studie handlar om hur gymnasieelever värderar laborationer i biologiundervisningen. Mer specifikt undersöktes vilka mål och syften med laborativt arbete som lyfts fram av eleverna själva. Vidare studerades elevers syn på formativ bedömning av laborationer som stöd i sin lärandeprocess. Syftet med studien var att ta reda på vilka uppfattningar om formativ bedömning av laborationer elever ger uttryck för.

    I denna undersökning har jag valt att fråga elever i gymnasieskolan om olika aspekter angående laborationers syfte och bedömning. För att studera detta genomfördes både enkätundersökningar och kvalitativa intervjuer med elever och deras lärare. Lärarperspektivet gav insikter om elevernas uppfattning om laborationer och formativ bedömning stämmer överens med undervisande lärares uppfattning.

    Resultatet visar att elever samt deras lärare samstämmigt tycker att laborationer har många olika syften som faller inom tre huvudsakliga områden 1) laborativa färdigheter och arbetssätt, 2) kunskap och förståelse och 3) attityd och motivation. Det framkom tydligt att både elever och lärare anser laborationer som viktiga och högt motivationsgivande i biologiundervisningen. Resultatet visar även att elever anser att kognitiva mål uppfylls med användandet av laborationer.

    Resultatet i studien visar att både elever och lärare i studien anser formativ bedömning vid laborationerna som något positivt. Elever uttrycker att de kan utnyttja kraften i feedback och ser sig själva som läranderesurser för varandra, vilket anses som viktiga hörnstenar i formativ bedömning. Elever tycker sig också kunna aktivera sig själva att äga sitt eget lärande. Däremot tyder mina resultat på att det är svårare för elever och lärare att skapa kopplingar till mål och kunskapskrav vid laborationer. I denna studie visade det sig att elever inte förstår hur kunskapskraven används vid laborationer och värdeorden i kunskapskraven upplevdes som otydliga. Resultaten pekar på att elever inte heller vet hur mycket laborationsdelen väger vid bedömning och betygsättning.

    Förhoppningsvis kan denna studie öka kunskaper om laborationer och deras effekt i lärande ur elevperspektiv samt i viss mån bidra med underlag och idéer för kommande studier där både formativ och summativ bedömning av biologilaborationer undersöks och utvärderas.

1 - 6 of 6
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf