miun.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1 - 13 of 13
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Ankre, Rosemarie
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för turismvetenskap och geografi.
    Fredman, Peter
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för turismvetenskap och geografi.
    Lindhagen, Anders
    SLU .
    Att mäta friluftsliv – Erfarenheter från besöksräkningar och besökarstudier2013Inngår i: Friluftsliv i förändring. Resultat från ett forskningsprogram. Slutrapport, Stockholm: Naturvårdsverket, 2013, s. 97-114Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 2.
    Fredman, Peter
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Mer friluftsliv - varför inte?2009Inngår i: Friluftsforskning 2009: Sammanfattning av presentationer vid konferensen Friluftsforskning 2009 den 18-19:e november vid Mittuniversitetet, campus Östersund / [ed] Anders Mossing & Peter Fredman, Östersund: Mittuniversitetet. ETOUR , 2009, s. 17-17Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 3.
    Fredman, Peter
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Karlsson, Sven-ErikKarlstads universitet.Romild, UIlaMittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.Sandell, KlasKarlstads universitet.
    Vilka är ute i naturen? Delresultat från en nationell enkät om friluftsliv och naturturism i Sverige2008Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Detta är en av fyra rapporter som ger en översiktlig bild av resultaten från en nationell enkätundersökning om friluftsliv och naturturism i Sverige. Studien är genomförd av forskningsprogrammet Friluftsliv i förändring. Resultaten som presenteras här fokuserar bl a på vilka som är ute i naturen och vilka aktiviteter man ägnar sig åt. Nästan alla uppfattar skogar, fjäll, sjöar och hav som ”natur” men det är inte alls lika självklart med t.ex. badstränder, trädgårdar och elljusspår. Mer än hälften av de svarande är ute i naturen ganska ofta, eller mycket ofta, under vardagar. Under längre ledigheter ökar denna andel till 89 %. Naturen är också en central miljö för barns uppväxt och t.ex. har hela 94 % av de svarande ofta, eller mycket ofta, tillbringat lov och semestrar i naturen. Nöjes- och motionspromenader är vanligast att ha ägnat sig åt åtminstone en gång under en 12- månadersperiod (nästan 95 % av de svarande), följt av strövat i skog och mark (90 %), arbetat i trädgården (84 %), solbadat (81 %), och haft picknick eller grillat i naturen (80 %). Även om vi ser till de aktiviteter som är vanligast att ägna sig åt ofta (mer än 60 gånger per år) så toppas listan av nöjes- och motionspromenader (ca 32 %), följt av cykla på vägar, arbeta i trädgården, ströva i skog och mark och promenera med hund. Vi har också gjort en fördjupad analys när det gäller de tio vanligaste aktiviteterna som de svarande angett att de utövat mer än 20 gånger under en 12-månadersperiod (ca 1-2 gånger per månad). Det visar sig då att kvinnorna generellt är mer aktiva. Jogging/terränglöpning, jakt och fiske är mer vanligt bland män medan solbad, picknick och stavgång är mer representerat hos kvinnor. Gruppen under 30 år skiljer ut sig något genom att promenera med hund är vanligare och arbete i trädgården mindre vanligt, jämfört med övriga grupper. Joggning/terränglöpning tycks också vara en aktivitet främst hos yngre och medelålders, medan det omvända gäller för stavgång. Föräldrarnas uppväxtland tycks inte ha så stor betydelse för vilka aktiviteter man väljer, men svarande med svenska föräldrar utövar aktiviteterna i större utsträckning jämfört med personer vars föräldrar vuxit upp utomlands. Ett undantag finns emellertid för picknick eller att grilla i naturen vilket är vanligare hos svarande med utländska föräldrar.

     

  • 4.
    Fredman, Peter
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Karlsson, Sven-ErikKarlstads universitet.Romild, UllaMittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.Sandell, KlasKarlstads universitet.
    Besöka naturen – hemma eller borta?: Delresultat från en nationell enkät om friluftsliv och naturturism i Sverige.2008Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Detta är en av fyra rapporter som ger en översiktlig bild av resultaten från en nationell enkätundersökning om friluftsliv och naturturism i Sverige. Studien är genomförd av forskningsprogrammet Friluftsliv i förändring. Resultaten som presenteras här fokuserar bl a på var man besöker naturen. De drygt 60 % som uppgav att de besökt naturområden inom 10 mil från bostaden under de senaste 12 månaderna fick olika följdfrågor utifrån det område som de ansåg som viktigast. Den största andelen av dessa (cirka 45 %) hade besökt naturområden med mest skog och därefter följde i fallande ordning: områden med flera olika naturtyper (12 %), sjö och vattendrag (11 %) samt skärgård (10 %). Hälften av de svarande hade 5 km eller kortare till naturområdet, medan det genomsnittliga avståndet var cirka 17 km. Majoriteten av de svarande har besökt det aktuella naturområdet upp till 3 gånger per månad och ungefär 40 % av de svarande har besökt området en gång i veckan eller oftare, drygt 6 % gör ett besök varje dag. Hälften av de svarande stannade högst 2,5 timmar i naturområdet i genomsnitt. En av fyra svarande angav att ett genomsnittligt besök varade i högst en timme, och cirka 15% angav att besöket varade i ett eller flera dygn. För hälften av de svarande var den totala kostnaden 40 kr eller mindre per besök, medan motsvarande betalningsvilja för att fortsätta besöka naturområdet uppgick till högst 100 kr per besök. Detta kan tolkas som att det finns ett ”mervärde” (ett s.k. konsumentöverskott) av ett besök utöver de kostnader besöket medför. Knappt hälften av de som svarade har tillgång till fritidsboende på något sätt. Det är framför allt fjäll- och kustkommuner som är populära fritidsbostadsdestinationer och många tillbringar en stor del av sin tid i fritidsbostaden. Allemansrätten är av stor betydelse när det gäller svenska folkets möjligheter till friluftsliv och andra utomhusaktiviteter och vi kan konstatera att de svarandes kunskaper om allemansrätten generellt är goda. Omkring 90 % av de svarande prickade rätt i olika påståenden om vad den grundläggande allemansrätten innebär. Vi kan också konstatera att allemansrättens ställning är mycket stark. Så mycket som 94 % av de svarande är helt eller delvis eniga med påståendet att allemansrätten är viktig att försvara och 77 % anser allemansrätten viktig för deras egna utomhusaktiviteter. Det kan jämföras med betydelsen av naturreservat och nationalparker som uppges som viktiga för utomhusaktiviteterna av 43 %. Angående strandskyddet anger en majoritet av de svarande (69 %) att tillgängligheten till strandnära områden/stränder är god men det finns ett visst stöd för att kommunerna ska få större inflytande över strändernas skydd, om än inte hos en majoritet av de svarande.

  • 5.
    Fredman, Peter
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Karlsson, Sven-ErikKarlstads universitet.Romild, UllaMittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.Sandell, KlasKarlstads universitet.
    Vad är friluftsliv? Delresultat från en nationell enkät om friluftsliv och naturturism i Sverige2008Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Detta är en av fyra rapporter som ger en översiktlig bild av resultaten från en nationell enkätundersökning om friluftsliv och naturturism i Sverige. Studien är genomförd av forskningsprogrammet Friluftsliv i förändring. Resultaten som presenteras här fokuserar bl a på hur man uppfattar friluftsliv och naturturism. Begreppet friluftsliv har bara i begränsad utsträckning använts i denna undersökning då det inte är självklart hur det tolkas och används av olika personer. När vi listade ett antal utomhusaktiviteter och frågade i vilken utsträckning man anser att dessa är friluftsliv visade det sig att vandringar i skog och mark samt fjällvandringar var de som kom högst (87 respektive 88 % anser att detta helt och hållet är friluftsliv) följt av kajakpaddling (61 %) och fågelskådning (59 %). Aktiviteten ”Gå i en park i staden” är den aktivitet som minst andel av de svarande (8 %) anser är friluftsliv helt och hållet men man bör då notera att 77 % av de svarande anser att även ”Gå i en park i staden” är friluftsliv i någon utsträckning. De motorburna aktiviteterna att köra/åka motorbåt respektive snöskoter är två av de fyra aktiviteter som minst andel av de svarande associerar med friluftsliv. Dock är det även för dessa båda aktiviteter ca 40 % av de svarande som anser att dessa helt och hållet eller till stor del är friluftsliv. När det gäller planering och förvaltning för friluftsliv så är de svarande mycket positiva till bullerfria områden liksom till information och tillrättaläggning, t.ex. att det finns markerade leder och informationsskyltar. Att området är obetydligt påverkat av människor och att man kan förflytta sig långa sträckor utan att se hus, vägar eller andra besökare är andra exempel på sådant som de svarande är mycket positiva till. Mest negativ är man till skräp i naturen liksom tecken på miljöproblem som algblomning och liknande. Betydelsen av närnatur understryks och det finns ett starkt stöd för tanken att det är ett offentligt ansvar att skydda markområden för friluftsliv. En stor majoritet av de svarande (81 %) anser att det är viktigt att samhället satsar resurser för att underlätta människors möjligheter till naturupplevelser och över hälften av de svarande ger stöd för påståendet att skatten ska finansiera vandrings- och skidleder, elljusspår, preparerade skidspår, parkeringar vid friluftsområden, skyltning och utställningar vid dessa, samt badplatser. Men en klar majoritet (över 70 %) av de svarande anser däremot att guidade turer och övernattningsstugor ska finansieras genom avgifter. När vi bad de svarande att ange hur stora utgifter de haft som kunde kopplas till det man själv betraktar som friluftsliv så har drygt hälften angett en utgift på 5 000 kr eller mindre per år, en fjärdedel lägger mindre än 1 000 kr per år och ca 10 % lägger mer än 20 000kr per år. I en fråga om känslomässiga skillnader i hur man uppfattar de tre företeelserna ”friluftsliv”, ”motion utomhus” samt ”turistande i naturen” så är det dominerande intrycket att mönstren ligger mycket nära varandra, framförallt för friluftsliv och motion.

  • 6.
    Fredman, Peter
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Karlsson, Sven-ErikKarlstads universitet.Romild, UllaMittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.Sandell, KlasKarlstads universitet.
    Vara i naturen – varför eller varför inte?: Delresultat från en nationell enkät om friluftsliv och naturturism i Sverige2008Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Detta är en av fyra rapporter som ger en översiktlig bild av resultaten från en nationell enkätundersökning om friluftsliv och naturturism i Sverige. Studien är genomförd av forskningsprogrammet Friluftsliv i förändring. Resultaten som presenteras här fokuserar bl a på motiv och hinder för att besöka naturen. En stor del av de svarande upplever att de får ökade insikter om samspelet i naturen och en känsla av att själva vara en del av den när de vistas ute i naturpräglade miljöer. De tre viktigaste motiven för att ägna sig åt aktiviteter i natur- och kulturlandskapet är att utöva fysisk aktivitet, uppleva avkoppling samt att vara nära naturen. På vardagar betraktas fysisk aktivitet som det centrala motivet, medan avkoppling, social samvaro och att vara nära naturen blir de mest framträdande motiven under helger och ledigheter. Drygt 80 % av de svarande tror inte att det är någon utomhusaktivitet som de kommer att ägna sig mindre åt om fem år. Ungefär hälften tror i stället att de kommer att öka någon aktivitet och det är i huvudsak samma typ av vardagsnära aktiviteter som även fanns med för de knappa 20 % som trodde att de skulle minska någon aktivitet. Knappt hälften av de svarande uppger att det finns någon eller några aktiviteter de skulle vilja ägna sig mer åt än de gör i dagsläget. På vardagar är det framför allt nöjes- och motionspromenader, jogga/terränglöpning och ströva i skog och mark. På helger är det liknande men med tillägget fritidsfiske. Längre ledigheter skiljer här ut sig och det som står högst på önskelistan är fjällvandring, utförsåkning samt ströva i skog och mark. Brist på tid är ett dominerande hinder och familjesituationen är också ett förhållandevis vanligt skäl. Vistelser i närnaturen har inneburit att man fått en bättre kännedom om sin egen hemmiljö och genom detta fått en ökad trygghetskänsla. Möjligheter till friluftsliv har helt eller delvis påverkat valet av boende för fyra av tio svarande och nära 90 % menar att utomhusvistelse gör deras vardag mer meningsfull. Om möjligheten att utöva friluftsliv under det senaste året inte hade funnits så sjunker medianvärdet för självskattad hälsa. Hela 90 % av de svarande har tillgång till regnkläder, och nästan lika stor andel har stövlar. Förhållandevis många (70 % av de svarande) har möjlighet att utnyttja kikare och hälften av de svarande förfogar över skidor. Något färre har möjlighet att använda tält eller tillgång till vandringskängor.

  • 7.
    Fredman, Peter
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Stenseke, MarieGöteborgs universitet.Mossing, AndersMittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.Liljendahl, HannaMittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.Laven, DanielMittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Outdoor Recreation in Change – Current Knowledge and Future Challenges: Proceedings of the 6th International Conference on Monitoring and Management of Visitors in Recreational and Protected Areas2012Konferanseproceedings (Annet vitenskapelig)
  • 8.
    Fredman, Peter
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Svensson, Bo
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Lindberg, Kreg
    Holmstedt, Anna
    Ekonomiska värden i svenskt friluftsliv - en enkätundersökning2010Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 9.
    Lundmark, Linda
    Umeå universitet.
    Efterfrågan på naturturism: Nuläge och potential för regional utveckling2009Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Efter en lång tid av urbanisering och globalisering är den potentiella efterfrågan på natur och naturupplevelser, rekreation och turism till stor del koncentrerad till storstadsområdena. Naturturism anses ha god ekonomisk potential både när det gäller regional utveckling liksom för turismföretagare i områden rika på naturtillgångarna, också i periferin. De pågående samhällsprocesserna har dock ett antal konsekvenser för regional utveckling och turismföretagande. Till exempel har de betydelse för hur efterfrågan på olika aktiviteter och naturtyper ser ut och får därmed också geografiska konsekvenser. Detta betyder att företag på olika platser har olika ekonomiska förutsättningar för naturturism. Centrala frågor i detta sammanhang är: Vilka är det som kommer till perifera områden, vad gör de och hur mycket bidrar de till tillväxt och regional utveckling? I denna rapport presenteras några första resultat från en svensk nationell enkätundersökning som distribuerats och samlats in under 2007/2008. Resultat visar att de tre största kommersiella turistverksamheterna är fiske, utförsåkning och fotvandring. Bara några få av de tillfrågade uppgav dock att de i högre utsträckning än i dag kommer att betala för guidade turer, paketresor och liknande, med anknytning till friluftsliv i framtiden. Materialet tyder också på att efterfrågan från storstadsområdena på friluftsliv och naturbaserade turismverksamheter inte är så hög som förväntat jämfört med andra områden och att efterfrågan till stor del kommer från de mindre städerna. Vilken effekt detta har för framtida efterfrågan är svårt att sia om. Klart är dock att det kommer att ske en förändring i vad människor efterfrågar och detta sker i samband med att allt större del av befolkningen bor i städer och att människor blir allt äldre. Hur företagen kommer att hantera detta är oklart och vilken betydelse detta får för regional utveckling återstår att se.

  • 10.
    Mossing, Anders
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Fredman, PeterMittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Friluftsforskning 2009: Sammanfattning av presentationer vid konferensen Friluftsforskning 2009 den 18-19:e november vid Mittuniversitetet, campus Östersund2009Konferanseproceedings (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    …Friluftsforskning 2009 - en mötesplats om aktuell forskning kring friluftsliv vid Mittuniversitetet,

    campus Östersund den 18-19 november 2009.

    Friluftsforskning 2009 är ett årligt återkommande forum för dialog och samverkan kring aktuell forskning

    om friluftsliv och naturturism som riktar sig till både akademiker och praktiker. I årets program finner du

    drygt 30 föredrag från Sverige, Norge, Danmark och Finland inom följande områden;

    • Friluftsforskningens mångfald

    • Naturturism och regional utveckling

    • Friluftslivet i siffror

    • Friluftsliv och hälsa

    • Att mäta friluftsliv

    • Motiv för friluftsliv

    • Naturvägledning

    • Upplevelser av friluftsliv

    • Friluftsliv och naturmiljön

    • Friluftsaktiviteter i förändring

    • Planering för tätortsnära friluftsliv

    I denna rapport har vi samlat sammanfattningarna till samtliga föredrag för att på ett översiktligt sätt

    förmedla kunskap från konferensen. Det ligger i sakens natur att en forskningskonferens fångar upp och

    förmedlar pågående och aktuellt arbete som ännu inte blivit publicerat på annat sätt. I anslutning till respektive

    sammanfattning finns därför kontaktinformation till presentatören för möjligheten att få fortsatt

    dialog kring det aktuella arbetet.

  • 11. Mossing, Anders
    et al.
    Fredman, PeterMittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Friluftsforskning 2010 - program, presentationer och deltagare vid konferensen Friluftsforskning 2010 den 17-18:e november vid Göteborgs universitet2010Konferanseproceedings (Annet vitenskapelig)
  • 12. Petersson Forsberg, Lena
    Friluftsliv och naturturism i kommunal planering: Delresultat från en webbaserad enkätundersökning våren 20082009Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Under våren 2008 har forskningsprojektet Fysisk planering för friluftsliv i samarbete med SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, skickat ut en webbaserad enkät; Friluftsliv och naturturism i kommunal planering till samtliga Sveriges 290 kommuner. Forskningsprojektet ingår som ett av sex delprojekt i det nationella forskningsprogrammet Friluftsliv i Förändring. Detta är delprojektets första rapport och den avser att ge en översiktlig bild av resultatet från den webbaserade enkätundersökningen. Enkäten bestod av fyra olika delar; Översiktlig planering (svarsfrekvens 66 %), Detaljplanering (svarsfrekvens 64 %), Bygglovgivning (svarsfrekvens 73 %) samt Naturvård och förvaltning av naturområden (svarsfrekvens 73 %). De olika delarna kan ha besvarats av olika personer. Svaren har i detta skede endast bearbetats som frekvenser och några statistiska samband är ännu inte undersökta. Om, hur och i vilken grad friluftslivets och naturturismens intressen beaktas i den kommunala fysiska planeringen har varit huvudfokus för denna undersökning. Resultaten visar att hela 92 % av kommunerna använder möjligheterna att utöva friluftsliv och naturturism som argument i sin marknadsföring och i de flesta kommuner finns tjänstemän med särskilt ansvar för friluftsfrågor. I den översiktliga planeringen måste dock friluftslivet och naturturismens intresse vägas mot andra samhällsintressen och det är då inte alltid självklart att friluftslivet går vinnande ur denna avvägning. Även så kallade ”tysta områden” är viktiga för friluftslivet och bör uppmärksammas i den översiktliga planeringen. I ca 38 % av kommunerna görs detta. I enkätdelen om detaljplanering har vi frågat efter kommunernas hantering av strandskyddet samt förekomsten av miljöbedömningar där konsekvenserna för friluftsliv och naturturism utretts. I nästan hälften av de svarande kommunerna har inga detaljplaner som antogs under 2007 åtföljts av miljöbedömningar där konsekvenserna för friluftsliv och naturturism blivit utredda. I bygglovgivning kan friluftslivet värnas i varierande grad och undersökningen har här fokuserat på strandskyddsdispenser. Det vanligaste skälet för att medge strandskyddsdispens är att platsen redan är ianspråktagen för privat nyttjande medan det vanligaste skälet till 6 nekad dispens är att säkra allmänhetens tillgänglighet till strandzonen. Argumentet för allmänhetens tillgänglighet används nästan tre gånger så ofta som argumentet för bevarandet av den biologiska mångfalden. I enkätdelen om Naturvård och förvaltning av naturområden är det främst inställningen till allemansrätten samt säkerställandet av naturreservat som undersökts. I knappt hälften av kommunerna har det under de senaste 10 åren på kommunalt initiativ bildats naturreservat i syfte att stärka och skydda friluftslivet. Resultatet från enkäten visar att friluftslivets och naturturismens intressen synliggörs i mycket olika grad i kommunernas fysiska planering. Att friluftslivet och naturturismen är mindre synligt i den fysiska planeringen behöver inte med automatik betyda att det faktiska utfallet för medborgarnas möjligheter att utöva friluftsliv är dåligt. Många kommuner jobbar aktivt med projekt som syftar till att säkerställa och förvalta naturområden intressanta för friluftslivet. I kommuner där det råder eller kommer att råda exploateringstryck eller andra hot mot naturområden är det dock önskvärt att friluftslivet får en hög status redan i planeringsskedena. Detta för att om möjligt stå starkare i avvägningen mot andra samhällsintressen.

  • 13.
    Wolf-Watz, Daniel
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Miljöengagemang och friluftsliv2009Inngår i: Friluftsliv i förändring: Sammanfattning av presentationer vid konferensen Friluftsforskning 2009 den 18-19:e november vid Mittuniversitetet, campus Östersund / [ed] Anders Mossing & Peter Fredman, Östersund: Mittuniversitetet. ETOUR , 2009, s. 36-36Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
1 - 13 of 13
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf