miun.sePublications
Change search
Refine search result
1 - 21 of 21
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1. Berg, Kristina
    et al.
    Danius, Nina
    Åstrand, Johan
    Öberg, Kent
    Den goda resan: ett projekt som ska ge nya ideer och perspektiv på utveckling av turistmåltider2000Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den populärvetenskapliga publikationen "Den goda resan" handlar om turistmåltider i Sveriges inland. Skriften syftar till att ge nya idéer och perspektiv till den som vill utveckla sina turistmåltider och turistverksamheter.

    I boken förs en diskussion om turistmåltiden som fenomen och olika sätt att leverera måltider beroende på önskemål och situation. Ett historiskt och ett nutida perspektiv på hur mat och resande förhållit och förhåller sig till varandra är ett matnyttigt kapitel. Begrepp som lokala råvaror, regional identitet och balansen mellan det bekanta och det obekanta i turistmåltiden ges stort utrymme.

    Skriften avslutas med två exempel på hur man kan gå till väga när turistmåltider skapas. Det ena exemplet handlar om hur ett restaurangföretag kan utforma verksamheten, och det andra handlar om hur en turistföretagare kan skapa turistmåltider i nära relation till utomhusaktiviteter. Framför allt fokuseras turistföretagarnas syn på sin verksamhet och vilka problem de får brottas med.

    Författarna har rest från Gällivare till Hällefors vid olika tillfällen och studerat det måltidsutbud som turisterna idag har tillgång till. De har under sina resor också intervjuat producenter av turistmåltider, från dem som har idéer och handlingskraft att utveckla måltider till dem som inte vet vad de kan göra för att konstruera minnesvärda måltider för turister.

  • 2. Carlbring, Örjan
    et al.
    Fredman, PeterMid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Social Sciences.
    Konferens och mötesplats för Natur- och kulturturism: Skydd av natur och kultur - död hand eller lönsam upplevelseindustri? Turistföretagande i natur- och kulturmiljöer - en framtidsbransch? 12-13 november 2003, Campus, Mitthögskolan, Östersund2004Collection (editor) (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den här publikationen är en dokumentation från en konferens i Östersund om natur- och kulturturism.

    Konferensens hade två huvudteman: Skydd av natur och kultur - död hand eller lönsam upplevelseindustri? Turistföretagande i natur- och kulturmiljöer - en framtidsbransch?

    Här är några av programpunkterna:- Nya naturvårdspolitiken - bevarande genom nyttjande   - Funky history - i Arns fotspår   - Turism - ett sätt att förmedla kulturarvet   - Militära skyddsområden - turistiska råvaror för skärgården?   - Världsarvet Birka - en balansgång mellan bevarande och exploatering   - Betala för rekreation i naturen - förutsättningar och lösningar   - Rovdjursturism - en tillgång!   - Kom och köp samisk kultur!   - Skogsturismen går att utveckla

  • 3.
    Fredman, Peter
    et al.
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Social Sciences.
    Heberlein, Thomas A
    Svensk fjällturism2001Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Att det är hälsosamt och stärkande i fjällen har vi fått lära oss. Men hur många är det egentligen som låter sin kropp och själ stärkas i vår fjällhöga nord? Och vad gör vi under våra fjällsemestrar? Hur ser trenderna ut? Om detta handlar den populärvetenskapliga skriften "Svensk fjällturism".

    Peter Fredman, forskningsledare vid ETOUR och Thomas A. Heberlein, professor vid University of Wisconsin, Madison har studerat svenskarnas turistande i fjällregionen.

    Det visar sig att en fjärdedel av svenska befolkningen (15-70 år) besöker fjällen varje år. Det motsvarar drygt 1,4 miljoner individer. Fjällen är uppenbarligen en turistdestination att räkna med.

    Skriften beskriver hur fjällturismen i Sverige ser ut idag och jämför med hur den såg ut för 20 år sedan. Det visar sig att fjällturismen har ökat under dessa år, speciellt i Dalafjällen. Man kan säga att fjällturismen har förskjutits söderut. Det kan bero på att de flesta turisterna besöker fjällen under vinterhalvåret och de största skidanläggningarna finns i Dalarna och Jämtland. Dessutom är kommunikationerna från Stockholmområdet (där var fjärde fjällturist kommer ifrån) goda.

    I skriften "Svensk fjällturism" kan du finna värdefull kunskap om svenskarnas turistande i fjällregionen. Du får fakta om vem som besöker fjällen, när de besöker fjällen och vilka aktiviteter de utför under sin fjällvistelse.

  • 4. Frimodig, Christina
    Dokumentation av konferensen Destinationsutveckling - planering, implementering och effekter2000Conference proceedings (editor) (Other academic)
    Abstract [sv]

    På konferensen "Destinationsutveckling - planering, implementering och effekter" föreläste flera framstående svenska och internationella forskare, konsulter och praktiker. I dokumentationen av konferensen kan du läsa kortfattade texter från föredragen.

    Texterna behandlar bland annat: - Varför behövs en strategi för destinationsutveckling? - Hur planeras destinationsutveckling? - Vad gör en destination till en vinnare? - Hur kan IT användas för planering och utvärdering av turismstrategier? - Hur skapas framgång för vintersportturism? - Vad betyder turismen för lokalbefolkningen?

  • 5. Frimodig, Christina
    Dokumentation av seminariet Naturturism i södra fjällen - planering, utveckling och förvaltning: Östersund 8 november 20002000Conference proceedings (editor) (Other academic)
    Abstract [sv]

    På seminariet "Naturturism i södra fjällen" presenterade forskare, planerare och myndigheter projekt och forskningsresultat från verksamheten i södra fjällen, det vill säga Dalarna, Jämtland och Härjedalen.

    I den här dokumentationen av seminariet kan du läsa kortfattade, populärvetenskapliga texter från föredragen som handlar om: - Ökande intresse för naturturism - Internationellt perspektiv ökar inom naturturismen - Är fjällturismen på väg söderut? - Fjällagendaproejtet i Härjedalen arbetar för hållbar utveckling - Allvarlig nedslitning i Härjedalsfjällen? - Opinionen har svängt om Fulufjället - "Fulufjällets omland" skapar positiv attityd till nationalparksförslaget - Spårat eller Spångat för fjällvandrarna? - Viktigt uppmärksamma skillnader i turisternas attityder - Går turisternas betalningsvilja att påverka? - Balansgång mellan att skydda och exploatera

  • 6. Frimodig, Christina
    Dokumentation av seminariet Skogen och turismen: Umeå 16 maj 20022002Conference proceedings (editor) (Other academic)
    Abstract [sv]

    Skog täcker en stor del av Sveriges yta. På många vis är skogen viktig för oss. När vi vistas i skogen upplever vi stillhet och harmoni, men också utmaning och aktivitet. Från skogen får vi både bär, svamp och virke. Skogsbruket ger arbetstillfällen och inkomster. Men den harmoniska miljön skogen erbjuder kan också användas för att producera turistiska upplevelser som även de ger inkomster och arbetstillfällen.

    Genom att ordna en seminariedag vill ETOUR, Sveriges Lantbruksuniversitet, Skogsstyrelsen, Turistdelegationen och Föreningen Skogen visa olika möjligheter med skogsturism. Under dagen berättade turistföretagare om sin verksamhet, forskare om dagens kunskaper och myndigheter/organisationer om hur de arbetar med skogsturism.

    Denna skrift är en dokumentation av seminariet som hölls i Umeå maj 2002.

    Föredragshållare:Lisa Hörnsten, ETOUR Skogsturismens möjligheter Lisa Hörnsten, ETOUR Framgångsrik skogsturism kräver anpassning Dieter K. Müller, Umeå Universitet Hur kan turismen bidra till regional utveckling Donald Eriksson, Aurora Borealis Adventures Skogsupplevelse - ett minne för livet Lisa Hörnsten, ETOUR & Föreningen Skogen Forskningsprojekt om skogen och turismen Bo-Göran Karlsson, Sveaskog Skogsbolag skapar kommersiell naturturism Peter Lugnegård, Almi Lättare välja resmål med ekoturismmärkning Clas Fries, SLU Vilket skogslandskap behöver turismen? Berit Gärtner, Turistdelegationen Skriften Skogen och turismen - inspiration för skogsturistföretag Jan-Erik Blomqvist, Skogsvårdsstyrelsen i Pajala Skog till nytta för alla Lennart Rudqvist, Skogsstyrelsen Skogen - en resurs för turismen Anna F. Strömbäck, LRF Bönderna får nya uppdrag Göte Ekström, Turistdelegationen Hur stöttar myndigheterna turismen?

  • 7. Frimodig, Christina
    I kulturarvets fotspår - nya möjligheter för svensk turism2003Collection (editor) (Other academic)
    Abstract [sv]

    Intresset för kulturturism ökar i Sverige och internationellt. Medeltidsveckan i Visby och det resande i Arns spår som Jan Guillous böcker gett upphov till är några av de tydligaste tecknen i tiden. Med antologin "I kulturarvets fotspår - nya möjligheter för svensk turism" vill turismforskningsinstitutet ETOUR fånga den aktuella svenska diskussionen kring kulturturismen och dess utveckling i Sverige. I boken beskriver turistföretagare, museipersonal, myndigheter och forskare framgångsexempel, problem och utmaningar för kulturturismen i Sverige.

    Författare i boken är Kjell-Åke Aronsson, Dennis Bederoff, Birgitta Elfström, Jonas Grundberg, Anders Gustafsson, Håkan Karlsson, Magnus Krantz, Erika Larsson, Anja Praesto och Malin Svensson.    Jonas Grundberg, ETOUR och Göteborgs Universitet, pekar i sitt bidrag på att det finns farhågor inom kultursektorn kring användandet av kulturarvet som resurs för turistisk utveckling. Inom turistnäringen finns också en skepsis mot kulturarvets ekonomiska potential. Turistnäringen och kultursektorn speglar på så sätt varandra genom att ha en ömsesidig negativ inställning till kulturarvet som resurs för turismen. Anja Praesto, Västergötlands museum, beskriver det kulturturistiska korståg runt Vänern och Vättern som följer i Arns spår. Detta korståg omsätter mellan 300 och 400 miljoner årligen och tilldelades Stora Turismpriset 2003. Bildningsidealet behöver inte försvagas för att museet nyttjar popularisering som metod, konstaterar Anja.   Dennis Bederoff, Turistdelegationen, menar att vi i Sverige har underskattat kulturarvets betydelse som utvecklingskraft för turism och resande. Ett stort dilemma är att vi alldeles för starkt fokuserat på marknadsföring och nästan glömt bort att arbeta med att utveckla attraktionskraften. Malin Svensson, ETOUR, skriver om att världsarvsstatusen för en plats ger turistisk attraktionskraft. Hon menar att utnämningen till världsarv följs av ett turistiskt uppdrag, men att det i Sverige inte finns någon nationell strategi för hur världsarven ska jobba turistiskt.

  • 8. Grevby, Anders
    et al.
    Ångman, Lena
    Lexhagen, Maria
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Social Sciences.
    IT användning i turistnäringen: Nätverk, växtvärk, och huvudvärk1999Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Publikationen är en förkortad populärversion av kartläggningen ”IT-användning i turistnäringen - en kartläggning av små- och medelstora företag”. Utredningen initierades och genomfördes av ETOUR i samarbete med Grevby & Galstad HMC AB, Svenska Rese- och Turistindustrins Samarbetsorganisation och dess IT-kommitté.

    I denna publikation ingår en förkortad redovisning av delarna: - Kort beskrivning av företagen/organisationerna i undersökningen - Nuvarande IT-system samt synpunkter på dessa system och dess leverantörer - Internet och e-post – nuvarande och framtida användning - Investerings- och kompetensbehov

    Utredningen visar att turistnäringen i stor utsträckning har tillgång till ett brett utbud av IT-stöd, men att man ännu inte tagit steget fullt ut och utnyttjar alla möjligheter tekniken erbjuder. Exempelvis har 77% av de tillfrågade tillgång till Internet och ca hälften uppger att de tar emot bokningar via Internet.

    Jämfört med tidigare undersökningar som ETOUR har genomfört, märks det att näringens IT mognad har ökat. Det som driver utvecklingen är ofta inte företagsledningens insikt om att företaget borde utvecklas i någon riktning för att säkerställa framtida konkurrenskraft. Snarare är det nya kundkrav som driver förändringen. Företagen måste exempelvis vara tillgängliga på e-post/hemsida på Internet för att inte tappa kunder när nya beteendemönster växer fram. En annan drivande faktor är 2000-problematiken. Bokningssystem, telefonväxlar etc kommer helt enkelt inte att fungera efter Milleniumskiftet. Många äldre system byts också ut på grund av ålder.

    Ett problem för många av de mindre företagen är att få tiden att räcka till. De hinner eller orkar inte se över verksamheten för att införa effektivare rutiner som moderna IT verktyg. Företagen blir därför kvar i tungarbetade och tidskrävande rutiner.

  • 9. Holmberg, Jemina
    et al.
    Sahlberg, Bengt
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Social Sciences.
    Framtidens camping2002Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den svenska campingnäringen har under en lång period haft en stark utveckling både när det gäller själva produkten, marknadsföringen och den ekonomiska tillväxten. Nu verkar dock marknaden närma sig ett mättnadsstadium. Detta innebär att den omfattning som campingen uppvisat under senare år i stora drag skulle bestå, vilket motsvarar omkring 15 miljoner gästnätter per år. Prognosen utgår då ifrån att några mer dramatiska förändringar i omvärlden inte inträffar. Vidare förväntas inte heller några avgörande förändringar i campingbeteendet eller i utbudet av campingfaciliteter under det närmaste decenniet.

    De generella slutsatserna är alltså att den svenska campingturismen kommer att kännetecknas av en stabil situation det närmaste decenniet med vissa dynamiska inslag. Ingenting talar för att dessa dynamiska inslag skulle innebära en tillbakagång av camping i Sverige.

    I detta projekt har ett antal trender inom svensk campingturism noterats. De presenteras i  den här populärvetenskapliga publikationen med bland annat följande konstaterande:- Stugans andel av total camping har ökat konstant. - Camping i husvagn/husbil utanför campingplats har minskat sin andel av den totala campingen.- Fler människor flyttar till storstäderna, vilket kan ha betydelse i framtiden eftersom storstadsbor under den studerade perioden har visat sig campa mindre än andra grupper.- Fler människor utbildar sig, vilket kan påverka utvecklingen eftersom högutbildade under perioden har visat sig ha ett mer begränsat intresse för camping. ·Befolkningsstrukturen visar på en åldrande befolkning, vilket kan påverka campingen eftersom människor i pensionsåldern uppvisar en lägre benägenhet att campa. - Det finns ett ökat intresse på marknaden att hyra campingutrustning.

  • 10. Larsson, Maria
    Festivalbesökaren: marknadsföringskanaler och attityder till Storsjöyran2000Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vilka faktorer motiverar människor att besöka en festival?Vilken marknadsföringskanal är mest framgångsrik? Hur nöjda är besökarna med aktiviteter och arrangemang som erbjuds? Hur många av besökarna vill komma tillbaka året därpå?

    För att få svar på bland annat dessa frågor har en omfattande undersökning skett om festivalbesökarna vid Storsjöyran - den stora musik- och folkfestivalen i Östersund.

    Resultaten finns nu sammanställda i en lättläst publikation i ETOURs populärvetenskapliga serie.

    Det visar sig, trots att en mängd svenska och internationellt kända artister uppträder på Storsjöyran, att främsta anledningen till att besöka Storsjöyran är att ha trevligt med vänner och bekanta samt att uppleva den speciella atmosfären.

  • 11.
    Lexhagen, Maria
    et al.
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Social Sciences.
    Nysveen, Herbjørn
    Tjänster på Internet: En analys av hotell, flyg, resebyråer och researrangörer2000Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    vilken utsträckning erbjuder turistföretagen webbplatser som ger kunder mervärde? Finns det anledning att tro att kunderna med hjälp av Internet kommer att välja att handla direkt från flygbolag eller hotell eller kommer man även i forsättningen att värdera de tjänster som resebyråer och researrangörer erbjuder?

    I denna skrift redovisar ETOUR en studie som genomfördes sommaren år 2000 av webbsidor för flygbolag, hotell, resebyråer och researrangörerer. Totalt analyserades 611 webbplatser i Sverige och Norge. Syfter med studien är att klartlägga vilka tjänster som erbjuds på dessa webbplatser och att sedan jämföra de olika kategorierna (flyg, hotell, resebyråer, researrangörer) med varandra för att kunna dra slutsatser om vilken aktör som bäst kan antas tillgodose kundens behov av mervärde.

  • 12.
    Lindahl, Per
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Social Sciences.
    Lokal mat och turism: Seminarium 27 april 2004, Salén konferens & Matsalar, Stockholm2004Conference proceedings (editor) (Other academic)
  • 13. Müller, Dieter K
    et al.
    Pettersson, Robert
    Fredman, Peter
    Lundberg, Christine
    Frey, Bodil
    Hansson, Maj-Britt
    Bederoff, Dennis
    Tyska turister i Sverige: forskning och studier som ger ökad kunskap om tyska turister och som kan bidra till att svenska turistföretag blir framgångsrika på den tyska resemarknaden2001Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Boken "Tyska turister i Sverige" syftar till att öka kunskapen om tysk turism i Sverige - i ett historiskt perspektiv och i ett nutidsperspektiv. Ambitionen är inte att ge en helhetsbild. I stället inriktar sig boken på ett antal områden där ETOURs forskning i större eller mindre omfattning haft fokus på tysk turism. Det gäller fjällturism, fritidshusturism, miljöturism samt charterturism till norra Sverige. Detta kompletterat med färska studier bland tyska researrangörer och konsumenter samt en allmän bakgrund till tyskar och dess resande hoppas vi ska ge en värdefull bild av "Tyska turister i Sverige".

    Förhoppningen är också att den forskning och de studier som finns i boken mer allmänt ska kunna bidra till att öka kunskapen hos svenska turistföretag för att de ska bli framgångsrika på olika resemarknader.

    Dieter K. Müller, tidigare verksam vid ETOUR, nu lektor vid Umeå universitet, tar i de inledande avsnitten upp mer allmänna aspekter , t.ex. om tyskars syn på Sverige, varför just tyskar reser mest i världen och varför många tyskar väljer Sverige som turistmål. Dieter skriver i nästa kapitel om tyskarnas intresse för svenska fritidshus. Nästa kapitel handlar om de tyskägda stugorna i Norrland, skrivet av Robert Pettersson vid ETOUR. Den tyska fjällturisten är rubriken på ett avsnitt av Peter Fredman och Christine Lundberg, båda verksamma på ETOUR. Bodil Frey är författare till det avsnitt som handlar om de tyska gäster som kommer till vårt land enbart för att uppleva naturen. Interjuver av tyska researrangörer och konsumenter redovisas i de två avslutande avsnitten i boken.

    Flera av bokens kapitel avslutas med tips och slutsatser som kan vara till nytta för turistföretagare i deras strävan att bli framgångsrika på den tyska utresemarknaden.

  • 14.
    Nordin, Sara
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Social Sciences.
    Kluster och turism2004Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Kluster, innovationssystem och triple helix har blivit allt vanligare begrepp. Det finns därför anledning att klargöra vad kluster kan innebära i turismsammanhang och hur det kan leda till ökad utveckling och tillväxt. De flesta studier på området har ett starkt fokus på tillverkande industri, medan tjänstesektorn ofta hamnar i skymundan.Här ställer vi en icke-tillverkande näring som turismen i centrum. Studien kommer även att ta en internationell utblick och studera hur ett antal andra länder och regioner har arbetat med kluster som utvecklingsstrategi för turismen.

    Projektet avslutas med en pilotstudie i Jämtlands län, där en metod för klusteranalys provas.

    Projektet har dels utmynnad i en populärvetenskaplig  skrift på svenska"Kluster & Turism" samt en vetenskaplig rapport "Tourism Clustering and Innovation".

  • 15.
    Nordin, Sara
    et al.
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Tourism Studies and Geography. Uppsala University.
    Hjalager, Anne-Mette
    University of Southern Denmark.
    Är turistnäringen mer innovativ än vi tror?2017Report (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Det finns stora skillnader mellan serviceproducerande företag och tillverkande industri, men ändå fortsätter vi många gånger att analysera servicesektorn – och däribland turistnäringen – utifrån den tillverkande industrin premisser. Risken är att resultatet leder till felaktiga slutsatser.

    Turistnäringen beskrivs ofta som en eftersläntrare när det gäller innovationskapacitet. Men kan vi verkligen säga hur stor innovationsförmågan faktiskt är, när de modeller och analysverktyg som ofta används inte passar in på grund av turistföretagens storlek, karaktärsdrag och arbetsmetoder.

    I den här populärvetenskapliga rapporten visar Sara Nordin och Anne-Mette Hjalager på andra sätt att identifiera, analysera och stödja innovationsprocesser i turistnäringen. Rapporten bygger på exempel från Icehotel. 

  • 16.
    Romild, Ulla
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Information Technology and Media.
    Turistens val: två studier av besökare och informationskanaler i Kramfors/Höga Kusten 1998/19992001Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Turister ställs inför många val. Vilket resmål ska man åka till? Vilka aktiviteter ska man välja på en turistdestination? Hur ska man bo? Hur länge ska man stanna? Hur man gör sina val styrs av många olika anledningar; information, resesällskap och kostnader.

    Under två somrar har ETOUR genomfört marknadsundersökningar bland cirka 2 350 besökare i Kramfors/Höga Kusten. Resultaten från dessa finns nu i en uppdaterad populärvetenskaplig skrift med titeln Turistens val. I den första undersökningen var syftet att karlägga motiven för besöket med fokus på aktivitetsgrad och informationens betydelse. Ett tydligt resultat från denna del var att information om Höga Kusten hade kommit från vänner och bekanta.

    Den andra delen av undersökningen inriktade sig på att fånga Höga Kustens profil och vilken bild besökarna hade av turistdestinationen Höga Kusten. Många förknippade som väntat Höga Kusten med den speciella naturkaraktären; bergen och vattnet. Däremot nämnde överraskande få de många kända kulturella miljöerna. Gästvänlighet och service fick högt betyg av besökarna. Undersökningen visade också klart att många av besökarna saknade olika semesterpaket i området, som skulle underlätta att hitta de kulturella upplevelserna.

  • 17. Sahlberg, Bengt
    Kungar, katastrofer & kryddor1998Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna bok vänder sig till rese- och turistindustrin, till studerande inom skola och högskola samt till en bredare läsekrets med intresse för turismen som fenomen. Boken innehåller en populärvetenskaplig beskrivning av resandet med tyngdpunkt på destinationers (resmåls) utveckling i tid och rum.

    Bokens fokus är inställt på att - utifrån ett helikopterperspektiv - försöka få grepp om de styrande processerna bakom destinationers utveckling och också att - utifrån ett grodperspektiv - kunna indentifiera vad som påverkar enskilda resmål här och nu.

    Även om turismen har en lång historia är det först på allra senaste tid, som den utvecklats till en mer eller mindre global massrörelse.

    Rese- och turistindustrin spelar och kommer otvetydigt att spela en allt viktigare roll som utvecklingsmotor i framtidens samhälle. Det är inte helt lätt att ge en enkel beskrivning av turismen som fenomen. Konsumenterna uppvisar en närmast oändlig uppsättning egenskaper, behov och beteenden fördelade i rum och tid. Samtidigt representerar resmålen ett mångfacetterat kalejdoskop av egenskaper i samma tidrumslandskap. Rese- och turistindustrin slutligen tillhör förmodligen en av de mest komplexa näringarna alla kategorier. Närmare studier av dagens mobilitet visar att förflyttningar i stor utsträckning avspeglar våra länkningar till olika nätverk. Nätverken har skiftande karaktär beroende på om de syftar till försörjning, fritidsaktiviteter, utbildning, information eller umgänge. De skulle grovt kunna indelas i organisatoriska och mentala nätverk. Organisatoriska nätverk byggs upp genom sociala och ekonomiska länkar mellan individer och grupper av individer. Mentala nätverk speglar hur information om olika platser lagras i vårt medvetande.

    Under en livscykel knyts vi successivt till olika nätverk. Till familje- och släktband adderas nya relationer via daghem, skola och grannar. Inträdet på arbetsmarknaden vidgar nätverken liksom föreningsliv, hobbyverksamhet med mera. Familjebildning genom giftermål eller samboförhållanden knyter samman skilda nätverk i en komplicerad väv av nya relationer.

    Mentala nätverk börjar i likhet med sociala nätverk att byggas mycket tidigt i livet genom stimuli från familj, grannar, media och skola. Det mentala rummet vidgas mer eller mindre kontinuerligt livet ut. Nätverk byggs och underhålls genom möten mellan människor. Fysiska möten förutsätter förflyttningar. Resor utgör med andra ord grunden för tillkomsten och underhållet av nätverk.

    I det moderna samhället har möjligheterna att förflytta sig ökat dramatiskt. Det har lett till att våra nätverk vidgats geografiskt till den grad att man ibland talar om "den globala byn". Informationstekniken har också öppnat nya möjligheter att bygga nätverk mellan individer som inte känner varandra och än mindre har träffats personligen. Denna cyberrymd blir en ny arena för skapandet av mänskliga nätverk. Naturligtvis får detta även konsekvenser för våra mentala kartor och för vårt resande. Att finnas med i många människors organisatoriska och mentala nätverk skapar förutsättningar för platser att utvecklas till destinationer för resande.

    Resor kan vara lägesbundna till sin karaktär i så måtto att resmålet inte är valfritt utan på förhand bestämt av syftet/ärendet. Många av dessa resor har karaktären av nätverksresor. Andra resor är tidsbundna genom almanackans utformning av större högtider och helger eller genom personliga låsningar i tiden. Vissa resor bestäms av andra än resenären själv där den egna valfriheten saknas. Andra resor är påtvungna genom yttre omständigheter. Frihetsgraden varierar på olika sätt mellan skilda restyper.

    Mycket grovt kanske man kan säga att en plats blir ett resmål genom att den har en eller flera attraktioner som resenärer uppfattar som önskvärda att stifta bekantskap med, eller att den ingår i resenärernas sociala eller ekonomiska nätverk. En förutsättning för att en resa skall komma till stånd är naturligtvis att platsen är tillgänglig för resenären. Sammantaget är hög attraktion, starka nätverk och god tillgänglighet viktiga egenskaper hos en framgångsrik destination.

  • 18. Sahlberg, Bengt
    Möten, människor & marknader: om turism och resande2001Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    ETOURs forskare Bengt Sahlberg ger nya perspektiv på svensk turism. Utifrån ett unikt och omfattandematerial kastar boken nytt ljus över turismens drivkrafter, barriärer och effekter.

    Frågor som behandlas i boken är till exempel: Håller den svenska turistkartan på att ritas om? Hur har det gått för Sverige i den internationella konkurrensen? Vilka upplevelser söker turisterna i framtiden? Vissa platser och regioner spelar en större roll som mötesarenor än andra.

    I boken presenteras vilka turistdestinationer som är Sveriges mest framgångsrika och vilka svenska och utländska resmål som står högst på svenskarnas önskelista.

    I boken redovisas också prognoser över den framtida utvecklingen för destinationer liksom förslag till hur svensk turism kan bli mer konkurrenskraftig i framtiden. Boken är avsedd för såväl olika turismutbildningar i landet som för rese- och turistindustrin samt för en intresserad allmänhet.

  • 19. Sahlberg, Bengt
    På resande fot: 23 forskare skriver om turism och upplevelser2001Collection (editor) (Other academic)
    Abstract [sv]

    Skälen till att vi reser är säkert lika många som det finns platser att besöka. Att resa ger oss upplevelser, erfarenheter och roliga minnen, men har också andra, mer djupgående konsekvenser.

    Hur påverkar resande oss som biologiska och sociala varelser, och vad innebär vårt resande för ekonomin och miljön, på kort och lång sikt? hur lång kan vår reslust ta oss - finns det överhuvudtaget några gränser? Förra århundrandet innebar en enorm expansion för turismen. Den är nu en av de snabbast växande näringarna inom världsekonomin. I och med IT-revolutionen har vi också fått ett nytt, rumslöst resande där vi interaktivt kan ge oss ut i världen, mötas och kommunicera.

    I denna unika bok tar för första gången en grupp framstående forskare inom olika discipliner ett tvärvetenskapligt grepp om fenomenet turism. Utifrån sina olika forskningsfält och personliga infallsvinklar bjuder de på en spännande och tankeväckande färd genom turismens historia med sikte på framtiden.

  • 20. Sahlberg, Bengt
    Rötter, riter & roller : turism och resande i upplevelsesamhället2004Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vad är det egentligen som styr vårt resande? Vad är kollektivt och vad är individuellt? Utgör våra gemensamma rötter och riter ramar för resandet och blir därför resandet förhållandevis likartat? Skapar våra roller betydande individuella skillnader i resandets struktur över tiden men också mellan individer inom samma samhällssystem?

    Det är dessa angelägna frågor som turismprofessor Bengt Sahlberg söker svar på i sin bok Rötter, Riter & Roller. Och han gör det på ett helt unikt sätt. Han jämför nämligen en individs totala resande med en hel befolknings resande.- Alla människor förflyttar sig i större eller mindre omfattning. Bilden av resandet är mångfacetterad och komplex men i botten kan man ana en stabil, förutsägbar struktur. Våra geografiska rötter och kollektiva riter bildar en historisk väv som sträcker sig långt bak i tiden och långt in i framtiden. Väven innehåller starka sociala och ekonomiska nätverk men även mentala kartor som styr våra värderingar av platsers attraktivitet. Vi lever både i ett fysiskt och emotionellt landskap, menar Bengt Sahlberg.

    Samtidigt som de fysiska avstånden krymper växer den emotionella dimensionen i landskapet. Och det emotionella består i mångt och mycket av känslor kopplade till vår identitet, som i sin tur representerar en symbios mellan våra rötter, riter och roller. Sett i detta perspektiv kan man förvänta sig att de som önskar attrahera besökare i framtiden blir allt skickligare på "identitetsmarknadsföring", det vill säga teknik för marknadsbearbetning där olika kundkategoriers identitet identifieras och förstärks genom såväl budskapet som produkterbjudandet.Bengt Sahlberg menar också i sin bok att det som främst skiljer gårdagen från nutiden och morgondagen är att mycket av det som tidigare upplevdes gratis och på hemmaplan nu och i framtiden alltmer konsumeras kommersiellt och på bortaplan.

    Resandet i ett upplevelsebaserat och globaliserat samhälle kan ses som avgörande för såväl individers som platsers utveckling liksom för samhällsutvecklingen i stort, menar han. Därför bör å ena sidan ett närmare forskarsamarbete skapas och å andra sidan en intensivare dialog mellan forskare och näringslivet eftersträvas för att fördjupa förståelsen för resandets grundläggande logik.

    När vetenskap och vardag fungerar som kommunicerande kärl förstärks förutsättningarna för framgångsrik kunskapsutveckling och problemlösning.

  • 21.
    Sillanpää, Pia
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Social Sciences.
    Hur uppstår bilden av ett resmål?: Om brittiska sportfiskare och -jägare i Jämtland och Tröndelag mellan åren 1830 och 1914.2002Report (Other academic)
    Abstract [sv]

     

    Var och en av oss är någon gång i livet turister. Oberoende om vi någonsin har besökt en viss geografisk plats eller inte, vare sig denna plats är en specifik turistattraktion eller en stad, ett land eller en hel kontinent, har vi en bild av denna i våra medvetanden, och vissa platser tilltalar oss mer än andra. Mer sällan reflekterar vi dock över varför det är så.

    Hur uppstår egentligen en bild av geografiska platser i våra medvetanden? Varför utvecklas vissa platser till populära besöksmål, och varför tenderar olika besöksmåls popularitet att förändras över tid? Författaren av denna rapport, Pia Sillanpää, doktor i engelska språket och litteraturen har fascinerats av ett alldeles speciellt resandefenomen från mer än hundra år tillbaka i tiden, med hjälp av vilket hon har försökt hitta svar på dessa frågor. Det handlar om hur Jämtland och Tröndelag blev ett mycket populärt resmål för brittiska fiskare och jägare under perioden 1830-1914.Under sin tid som projektledare inom ETOURs programområde Kultur och kulturmiljöer har hennes forskning utmynnat i en doktorsavhandling med titeln The Scandinavian Sporting Tour: A Case Study in Geographical Imagology. Detta är en populärvetenskaplig sammanfattning av forskningsresultaten.

1 - 21 of 21
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf