miun.sePublications
Change search
Refine search result
12 1 - 50 of 51
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1. Andersson, Ulrika
    Från fullformat till tabloid: om formatets betydelse för nyhetsjournalistiken2013Report (Other academic)
  • 2.
    Andersson, Ulrika
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Media and Communication Science.
    Publikforskning i en digitaliserad och konvergerad medievärld2014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Föreliggande rapport är skriven inom forskningsprogrammet Dagspresskollegiet. Sedan starten 1979 har Dagspresskollegiet studerat hur människor använder medier – och framför allt nyheter – av olika slag, och på senare tid har förstås medieanvändning på nätet fått stor aktualitet. I merparten av Dagspresskollegiets studier redovisas resultat från empiriska undersökningar.Ibland är det emellertid nödvändigt att dels fundera över de teoretiska utgångspunkter som används i studierna, dels titta sig omkring i omvärlden. Ulrika Andersson redovisar i denna rapport just en sådan systematisk genomgång av hur den teoretiska bas som Dagspresskollegiet utgår från utvecklats, samt resultat från studier som behandlar medieanvändning. Rapporten bygger på en mycket omfattande genomgång av såväl nationell som internationell forskning.Vår förhoppning är att rapporten ska komma till nytta på åtminstone två sätt. Dels kan den läsas som en genomgång av aktuell forskning för att få en förståelse för forskningsfältet som helhet, dels finns det en stor mängd referenser att gå vidare till för den som är intresserad av fördjupningar på olika områden.

  • 3.
    Anna, Johansson
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Health Sciences.
    Faktorer som motiverar till fysisk aktivitet - en litteraturöversikt.2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 4.
    Bolin, Niklas
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Humanities and Social Sciences.
    The end of the big-party era?2019In: Euroflections: Leading academics on the European elections 2019 / [ed] Niklas Bolin, Kajsa Falasca, Marie Grusell & Lars Nord, Sundsvall: Mid Sweden University, Demicom , 2019, p. 20-Chapter in book (Other academic)
  • 5.
    Bolin, Niklas
    et al.
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Humanities and Social Sciences.
    Falasca, KajsaMid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Media and Communication Science.Grusell, MarieGöteborgs universitet.Nord, LarsMid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Media and Communication Science.
    Euroflections: Leading academics on the European Elections 20192019Collection (editor) (Other academic)
  • 6.
    Eriksson, Mats
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Media and Communication Science.
    En kunskapsöversikt om krishantering, kriskommunikation och sociala medier2014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna rapport är att kartlägga det aktuella forskningsläget när det gäller kunskaper om sociala mediers roll i samband med samhälleliga kriser. Sammanställningen är avsedd att utgöra ett teoretiskt underlag för vidare undersökningar kring de sociala mediernas användning och roll vid samhällsstörningar. I rapporten sker en systematisk genomgång av tidigare forskning på detta område, framförallt vad gäller tre olika kristyper: naturkatastrofer, social oro och förtroendekriser.

  • 7. Eriksson, Mats
    Kommunala kommunikatörers beredskap för kriskommunikation via sociala medier2014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I denna studie undersöks kommunala kommunikatörers föreställningar om sociala medier som ett verktyg i kriskommunikation. Undersökningen genomfördes med hjälp av en webbenkät som distribuerades via e-post till samtliga svenska kommuners informations- och kommunikationsansvariga i januari 2012. Enkäten innehöll 32 frågor varav 18 hade en 5 punkts s.k. linkert-skala med olika påståenden att ta ställning till rörande kriskommunikation och sociala medier. Undersökningens svarsfrekvens var 58 procent (n=169). Studiens resultat visar att beredskapen för kriskommunikation via sociala medier bland de svenska kommunala kommunikatörerna är under stark utveckling. De sociala medierna är dock inte ännu inarbetade i majoriteten av kommunernas krisberedskaps- och kriskommunikationsplaner, men diskussionerna om en framtida eventuell användning är intensiv bland kommunikatörerna. Resultaten visar även att det är de större kommunerna som främst har arbetat in de sociala medierna i sina kriskommunikationsplaner. Trots att de sociala medierna vanligtvis betraktas som ett potentiellt dialogverktyg så ser stora delar av kommunikatörerna dem främst som ett verktyg för enkelriktad snabb spridning av krisinformation, likt ett massmedium. Tilltron till sociala medier som verktyg i kriskommunikation bland kommunikatörerna skiljer sig dock relativt tydligt åt beroende på kön och ålder. Störst tilltro till mediets potential i krissammanhang har de kvinnliga kommunikatörerna i åldern 40-50 år. Den största problematiken med att kriskommunicera via sociala medier upplevs vara det stora behovet av personalresurser.

  • 8.
    Färm, Karl-Arvid
    et al.
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Media and Communication Science.
    Bystedt, Anna-Lena
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Media and Communication Science.
    Nyström, Kerstin
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Media and Communication Science.
    Nord, Lars
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Media and Communication Science.
    "Det brinner överallt!": Medierapporteringen av skogsbranden i Västmanland 20142016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här rapporten är att undersöka hur mediebevakningen av skogsbranden i Västmanland såg ut i några av de viktigaste nyhetsmedierna, och vad som kännetecknade rapporteringen kring denna händelse på dessa mediers nyhetssajter. Undersökningen har i huvudsak genomförts som en kvantitativ innehållsanalys vilken kompletterats med ett antal intervjuer med journalister som deltog i nyhetsbevakningen.Det material som har studerats från de olika nyhetsmedierna (närmare bestämt Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Vestmanlands Läns Tidning) är det som fanns tillgängligt via deras olika webbplatser, www.aftonbladet.se, www.expressen.se, www.dn.se, www.svd.se och www.vlt.se. Det ska noteras att utöver att samla in nyhetsartiklar och analyser så inkluderades även ledare och debattartiklar, för att samla en bild av det totala medieutbudet på dessa webbplatser.Utöver att händelsen i sig var mycket ovanlig, den största skogsbranden i Sverige i modern tid, så framgår av den redovisade innehållsanalysen att ett par olika teman blev gemensamma i alla medierna, och förmedlade berättelsen om branden för sin publik. Många var de artiklar som beskrev i detalj och visade ibild hur mycket skog som gick upp i rök. Att beskriva brandens enorma storlek med enbart ord visade sig inte vara tillräckligt för att förklara, utan video och foto användes i stor utsträckning. Om själva räddningsinsatsen återspeglades som en svår kamp utförd av hjältemodiga män och kvinnor, så var det när det gällde beredskapen och informationen till medborgarna som kritiken framfördes. Där tillkom den stora diskussionen om Sveriges beredskap inför enliknande kris och framförallt huruvida Sverige borde ha skaffat egna plan liknande de vattenbombningsplan som nu fick lånas in från Italien och Frankrike.Sammanfattningsvis brann mark för miljardbelopp upp, och många var de företag, bönder och skogsägare som förlorade en stor del av sina egendomar.En person omkom i branden, och ett antal andra skadades. Det var en stor och skrämmande händelse för många som sannolikt kommer att minnas och referera till skogsbranden i Västmanland 2014 när liknande händelser inträffar i framtiden.

  • 9. Färm, Karl-Arvid
    et al.
    Jendel, Lena
    Nord, Lars
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Media and Communication Science.
    Eriksson, Mats
    Olsson, Eva-Karin
    En stormig höst: Studier av mediebilder och kriskommunikation2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Måndagen den 28 oktober 2013 utfärdade SMHI en klass 3-varning för vindstyrkorupp emot orkanstyrka i byarna längs hela Sveriges västkust, från Skåne till norskagränsen. Myndigheternas krisberedskap mobiliserade, likväl som ansvariga förmyndigheternas kriskommunikation. Även medierna mobiliserade, och denannalkande stormen Simone blev snabbt dominerande i nyhetsflödet. Den 5 till 7december 2013 var det dags igen, när Stormen Sven drabbade södra och mellerstaSverige.Det finns flera anledningar till att det är extra viktigt att samla och analyseraerfarenheterna från samhällets kriskommunikativa samspel just vid stormarnaSimone och Sven. Först och främst för att händelser som dessa påverkar samhället igrunden. Vidare orsakar stormarna omfattande materiella skador och svårastörningar i viktiga samhällsfunktioner, som strömförsörjning och kommunikationer.Nya möjligheter fanns nu för alla berörda aktörer att kommunicera i realtid före,under och efter stormarna. Stormarna Simone och Sven inträffade vid en tidpunkt dådet svenska (och internationella) medie- och kommunikationslandskapet under ettdrygt decennium genomgått snabba förändringar och blivit digitalt och mobilt i enhelt annan omfattning än vid tidigare inträffade och studerade stormar.Överlag var de myndigheter som ingår i denna studie nöjda medkriskommunikationen, både den egna och mediernas och de har uppfattningen attmedborgarna också var tillfreds. Medan myndigheter i andra typer av extraordinärahändelser kan vara mycket kritiska till mediernas rapportering upplevde de understormarna att bevakningen var saklig och relevant och till stor hjälp i det egna arbetetmed att varna allmänheten.Mediebevakningen kring Simone och Sven hösten 2013 är inte främst intressantsom en studie av hur medierna hanterade en unik situation, utan snarare som ettexempel på hur de hanterar en situation som i framtiden lär bli allt vanligare. Stormarlär i större utsträckning komma att bli ett vanligt inslag under vissa årstider.

  • 10.
    Grusell, Marie
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Information Technology and Media.
    Unga om reklam2012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    För unga är olika former av reklam en självklar del av vardagen. Intressant attnotera är att vad som uppfattas som reklam i sig är öppet. Allt från traditionellreklam till ”nya” reklamformer som produktplacering, telefonförsäljare ochgerillareklam bedöms som reklam. Förhållande till reklam kan dock beskrivassom kluvet. Reklam är generellt förknippat med negativa konnotationer. Menberoende på i vilken roll vi möter reklamen; som konsumenter, användare ochutövare (reklambärare) varierar vår syn på reklam. I rollen som konsument kanreklam uppskattas eftersom den ger information om tillgängliga produkter. Irollen som medieanvändare kan reklam uppfattas som störande då den stör i enmedieaktivitet. Våra förväntningar på reklam beror alltså på i vilket sammanhangoch i vilka roller vi möter den. När reklam kopplas till våra personligaintressen övergår den från att vara reklam, till att bli information som vi vill tadel av.Medier och reklam är idag väl förankrade i vardagen och förmedlar enmängd information. Att den i olika former påverkar oss är inte överraskande.Bland studiens respondenter finns en bild av att reklam har såväl en indirektsom en direkt påverkan på oss. Att erkänna påverkan är något som i vissa fallkan upplevas som positivt (t.ex. påverkas av ”bra” reklam), men generellt ärförknippat med negativa känslor. Trots detta lyfter respondenterna fram reklamenskraft att påverka, både på dem själva och på andra.

  • 11.
    Grusell, Marie
    et al.
    Göteborgs universitet.
    Nord, Lars
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Media and Communication Science.
    Vinnande kampanjer, förlorade val: Partiernas politiska kommunikation i valrörelsen 20142015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Ur förordet:

    Politiska partiers valkampanjer har förändrats med tiden. Förr fanns ett fokus på det politiska budskapet och partiernas möjligheter att framställa detta på ett så attraktivt sätt som möjligt i syfte att locka väljare. Det talades då om smarta reklamkampanjers effektivitet och partiers övertalningsförmåga. Det parti som lyckades sämre i val eller opinionsmätningar förklarade regelmässigt detta med svårigheter att ”nå ut” med det egna budskapet.Förutsättningarna för kampanjarbetet ser numera annorlunda ut. Framförallt har allt mer avancerade kampanjmetoder och tekniker gjort det möjliga att bättre pejla den politiska opinionen och i ökad utsträckning samspela med medborgarnas preferenser och verklighetsuppfattningar när den egna politiken utformas. Professionalisering och marknadsorientering utmärker i hög grad vår tids valkampanjer.Mot den bakgrunden är det intressant att konstatera att också moderna valrörelser tycks präglas av samma problem med att få genomslag för de politiska budskapen. Den här rapporten handlar i stort om skillnaderna mellan en allt mer utvecklad valkampanj som partierna överlag är mycket nöjda med och valresultat som partierna i stort är missnöjda med.

  • 12.
    Gyllebring, Britta
    et al.
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Quality Technology and Management, Mechanical Engineering and Mathematics.
    Karlstedt, Anne
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Quality Technology and Management, Mechanical Engineering and Mathematics.
    Analysera mera för bättre kvalitet i förskolan2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Abstract

     

    The Act of Education outlines that good quality in schools and preschools, focusing on continuous improvement, promote children’s learning and this in turn is on of the most important factors for child and youth welfare.

    This thesis was based on the authors´ pre-understanding that there are opportunities to improvement in the quality of preschools. The focus was on studying how analyses can provide a base for quality work, and the purpose of this study was to identify and describe the analytical methods that can be used in the process of continual improvement for quality development in preschools.

    A qualitative study was conducted in two preschools that have received quality awards. It was conducted through interviews with the preschool principals and through studies of various documents.

    In the comparative analysis of theory and empirical data, it was made clear that there was a regular analysing process going on at the investigated preschools and an emphasize of reflection could also be identified.

     

    Keywords: Quality development, preschool, analytical methods, processes, reflection

     

  • 13.
    Hamrin, Solange
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Media and Communication Science.
    Att leda mångkulturella grupper inom äldreomsorg i Sundsvall: Ledarskap och integration från ett kommunikativt perspektiv2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sundsvalls kommun och Mittuniversitet har ett avtal om samarbete för gemensam utveckling och tillväxt. Samverkansprojekten som genomförs inom avtalsramen fungerar som förstudier och frö för större samarbeten. Vidare förstärker samverkan forskningsprofilen och gynnar Sundsvalls kommun som får möjlighet att vara med och utveckla teknologiska lösningar och arbetsmetoder inom flera områden. Våren 2016 godkände styrgruppen för detta samarbete projektet för förstudien ”Att leda mångkulturella grupper inom äldreomsorg i Sundsvall”. Inspirationen för detta projekt kommer från det faktum att vård och omsorg har ett stort behov av arbetskraft och kommer att ha ett ännu större behov framöver. För att kunna tillgodose detta är det nödvändigt att kunna ta tillvara på den invandrade arbetskraft som finns i Sverige.

    Denna rapport består av en litteraturöversikt som fokuserar på invandrare på arbetsplatser och en studie som består av 16 intervjuer med utlandsfödda medarbetare och 5 med ledare inom äldreboenden i Sundsvall. Studien använder sig dessutom av data från 10 observationer på olika möten på de tre boendena. Förutom en kort översikt om tidigare litteratur om invandrares kommunikativa situation på arbetsplatsen så sammanfattar litteraturavsnittet idéer om svenskt ledarskap, med fokus på samspelet mellan ledare och medarbetare och den sociala och organisatoriska diskurs som råder, där engagemang och delaktighet är en stark nationell diskurs (Tengblad & Andersson, 2014).  Metodelen redogör för urvalet, genomförandet och analysen av den empiriska studien. På slutet presenteras specifika åtgärder för dessa arbetsplatser och några rekommendationer om fortsatt forskning.

    Tidigare forskning visar att det finns några egenskaper och färdigheter som ledare bör ha, för att leda en arbetsplats med kulturell mångfald. Kultur är en viktig variabel för att förstå integration och ledarskap av invandrare på arbetsplatser. Kontexten brukar sammanfattas genom olika generella nationella drag som definierades bland annat i Nationella kulturteorier (utvecklat av Hofstedes studier på IBM på 70-talet). Ledarskapsforskarna har ett stort intresse för och kunskap om ledare men mindre kunskap om medarbetare. Tvärkulturella managementlitteraturen upprepar ofta vissa ledares förmågor när mångfald diskuteras: blanda annat empati, interkulturell kunskap och social förmåga och lyhördhet. Studier som förklarar relationen mellan ledarskap, kommunikation och integration är mer sällsynta. Studier som kan ge mer insyn i dessa områden har mestadels fokuserat på språk och inte haft fokus på relationen mellan utlandsfödda medarbetare och ledare eller kollegor inom gruppen. Ingen studie har hittats som kan bidra till djupt förståelse om hur relationer mellan svenskar och individer från andra länder fungerar. Emellertid, det finns studier som hanterar den tvärkulturella frågan. Många av dessa studier är tydliga i att nämna att kommunikation och relationer är viktiga för tvärkulturella relationer på arbetsplatser. För att uppnå hållbarhet är det viktigt att dessa relationer fungerar bra. I Sundsvall där den här pilotstudien genomfördes, har 10 % av de tillsvidareanställda medarbetarna inom vården en utländsk bakgrund. Bland vikarierna är siffrorna betydligt högre. Tjugofem procent av de registrerade timvikarierna är utlandsfödda. Av de fem ledarna som intervjuades i förstudien har en ledare utländskt ursprung. Att förstå dessa relationer och hur de påverkar utlandsfödda medarbetare och arbetsplatsen är grundläggande för en demokratisk och hållbar vård och omsorg, som kan leverera ett bra arbetsresultat oavsett ekonomiska och sociala påfrestningar.

    Det huvudsakliga materialet för den här rapporten är intervjuer med utlandsfödda medarbetare och ledare inom äldreomsorgen i Sundsvall. Medarbetarna är tillsvidare- eller långtidsanställda, som har arbetat mellan 2,5 till 25 år inom vården. Intervjuerna har dessutom kompletterats med 10 observationer på två typer av möten, arbetsplatsträffar och omsorgsmöten.  Medarbetarna kommer från 13 olika länder. Tre av de intervjuade ledarna leder dessa medarbetare. Ledare och medarbetare förblir anonyma i denna rapport. 

    Resultatet av studien har sammanfattats i 11 rubriker. Ett bra samarbete bland medarbetarna är fundamentet för ett väl fungerade äldreboende. Att arbeta inom ett äldreboende kräver bra förmåga att interagera med andra medarbetare, vårdtagare och anhöriga. Att medarbetare kan påverka planering av arbetet är redan etablerat hos alla. Medarbetarna upplever sitt arbete som ett viktigt bidrag till samhället. De bidrar till vårdtagarnas välbefinnande.

    Resultatet visar att ledaren upplevs som orättvis när kommunikationen inte fungerar bra mellan utlandsfödda och svenska medarbetare. Dysfunktionen i arbetsmiljön gör att medarbetarna upplever utanförskap och diskriminering från svenskarnas sida.  De kräver en ledare som är lyhörd och närvarande för att lösa problem. Vidare måste ledaren utvärdera medarbetarna utifrån sina egna observationer, och visa uppskattning genom att belöna på ett rättvist sätt.

    Oavsett ursprungsländer har den svenska ledarskapsdiskursen om engagemang ett inflytande på medarbetarna.  De är medvetna om sina rättigheter att kunna vara med i diskussion om frågor som kan ha inflytande på arbetsplatsen.  När arbetsplatsen fungerar är medarbetarna nöjda med ledaren och de kommunicerar att de har tid för att umgås, vila och stressa av. Medarbetarna har då även större förståelse för olika arbetssituationer såsom arbetsbelastning eller ett pressat schema (med mindre tid för återhämtning). De upplever att ledaren är på deras sida, inte förvaltningens. Dessa medarbetare är nöjda med sitt arbete, men har planer för framtiden som kan vara inom eller utanför vården.

    Alla medarbetare i studien känner sig integrerade på jobbet och i svenska samhället, trots att majoriteten inte har ett socialt nätverk som inkluderar svenskar. Under mötena såg vi att de invandrade medarbetarna deltar mindre i samtalen än de svenska. Utlandsfödda medarbetare säger att de inte vill prata och utsätta sig så mycket för diskussionen när de börjar arbeta inom vården, men senare känner de sig bekvämare och kan prata mera. Utifrån observationen känner medarbetarna sig mest bekväma med att bidra på mötet när ämnet är vårdtagarnas hälsa.  

    Utifrån medarbetarnas och ledarnas upplevelser och data från observationer, har ledarna olika kommunikationsstilar och deras beteenden har påverkan på medarbetarnas välmående. En ledare kan vara empatisk och stöttande, en brobyggare som underlättar relationen mellan medarbetare och organisationen, eller en skillnadsstärkare som använder syner på kulturella skillnader för att förklara medarbetarnas beteenden. Ledarnas syn på integration är påverkad av diskussion om språkkunskap, men de är medvetna om att vården behöver invandrad arbetskraft och de ser möjligheter för medarbetarnas språkutveckling och bidrag till gruppen. Ledarna har inte medvetna strategier för integration, men några av dem har hittat ett sätt att underlätta genom några aktiviteter när de kommunicerar med gruppen.  Utifrån resultatet av den empiriska studien presenterad i den här rapporten, är en av rekommendationerna en större satsning på att skapa tid och utrymme för social interaktion, där medarbetare har tid, pratar om rutiner och att lära känna varandra.  Att ha tid att träffas i ett utrymme där man kan umgås, underlättar inkludering av medarbetare och bidrar till välmående. Den arbetsplats där utlandsfödda medarbetare verkar må bäst och uttrycker det i deras intervjuer är den plats där de är delaktiga på mötena, och där de indikerar att de har tid och plats för att äta tillsammans och vila. För att leda mångfald med äldreomsorgen som organisationskontext behövs en empatisk och stöttande och brobyggande ledare.

  • 14.
    Helgesson, Elin
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Media and Communication Science.
    Svängdörren, lobbyisterna och förtroendet2018In: Snabbtänkt: Reflektioner från valet 2018 av ledande forskare / [ed] Lars Nord, Marie Grusell, Niklas Bolin, Kajsa Falasca, Sundsvall: Mid Sweden University , 2018, p. 88-88Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 15.
    Jalakas, Anders
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Media and Communication Science.
    Metoder och möjligheter: Sveriges Radio som agendasättare2014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Uppgiften för detta arbeta var att se om medieforskningens metoder för studier avagendasättning kan tillämpas för att utvärdera vilken agendasättande roll som Sveri-ges Radio har samt att föreslå hur Sveriges radios agendasättande kan definieras ochutvärderas.Flera av medieforskningens metoder för studier av agendasättning kan användasför att studera Sveriges Radios roll som agendasättare. Men då metoderna från börjanär anpassade för att mätningar vid enstaka tillfällen och/eller större delar av medieut-budet är flera av metoderna visserligen möjliga men knappast rimliga att använda pågrund av att de blir för resurskrävande att tillämpa på ett så diversifierat utbud somSveriges Radios. I andra fall är metoderna mindre lämpliga på grund av att delar avSveriges Radios utbud har en relativt liten publik.Det är främst inom nyhetsverksamheten som medieforskningens metoder kan an-vändas för att utvärdera Sveriges Radios agendasättande roll, och tre nivåer för dettabeskrivs: den egna agendan, övriga mediers agenda samt publikens agenda.För att utvärdera den egna agendan föreslås en egenkontroll av de impulser (press-meddelanden, tips, egna idéer mm) som leder till produktion av inslag.Den från medieforskningen hämtade metod som bäst lämpar sig för studier avSveriges Radios agendasättande roll, och som föreslås, är metoden att räkna omnäm-nanden eller krediteringar i övriga medier. Den metoden visar i vilken mån Sverigesradio påverkar övriga medieföretags agendor.När det gäller den Sveriges Radios inflytande över publikens agenda föreslås attden får utvärderas via valda, och eventuellt tillagda, frågor i Sveriges Radios kvalitets-mätning samt med information om förtroende hämtad från SOM-undersökningenoch Förtroendebarometern. Följande definition av Sveriges Radios agendasättanderoll föreslås:Att Sveriges Radio är agendasättande innebär att vi styr våra egna agendor, att vårt arbete sätterspår i andra mediers agendor och att publiken märker att det är via Sveriges Radio de får nyakunskaper och först hör om viktiga nyheter.

  • 16.
    Jalakas, Anders
    et al.
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Media and Communication Science.
    Johansson, Catrin
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Media and Communication Science.
    Kommunikation som ger samhällsnytta: Kommunikationens värde i trafikverket2014Report (Other academic)
  • 17.
    Jendel, Lena
    et al.
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Information Technology and Media.
    Nord, Lars
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Information Technology and Media.
    Från dörrknackning till gröna pajasnäsor: En studie av riksdagspartiernas särskilda medel inför valet 20102012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att kartlägga hur riksdagspartierna har förhållit sigtill, och använt, de särskilda medlen för informationsinsatser och diskuteravilken roll dessa medel haft i partiernas kampanjplanering, för dekommunikativa insatserna under valrörelsen och i kontakten med väljarna.Studien bygger på personliga intervjuer med partiföreträdare om deras syn på desärskilda medlen inför valet 2010.I tidigare utvärderingar har de politiska partierna varit kritiska till tidpunktenför medlen, och den här gången är det framförallt tre partier som anser attmedlen anslås för sent: Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Kristdemokraterna. Viden jämförelse mellan partiernas valbudgetar blir det tydligt att det är de partiersom satsat minst på sina valkampanjer – och för vilka bidraget utgjort störst delav budgeten – som är mest negativa till tidpunkten.Inför valet 2010 fanns ingen uttalad målgrupp för de särskilda medlendefinierad och inte heller några krav på särskild redovisning av hur dessa medelanvänds. 29,5 milj. kr fördelades totalt till de sju partier som sedan förra valet2006 funnits i riksdagen. Två av dessa partier, Folkpartiet ochKristdemokraterna, har valt att föra de särskilda medlen direkt till den totalakampanjbudgeten och kan därför inte uppge vad just dessa pengar används till.Ett enda parti, Miljöpartiet, uppger att de har särredovisat medlen, medan deövriga fyra partierna inte har redovisat medlen separat, men ändå uppger att dehaft ett särskilt mål för hur de använts. De partier som har haft ett uttalat målmed de särskilda medlen nämner alla att ett höjt valdeltagande har varit ettövergripande mål.Det personliga mötet med väljarna är något som flera partier uppger att desärskilda medlen delvis har bekostat. För åtminstone de mindre partierna medblygsam budget, är det rimligt att utgå ifrån att de särskilda medlen förkampanjinsatser har möjliggjort direkta väljarkontakter i någon form somannars knappast hade varit möjliga att realisera.När det gäller direkt upplevda effekter av de särskilda medlen är det tvåpartier som hävdar att de har sett sådana: Socialdemokraterna och Centerpartiet.Socialdemokraterna menar att de har observerat lokala effekter i form av höjtvaldeltagande i de områden där partiet har gjort ett aktivt arbete med hjälp av desärskilda medlen. Framför allt framhävs vikten av personliga möten och samtal idessa områden. Centern tolkar partiets ökning av ungdomsröster som ett bevispå att satsningarna på unga väljare, som gjordes med dessa medel, blevframgångsrik och gav resultat.

    När det gäller framtida satsningar av det slag som de särskilda medlen utgörförefaller fem riksdagspartier nöjda med hur det ser ut idag.Socialdemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet ochFolkpartiet anser alla att det nuvarande upplägget är bra, eftersom partierna ärbra på olika saker och kan avgöra hur pengarna används på ett ändamålsenligtsätt. Vänsterpartiet tycker emellertid att det vore bättre att partierna fick etthögre generellt partistöd, och Miljöpartiet anser att den typ avinformationsinsatser som finansieras av de särskilda medlen egentligen skulleskötas bättre av en myndighet som Valmyndigheten.I rapporten återger de flesta partier hur de använt de särskilda medlen ochvilka delar av befolkningen som framförallt har nåtts av dessa aktiviteter. Partiermed god ekonomi skulle förmodligen genomfört dessa aktiviteter ändå, men förövriga har de särskilda medlen gjort satsningarna möjliga. Alla partiersföreträdare uppger också att de särskilda medlen fyller ett behov i framtidavalrörelser, även om det finns skilda uppfattningar om hur stödet i detalj börutformas. Till stora delar kan alltså konstateras att de särskilda medlen har enviktig funktion i den svenska valrörelsen.Samtidigt är några funktioner mindre tydliga. Det går knappast att tala omatt partierna systematiskt använt sig av tidigare utvärderingar av stödet när dehar planerat framtida kampanjinsatser. Dessa utvärderingar förefaller ha spelaten undanskymd roll efter valen, i alla fall när partiföreträdarna jämför med deegna eftervalsanalyserna och de senaste resultaten från valforskningen. Andrafrågor i uppdraget som varit svåra att besvara gäller de särskilda medlens direktaeffekter och deras anpassning till mottagarnas informationsbehov. I båda dessafall gäller att det grundläggande problemet är att undersökningar inte kan göras iefterhand, och att de befintliga studier som finns från valrörelsen utformats frånandra frågeställningar.

  • 18.
    Johansson, Catrin
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Media and Communication Science.
    Lång väg till hållbart ledarskap för klimatet2018In: Snabbtänkt: Reflektioner från valet 2018 av ledande forskare / [ed] Nord, L., Grusell, M., Bolin, N. & Falalsca, K., Sundsvall: Demicom, Mittuniversitetet , 2018Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 19.
    Johansson, Catrin
    et al.
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Media and Communication Science.
    Bäck, Emelie
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Media and Communication Science.
    Nätverksledarskap för samordning vid kriser: En studie av skogsbranden i Västmanland2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vid större samhällskriser behövs samordning mellan ett flertal organisationersom på olika sätt arbetar med att hantera krisen. Kommunikation mellanaktörer som är akut inblandade i att rädda liv och koordination av informationtill allmänheten är ytterst viktig för att minimera skadorna och hantera krisen.Sveriges största skogsbrand i modern tid skapade extrema utmaningar såväl förräddningsorganisationerna som för myndigheterna som behövde koordinerainformation om branden till allmänheten.Rapporten redovisar en studie av ledarskap och koordination av ett nätverkför kriskommunikation under en händelse i realtid, skogsbranden iVästmanland. Nätverk betecknar här en sammanslutning av representanter frånolika organisationer och myndigheter som samverkade under krisen. Nätverketkoordinerades av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.Syftet med studien var att undersöka hur ett nätverk för kriskommunikationleds och koordineras, och hur deltagarna uppfattar att nätverkets arbetefungerar. Nätverket för kriskommunikation vid skogsbranden sammankalladesmed huvuduppgiften att samordna information från kommuner, länsstyrelseoch myndigheter till allmänheten. Nätverkskonferenserna genomfördes somtelefonkonferenser med en koordinator/ledare från MSB. Telefonkonferensernaobserverades och spelades in av forskarna och ett urval avdeltagarna intervjuades efteråt.Resultaten visar att de intervjuade deltagarna uppfattade att konferensernafyllde en samordnande, stödjande, informerande och synkroniserande funktion.Deltagare med tidigare erfarenhet av telefonkonferenser för informationssamordninghade ett stort försprång jämfört med de som inte hade någontidigare erfarenhet. De som inte tidigare kände till konferenserna eller MSB:sstödjande roll när det gäller informationssamordning upplevde att det frånbörjan tog en stund att komma in i och förstå arbetssättet. De aktörer som varakut upptagna med krishanteringen upplevde inte behovet av telefonkonferensernasom särskilt stort, däremot var aktörer som inte befann sig i akutkrisläge, mycket positiva. De tyckte att konferenserna var mycket relevanta ochfyllde sitt syfte väl.Analysen av kommunikationen under mötena utgick från femkommunikativa ledningsstrategier som tidigare identifierats av forskare.Användningen av strategierna relationsskapande, uppmuntrande, styrande,anpassande och engagerande under mötena skilde sig på så sätt attrelationsskapande och anpassande strategier användes mycket lite, medan denstyrande strategin användes absolut mest. Därför gjordes en noggrannare analysav denna strategi, och åtta specifika styr-strategier identifierades somledaren/koordinatorn använde:• Styrning av strukturen = vem som får ordet, ordning på agendan,rapportering börjar med namn• Styrning av inläggen = rapportering om läget• Styrande sammanfattning = lägesbild efter alla rapporter omallmänhetens informationsbehov och kommunikationsaktiviteter• Styrande mot verktyg = användning av verktyget ”Frågor och svar”• Styrande respons = kommentarer till inlägg från de övriga deltagarna• Styrande beslut = styrning av beslut, ofta som konsensus• Styr och rättar = rättar felaktigheter eller gör förtydligande• Styrande koordinering = samordnar aktörernas bilaterala kontakterSlutsatserna vi drar är för det första att nätverkets ledning och koordination varanpassad till den speciella situation som råder vid akut krishantering.Relationsskapande har en underordnad roll, men styrningen är viktig eftersomdeltagare möts för första gången och det krävs ett tydligt ledarskap för att föraarbetet framåt och få alla deltagare aktiva och engagerade när det gällerinformationssamordningen. De kommunikativa ledningsstrategierna bidrar tillatt även oerfarna deltagarna kan bidra till lägesbilden, och uppmärksammaviktiga frågor.Rekommendationerna som ges i rapporten är att kontinuerligt informeraom MSB:s stöd för informationssamordning till länsstyrelser, kommuner ochmyndigheter, eftersom det inte är tillräckligt känt. Det kan integreras bättre medden operativa ledningsfunktionen vid kriser och händelser. För att görasamverkanskonferenserna ännu effektivare rekommenderas att:1. Dagordningen för konferenserna bör göras i två versioner, en för akutkrisläge och en för situationer där man har tid att validera frågor och svar.2. Sammanfattningen av lägesbilden behöver stödjas av en bisittare. Fleratillgängliga personer bör kunna klara uppgiften, särskilt vid utdragnahändelser.3. De kommunikativa ledningsstrategierna kan medvetandegöras, diskuterasoch övas vid utbildning av ledare av informationssamordning i nätverk.4. Översättning till andra språk och lättläst information bör inkluderas tidigt ikrisplanering och vid akuta insatser i framtiden.5. För att stödja de mest berörda aktörerna kan man fokusera mer på derasbehov, och också tydliggöra att samordningen leder till en avlastning närdet finns många källor till samordnad information.Rekommendationer för fortsatt forskning är att fler studier av krishantering irealtid behövs för att se hur giltiga resultaten är vid andra händelser. Ävensamordningen mellan krisledningen och informationssamordningen och defaktorer som påverkar uppstarten av informationssamordningen bör studeras

  • 20.
    Johansson, Catrin
    et al.
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Media and Communication Science.
    Jendel, Lena
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Media and Communication Science.
    Ottestig, Ann T.
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Media and Communication Science.
    Nätverk för kriskommunikation: om myndigheters informationssamordning vid kriser2013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Kommunikationen till allmänhet och medier vid en allvarlig händelse, kris ellerkatastrof är en komplex process som innebär att samla information, skapa meningoch förmedla den, och att använda kunskap byggd på erfarenhet. Kriser påverkarflera organisationer samtidigt, därför bidrar samverkan mellan myndigheter närdet gäller kommunikation till en effektivare krishantering.Denna rapport sammanfattar en studie av tre olika informatörs-/ kommunikatörsnätverkoch deras informationssamordning gjord på uppdrag av Myndigheten förSamhällsskydd och Beredskap, MSB. De områden som studerats är nätverken ochderas arbeten kring följande händelser:• Fågel- och svininfluensan (Human- och djursmitta)• Vulkanaskan (Naturolyckor)• Kärnkraftshaveriet i Fukushima (Kärntekniska olyckor)Syftet med studien är att få en kunskap om hur arbetet med informatörsnätverki operativa händelser har fungerat i dessa fall och föreslå riktlinjer för den fortsattautvecklingen av arbetssätt tillsammans med informatörsnätverk. Studienhar genomförts som en totalundersökning under hösten 2012 där deltagarna i detre nätverken dels blivit intervjuade, dels fått fylla i en enkät. Genom att kombineratvå metoder som i det här fallet kompletterar varandra ger studien en djupareförståelse av nätverksdeltagarnas upplevelser och erfarenheter av hur nätverkenfungerade samt en generell bild av hur olika aspekter och faktorer påverkade dem.De uppfattningar som deltagarna gett uttryck för vid intervjuerna och i enkätenvisar att de flesta är positiva till nätverksarbetet, även om det finns möjligheter tillförbättringar. Efter hand utvecklades en metodik med frågor och svar och tekniskalösningarsom man nu i stort sett är nöjd med. Det finns tydliga skillnader mellantidigare och senare händelser inom samma område, vid en ny händelse är koordinationensvårare eftersom det tar tid att etablera de relationer som behövs för attnätverket ska fungera effektivt.MSB:s samordnande roll är betydelsefull och värderas av deltagarna, men fördelningenav ansvar och roller kan göras ännu tydligare. I början av en händelsebetonas vikten av att vara lyhörd för ett flertal perspektiv. Intervjuerna visar storsamstämmighet när det gäller vikten av förberedelse och att etablera relationer medandra myndigheter före en händelse eller kris. Man betonar också att gemensamtfokus/målbild är centralt, liksom en strukturerad process och tekniska lösningarsom underlättar samverkan.De framgångsfaktorer för samarbete i nätverk/samverkansgrupper som hämtatsfrån tidigare forskning och testats i studien är: kommunikation, koordinationav arbetet, ledning av nätverket, samarbetsklimat, gemensamt mål, aktörernasroll/engagemang, balans av bidrag, förtroende och samhörighet. Koordinationav arbetet, aktörernas engagemang och resultatet av nätverksarbetet i form avupplevd effektivitet och kvalitet är begrepp och skalor som inspirerats av och anpassats från en longitudinell studie av samverkande gruppers resultat. Övrigaenkätfrågor har utformats specifikt för denna studie och har inte testats empiriskttidigare. Faktorernas hållbarhet testades genom faktoranalys och reliabilitetstester,och därefter analyserades samband genom korrelations- och regressionsanalyser.De flesta faktorer är starkt korrelerade med varandra. Koordination,förtroende, ledning, kommunikation och mål visade de starkaste sambandenmed resultaten av nätverksarbetet.Den klart viktigaste faktorn som påverkar nätverksarbetet i positiv riktning ärkommunikationen inom nätverket. Övriga faktorer som visade sig leda till ökadkvalitet och effektivitet var nätverkets gemensamma mål och koordination. Enväl fungerande kommunikation inom nätverket är alltså mest betydelsefullt förresultatet, och en förbättring av kommunikationen ger det största utfallet när detgäller upplevd kvalitet och effektivitet i nätverksarbetet. Det är ett viktigt resultatsom ger vägledning i vad som är viktigt för att utveckla nätverksarbetet ytterligare.Eftersom underlaget i antal svarande är litet måste sambandsanalyserna tolkasmed försiktighet, men studiens resultat kan med fördel fungera som underlagför andra, mer omfattande studier. För att få mer kunskap om nätverksarbeteföreslås undersökningar av kriser i realtid, och att mer ingående studera ledarskapav nätverksarbete och kriskommunikation. Den typ av sammankallandefunktion som MSB har finns inte heller beskriven i litteraturen tidigare, ocheffekterna på samarbetsprocesserna kan därför studeras ytterligare och på såsätt ge ett intressant bidrag till forskningen om denna typ av sammankallandefunktion för att stödja samarbeten mellan organisationer.De nya rekommendationer för informationssamordning vid kriser som ges irapporten är följande:• Identifiera vilka individer som är berörda av olika typer av kommunikationsfrågoroch etablera relationer i förväg• Öva på krisscenarier och kommunikationsverktyg• Kommunicera nyttan med nätverksarbetet och tydliggör konsekvensernaav samverkan när nätverken etableras• Formulera gemensamma mål för nätverksarbetet i början av processenoch var lyhörd för olika perspektiv och fokusområden• Öka kunskapen om nätverken och se till att myndigheterna har en policyför informationssamordning i nätverk• Se till att kommunikationsansvariga har mandat från sin organisationatt agera utifrån det som beslutats i nätverken. Kommunikationsfrågorär också en expertkunskap som kräver legitimitet

  • 21.
    Johansson, Catrin
    et al.
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Information Technology and Media.
    Miller, Vernon D.
    Michigan State University.
    Hamrin, Solange
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Information Technology and Media.
    Communicative leadership: theories, concepts, and central communication behaviors2011Report (Other academic)
  • 22.
    Johansson, Catrin
    et al.
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Information Technology and Media.
    Nord, Lars
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Information Technology and Media.
    Konsten att kommunicera oro utan att oroa: Svenska myndigheter under finanskrisen 20082011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning Denna rapport innehåller en analys av offentliga aktörers kommunikation under finanskrisen 2008, och bidrar med ny kunskap om hur meningsskapande påverkar de insatser som görs och lärandet av en kris. Kommunikationen före, under och efter en kris är en viktig del av krishanteringen, och det är också nära relaterat till förtroende. Före en kris kan kommunikation bidra till att bygga nätverk och skapa förtroendefulla relationer som är viktiga i krissituationer. Under krisen kan kommunikationen mildra eller förvärra konsekvenserna och stärka eller skada förtroendet. Efter krisen kan kommunikationen bidra till lärandet av krisen, återskapa förtroende och påverka hur man klarar nästa kris. Rapporten är en första delrapport i projektet ”Finanskrisen, förtroendet och förväntningarna” som analyserar kriskommunikationen och samspelet mellan makthavare, myndigheter, medier och medborgare. Syftet med forskningsprojektet är att undersöka de kriskommunikativa opinionsbildningsprocesserna i det svenska samhället under och efter den finansiella krisen i Sverige 2008 samt att diskutera vad de haft för betydelse för allmänhetens verklighetsuppfattning om krisen, i synnerhet vad gäller finansiell säkerhet och beredskap och allmänhetens fortsatta förtroende för dessa samhällsfunktioner. Den frågeställning som denna rapport har att besvara är: • Vilka kommunikationsinsatser gjordes av de viktigaste myndigheterna under krisen? Forskning om kriskommunikation har till stor del varit inriktad på att ta fram effektiva kommunikationsstrategier i syfte att mildra effekterna av en kris och återskapa förtroendet. Denna forskning har resulterat i rekommendationer för kriskommunikation före, under och efter en kris. Förberedelser, övning, omvärldsanalyser och nätverksMyndigheter i kris | 3 byggande är aktiviteter som rekommenderas före krisen. Under den akuta krisfasen bör kommunikationen kännetecknas av snabbhet, konsekvens, öppenhet, entydighet och kontinuitet. Effektiviteten hos de kommunikationsstrategier (exempelvis förnekande, bortförklaring, förminskande, återuppbyggande och understödjande) som används vid en kris är beroende av situationen och vilken typ av kris det handlar om. Teorier om komplexitet betonar krisers föränderliga och oförutsägbara karaktär och förespråkar ett flexibelt förhållningssätt, förmåga till improvisation och lärande genom reflektion. Forskning om meningsskapande vid kriser handlar om hur man analyserar, förstår och utifrån det agerar vid en kris. Den bärande idén är att verkligheten – och krisen – är något som konstrueras socialt i tal och skrift. På senare tid har forskare argumenterat för att mångtydighet som används strategiskt kan vara fördelaktigt för att upprätthålla förtroende och överbrygga skillnader mellan olika intressentgrupper. Genomgången av den internationella och svenska forskningen om kriskommunikation visar att 1) de kommunikationsinsatser som görs under en kris är relaterade till hur krisen uppfattas, och 2) de flesta studier av kriskommunikation handlar om den akuta krisfasen, undersökningar om lärande efter en kris är betydligt färre. Utifrån detta utvecklades följande forskningsfrågor: • Hur uppfattades krisen av de berörda myndigheterna? • Vilka kommunikationsinsatser gjordes? • Vilka budskap kommunicerades? • Hur påverkades kommunikationsinsatserna av meningsskapandet under och efter krisen? • Vilka samband finns mellan lärandet av en kris och meningsskapandet om den? För att kunna besvara de här frågorna gjordes intervjuer med de kommunikationsansvariga på Riksbanken, Riksgälden, Finansinspektionen, Försäkringskassan, Skatteverket och FinansdepartemenMyndigheter i kris | 4 tet. Därefter gjordes en fördjupad undersökning av Riksbankens, Riksgäldens och Finansinspektionens kommunikationsinsatser. Dessa myndigheter var mest berörda av krisen. En analys av det stora skriftliga material (totalt 564 texter) som producerades under åren 2008 – 2010 (pressmeddelanden, rapporter, nyheter och andra texter på hemsidor samt årsredovisningar) granskades. Slutligen gjordes uppföljande intervjuer med de kommunikationsansvariga. Intervjuerna visar att Riksbanken, Riksgälden, Finansinspektionen och Finansdepartementet aktivt arbetade med kriskommunikation under finanskrisen. Dessa fyra samordnade sin kommunikation genom ett stabilitetsråd som möttes varje vecka. Finansdepartementet startade en särskild kriswebb, men i övrigt skedde kriskommunikationen i stort sett inom ramen för det ordinarie kommunikationsarbetet som dock intensifierades påtagligt. Försäkringskassan och Skatteverket uppfattade inte läget som en kris som berörde dem, men följde det noggrant. De genomförde inga särskilda kriskommunikativa åtgärder. Det finns ett klart samband mellan hur krisen uppfattades och vilka kommunikationsinsatser som genomfördes. Särskilt påtagligt blev det under september 2008. Uppfattningen att krisen inte innebar ett hot för den svenska finansiella stabiliteten – det var inte en svensk kris – ledde till att myndigheterna inte var beredda, och kommunicerade för lite och för sällan. Kriskommunikationen blev ett svar på det behov som omvärlden hade av att förstå händelserna, hoten och riskerna. Valet av budskap präglades också av balansgången mellan krismedvetenhet och normalitet – att erkänna allvaret i situationen men inte bidra till att öka oron. Över tid utvecklades kommunikationen och meningsskapandet om krisen. Mer förklaringar och sammanhang lämnades i senare skeden. I efterhand konstaterades att situationen var dramatisk – men under den mest akuta fasen valde man medvetet att tala om oro och turbulens – inte kris.

  • 23.
    Johansson, Catrin
    et al.
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Media and Communication Science.
    Olsson, Jonas
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Media and Communication Science.
    Kommunikationens värde i offentlig verksamhet2013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Värdet av kommunikation, och hur man mäter det är en fråga som många forskarehar försökt att kartlägga under en längre tid.Samtidigt som forskarna har försökt att ta fram teorier för hur detta ska skearbetar yrkesverksamma kommunikatörer med den praktiska tillämpningen – en delfortfarande på en relativt grundläggande nivå när det gäller att genomföra olikamätningar. De mätningar som genomförs mest av yrkesverksamma består vanligenav att man utvärderar aktiviteter som exempelvis antal pressmeddelanden,publicerade artiklar eller annat som är enkelt att räkna. Det finns därför ett behov,både inom forskningen och bland yrkesverksamma att ta fram fler användbara ochlättillgängliga metoder för hur man ska kunna mäta värdet som kommunikationenskapar. Det är mot denna bakgrund som idén till den här studien föddes.!"#$%$&'%(&)$*(+%,-&#./0%)$122,+,03.&Syftet med förstudien är att kartlägga tidigare forskning som gjorts kring investeringsvärdet avkommunikation, att inhämta kunskap kring de specifika förhållanden som präglarTrafikverkets förutsättningar för kommunikation med omvärlden samt dra slutsatser om fortsattforskning inom området.Utifrån studiens syfte formulerades följande frågeställningar:1. Vad säger tidigare forskning om vilka resultat som en organisation kan någenom att kommunicera med sina externa målgrupper?2. Vad säger tidigare forskning om vilka resultat som en organisation kan någenom att kommunicera med sina interna målgrupper?3. Hur arbetar Trafikverket idag med att mäta resultatet och värdet av sin externakommunikation?4. Hur kan forskningen om relationen mellan kommunikation och värdeutvecklas?För att besvara frågeställningarna i studien har två olika metoder använts.Inledningsvis genomfördes en litteraturstudie i syfte att kartlägga tidigare forskninginom området. Därefter genomfördes intervjuer med kommunikationschefer ochkommunikationsansvariga i syfte att kartlägga vilket arbete som bedrivs inomTrafikverket.Vilket värde den externa kommunikationen skapar varierar utifrån vilket syfte enorganisation har med sin kommunikation. Exempelvis kan det handla om att stärkaimagen, öka anseendet, enklare kunna hantera kriser eller bidra till ändrade attityder gentemot organisationen bland målgruppen. För att lyckas med detta krävs detenligt forskningen att organisationer etablerar relationer med sina målgrupper.Relationer etableras via kommunikation och bidrar till att skapa en ömsesidigförståelse mellan de båda parterna.Forskningen om värdet av intern kommunikation har under lång tid visat attledares och chefers kommunikation har stor betydelse för implementeringen avmål, en god arbetsmiljö, lyckade organisationsförändringar, och medarbetarengagemang.Även socialt kapital, förtroende och motivation är några exempel påområden där forskningen visat på den interna kommunikationens betydelse. Internkommunikation utvärderas ofta genom medarbetarenkäter där man kan följautvecklingen över tid.Undersökningen av Trafikverkets kommunikation visar att samtliga intervjupersonerhar en stor förståelse för vad kommunikation i en organisation kan bidramed och vilket värde den kan skapa. Kommunikationen inom Trafikverket ansesha en hög status ute i verksamhetsområdena och i de centrala funktionerna. Mångaav kommunikatörerna ingår i olika ledningsgrupper. Kommunikationen kan bliännu mer verksamhetsdrivande, genom att man integrerar kommunikationsaspekteri alla viktiga beslut. Det finns även en samstämmighet bland intervjupersonerna attkommunikationen som Trafikverket bedriver bidrar till att de kan spara pengar åtorganisationen. Framför allt sparas pengar då de, via kommunikation, skaparförståelse hos olika målgrupper vilket minskar risken för exempelvis överklagandenav olika projekt som innebär förseningar och ökade kostnader. De mätningar avkommunikationsinsatser som sker idag är framför allt utvärderingar avmedieinnehåll, och i vissa fall använder man även attitydundersökningar.Studien visar även att få mottagarorienterade mätningar och mätningar aveffekter som förändrad opinion eller beteende genomförs. Slutsatsen sompresenteras i rapporten är att det därmed finns ett glapp mellan förståelsen förkommunikation och vad den bidrar med och hur man mäter sina insatser.Framtida forskning som studerar utfallet av olika typer avkommunikationsinsatser kan ge en tydligare bild av dels vilka kommunikativaåtgärder som är mest effektiva, dels ge underlag för en bättre anpassning avbefintliga mätverktyg som beskrivs i den internationella litteraturen. Jämförandestudier kan även ge underlag för studier av sambandet mellankommunikationseffekter och andra typer av värden, exempelvis finansiella ochsamhälleliga värden.

  • 24.
    Ljungberg, Elisabet
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Media and Communication Science.
    När larmen tystnar: En studie av svenskarnas krisberedskap och kriskommunikation2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I  denna  rapport  diskuteras vilken  kunskap  människor  har  vid  de  specifika  händelser  när  signalen  ”Viktigt  meddelande  till  allmänheten”  (VMA) går  ut.  Vilka mediekanaler använder människor för att skaffa sig information, och vilka kanaler    anses    tillförlitliga?     Vidare undersöks vilken    katastrofberedskap  människor  har  när  samhällets  infrastruktur  störs,  som  till  exempel  vid  ett  långvarigt   elavbrott.  Slutligen   redovisas  ett   urval   av kreativa   lösningar människor  själva  lyfter  fram   för  att  i  framtiden  nås  av  information  vid  ett  krisläge. För en framtida utveckling av larmsystemet behöver informationsinsatserna  styras till att nå både den minst insatte och den som är i trygg förvissning att de digitala  kanalerna  kommer  att  fungera  oavsett  kris.  Det  är   stora  skillnader  mellan de olika idealtyperna. Kunskapsmässigt finns välinformerade människor som mycket väl vet både hur man ska agera när larmet går vid en kris och har en beredskap för att klara sig. På samma gång finns det människor som inte har en  aning  om  vad  de  skulle  göra  vid  ett  krislarm  och  inte  har  någon  som  helst  beredskap.

  • 25.
    Lozanovski, Jeanette
    et al.
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Media and Communication Science.
    Wadbring, Ingela
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Media and Communication Science.
    Unga Nyheter: Unga reflekterar kring nyheter och nyhetsvanor2013Report (Other academic)
  • 26.
    Lundgren, Lena
    et al.
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Information Technology and Media.
    Strandh, Kicki
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Information Technology and Media.
    Johansson, Catrin
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Information Technology and Media.
    De sociala intranätens praxis: Användning, nytta och framgångsfaktorer2012Report (Other academic)
  • 27.
    Lundgren, Lena
    et al.
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Information Technology and Media.
    Strandh, Kicki
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Information Technology and Media.
    Johansson, Catrin
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Information Technology and Media.
    The practice of social intranets: Usage, Benefits and Success Factors2012Report (Other academic)
  • 28.
    Makineni, Anil Kumar
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Information Technology and Media.
    Construction and realisation of measurement system in a radiation field of 10 standard suns.2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    A measurement system is to be presented, which is used to obtain the I-V characteristics of a solar cell and to track its temperature during irra-diation before mounting it into a complete array/module. This project presents both the design and implementation of an Electronic load for testing the solar cell under field conditions of 10000 W/m^2, which is able to provide current versus voltage and power versus voltage charac-teristics of a solar cell using a software based model developed in Lab-VIEW. An efficient water cooling method which includes a heat pipe array system is also suggested. This thesis presents the maximum power tracking of a solar cell and the corresponding voltage and current values. In addition, the design of the clamp system provides an easy means of replacing the solar cell during testing.Keywords: Solar cell, Metal Oxide Semiconductor Field Effect Transistor (MOSFET), I-V characteristics, cooling system, solar cell clamp system, LabVIEW, Graphical User Interface (GUI).

  • 29.
    Nord, Lars
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Media and Communication Science.
    Second thoughts on second-order elections2019In: Euroflections: Leading academics on the European elections 2019 / [ed] Bolin, N., Falasca, K., Grusell, M. & Nord, L., Mid Sweden University, DEMICOM , 2019, p. 47-47Chapter in book (Other academic)
  • 30.
    Nord, Lars
    et al.
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Media and Communication Science.
    Falasca, Kajsa
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Media and Communication Science.
    Grusell, Marie
    Göteborgs Universitet.
    Bolin, Niklas
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Humanities and Social Sciences.
    Introduction: More like 28 national elections than one European election2019In: Euroflections: Leading academics on the Europran elections 2019 / [ed] Bolin, N., Falasca, K., Grusell, M. & Nord, L., Mid Sweden University, DEMICOM , 2019, p. 9-11Chapter in book (Other academic)
  • 31.
    Nord, Lars
    et al.
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Media and Communication Science.
    Färm, K-A.
    Jendel, L.
    Fyra terrordåd, fyra mediebilder: En studie av svenska mediers bevakning av attackerna i Paris och Köpenhamn 2015 samt i Stockholm 20172018Report (Other academic)
  • 32.
    Nord, Lars
    et al.
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Media and Communication Science.
    Färm, Karl-Arvid
    Jendel, Lena
    Skolattacken i Trollhättan: En kriskommunikativ studie av myndigheter och medier2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det övergripande målet med studien är att undersöka hur kriskommunikationen i  samband  med  skolattacken  i  Trollhättan  fungerade,  och  analysera  hur  den  efterföljande  offentliga  debatten  om  beredskapen  inför  den  här  typen  av  händelser  utvecklades.  I  studien   finns  ett  särskilt  fokus  på  myndigheternas budskap  och  kommunikativa  strategier  på  olika  plattformar/kanaler  och  på  mediebevakningen  av händelsen och dess koppling till sociala medier.  Analysen bygger  dels  på  intervjuer  med  myndighetsföreträdare  och  en  genomgång  av  de  budskap   som   kommunicerats,   dels   på   kvantitativa   innehållsanalyser   av   mediematerial kring händelsen.  Skolattacken  var  en  händelse  som  rönte  stor  uppmärksamhet  från  lokala,  nationella  och  internationella  medier.  Medietrycket  var  intensivt  redan  från första  stund.  Denna  stora  mediala  uppmärksamhet  utgjorde  en  stor  utmaning  för myndigheternas kriskommunikationsarbete.  Detta försvårades ytterligare av den  chock  och  den  oklara  lägesbild  som  präglade  den  första  timmen  efter  attacken.  Även    om    kommunikationen    ur    många    aspekter    fungerade   tillfredsställande  finns  åtskilliga  viktiga  lärdomar  att  dra,  vilka  kan  bidra  till  ett  effektivare kommunikationsarbete vid kommande liknande händelser. Skolattacken    i    Trollhättan   var  också   en    av    de    största    svenska   nyhetshändelserna hösten 2015. Rapporteringen omkring händelsen var mycket omfattande  och  följdes  också  av  en  djupare  diskussion  om  varför  dådet  inträffat,  om  säkerheten  vid  svenska  skolor  och  om  ökade  spänningar  och sociala klyftor i det svenska samhället. Den samlade bilden av utvecklingen i Trollhättan efter skolattacken återstår ännu  att  bedöma.  Tills  vidare  räcker  det  med  att  konstatera  att  händelsen  ur  kriskommunikativt  perspektiv  visar  på  flera  av  de  utmaningar  som  samhällets  aktörer står   inför   i   en   digital   tid.   Kommunikationssamhällets   krav   och  förväntningar är sällan så tydliga som i krissituationer , men sällan  också så svåra att uppfylla.

  • 33.
    Nord, Lars
    et al.
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Media and Communication Science.
    Färm, Karl-Arvid
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Media and Communication Science.
    Jendel, Lena
    Olsson, Eva-Karin
    Efter Husbykravallerna: En studie av mediebilder och krisommunikation2014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna rapport är att granska kriskommunikationen och medierapporteringen kring kravallerna i Husby våren 2013. Materialet bygger på intervjuer av myndighetsföreträdare och en innehållsanalys av mediernas webbplatser och bloggar.Forskningsassistent Lena Jendel har svarat för insamling och analys av myndigheternas kriskommunikation, medan forskningsassistent Karl-Arvid Färm genomfört den kvantitativa innehållsanalysen. Docent Eva-Karin Olsson har svarat för intervjuer av journalister. Docent Mats Eriksson har följt arbetet med rapporten och kommit med konstruktiva förslag under arbetets gång.Rapporten är den andra publikationen av många planerade inom projektet DIGKRIS (Den digitala kriskommunikationens villkor) vid centrumbildningen DEMICOM, Mittuniversitetet i Sundsvall. Projektet pågår fram till 31 december 2015 och finansieras ur regeringens anslag för krisberedskap. Uppdragsgivare är Samverkansområde Ekonomisk Säkerhet (SOES) genom Försäkringskassan. Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap samordnar projektet. För den tekniska produktionen av rapporten svarar Mats Johansson och Christina Olsson.

  • 34.
    Nord, Lars
    et al.
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Media and Communication Science.
    Jalakas, Anders
    Folkinitiativ och medielogik: En studie av mediebevakningen av lokala folkomröstningar i fyra kommunala valrörelser2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien är att undersöka vilken roll en kommunal folkomröstning har för mediebilden av den kommunala valrörelsen i lokala medier.Fyra kommuner ingår i studien och de representerar fyra olika förhållanden vad gäller kombinationen av tidpunkt för den kommunala folkomröstningen och graden av politisk oenighet om att genomföra den:• I Höganäs kommun beslutade kommunfullmäktige med stor majoritet att genomföra en folkomröstning och den sammanföll inte i tid med deallmänna valen.• I Surahammars kommun var en otillräcklig majoritet emot att genomföra folkomröstningen och den sammanföll inte i tid med de allmänna valen.• I Botkyrka kommun beslutade kommunfullmäktige utan votering om att folkomröstningen skulle genomföras. Folkomröstningen sammanföll i tid med de allmänna valen.• I Göteborgs kommun var en otillräcklig majoritet emot att genomföra folk- omröstningen. Folkomröstningen sammanföll i tid med de allmänna valen.Då medieutbudet i de fyra kommunerna i studien är olika så har en rad medier ingått i studien. I det studerade underlaget finns texter och inslag från såväl, prenumererad daglig morgonpress, prenumererad veckoutgiven dagspress, regionala etermedier, gratisdistribuerad press som en webbtidning.Studiens huvudresultat är:• En tidigare genomförd kommunal folkomröstning spelar en liten roll för mediebilden av valrörelsen inför ordinarie kommunval. I vare sigSurahammar eller Höganäs hittades någon text eller något inslag där huvudfokus var den tidigare genomförda kommunala folkomröstningen.• Resultaten från Botkyrka och Göteborg visar att en kommunal folk-omröstning som genomförs i samband med ordinarie val får lika mycket eller mer massmedial uppmärksamhet än vad kommunvalet får.• Resultaten tyder på att mediebilden i de kommuner där folkomröstning och kommunval sammanföll i högre grad präglades av konfliktteman.• I Göteborg, men även i viss mån i Botkyrka, fick folkomröstningen, relativt kommunvalet, mer uppmärksamhet ju närmare valdagen kom.

  • 35.
    Nord, Lars
    et al.
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Media and Communication Science.
    Jendel, Lena
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Media and Communication Science.
    Ett stöd för demokratin: En studie av partiernas informationsinsatser i samband med de allmänna valen 20182019Report (Other academic)
  • 36.
    Nord, Lars
    et al.
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Information Technology and Media.
    Jendel, Lena
    Färm, Karl-Arvid
    Bilden av finanskrisen: En studie av svenska mediers nyhetsrapportering hösten 20082012Report (Other academic)
  • 37.
    Nord, Lars
    et al.
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Media and Communication Science.
    Mancini, Paolo
    Gerli, Matteo
    The exceptional election: Press coverage of Clinton and Trump in Italy, Sweden and the UK2017Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The US presidential election campaign 2016 was in many ways remarkable. For the first time ever, there was a female candidate representing one of the main political parties. Furthermore, the female candidate was challenged by a competitor without any previous political experience. Finally, the two candidates were the oldest candidate duo in a presidential race ever.Presidential campaigns in the US have considerable importance in an international perspective. As the only remaining super power in the world the US plays a decisive role in world politics and international economy and still has an outstanding military capacity. Consequently, US elections of head of state may have great implications for the global community and it is plausible to believe that that the outcome of US presidential elections attracts worldwide interest, and in some cases may be covered almost as extensively as are national elections.This study compares press coverage of US presidential election campaign in 2016 in three different European countries: Italy, Sweden and the UK. The countries were selected as they represent three different models of media systems (Hallin & Mancini 2004). Italy reflects the polarized pluralist media system, Sweden represents the democratic corporativist media system and the UK is an example of the liberal media system. In the Swedish and British media models the mass press is a more distinctive feature than in the Italian media model. Additionally, professionalism in journalism is assumed to be more articulated in Sweden and the UK, while the Italian press generally is expected to be associated with a higher degree of political parallelism and partisan political journalism.Using the three models of media systems as an analytical point of departure, this study intends to compare how British, Italian and Swedish press covered the US presidential election campaign in 2016. The differences between the countries with regard to mass media structures, political linkages and journalistic norms may result in diverging patterns in media coverage of the US elections.The comparative study analysed three stages of the US presidential election campaign: the convention period in July, the three televised candidate debates in September-October and in two final weeks of the campaign in October-November. Four daily newspapers were selected in each country: two elite morning papers (one liberal and one conservative), the most popular tabloid newspaper and one regional newspaper. All articles, longer than three paragraphs covering the campaign and mentioning at least one of the presidential candidates were included in the analysis. Methodologically, a quantitative content analysis was conducted using a common code book and code instructions. In total, 933 articles were analysed: 309 in Italian press, 289 in Swedish press and 335 in British press.

  • 38.
    Nord, Lars
    et al.
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Media and Communication Science.
    Nygren, Gunnar
    Södertörns högskola.
    Volny, Sanna
    Södertörns högskola.
    Medierna och lokalvalen: Gamla aktörer på nya digitala arenor2019Report (Refereed)
    Abstract [sv]

    De lokala valen blir allt viktigare. Allt fler väljare delar sina röster mellan olika partier samtidigt som många lokala partier tillkommit som ritar om den politiska kartan.

    Här studeras de lokala valrörelserna i fem kommuner och tre regioner. Några av de centrala frågeställningarna är:

    Vilken betydelse har sociala medier som Facebook i jämförelse med traditionella medier?

    Vilken roll spelar de lokala och regionala medierna i de lokala valrörelserna?Vilka skillnader finns mellan olika kommuner/landsting/regioner, mellan storstädernas förorter, medietäta regionala centra och glesbygd med och utan lokalredaktioner?

    Hur rör sig olika typer av innehåll mellan de traditionella medierna, lokala partiorganisationer och de sociala mediernas plattformar?

    Var hämtar medborgarna underlaget inför sina röstbeslut i de lokala valen?

    Den här rapporten är ett resultat av ett forskningsprojekt som koordinerats av forsknings- och innovationsprogrammet Medier och demokrati vid Lindholmen Science Park i Göteborg. Projektet har genomförts vid Mittuniversitetet i Sundsvall och Södertörns högskola i Huddinge.

  • 39.
    Nord, Lars
    et al.
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Media and Communication Science.
    Shehata, Adam
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Media and Communication Science.
    Finanskrisen, förväntningarna och förtroendet2013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna avslutande rapport kring finanskrisen hösten 2008 är att diskutera kriskommunikationens villkor och opinionsbildningens dynamik genom att analysera det kommunikativa samspelet mellan politiker och myndighetsaktörer, nyhetsrapporteringen i de traditionella massmedierna och medborgarna. Vidare analyseras huruvida detta kommunikativa samspel påverkat opinionen och allmänhetens förtroende för aktörerna. Slutligen jämförs det kriskommunikativa samspelet under finanskrisen med motsvarande skeende under tsunamikatastrofen 2004/2005 och svininfluensan 2009.Analysen av finanskrisen visar att medierna vid detta tillfälle hade en tydlig roll som katalysator i det kommunikativa samspelet. Det var förstås inte medierna som skapade den finansiella krisen, men de tog ett viktigt kommunikativt initiativ och uppmärksammade krisen nyhetsmässigt i stor omfattning. Opinionsmässigt bidrog medierna till att skapa en bild av finanskrisen som det var mycket svårt för andra samhällsaktörer att inte förhålla sig till. Flera faktorer bidrog till att bilden av regeringen i medierna – mot alla odds – kunde bli så fördelaktig under finanskrisen. Här förtjänar att påpekas att frånvaron av en stark politisk opposition i Sverige hösten 2008 sannolikt spelade roll i sammanhanget. Det var nämligen ont om sådana kontrasterande och konkurrerande krisuppfattningar i det svenska samhället som medierna vanligen gärna återger för att åstadkomma en allsidig rapportering. Finanskrisen beskrevs överlag på ett entydigt sätt: det rörde sig här om en händelse som inträffat i omvärlden och där ansvaret framförallt fanns utanför landets gränser.Regeringen accepterade den bild av krisen som förmedlades i medierna, och anpassade sitt eget budskap till denna bild. Det skapades en överensstämmelse mellan den rådande mediebilden och regeringens egen fortsatta kommunikation om finanskrisen. Utifrån denna grundläggande problembeskrivning vidtog sedan regeringen olika åtgärder som bekräftade den allvarliga situationen, men också pekade på att den svenska ekonomin var i god ordning och att den svenska regeringen var beredd att möta de utmaningar som den nya situationen krävde. Allt detta bidrog i sin tur till att allmänhetens förväntningar i samband med finanskrisen får betraktas som låga. När regeringen i detta läge kunde framstå som handlingskraftig – och när medierna inte heller hade andra aktörers alternativa tolkningar att återge – är det måhända inte särskilt överraskande att regeringens krishantering uppfattades övervägande positivt av den svenska allmänheten, och att förtroendet för den inte heller påverkades negativt av krisen.

  • 40.
    Nounkeu Tatchou, Christian
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Media and Communication Science.
    Fake news: Social media giants did not do enough2019In: Euroflections: Leading academics on the European elections 2019 / [ed] Niklas Bolin, Kajsa Falasca, Marie Grusell, Lars Nord, Sundsvall: Mid Sweden University, Demicom , 2019, p. 79-80Chapter in book (Refereed)
  • 41.
    Nounkeu Tatchou, Christian
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Media and Communication Science.
    Seen from the other side of the border: Press coverage of the 2016 US presidential election campaign in Canada2018Report (Refereed)
    Abstract [en]

    This report analyses how the press in Canada covered the 2016 US presidential election campaign. In addition, the results obtained in this work are compared with findings from a similar study which focused on three European countries, namely, Sweden, Italy and the UK. The report is based on a quantitative content analysis of four newspapers which are The Globe and mail, Toronto star, La Presse and Le Journal de Montréal. The content analysis was carried out at the DEMICOM research centre, Mid Sweden University. The findings show among others that the horse race and scandals frames largely dominated the Canadian press coverage of the 2016 US presidential election campaign. Furthermore, the results prove that the Republican party candidate, Donald Trump was given more attention in the Canadian media than his challenger from the Democratic party, Hilary Clinton. On this aspect of media attention, the results were similar in Canada, the UK, Italy and Sweden. However, contrarily to the UK and Italy, the Canadian press was more neutral in tone in its coverage of the candidates.

  • 42.
    Ottestig, Ann T
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Media and Communication Science.
    Gilla! Dela! Följ!: En studie av myndigheters kriskommunikation i sociala medier2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    De senaste fem åren har mycket hänt när det gäller svenska myndigheters användning av sociala medier i sin kommunikationsverksamhet. För fem år sedan var Facebook något många myndigheter pratade om som en möjlig framtida väg att snabbt nå många medborgare med information vid en krissituation.Idag är Facebook för många myndigheter ett verktyg som används som en naturlig del i den dagliga verksamheten. Detta medan vissa myndigheter precis är på gång att börja sitt arbete med sociala medier och ytterligare några tvekar om det är rätt väg att gå för deras myndighet. Därför kan det vara av intresse att presentera en översikt av myndigheters användning av sociala medier och specifikt då i krissituationer då kommunikationsverksamheten utmanas som allra mest. Vilka är egentligen de största möjligheterna med att kommunicera i sociala medier och vilka potentiella hot kan det finnas?Under åren 2013 – 2015 så arbetar en forskargrupp ledd av professor Lars Nord vid Mitttuniversitetets centrumbildning DEMICOM med att granska hur den nya digitala mediemiljön påverkar kommunikationsmönstren i samband med samhälleliga kriser och ytterst förtroendet för samhällets institutioner och för demokratin. Syftet med projektet är både att analysera generella tendenser och utveckla teoribildningen på området och att bidra till kunskapsutveckling och lärande bland kriskommunikationens aktörer.Delstudien som presenteras i den här forskningsrapporten har fokuserat på hur villkoren för statliga myndigheters kommunikation i samband med kriser har förändrats till följd av den digitala medieutvecklingen, och i vilken utsträckning denna utveckling skapar hot och möjligheter för en framgångsrik och trovärdig kriskommunikation.

  • 43.
    Shehata, Adam
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Information Technology and Media.
    Finanskrisen och förtroendet: Svensk medborgaropinion under finanskrisen hösten 20082012Report (Other academic)
  • 44.
    Strömbäck, Jesper
    Göteborgs Universitet.
    Political Market-Orientation in EP Elections2019In: Euroflections: Leading academics on the European elections 2019 / [ed] Niklas Bolin, Kajsa Falasca, Marie Grusell & Lars Nord, Sundsvall: Mid Sweden University, Demicom , 2019, p. 17-Chapter in book (Other academic)
  • 45.
    Strömbäck, Jesper
    et al.
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Media and Communication Science.
    Nord, Lars
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Media and Communication Science.
    Mest spelgestaltningar och strukturell partiskhet: En analys av svensk valrörelsejournalistik 2002–20142017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Fyra valrörelser har hittills ägt rum i Sverige under 2000-talet. Samtliga har fått mycket stor uppmärksamhet i de stora nyhetsmedierna, och utan den massiva mediebevakningen skulle inte de politiska partierna nå ut till lika många väljare. Det är därför av stort intresse att få ökad kunskap om hur svenska nyhetsmedier bevakar och rapporterar om svenska valrörelser och dess viktigaste politiska aktörer: de politiska partierna.I samband med valrörelserna 2002, 2006, 2010 och 2014 har Mittuniversitetets forskningscenter DEMICOM, (Centrum för studier av demokrati och kommunikation) genomfört kvantitativa innehållsanalyser av de viktigaste nationella medierna under valrörelsens sista veckor. Analyserna omfattar bland annat förekomsten av gestaltningar och vinklingar i den politiska journalistiken. Den här rapporten är den första sammanställningen av resultat från undersökningarna 2002–2014. En mer omfattande dokumentation av de senaste svenska valrörelserna kommer att publiceras i bokform i början av 2018.

  • 46.
    von Krogh, Torbjörn
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Media and Communication Science.
    Pizzerian brinner igen!: Skillnader och likheter mellan läsning av lokala nyheter på papper och nät2014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Hur läsningen av lokala och regionala tidningar tryckta på papper ser ut är studeratoch väl känt. Teorin om en lästrappa formulerades för mer än 30 år sedan medlokala nyheter som en av de nödvändiga bottenplattorna. Den omhuldas i storadrag fortfarande, även när de lokala morgontidningarnas upplagor sjunker ochsärskilt de yngre läsarna väljer nätet framför papperstidningen.Medan läsningen av papperstidningar minskar och läsningen av lokala nyheterpå nätet ökar, så har inte kunskapen om vad som läses på nätet ökat i motsvarandegrad. Nätjournalistiken i sig, hur den skiljer sig från traditionell journalistik och hurden medför såväl nya möjligheter som nya hot, är med viss eftersläpning beskrivenoch granskad. En aspekt som tydligt intresserat forskarna gäller vilken påverkanklickstatistiken har på journalistiken. Att dessa publikdata är betydelsefulla verkardet råda samstämmighet om. Men forskarna, som främst bygger på intervjuer medoch observationer av journalister, är inte ense om användarmätningarna har en storbetydelse för nyhetsvärderingen eller om klickstatistiken är en faktor bland flera.Studier som bygger på analyser av publikdata är sällsynta och det är inte lätt förforskarna att hålla jämna steg med medieutvecklingen.Föreliggande studie, visserligen begränsad men en av de första i sitt slag, syftartill att öka vetskapen om vad besökarna på en lokal/regional nyhetssajt väljer attta del av. Dessutom nosar rapporten på nya metodologiska ingredienser. För attjämföra läsningen av papperstidningen med läsningen på nätet används data frånanalysverktyget Google Analytics. En jämförelse av läsningen görs som dels byggerpå intervjusvar (papperstidningen) och dels på automatisk registrering av antaletunika sidvisningar med flera variabler. Jämförelsen är inte oproblematisk, varförför- och nackdelar med mätmetoderna samt nödvändiga förbehåll rörande resultatendiskuteras i rapporten.Resultaten, med nödvändiga metodbetingade reservationer, pekar på att nyheterläses på olika sätt i papper och på nät. I papperstidningen utgör läsningen avförstasidorna (inklusive de redaktionella bilagornas förstasidor) endast en tiondel avden totala läsningen; på nätet svarar "förstasidorna" (ingångssidan till sajten ochingångssidorna till geografiska och ämnesmässiga underavdelningar) för hälften avalla unika sidvisningar.På nätet är nio av tio av de artiklar som går att mäta producerade av redaktionenoch behandlar lokala frågor. En liten del gäller övriga Sverige och en ännumindre del internationella förhållanden. I papperstidningen är drygt hälften av delästa artiklarna redaktionellt producerade och lokalt inriktade. En fjärdedel av demgäller övriga Sverige och en något mindre andel internationella frågor.Artikeltyper av flera olika slag är representerade bland de texter som läses istor omfattning i papperstidningen. På nätet är variationen av det som efterfrågatsmindre.De ämnen som favoriseras av läsarna i papperstidningen handlar om 1) denoffentliga sfären, 2) brott och olyckor och 3) ekonomi och handel. På nätet gällerde unika sidvisningarna främst 1) brott och olyckor, 2) offentlig sfär och 3) sport.En närmare analys av vad som läses om den offentliga sfären visar att på nätet svarar två delämnen för 70 procent av de unika sidvisningarna. I papperstidningenkrävs sex delämnen för att tillsammans nå upp till 69 procent av den samlade läsningen.De tio mest lästa artiklarna i papperstidningen behandlar ämnen inom den offentligasfären. Hälften av dem är redaktionella satsningar i form av nyhetsanalyserav aktuella händelser. På nätet handlar de tio artiklarna med flest unika sidvisningarom olika typer av olyckor och brott.På nätet lever den enskilda artikeln eller notisen längre än i papperstidningen.En översiktlig genomgång av texter som efterfrågats återkommande under undersökningsperioden(sex olika dagar under två veckors tid) visar att de antingen harhögt lokalt informationsvärde (pizzerian brinner igen, busslinje dras in efter stenkastningmot bussar, ABB varslar anställda, lokal handel växer kraftigt, butik i konkurs)eller har rubriker med våldsamt och/eller sexuellt innehåll (tafsade innanförtrosorna, 15-åring misshandlade sin mamma, 16-åring sålde flicka till kompisar, 6-årig flicka våldtagen, mamma räddade son undan yxattack,).En slutsats utifrån siffermaterialet i rapporten är att papperstidningen och nätetläses på olika sätt. Papperstidningen läses från sida till sida; ett ganska brett innehållerbjuds och konsumeras. Genomsnittstiden för läsning uppges vara 26 minuterper dag. Det innehåll som utnyttjas på nätet är mindre variationsrikt och genomsnittstidensom dagligen ägnas sajten är betydligt kortare, uppskattningsvis 6och en halv minut. Nätet används i huvudsak för att gå in och uppdatera kunskapenom händelser som pågår, det kan gälla olyckor, bränder och löpande förloppsom sport. För läsarna av papperstidningen kan informationen på sajten fungerasom ett komplement, men hur fungerar sajten för dem som inte tar del av papperstidningensinnehåll? Fungerar det lokala materialet på sajten fortfarande som primärläsningför dem, som det första steget på lästrappan?En annan slutsats gäller en möjlig åtgärd från redaktionen när läsningen avpapperstidningen minskar ytterligare. En mer aktiv lansering och aktivering avsamhällsinriktade nyheter kan då bli mer framgångsrik och angelägen. Den omsorgom trafiksiffrorna för flödesnyheter om olyckor och brott som kan iakttas i dag kanvidgas till det samhällsorienterade materialet.För den fortsatta kunskapsutvecklingen på detta område är det fruktbart attdjupare analysera tidsanvändningen på nätet som en indikator för hur nätinnehålletfaktiskt används. Det förefaller i denna studie vara intresseväckande skillnader i huranvändarna klickar på det som erbjuds på sajten – och hur mycket det sedan engagerari form av hur länge det används. Likheterna med läsningen av den lokalapapperstidningen är större för tidsanvändningen på den lokala sajten än för deunika sidvisningarna. Det blir framöver allt mer intressant att förutom tidsanvändningstudera andra uttryck för engagemang i innehållet.

  • 47.
    Wadbring, Ingela
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Media and Communication Science.
    Tidningar når vissa förstagångsväljare2018In: Snabbtänkt: Reflektioner från valet 2018 av ledande forskare / [ed] Lars Nord, Marie Grusell, Nikla bolin och Kajsa Falasca, Sundsvall: Demicom , 2018, p. 84-Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 48.
    Wadbring, Ingela
    et al.
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Media and Communication Science. Nordicom Göteborgs Universitet.
    Nilsson, Maria
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Media and Communication Science.
    En bild säger mer är tusen ord? Bildjournalistikens förändring i svensk dagspress 1995-20132016Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The purpose of this report is to analyze the development of the journalistic image over time. The study starts in 1995 and ends in 2013; a period characterized by digitalization and paradigmatic changes in the media industry. This project is the first of its kind studying a Swedish context and thus fills a blank spot on the research map, as research on journalism in the digital age has primarily focused on text journalism.

    In chapter one, we introduce the purpose and the three research questions of the study: (1) the amount, form and appeal of the images; (2) the content of the images; and (3) who has taken the picture. In chapter two, we provide a background to today’s photojournalism, and here we bring up the historically prominent role of the magazines, as well as technological, cultural and economic factors behind the emergence of the news image and also media convergence, where journalism is said to become increasingly visual while the professional role is undergoing changes.

    Chapter three presents three theoretical perspectives used in the study. The first represents critical perspectives on tabloidization, where the image is considered having low value as a less important form of journalism compared to texts. The second perspective concerns visual framing, the news value of the image and photojournalistic ideals and norms, whereas the third theoretical perspective brings up the credibility of the image, the changed professional role in today’s journalism and the emergence of amateur images in journalism.

    Methods and limitations are presented in chapter four. In the study, we analyze photojournalism in four newspapers: Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet and Helsingborgs Dagblad. In 2013, we also analyze the digital editions of each newspaper. A quantitative content analysis has been used for the overall survey (a total 17,400 images), whereas a qualitative content analysis has been carried out with regard to the front pages of newspapers, both in printed and digital form. In addition, we have interviewed editors to complement the content studies.

    In chapter five, we answer the research questions using a descriptive rundown of the results. The main findings are the following: The number of images has increased significantly, especially in the evening paper Aftonbladet, whereas feature material rather than news images account for the increase in the other newspapers. The morning papers’ transition to the tabloid format has affected the use of images, which was particularly noticeable on the front pages. However, mainly the very small, stamp-sized images account for the largest increase in the newspapers as a whole. People are the focus of the images, but the change over time is moderate. A noticeable change, however, is an increased number of portraits and posed images, as well as images with eye contact, in particular on the front pages. A large proportion of the pictures are taken by a photographer with a byline. Amateur images are almost entirely absent, and their presence in the general news flow has not increased. All three questions may therefore be answered by there being both changes and continuity over time.

    Finally, in chapter six, the results are linked to the theoretical perspectives used in the study. The results are in line with previous research in the sense that the number of images has increased significantly. On the other hand, the results contradict the widespread perception that journalism has become increasingly visual, due to the fact that the very small, frequently generic and hard-to-read images are what account for the largest increase in the four newspapers.

    A higher degree of visualization and an increase in the use of a visual design where the image forms a part of graphics, which according to previous studies may be an indication of tabloidization, was found on the front pages, but not inside the newspapers in the same way. The qualitative analysis of the front pages showed that the morning papers are focusing more and more on feature material, which is possibly a sign of a shift in news value, where news events are no longer the most important on the front pages as they are already “old” by the time the newspapers are printed.

    Inside the newspapers, feature images have increased the most over time. This development, in addition to a large proportion of portraits and posed images but few unposed images, may be seen as an intimate and personified appeal, which in turn may be a sign of soft journalism. However, the proportion of unposed images has not dropped significantly over time.

    The literature has continuously predicted that amateur images will play an increasingly important role in journalism. This has not happened. Amateur images are only marginally important in the general news flow in the studied newspapers. They may, however, be very important for individual news events, but that is an entirely different matter.

    In conclusion, previous studies have shown that the number of images in journalism has increased. This study provides a more complex picture of the scope, function and content of photojournalism, and thus provides additional knowledge concerning the development and conditions for the journalistic image in Swedish daily press over the past two decades.

  • 49.
    Wadbring, Ingela
    et al.
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Media and Communication Science.
    Ödmark, Sara
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Media and Communication Science.
    Delad glädje är dubbel glädje: En studie om nyhetsdelning i sociala medier2014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Nyhetsförmedlingen har ändrat karaktär under senare år. Tidigare stod medieorganisationerbakom den huvudsakliga nyhetsförmedlingen. Det gör de fortfarande,men spridningsmönstren har samtidigt förändrats. Genom tillkomsten av socialamedier sprids nyheter vidare från nyhetsorganisationerna och får ett eget liv online,utan att medieorganisationerna längre kan ha kontroll över var och hur och närnyheterna sprids vidare. Inte alla deltar i denna vidarespridning, men vissa gör det.Inte allt sprids vidare, men visst material sprids mycket. Syftet med denna studie äratt analysera båda dessa områden, genom att för det första studera opinionsledarna,dvs. vilka som uppger sig dela nyheter i sociala medier samt för det andra hur nyhetsvärderingenser ut genom att studera vilken slags nyheter som delas mest isociala medier.Två typer av studier har således gjorts. För det första gjordes en surveyundersökningför att ringa in dem som sprider nyheter i sociala medier. Denna undersökningbestår av ett representativt urval av Sveriges befolkning mellan 16 och 85år och genomfördes under hösten/vintern 2013. För det andra gjordes en kvantitativinnehållsanalys av varje dags mest delade – eller för att vara korrekt, interagerade– innehåll i sociala medier under våren 2014. Denna analys bygger på nyhetsbrevetSociala nyheter.De huvudsakliga resultaten avseende opinionsledarna är att vi finner en gruppom dryga tio procent av befolkningen som uppger att de delar nyheter i socialamedier med viss frekvens. De ämnesområden som dessa uppger att nyheterna harär blandade; nöje- och livsstilsfrågor dominerar, medan sport samt olyckor/brottåterfinns i botten. Skillnaderna är emellertid inte så stora mellan olika typer av ämnen.Opinionsledarna skiljer sig från icke-delarna framför allt genom att de äryngre, mer politiskt intresserade, i högre grad ensamstående samt mer digitala i sinlivsstil. De har också en delvis annan egen nyhetskonsumtion där de framför alltorienterar sig mot kvällstidningarna online.De huvudsakliga resultaten avseende det mest delade innehållet visar att dentraditionella nyhetsvärderingen i större utsträckning än det som kan kallas för digitalnyhetsvärdering står stark även online. Den elitcentrering som är stark i traditionellamedier återfinns emellertid inte i sociala medier, men i övrigt uppfyller denyheter som delas mest i sociala medier de kriterier som brukar tillskrivas traditionellanyheter: närhet i tid, rum och kultur, förenkling samt en negativ ton. Merpartenav de mest delade nyheterna är kontroversiella till sin natur, men däremot uppfyllsfå andra kriterier som i litteraturen kallas digitala nyhetsvärderingskriterier. Att demest delade nyheterna handlar om delade erfarenheter uppfylls i viss mån, men irelativt liten utsträckning att de är humoristiska och/eller parodiska, mystiska,ofullständiga eller ryktesbaserade.Kvällstidningarna dominerar som avsändare, och det största ämnet är politikoch ekonomi. Det parti och den politiska agenda som dominerar är Sverigedemokraternaoch den politik de står för. En stor del av materialet är av debatterandekaraktär.Avslutningsvis diskuteras vilka konsekvenser resultaten kan ha på tre olika nivåer.Först handlar det om individerna, och vad det innebär att nyhetsflödena konstruerasoch på ett nytt sätt och delas genom opinionsledare istället för nyhetsorganisationer.Opinionsledarna i våra flöden kan antas vara relativt lika oss själva, vilketkan innebära att vi inte får samma bredd i vårt nyhetsflöde som när en nyhetsorganisationensam stod för förmedlingen. På denna nivå är det också viktigt attfundera på den kunskap eller brist på kunskap människor har när de ska bedömaavsändaren i form av såväl opinionsledare som den organisation som står bakomenskilda nyheter som sprids.För det andra handlar det om medieorganisationerna och den risk det innebär attman ändrar sitt arbetssätt för att uppnå flest möjliga klick och delningar. Vissa typerav nyheter har större chans att bli delade än andra, och man kan fundera över vaddet betyder för arbetet på nyhetsredaktionerna.Den tredje nivån som resultaten diskuteras på är den nationella, dvs. Sverige ivärlden. Det som kan kallas för buzzfeedifiering – ett uttryck som bygger på denförsta sajten i USA som skapades med nyheter av underhållande karaktär med syfteatt bli virala – har vi börjat se embryon till i Sverige, dels genom att det är kvällstidningarnasom är viktiga avsändare, dels genom att särskilda sajter skapats där innehållsom kan bli viralt samlas. Å andra sidan ser vi också motsatsen genom sajtenViralgranskaren, som avslöjar falska nyheter som kommer i omlopp.Hur framtiden kommer att se ut är svårt att sia om. Att utvecklingen går fantastisktsnabbt och att det kommer att spridas alltmer nyheter – definierat i bredbemärkelse – i sociala medier är vi emellertid ganska övertygade om. De traditionellanyhetsorganisationerna leder fortfarande utvecklingen i Sverige, men också detkan ändras fort.

  • 50. Westlund, Oscar
    Från gammalt till nytt: Om tidningsledarskap och nyhetsanvändning2012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    FÖRORD

    Denna rapport innehåller tre friståendet kapitel, skrivna av fil dr Oscar Westlund.Dessa kapitel handlar om den nya tid som vi befunnit oss i ett tag nu; den digitalatiden. Rapporten är skriven på uppdrag av forskningsprogrammet Dagspresskollegiet,ett forskningsprogram som framför allt studerat mediekonsumtionens utvecklingöver tid. Kollegiets arbete startades redan i slutet av 1970-talet, då lokalradionvar den konkurrent som dagspressen bekymrade sig för. Sedan dess har konkurrensenökat i rekordfart, och alldeles särskilt sedan strax före sekelskiftet i och meddigitaliseringen och framväxten av nätbaserad nyhetspublicering. Det är inte längrebara dagspressen som står i fokus för Dagspresskollegiet, utan snarare hur konsumtionenav olika medier och plattformar samspelar med varandra.Med utgångspunkt i både internationella och svenska, egna och andras studier,argumenterar Oscar Westlund i det första kapitlet att den nya tiden kräver ett nytttidningsledarskap. Det räcker inte att se till orden och pengarna längre – det ärnödvändigt att också se till tekniken. I det andra kapitlet återfinns en forskningsöversiktom hur man kan betrakta medier i förhållande till varandra utifrån ettpublikperspektiv; som komplement eller konkurrenter. På det stora hela belyserkapitlet skiftet från ett gammalt medielandskap där papperstidningen hade en framskjutenroll för nyhetsanvändning, till ett nytt medielandskap där digitala plattformarspelar en allt viktigare roll. Det finns emellertid olika sätt att se på saken, ochden som är intresserad finner såväl en översikt som en omfattande litteraturlista attläsa vidare utifrån.Hur konsumtionen av nyheter i mobilen ser ut i relation till annan nyhetskonsumtionär temat för det tredje kapitlet. Det är empiriskt orienterat, till skillnad frånde andra två, och bygger delvis vidare på forskningsöversikten i det andra kapitlet.Analysen fokuserar huruvida regelbundna användare av morgonpress- och kvällspress,via papper eller nät, också använder mobilen för att ta del av nyheter. Resultatenvittnar om att det i första hand är de digitalt orienterade som gör så, vilketpekar mot att datorn och mobilen kompletterar varandra för nyheter på nätet.Dessa kapitel kan läsas var för sig, men också tillsammans. De bygger på olikamaterial och har olika infallsvinklar – men de har ett gemensamt: de diskuterar ochvisar tydligt vilka utmaningar som tidningsbranschen står inför idag och imorgon.

12 1 - 50 of 51
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf