miun.sePublications
Change search
Refine search result
1 - 34 of 34
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Bodén, Bo
    et al.
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Social Sciences.
    Ankre, Rosemarie
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Social Sciences.
    Turism i skärgården2005In: Målkonflikter mellan natur, kultur och turism, Östersund: European Tourism Research Institute (ETOUR) , 2005, , p. 72p. 43-49Chapter in book (Other academic)
  • 2.
    Bodén, Bo
    et al.
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Social Sciences.
    Grängsjö, Per
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Social Sciences.
    Pettersson, Robert
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Social Sciences.
    Svensson, Bo
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Social Sciences.
    Kunskapsdriven turismutveckling i Västernorrland: Rapport från en förstudie2006Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den här rapporten redovisar en förstudie som Turismforskningsinstitutet ETOUR utfört på uppdrag av Länsstyrelsen i Västernorrland. Förstudien syftar till att utreda den regionala turismorganisationen i Västernorrlands län, samt analysera tre på förhand utpekade destinationer; Sundsvall med Timrå, Höga Kusten samt en inlandsdestination. I rapporten pekas även på möjliga vägar för fortsatt kunskapsdriven turismutveckling i Västernorrland. Ser vi till de utpekade destinationerna är det idag Sundsvall som förefaller mest kommersiellt driven med flera relativt tunga kommersiella aktörer inblandade i strategiarbetet. Viss otydlighet finns kring destinationens avgränsning, med Timrå och kustområdena som något perifera i den mobilisering som skett kring konferens- och shoppingturism. Vad gäller destinationsorganisation förefaller ett av privat logik dominerat destinationsbolag ligga närmast till hands. På Höga Kusten är bilden något mer sammansatt men grunden för en organisation driven med privat logik finns genom Entré Höga Kusten. Avgränsningen är något otydligt i fråga om hur mycket inland destinationen omfattar och hur det förhåller sig med Härnösands kommun, vid sidan av de dominerande kommunerna Örnsköldsvik och Kramfors. Höga Kusten världsarvsområde ligger helt inom dessa kommuner. Här finns också statligt engagemang genom Naturvårdsverket och Länsstyrelsen i Västernorrlands län. Om det är privat mobilisering kring turism som åsyftas förefaller dock Entré Höga Kusten med sina 110 medlemmar vara den naturliga organisatoriska basen. I Inlandet, som i denna studie främst behandlar Sollefteå kommun, är organiseringen svag. Ett fåtal privata aktörer mobiliserar krafterna och efterlyser samtidigt ett tydliggörande av kommunens hållning i turismfrågorna. Destinationens avgränsningar är otydliga då kopplingarna till andra delar än Sollefteå kommun är oklara och länkarna till aktörer utanför Ångermanälvens dalgång är svaga. Det är önskvärt med ett tydliggörande av destinationens geografi samt vilka aktörer som räknas och inte. I rapportens sista kapitel finns en diskussion om fortsatt kunskapsuppbyggnad knutet till turismutvecklingsarbetet i Västernorrlands län och dess destinationer. Det är uppenbart att de olika destinationerna skiljer sig åt och då mycket väl kan göra det avseende kunskapsbehov, medan de i andra avseenden kan förmodas ha liknande behov. Detta avsnitt kan ses som en första reflektion utifrån det nu genomförda pilotprojektet. Fortsatt dialog i dessa frågor följer för att kunna konkretiseras i ett eventuellt fortsatt samarbete under hösten 2006.

  • 3.
    Flagestad, Arvid
    et al.
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Social Sciences.
    Svensk, Göran
    ETOUR.
    Nordin, Sara
    ETOUR.
    Lexhagen, Maria
    ETOUR.
    Vintersportorten - året runt2004Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Nästan alla vintersportorter runtom i världen är upptagna av frågan om hur man skall förlänga säsongerna och kanske i synnerhet hur man skall få barmarkssäsongen till att bidra till att ge avkastning på de stora investeringar som görs för vinterturismen. Säsongsvariationer är en grundproblematik i turistnäringen. En kort säsong gör det svårt för företagarna att få lönsamhet i verksamheten, personalen blir svår att behålla från år till år och den sociala strukturen på orten blir instabil. Först under senare år har forskningen i någon mån börjat se på säsongsproblematiken även på vintersportorter. De intervjuer som inom ramen för detta projekt har utförts i Canada, USA, Schweiz, Österrike, Italien och Norge vittnar om hur komplex säsongsproblematiken är på vintersportorten. Ett fåtal orter har lyckats bra med säsongsförlängning och åretruntturism, men de allra flesta har svårt att lösa problemet. Vissa orter ser sig helt och hållet som vinterdestinationer och stänger helt enkelt på sommaren. ETOUR ser studien "Vintersportorter - året runt" som en förstudie inför en mer omfattande insats inom innovationsforskning. En insats som syftar till att underlätta utvecklingen av barmarksturismen på vintersportorterna i de svenska fjällen. ETOUR avrapporterar detta projekt i två rapporter. Denna rapport, Del 1, är utformad på ett sätt som riktar sig mer till turistnäringen och vintersportorterna. Del 2 kommer att ha en mer akademisk prägel. Här dras inga generella slutsatser kring hur svenska vintersportorter bör förhålla sig till de framgångsfaktorer, för att utveckla barkmarksturism, som kommer fram i fallstudierna. Framgångsfaktorerna är i stället tänkta att ligga som underlag för diskussioner kring vilken strategi som bör tillämpas på olika destinationer. Alla vintersportorterna har olika förutsättningar för att utveckla barmarksturism och därför måste framgångsfaktorerna sättas i relation till varje enskild destinations specifika möjligheter.

  • 4.
    Fredman, Peter
    et al.
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Social Sciences.
    Hansson, Anna
    Besökare i Tyresta nationalpark.2003Report (Other academic)
  • 5.
    Grängsjö, Per
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Social Sciences.
    Turistbyråernas framtid2003Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rese- och turistnäringen i Sverige är under ständig utveckling, vi reser mer än tidigare, Internet ger oss snabb information och vi kan boka biljetter hemma vid datorn.

    En central roll i rese- och turistnäringen är turistbyråerna med deras verksamhet. Från att ha varit ett rent informationskontor har turistbyråerna utvecklats och idag går det att boka sitt hotellrum via turistbyrån och köpa en souvenir med sig hem. Att ha en turistbyrå som levererar uppdaterad kunskap om utbudet på en ort är naturligtvis förknippat med kostnader. Kommuner tvingas idag ofta att spara på olika verksamheter för att klara sin budget.

    Frågan hur turistbyråernas framtid ser ut är därför en aktuell fråga på många håll runt om i landet. Denna rapport vill bidra med åsikter om framtiden för turistbyråerna från människor i rese- och turismbranschen.

    Föreningen Turism i Sverige, FörTur, gav Europeiska turismforskningsinstitutet i Östersund (ETOUR) uppdraget att undersöka vad människor i den egna branschen tror om framtiden för turistbyråerna. Undersökningen genomfördes genom dokumentstudier och telefonintervjuer med 15 utvalda personer. Resultaten har sedan sammanställts i föreliggande rapport.

  • 6. Holmberg, Jemina
    Turism, terrorism och säkerhet2002Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna studie har främst studerat risker med politiska kopplingar och analyserat dess effekter på den enskilda turisten men även på turistindustrin som helhet. Tyngdpunkten har, i enlighet med den nu rådande tidsandan, legat på fenomenet terrorism, dess konsekvenser och hur man bäst kan hantera eventuella krissituationer orsakade av terrorism. Övriga risker med politiska kopplingar som påverkar turismen förutom terrorism som tas upp i studien inkluderar krig, inbördeskrig, upplopp, statskupper, och så vidare.

     

    I studien analyseras dessutom Sveriges roll i detta sammanhang. Finns det några riskfaktorer för utländska turister i Sverige och hur ska vi i sådana fall hantera det? Borde Sverige bli bättre på att marknadsföra sig som ett säkert turistmål? Detta är några exempel på aktuella frågeställningar som studerats närmare.

  • 7. Holmberg, Jemina
    et al.
    Sahlberg, Bengt
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Social Sciences.
    Svensk Camping - nutid och framtid2002Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna studie genomfördes på uppdrag av SCR (Sveriges Campingvärdars Riksorganisation) och är ett typiskt exempel på den uppdragsforskning som analys- och statistikenheten bedriver.

     

    Målsättningen är att genom studier av svensk campings hittillsvarande utveckling skapa ett underlagsmaterial för en bedömning av campingens framtida utveckling i Sverige. Ett sådant underlag kan ge campingbranschen bättre förutsättningar att bedöma behovet av framtida marknadsföring och produktutveckling.

     

    Studien fokuserar dels på hur socioekonomiska och demografiska parametrar som t ex ålder, boendeform och inkomstnivå påverkar konsumenternas campingbenägenhet och dels på hur olika omvärldsfaktorer som t ex bensinpris, växelkurser och väder påverkar campingen. Den söker även svar på en frågeställning om camparens möjlighet och vilja till att hyra en husvagn eller husbil istället för att köpa en.

     

    Förutom en rapport i utredningsserien resulterade projektet i en populärvetenskaplig skrift.

  • 8.
    Holmström, Andreas
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Social Sciences.
    Svenskarnas turistresor med buss2004Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Svenskarna genomförde 60 miljoner turistresor* med buss inom Sverige och till utlandet mellan 1993 och 2003. Detta utgör cirka sju procent av det totala antalet turistresor som svenskarna gjorde under perioden.

     

    Det framgår av en analys från forskningsinstitutet ETOUR, som bygger på statistik från Rese- och Turistdatabasen (TDB) där 2000 svenskar har intervjuats varje månad. Sammanlagt ingår alltså 240.000 svenskar i undersökningen.

     

    Turistresandet med buss omfattar abonnerad och reguljär trafik. De två kategorierna hade ungefär lika stor omfattning under 10-årsperioden. Av analysen framgår tydligt att de abonnerade resorna har minskat under perioden och att reguljära resor visar en positiv trend.

     

    Bussens andel av svenskarnas totala turistresande, nära sju procent, kan jämföras med bil som utgör cirka 70 procent av allt turistresande. Flyget och tåget har ungefär lika stor andel, cirka 10 procent.

     

    Det vanligaste syftet med bussresorna är, precis som för andra färdmedel, att besöka släkt och vänner. Dessa bussresor skedde nästan uteslutande med reguljär trafik. När det gäller skolresor har bussen en stark position. Mer än hälften av landets skolresor görs med buss.

     

    Hela elva miljoner bussresor gick till Stockholm med länet Västra Götland på andra plats med drygt åtta miljoner. Syftet med många av resorna till Stockholm är att besöka något evenemanang.

     

    Hur ser då de typiska bussresenärerna ut? Något oväntat är det åldersgruppen 15-29 år som gjort de flesta turistresor med buss under perioden. En förklaring är att landets studeranden väljer buss i stor utsträckning när de gör sina turistresor. Gruppen 15-29 år har gjort mer än dubbelt fler bussresor än pensionärsgruppen 60-74 år.

     

    Det land som hade besök av flest bussresenärer från Sverige under perioden var Danmark med Tyskland på andra plats.

     

    * Med turistresor avses övernattningsresor samt dagsresor längre än tio 10 mil enkel väg. Både tjänste- och privatresor ingår.

     

     

  • 9.
    Hörnsten, Lisa
    et al.
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Social Sciences.
    Fredman, Peter
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Social Sciences.
    Besök och besökare i Fulufjället 2001: En studie av turismen före nationalparksbildning2002Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I denna utredning presenteras resultaten från den första av två ETOUR-undersökningar om besökarna i Fulufjällets nationalpark i nordvästra Dalarna. Utredningen ger en mycket detaljerad bild av de ungefär 38.000 besökarna i området under 2001.

     

    Det var i augusti 2002 som Fulufjällets nationalpark i nordvästra Dalarna invigdes. Det är för att få veta hur den utnämningen påverkat turismen i området som ETOUR, i samarbete med Naturvårdsverket, har genomfört två undersökningar om besökarna i området. En före och en efter invigningen.

     

    Resultaten från den första undersökningen 2001 finns presenterade i den här publikationen "Besök och besökare i Fulufjället 2001"och visar bland annat att fyra av tio besökare kommer från utlandet. Flest är tyskarna som utgör en fjärdedel av alla besökare.

     

    - Störst attraktionskraft har Njupeskärs vattenfall som besöks av mer än 90 procent av de som kommer till området.

    - En stor majoritet valde att besöka Fulufjället för att få uppleva vacker och orörd natur.

    - Samtliga besökare gav positiva omdömen om besöket. Fyra av fem ansåg att det var helt perfekt.

     

    Syftet med undersökningarna är också att ge bra underlag för ett fortsatt skötselplanearbete. Skötselplanen har delat in området i fyra zoner; zonerna 1-3 ger möjligheter till avskildhet och zon 4 är lättillgänglig och har hög servicegrad. ETOURs undersökning visar att besökarna överlag är mycket nöjda med denna indirekta styrning.

     

    - Av samtliga besökare vistades drygt hälften i enbart zon 4, där Njupeskärs vattenfall och servering ligger. De uppskattade att området var familjevänligt.

    - 40 procent vistades i både zon 4 och zonerna 1-3.

    - Fem procent vistades i enbart zon 3. Dessa besökare uppgav att de haft starka upplevelser av stillhet och avskildhet.

     

    Undersökningen visade också att varje besökare i genomsnitt spenderade 300 kronor på mat, boende och souvenirer. Inställningen till parkeringsavgift var i stor utsträckning negativ.

  • 10.
    Hörnsten-Friberg, Lisa
    ETOUR.
    Naturturismen i Värmland2004Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med undersökningen som redovisas i denna rapport har varit dels att beskriva de företag som arbetar med naturturism i Värmland, dels att skapa förståelse för hur just de som äger mark arbetar med naturturism, samt testa om verksamheten påverkas av om företagaren äger marken som de bedriver sin verksamhet på eller ej. Den här undersökningen visar att naturturismen har en stor potential, om de många företagarna med lågt utvecklade produkter skulle utveckla dem så att de gav högre lönsamhet. Resultaten i undersökningen tyder på att det i princip krävs av företagaren att äga mark för att arbeta med jaktturism. Markägarens bakgrund påverkar sannolikheten att ha inkomster från naturturism. De som arbetar med skogsturism kan, jämfört med övriga markägare, beskrivas som relativt välutbildade, som kanske inte har tid eller har intresse att själv bruka sin mark och som därför utnyttjar jakten som en inkomstkälla, eller som genom utbildningen/yrkeserfarenheterna är mer medvetna om inkomstmöjligheterna med jaktarrenden. För de flesta markägarna härrör inkomsterna från jaktarrenden på helårsbasis eller längre, vilket kan beskrivas som en outvecklad form av turismprodukt. För de som arbetar med de mer utvecklade produkterna korta upplåtelsetider, såsom dygns- eller veckotillstånd, är inkomsterna högre, liksom för de där marken inte ingår i ett viltvårdsområde. Att det oftare är relativt de stora markägarna som "tar steget" och arbetar med turism tyder på att stora ägor av markägarna uppfattas som en tillgång/förutsättning för naturturism. Resultaten i undersökningen visar att det inte krävs att äga mark för att vara framgångsrik som naturturismföretagare. Både bland företag som äger mark och de som inte gör det finns framgångsrika företag. De flesta av företagen med relativt stora intäkter, över 200 000 kronor per år, arbetar med aktiviteter, vilket inte förutsätter att företagaren äger marken. När man jämför de som äger mark och de som inte gör det tonar en bild fram där turismföretagare som inte äger mark drivs av att förverkliga en idé. Majoriteten erbjuder produkter som innebär samverkan med andra, men uppfattar konkurrens som en sporre. Markägare som turismföretagare är däremot något av ensamvargar som vill vara oberoende och som inte alls sporras av konkurrens.

  • 11.
    Johansson, Magnus
    et al.
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Social Sciences.
    Holmström, Andreas
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Social Sciences.
    Junkka, Fredrik
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Social Sciences.
    Hur användbar är svensk turiststatistik: En studie över rese- och gästnattsstatistik 1990-20032005Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det som utmärker turistnäringen från andra delar av näringslivet är att individers

    geografiska rörlighet utgör grunden för marknadens funktionssätt. Konsumenten

    rör sig för att konsumera varor och tjänster till skillnad från andra sektorer där

    varorna och tjänsterna i stor utsträckning rör sig till konsumenten. En turist är per

    definition en individ som rör sig utanför sin normala omgivning. Uppgifter om

    resor och gästnätter blir därmed mycket viktiga för att kunna studera turism. Men

    vad finns det egentligen för information om resor och gästnätter? Finns det ett

    tillräckligt bra underlag för att studera turism?

    I följande rapport har källor med uppgifter om resor och gästnätter sammanställts

    och granskats. Dessa källor kan sägas tillhöra två olika kategorier beroende på hur

    uppgifterna samlas in. Information kan samlas in dels från de producenter som

    erbjuder denna typ av tjänster och dels från de individer som konsumerat en

    gästnatt eller en resa. I rapporten studeras endast resor som kan relateras till

    turism, det vill säga i grova drag utlandsresor, längre inhemska resor samt resor

    som inkluderar en övernattning.

  • 12. Johansson, Mikaela
    et al.
    Palmgren, Linnéa
    Wall Reinius, Sandra
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Social Sciences.
    Världsarv och turismutveckling2005In: Målkonflikter mellan natur, kultur och turism i hållbart utvecklingsarbete / [ed] Pettersson & Svensson, Östersund: European Tourism Research Institute (ETOUR) , 2005, , p. 71p. 35-42Chapter in book (Other academic)
  • 13. Jämting, Hanna
    et al.
    Nilsson, Mikael
    Pettersson, Robert
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Social Sciences.
    Wall Reinius, Sandra
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Social Sciences.
    Biosfärområden i Sverige: Torneträsk biosfärområde och Kristianstads Vattenrike2005In: Målkonflikter mellan natur, kultur och turism i hållbart utvecklingsarbete / [ed] Pettersson & Svensson, Östersund: European Tourism Research Institute (ETOUR) , 2005, , p. 71p. 57-61Chapter in book (Other academic)
  • 14.
    Lagerkvist, Sandra
    et al.
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Social Sciences.
    Danielsson, Magnus
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Social Sciences.
    Säll, Bo
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Social Sciences.
    Miljöarbete i svensk turistnäring: En uppdaterad sammanställning framtagen av ETOUR på uppdrag av Turistdelegationen2003Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna sammanställning är att ge en översikt av miljöarbetet i den svenska turistnäringen. Genom att belysa de system som finns för miljöcertifiering/märkning av turistföretag och destinationer i Sverige och även visa på andra initiativ till miljöanpassning skapas en bild av hur arbetet med miljöfrågor ser ut och vilka initiativ som tas.

    Utöver dessa system har ett antal utländska system samt system under utveckling tagits med för att belysa andra tillvägagångssätt. Arbetet belyser även svensk forskning inom området turism och miljö.

    Information har inhämtats genom personliga intervjuer med representanter från de olika miljöanpassningssystemen, litteratur och via Internet.

  • 15.
    Lexhagen, Maria
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Social Sciences.
    Internet på svenska hotell: En kartläggning2001Report (Other academic)
  • 16.
    Lexhagen, Maria
    et al.
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Social Sciences.
    Grevby, Anders
    IT användning i turistnäringen: En kartläggning av små och medelstora företag1999Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Föreliggande utredning initierades och genomfördes av ETOUR (European Tourism Research Institute) i samarbete med RTS (Svenska Rese- och Turistindustrins Samarbetsorganisation) och dess IT-kommitté. På dessa parters uppdrag har Anders Grevby (Grevby & Galstad HMC AB) genomfört följande delmoment: en förstudie/inventering - med syfte att ge en övergripande uppfattning om hur utvecklingen inom informationsteknologin såg ut vid tidpunkten för utredningens genomförande. Därefter genomfördes en intervjuundersökning 1998 bland 799 små- och medelstora turistföretag. Syftet med intervjuundersökningen var att kartlägga hur IT utnyttjas inom turistnäringen samt påvisa problem och behov. Dessutom ingår en jämförande studie med 187 företag inom kategorin mat och logi där aktuellt material jämförs med en tidigare genomförd undersökning från 1996.

     

    Utredningens resultat visar bland annat att upp emot 100-talet olika bokningssystem är i bruk. Befintliga boknings- och försäljningssystem får betyget godkänt av de flest respondenterna med avseende på användarvänlighet, funktioner i systemet och stabilitet (driftsäkerhet). Överlag är också de flesta respondenterna nöjda med leverantörerna av dessa system.

     

    Av alla respondenter använder cirka hälften fortfarande manuella rutiner för front-, mid- och back office och det är, om man jämför med antalet anställda, de mindre företagen som fortfarande har manuella rutiner. Dock visar den genomsnittliga omsättningen för dessa företag en något högre siffra än förväntat - 17,4 msek/år. Den vanligaste typen av program som används är fortfarande ordbehandlingsprogram även om också kalkylprogram används av ca 70% av respondenterna.

     

    Hela 77% av respondenterna har tillgång till Internet men endast en liten andel har en egen webbserver. Tillgång till Internet är vanligast inom kategorin resebyrå/researrangör. Internet tycks också ha blivit ett viktigt informationsverktyg för företagen då 25% uppger att man dagligen söker verksamhetsrelaterad information via Internet.

     

    De viktigaste tjänsterna på Internet är banktjänster och kreditupplysning men fortfarande används dock Internet i väldigt liten utsträckning för företagets rutiner. Cirka 75% uppger att man inte sköter någon av företagets rutiner via Internet. Cirka hälften av respondenterna tar emot bokningar via Internet men endast kategorin mat och logi visar på en majoritet av företag som tar emot bokningar via Internet. I praktiken är bokningar via Internet i stor utsträckning bokningar via e-post och inte via ett bokningssystem som är kopplat till en Internetserver. Även om totala antalet bokningar via Internet fortfarande visar på blygsamma volymer är ökningstakten för dessa bokningar hög och var mellan 1997 och 1998 160%.

     

    Inom de närmaste 1-2 åren är uppskattningen att turistindustrin kommer att investera drygt 1 miljard kronor i nya system främst för front- och backoffice, Internetservrar, telefonväxlar, kommunikationslösningar samt kreditkortshanteringssystem. Ökningen av antalet arbetsplatser/terminaler väntas inom samma period bli runt 16% i genomsnitt. Dock visar jämförelsen mellan 1996 och 1998 för kategorin mat och logi att respondenterna ofta underskattar behovet av investeringar i nya arbetsplatser/terminaler och utfallet blev i verkligheten nästan 10% mer.

     

     

  • 17.
    Nordin, Sara
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Social Sciences.
    Tourism clustering & innovation: Paths to economic growth & development2003Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det talas allt oftare om kluster och innovationer och dess betydelse för en ökad konkurrenskraft för det enskilda företaget, men också för regional och nationell utveckling. Men vad kan kluster innebära i turismsammanhang och hur kan angreppssättet leda till en ökad utveckling av näringen? Traditionellt har de flesta studier på området starkt fokus på tillverkande industri, medan tjänstesektorn ofta har hamnat i skymundan.

     

    I denna rapport om kluster och innovationer ställer vi turismen i centrum.

     

    Rapporten består av tre delar. I den första introduceras teorier kring kluster och innovationer, som sedan kopplas till turismen för att visa på dess specifika karaktär och förutsättningar. Den andra delen erbjuder en internationell utblick, där klusterutveckling i tre regioner runt om i världen studeras, för att visa på vad vi kan lära oss av andras erfarenheter. Den tredje och sista delen är en fallstudie av Åre och Funäsdalsfjällen. Dessa destinationer analyseras utifrån ett klusterperspektiv bl a med hjälp av intervjuer av turistföretagare i områdena.

  • 18.
    Nordin, Sara
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Social Sciences.
    Tourism of Tomorrow: Travel Trends and Forces of Change2005Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Vilka faktorer och drivkrafter påverkar framtidens turism och resande? Det är den övergripande frågan som Sara Nordin, analytiker vid ETOUR, söker svar på i en ny rapport - "Tourism of Tomorrow - Travel Trends & Forces of Change". Kunskap och information om de omvärldsfaktorer som påverkar turismens utveckling har fått en allt mer central betydelse. Turismsystemet är på många sätt ett öppet system som påverkas av händelser och drivkrafter som tar form i omvärlden. I rapporten presenteras en modell som pekar ut några av de centrala faktorer som förutspås komma att ha stor betydelse för framtidens turism och resande. Modellen har tagits fram i samarbete med ett 20-tal svenska experter inom turism och framtidsstudier. I rapporten förs också på ett övergripande plan ett resonemang kring hur dessa drivkrafter mer konkret kan komma att påverka såväl resenären som utbudet på marknaden. Tyngdpunkten läggs vid de sociala faktorernas betydelse för resandet i framtiden, såsom t ex livsstil, åldersstrukturen och värderingar, men även teknologiska, ekonomiska, ekologiska och politiska drivkrafter beskrivs i korthet.

  • 19.
    Nordin, Sara
    et al.
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Social Sciences.
    Sahlberg, Bengt
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Social Sciences.
    Holmström, Andreas
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Social Sciences.
    Våra populäraste turistregioner: En studie om svenskarnas resande i Sverige2003Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Att världen blivit mindre avspeglar sig inte minst i våra resvanor. Det innebär också en ökad konkurrens destinationer och länder emellan. Därför har det blivit än viktigare för resmål att stärka sin attraktions- och konkurrenskraft. Varför växer vissa besöksmål medan andra går tillbaka? En förklaring till detta kan vi hitta i motiven bakom resorna. Med en ökad förståelse för resandets drivkrafter och barriärer har destinationer och regioner som vill stärka sin position på framtidens turistkarta en större möjlighet att nå framgång.

    I ETOURs rapport Våra populäraste turistregioner – en studie om svenskarnas resande i Sverige ges en bild av svenskarnas resande från 1990 till 2002. I analysen studeras vilka regioner som attraherar flest besökare och vilka motiv som ligger bakom resorna. En kortfattad beskrivning ges av resenärerna utifrån ålder och kön.

     

    Rapporten ger även en bild av utvecklingen över tiden genom att studera förändringar i regionernas attraktionskraft under de senaste tolv åren. Våra populäraste turistregioner ger en bild av såväl totalresandet sammantaget som uppdelat på privat- och tjänsteresande. Materialet redovisas vidare på helår samt på sommar- och vintersäsong. Beskrivningen baseras på antal övernattningsresor till respektive region i absoluta tal och relaterat till den besökta regionens folkmängd (per capita). Indelningen av Sverige följer den s k arbetsmarknadsregionindelningen med totalt 70 A-regioner.

  • 20.
    Norgren, Carina
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Social Sciences.
    Må Bra-anläggningar i Sverige: En kartläggning på uppdrag av Sveriges Rese- och Turistråd2003Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    ETOURs utredning om Må Bra-anläggningar i Sverige visar på stora skillnader i anläggningarnas storlek och utbud. De riktigt stora anläggningarna vänder sig till en nationell kundbas. Dessa anläggningar har ofta bassänger, bastuanläggningar och egna gym. De har ett brett utbud av aktiviteter och behandlingar för kropp och själ.

    Dessa anläggningar har som regel samtliga fyra av Turistrådets definierade hörnstenar. De mindre anläggningarna har av naturliga skäl ett mer begränsat utbud. Dessa anläggningar har färre anställda och färre aktiviteter med tre eller fyra av hörnstenarna. De mindre anläggningarna arbetar ofta i samverkan med det lokala utbud som finns på respektive ort. En mindre anläggning har t ex inte en anställd fotterapeut utan hyr in en sådan vid behov.

    En Må Bra-anläggning kan se olika ut beroende av vilket utbud man erbjuder. Några av anläggningarna har valt att nischa sig mot olika produkter, men det är vanligare att man erbjuder ett brett utbud av produkter. Må Bra-anläggningar kan grupperas på olika sätt. Ett sätt att dela in är efter anläggningarnas karaktär, här finns t ex hotell med SPA, hälsohem, retreat, herrgårdar, bo på lantgård samt fjällanläggningar med SPA.

    Ett annat sätt att dela in är efter utbudet av aktiviteter, t ex fiskeanläggningar, jaktanläggningar samt anläggningar med andlig inriktning.

    Kartläggningen visar också att de som arbetar med Må Bra-produkter är väldigt trendmedvetna. De vet vad som "gäller" just nu och ser då till att de har med en viss produkt i sitt utbud.

    Många av anläggningarna har konkreta utvecklingsplaner där de planerar både för investeringar i anläggningarna och att anställa fler människor. De har även planer på utveckling av nya och befintliga produkter. Utvecklingsplanerna visar att Må Bra-området är under tillväxt. Antalet anläggningar och produkter kan förväntas att öka det kommande året. Flertalet av de som driver Må Bra-anläggningar har en stark framtidstro och bedömer att efterfrågan på deras produkter kommer öka den närmaste tiden.

  • 21.
    Norgren, Carina
    et al.
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Social Sciences.
    Holmberg, Jemina
    Sahlberg, Bengt
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Social Sciences.
    Svenskarnas val av färdmedel vid resor i Sverige 1990-20012002Report (Other academic)
  • 22.
    Pettersson, Robert
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Social Sciences.
    Turismutbildningar i Europa: några europeiska jämförelser inför en utbildningskonferens2004Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Denna studie gjordes på uppdrag av Turistdelegationen inför en konferens om turismutbildningar i Stockholm den 22 april 2004. Studien syftar till att belysa turismutbildningar i några Europeiska länder. I rapporten beskrivs och exemplifieras svenska turismutbildningar i relation till turismutbildningar i Finland, Tyskland och Irland. Efter en sammanställning från respektive land diskuteras kompetens- och ut bildnings behovet i den svenska turistnäringen utifrån dagens situation och de tidigare undersökningar som gjorts, bland annat de som Turistdelegationen genomfört 1997 och 2001. Rapporten avslutas med några sammanfattande slutsatser och en lista med referenslitteratur.

  • 23.
    Pettersson, Robert
    et al.
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Social Sciences.
    Jonsson, Anna
    Effekter av en regional filmproduktion: Slutrapport2006Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Föreliggande rapport belyser effekterna av regionalt producerad film med utgångspunkt från

    en föreslagen Jämt-Tröndersk filmkommission. Filmproduktionen har under de senaste

    årtiondena allt mer regionaliserats, en utveckling som inte varit Sverige och Norge

    undantagen. Mot denna bakgrund vill Filmpool Jämtland tillsammans med Tröndelag etablera

    en filmkommission med syfte att marknadsföra den jämt-trönderska regionen som ett

    attraktivt val av inspelningsplats.

    Rapportens syfte är att undersöka effekterna av regionalt producerad film. Detta görs genom

    diskussioner kring regionala filmsamarbeten, film och turism, samhällsekonomiska effekter

    och de turistiska effekterna av en regional filmproduktion. Vad gäller turistisk efterfrågan

    görs jämförande utblickar på Film i Väst och Filmpool Nord. Rapporten är framtagen genom

    tidigare forskning på området och genom nytt intervjumaterial.

    En samhällsekonomisk analys används för att bedöma positiva och negativa effekter och

    beskriva hur dessa gynnar eller drabbar olika individer. Problemet vid en samhällsekonomisk

    bedömning av en regional filmproduktion är att det inte går att förutse filmens mottagande.

    Det kan konstateras att filmproduktionen kan ge relativt stora effekter för regionen. De

    negativa effekterna är begränsade i tid och rum och hit hänförs bland annat buller och

    trängsel. De positiva effekterna märks till största delen i form av ökade intäkter, eventuell

    ökad sysselsättning och turism. Ekonomiska effekter av själva filmen riskerar att hamna

    utanför regionen.

    Det går aldrig att garantera filmturism till ett område. Viktiga utgångspunkter att ta hänsyn till

    om filmen ska ha potential att locka turister till regionen är huruvida filmen är förankrad

    sedan tidigare genom litteraturen och om något i filmens karaktär kan fungera som en ikon

    som fångar tittarens uppmärksamhet. Filmens attraktionskraft är som störst i samband med

    premiären vilket innebär att man redan då bör vara förberedd för eventuell turism.

    I de jämförande exemplen urskiljs olika åsikter huruvida filmen genererar turism. Film i Väst

    visar upp en reserverad hållning medan Filmpool Nord har en mer positiv attityd.

    Filmturismen gynnas sannolikt bäst av ett gemensamt samarbete och ansvarstagande mellan

    filmkommissionen, turistnäringens aktörer och andra relevanta institutioner i samhället.

  • 24.
    Pettersson, Robert
    et al.
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Social Sciences.
    Lindahl, Per
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Social Sciences.
    Intressanta mötesplatser mellan samer och allmänhet: Slutrapport från projektet Ökad kunskap genom turism II2005Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Är Jokkmokk och Åre bra platser för lärande möten mellan samer och allmänhet? Ja, i

    många avseenden kan detta konstateras. Inte minst tack vare de stora evenemang som

    hålls på respektive ort. Under dessa evenemang kommer många besökare och ickesamer

    till området och är där tillgängliga för direkt informationsöverföring rörande

    samer och samisk kultur.

    Utan de mötesplatser som de båda destinationerna tillhandahåller skulle de fl esta av

    dessa besökare ha hänvisats till sekundär information via media och marknadsföring.

    Den forskning som gjorts i anslutning till informationsprojektet och som har redovisats

    i denna rapport visar att bilden i medier och marknadsföring ofta är tillrättalagd

    och mer exotisk än verkligheten. Detta i sin tur riskerar att leda till en direkt felaktig

    syn på samer och samisk kultur. Utveckling av samisk turism handlar mycket om

    gränsdragning. Denna gränsdragning bör samerna styra, men förankring bland, och

    erfarenhetsutbyte med, alla lokala aktörer är viktigt.

    De seminarier som hållits i Jokkmokk respektive Åre hade båda en stor och bred uppslutning

    av såväl samer som icke-samer. Det sades under seminarie-diskussionerna, och

    det tål att upprepas här: att denna breda förankring är en förutsättning för att lyckas med

    en bred informationssatsning. Turistiska evenemang erbjuder stor potential för lärande

    möten mellan samer och allmänhet, men det fi nns några saker man särskilt bör beakta.

    För det första är det viktigt med en god förkunskap och tillfällen till att lyfta de centrala

    frågeställningar som informationsöverföringen bör innehålla. Vad vill besökarna veta?

    Hur sprider man informationen på ett konkret men enkelt sätt? Vem ansvarar för vad?

    Dessa typer av frågeställningar kan förslagsvis lyftas under gemensamma seminarier

    av den typ som ordnats inom projektet och bör ingå som en naturlig del i planeringsarbetet

    inför alla större evenemang i Sameland. De seminarier som hållits inom ramen

    för projektet har båda initierat delvis nya kontakter och i båda fallen har bidrag lämnats

    för ett fortsatt långsiktigt samarbete. Ett exempel på detta är den inbjudan till fortsatt

    diskussion som lämnades av Åre kommun i samband med seminariet i Åre.

    För det andra är det viktigt att klara ut vem som står som ambassadör i mötet med besökarna.

    Erfarenheterna från intervjuer och seminarier inom projektet pekar på vikten av

    att det är samerna själva som äger och kontrollerar frågan om informations-spridningen.

    En bred lokal förankring är dock en förutsättning för att nå ut.

    För det tredje tycks de fl esta vara eniga om att Jokkmokk och Åre är bra platser för

    lärande möten ur fl er aspekter. På dessa orter fi nns året runt, och särskilt under pågående

    evenemang, fl era bra och naturliga mötesplatser som alla bygger mer eller mindre på

    den samiska turismen. Nämnas kan turistbyrå, museum och förstås de olika samiska

    turistentreprenörerna. Dessa miljöer är sådana som besökarna naturligt söker sig till

    för att få information. Med goda förberedelser kan denna potential tas tillvara.

    Vilken information som ska bygga konkreta informationsvägar mellan samer och allmänhet

    måste nog få variera från fall till fall. Helt klart är dock att det behövs material

    för medvetandegörande kring frågorna. Vår förhoppning är att enskilda samtal, seminarier

    och avrapportering av detta projekt kan bidra till näring i det fortsatta arbetet.

  • 25.
    Pettersson, Robert
    et al.
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Social Sciences.
    Lindahl, Per
    Turism - hot eller möjlighet för den samiska kulturen?: slutrapport för projektet "ökad kunskap genom turism"2002Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Publikationen syftar till: - Att synliggöra de möjligheter som finns för att i turismsammanhang sprida kunskap om samer och samisk kultur till allmänheten. - Att belysa medias roll som informationsspridare av samer och samisk kultur till allmänheten. Slutsatser För att den samiska turismen även ska spela en viktig roll som kanal och informationsspridare av samisk kultur krävs ökad uppmärksamhet kring några aspekter: - Förankring i det samiska samhället. Det är viktigt att samerna själva tar initiativ och ansvar för utvecklingen av samisk turism, inte minst för att samerna har kunskapen om samspelet mellan mark, väder, växter, djur och människor i de samiska områdena. - Kombination renskötsel/turism. Ett viktigt led är att hitta lösningar på hur renskötsel och turism kan kombineras ur ett sysselsättningsperspektiv. - Möjlighet för icke renägande samer. Trots att många samer inte längre är renskötare har de i allmänhet stark förankring i den samiska kulturen. - Samverkan mellan småskaliga aktörer. Samverkan har blivit ett nyckelord för att åstadkomma attitydförändring och utvecklingsoptimism i sameområdet. Att samverka och strategiskt sprida kunskap om samisk kultur är angeläget. - Nya arbetstillfällen för kvinnor. Turismen som ett komplement till renskötsel innebär att även kvinnor i större utsträckning kan bidra till nödvändig sysselsättningsökning. - Myter och fördomar. Turistföretag kan göra särskilda insatser för att hindra spridning av felaktigheter, myter och fördomar.

  • 26.
    Pettersson, Robert
    et al.
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Social Sciences.
    Svensson, Bo
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Social Sciences.
    Grundberg, Jonas
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Social Sciences.
    Nordin, Sara
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Social Sciences.
    Grängsjö, Per
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Social Sciences.
    Målkonflikter mellan natur, kultur och turism i hållbart utvecklingsarbete2005Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Utifrån regeringens uppdrag att stärka arbetet med de regionala utvecklingsprogrammen har

    Turismforskningsinstitutet ETOUR på uppdrag av Naturvårdsverket, NUTEK,

    Riksantikvarieämbetet, Statens kulturråd och Turistdelegationen sammanställt denna rapport

    som syftar till att studera målkonflikter mellan natur, kultur och turism. Rapporten är indelad i

    två delar, en första del om svensk natur- och kulturturism i allmänhet och en andra del

    innehållande fem fallstudier.

    Inledningsvis behandlas svensk natur- och kulturturism utifrån politikområden,

    utvecklingsstrategier, regelsystem och planering på nationell och regional nivå. I delen om

    naturturism och miljövård på nationell nivå konstaterar författaren att konflikterna mellan

    naturvård och turism ofta kommer till uttryck i det lokala sammanhanget, snarare än på den

    övergripande politiska nivån. Det konstateras att politikområdena för miljö och naturvård

    tenderar att närma sig det närings- eller turistpolitiska fältet, men att närmandet möjligen

    försenas av att intressekonflikter tonas ned snarare än uppmärksammas och hanteras. När det

    gäller miljö är det ofta de s.k. landskapsmålen som tenderar att komma i konflikt med den

    turistiska utvecklingen, dels för att de är otydliga och kan vara svåra att uttolka i den konkreta

    situationen, dels för att de i en formell prövning inte är möjliga att använda. En annan

    målkonflikt som kan uppträda lokalt mellan olika nyttjandeformer där rekreationspolitikens

    mål kan stå i kontrast till turismens önskemål om att bedriva näringsverksamhet i sådana

    områden. Naturvårdspolitiken står på ett liknande sätt emot kommersialiseringen genom sin

    motvilja till avgifter för tillträde till naturområden. Avsnittet pekar också på en del lösningar

    på den problematik som föreligger, inte minst genom ökad samverkan mellan vårdande

    myndigheter, planeringsinstanser och turismutvecklingens aktörer.

    I den följande delen om kulturturism på nationell nivå ges först en kort bakgrund till

    framväxten av kulturen som politikområde. De nationella kulturpolitiska målen presenteras

    inkluderande bland annat delaktighet för alla, förnyelse, kulturell mångfald, bevarande,

    brukande samt ambitionen att motverka negativa verkningar av kommersialisering. En

    diskussion förs om huruvida svensk kulturpolitik har anpassat sig till den framväxande

    konsumtionsstyrda globala ekonomin. När skilda områden som näringsliv, turism och politik

    har närmat sig varandra efterfrågar författaren en tydligare formell samverkan på nationell

    nivå. Att man kommit längre på regional och lokal nivå förklaras delvis med en nationell

    ideologisk konfliktlinje mellan kommersiellt och icke-kommersiellt. Den framväxande

    kulturturismen riskerar hamna vid sidan om den etablerade kulturpolitiken, även om man

    under senare tid har kunnat se flera positiva tecken till närmanden.

    Det tredje politikområdet är näringspolitiken, och i synnerhet turistpolitikens förhållningssätt

    till de båda ovanstående politikområdena. Denna koppling kommer oftast till uttryck som

    ambitioner om hållbarhet i en politik som ytterst är tillväxtorienterad. Medvetenheten om

    naturens och kulturens betydelse för turismen är väl utvecklad men sällan problematiserad.

    Sannolikt ligger det i sakens natur att den politik som syftar till ekonomisk utveckling i fokus

    pekar på möjligheter snarare än problem; den belyser egentligen varken de legala hinder som

    kan sätta upp hinder för turistnäringens utveckling eller den risk som kan finnas förknippad

    med turistisk utveckling i känsliga miljöer. Vid sidan av den allt starkare tillväxtorienteringen

    uppmärksammas regionaliseringen som en viktig tendens inom näringspolitiken. Den innebär

    att regionala utgångspunkter tydligare skall forma åtgärderna inom området, vilket gör att

    konflikter tenderar att dyka upp på lokal och regional nivå även om de är konsekvensen av

    nationell politik och lagstiftning. Distansen mellan det konkreta problemet och dess politiska

    lösning riskerar därför att framstå som lång.

    Efter att ha avhandlat natur- och kulturturism på nationell nivå ges några exempel från det

    regionala arbetet med tillväxt- och utvecklingsprogram. De fyra pilotregioner som ingår i

    regeringens uppdrag behandlas utifrån sina respektive regionala strategier. I de fyra

    regionerna Kalmar, Värmland, Jämtland och Skåne ser organisation och planering delvis olika

    ut fördelat över både Länsstyrelse och regionförbund. Sammantaget skrivs det väldigt lite om

    målkonflikter i utvecklings- och tillväxtprogram. Detta förklarar författarna med att

    programmen främst ska ses som underlag för samverkan. Programmen kritiseras för att vara

    inkonsekventa och undvika problematisering. Skrivelser som exempelvis pekar på å ena sidan

    hållbar utveckling och å andra sidan utvidgning av regionens verkstadsindustri visar att det

    finns målkonflikter som dock inte dyker upp i programmen utan först när planerna skall

    realiseras. En ökad nationell samordning tycks välkomnas på regional nivå eftersom den

    förbättrar regionernas samverkan och underlättar sektorsvisa kontakter.

    I rapportens avslutande diskussion dras bland annat slutsatsen att det finns flera orsaker till att

    det kan uppstå målkonflikter mellan natur, kultur och turism. En stor del av förklaringen till

    detta ligger i de olika politikområdenas delvis olika perspektiv och intressen. Vidare finns ett

    tydligt glapp mellan nationell och lokal/regional nivå vad gäller synen på brukande kontra

    bevarande. Många målkonflikter borde kunna förutses men aktualiseras först i ett sent skede,

    något som förbättrad dialog och samverkan torde kunna motverka. Det konstateras vara

    anmärkningsvärt att man vet så lite idag om vilket genomslag regionala tillväxtprogram

    verkligen har. Avslutningsvis slås det fast att man på flera håll kan se positiva tendenser till

    närmanden såväl mellan regioner som mellan olika politikområden. En fortsatt utveckling i

    samma riktning talar för en fortsatt turismutveckling, som kommer att kunna skapa hållbar

    tillväxt i många delar av landet.

    I den första fallstudien, Världsarv och turismutveckling, diskuteras utmaningen att balansera

    nyttjande och bevarande i de svenska världsarven. Laponia tjänar som exempel med

    diskussioner utifrån olika aktörers perspektiv, planering, förvaltning, företagande och

    områdets hållbarhet. Författarna konstaterar att det inte bara krävs en lokalt förankrad, utan

    även en lokalt anpassad, turismutveckling för att kunna uppnå en hållbar världsarvsdestination

    som skapar långsiktig tillväxt.

    Den andra fallstudien behandlar presumtiva mål- och medelskonflikter mellan natur- och

    kulturintressen i den svenska skärgården. Natur- och kulturturism kopplas i fallstudien till

    Sandells ekostrategiska begreppsram. Olika aktörer i det turistiska systemet konstateras ha

    olika intressen varför konflikter lätt uppstår. En av huvudlinjerna bland målkonflikterna sägs

    vara att man på lokal nivå utgår från ett nyttjandeperspektiv, medan man på nationell nivå

    utgår från ett bevarandeperspektiv. I skärgården kan en sådan målkonflikt exempelvis röra

    strandskyddsfrågan.

    I den tredje fallstudien belyses risker och möjligheter med det växande antalet turistiska

    evenemang. Positiva och negativa effekter diskuteras utifrån ekonomi, kultur och miljö. Som

    exempel tjänar Jokkmokks vintermarknad som ställer många frågor om tillväxt och hållbarhet

    på sin spets. Fallstudien avslutas med ett antal konkreta punkter som ska kunna bidra till en

    framgångsrik och hållbar utveckling av turismevenemang.

    Den fjärde fallstudien behandlar biosfärområden i Sverige utifrån Torneträsk och

    Kristianstads Vattenrike. Som biosfärområden strävar båda dessa områden mot att uppfylla en

    bevarandefunktion (bl.a. biologisk mångfald), en utvecklingsfunktion (ekonomisk och social

    hållbarhet samt turism) samt en logistikfunktion (bl.a. forskning, övervakning och

    informationsspridning). Framgångar och motgångar i respektive område förklaras bland annat

    utifrån graden av lokalt engagemang, finansiering och planering.

    Den femte och avslutande fallstudien avhandlar Fulufjällets nationalpark. Efter en historisk

    tillbakablick beskrivs hur spänningen mellan bevarande och exploatering hanterats bland

    annat genom en zoneringsstrategi. Fallstudien behandlar vidare de lokala entreprenörernas

    förhållande till nationalparken. Det kommersiella intresset i området har ökat sedan parkens

    inrättades men i dagsläget finns ingen bred målkonflikt mellan exploaterande och bevarande i

    fulufjällsområdet. Trots flera olika aktörer med delvis olika mål konstateras Fulufjällets

    nationalpark kunna tjäna som ett gott exempel på hur man genom planering och lokal

    förankring kan klara balansgången mellan nyttjande och bevarande.

  • 27.
    Sillanpää, Pia
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Social Sciences.
    Skönlitteraturens påverkan på bilden av en plats: Jan Guillous böcker om Arn och Mikael Niemis Populärmusik från Vittula - en studie av svenskarnas associationer2004Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Jan Guillous skildringar av medeltidshjälten Arn i Västergötland och Mikael Niemis färgstarka bok Populärmusik från Vittula har också lett till en ökad turistström till de platser som nämns i de populära böckerna. ETOURs forskare Pia Sillanpää har i en studie tittat närmare på hur boksuccéerna förändrat allmänhetens bild av de aktuella platserna. I undersökningen har cirka 2000 svenskar intervjuats - 1000 personer om respektive plats. Projektet är en fortsättning på Pia Sillanpääs tidigare forskning om hur bilden av en plats uppstår och sedan styr vårt val av resmål. Undersökningen om Västergötland visar att 78 procent av de intervjuade har hört talas om Jan Guillous böcker. En fjärdedel har läst någon av dem. Hypotesen att många förknippar Västergötland med riddaren Arn bekfräftas bara delvis. 1,4 procent av de tillfrågade förknippar Västergötland med Arn/Guillou. Detta kan jämföras med att fem procent svarade Göteborg och 1,2 procent Bert Karlsson. Av de personer som var bosatta utanför Västergötland och gjort en resa till området angav 14 procent att böckerna om Arn hade haft stor inverkan på beslutet att resa till området. På frågan vad de cirka 1000 svenskarna förknippar med Pajala och Tornedalen svarade de allra flesta skidåkning, snö och kyla. Drygt sex procent associerar Pajala med Mikael Niemi och hans bok. Anmärkningsvärt många svar beträffande Pajala-associiationer har att göra med det överskott av ungkarlar som råder i området. Hela 58 procent kände till Niemis bok och 40 procent hade läst boken. Åtta procent av dessa angav av de sannolikt kommer att besöka Pajala närmaste tiden. Tolv procent av samtliga tillfrågade hade tidigare besökt Pajala. Intressant att notera är att hälften av dessa besök hade gjorts under 2003.

  • 28. Stiernstrand, Ossian
    Riktade studier för utveckling av svensk turism: studie gjord på uppdrag av Turistdelegationen1998Report (Other academic)
  • 29.
    Svensk, Göran
    ETOUR.
    Svenskarnas framtida resande - bokade, planerade och drömresor i Sverige och till utlandet: januari 20042004Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Rapporten "Svenskarnas framtida resande - bokade, planerade och drömresor i Sverige och till utlandet" bygger på ETOURs Framtidsscanner, en marknadsundersökning som genomförts var fjärde månad (januari, maj och september), åren 2002-2003. I varje undersökning genomfördes 1000 intervjuer. Intervjupersonerna är svenskar i åldern 15-74 år som får svara på frågor om sina bokade och planerade resor, samt drömresemål i Sverige och utomlands. Syftet med Framtidsscannern är att söka förutsäga framtida resströmmar och se hur den mentala kartan förändras över tiden. För varje undersökning kommer förutsättningarna att analysera och identifiera trender i resandet såväl inom landet som till utlandet att förbättras. I den här rapporten jämförs resultaten från januariundersökningen 2004 med motsvarande undersökning 2003. Förändringar i boknings- och planeringsläget redovisas, samt drömresemål i Sverige och till utlandet. I specialtabellerna i slutet av rapporten har drömresemålen från samtliga Framtidsscanrar slagits samman för att analysera vilka av dessa som är populärast i olika delar av landet, i olika åldersgrupper och i orter av olika storlekar.

  • 30.
    Svensk, Göran
    ETOUR.
    Svenskarnas framtida resande - bokade, planerade och drömresor i Sverige och till utlandet: maj 20032003Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I den här rapporten jämförs majundersökningen 2003 med motsvarande undersökning 2002. Förändringar i boknings- och planeringsläget redovisas, samt drömresemål i Sverige och till utlandet. Specialtabeller i slutet av rapporten presenterar syften med drömresorna jämfört med syften vid faktiska resor. Till dessa tabeller används siffror från Rese- och Turistdatabasen (TDB) som jämförelse. Boknings- och planeringsläget i maj 2003 visar en negativ utveckling. Det gäller speciellt svenskarnas resande till utlandet. Inom Sverige är det något neråt för såväl bokade som planerade resor jämfört med maj ifjol. För bokade resor i Sverige har Stockholm gått om Västra Götaland/Halland som det populäraste resmålet. Läget är däremot det omvända för planerade resor i Sverige, där Västra Götaland/Halland behåller tätplatsen medan de planerade resorna till Stockholm har minskat. Vid bokade resor i Sverige är det färre som angett något kommersiellt boende, medan boendeformen visar en ökning för planerade resor i Sverige. Vid planerade resor uppvisar även boende hos släkt och vänner en minskning. Antalet övernattningar per bokad resa i Sverige är fler i årets majundersökning. Bokade resor till utlandet har sjunkit kraftigt och är statistiskt säkerhetsställt. Det gäller främst fritidsresor. Flyget står för den största minskningen, men är fortfarande överlägsen etta i fråga om färdmedelsval. Sydeuropa är den utlandsdestination som visar störst nedgång i antal bokningar, men håller ändå undan på första platsen som populäraste resmål. Nordeuropa på andra plats visar även en nedgång, dock inte lika kraftig. Östeuropa ligger på tredje plats med en liten ökning från förra årets undersökning. För de planerade resorna till utlandet har Nordeuropa gått fram och har dessutom passerat Sydeuropa, som visar en minskning sedan ifjol. Östeuropa visar, liksom när det handlade om bokade resor, en viss uppgång. När det gäller drömresor i Sverige är Gotland fortfarande den destination som flest personer drömmer om att resa till. Därefter följer Lappland och Västra Götaland/Halland. Skillnaden mellan dessa tre regioner är liten. Sedan följer ett glapp till Stockholm på fjärde plats. Populäraste destinationen utomlands är Sydeuropa, med en ökning i fråga om drömresemål, tvärtemot vad som gällde bokade och planerade resor. Regionen har övertagit första platsen från Asien, som visar en nedgång sedan fjolåret. Efter dessa regioner följer Nordamerika och Oceanien på tredje respektive fjärde plats. När det gäller syften med resor märks en klar skillnad mellan faktiska resor och drömresor. Många drömmer om att uppleva natur och kultur, medan betydligt färre reser med de syftena. Vid faktiska resor är syftet snarare besök hos släkt och vänner, men även att komma bort ifrån hemmet som lockar, snarare än att uppleva något.

  • 31.
    Svensk, Göran
    ETOUR.
    Svenskarnas framtida resande - bokade, planerade och drömresor i Sverige och till utlandet: maj 20042004Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Rapporten "Svenskarnas framtida resande - bokade, planerade och drömresor i Sverige och till utlandet" bygger på ETOURs Framtidsscanner, en marknadsundersökning som genomförts var fjärde månad (januari, maj och september), 2002-2003. I varje undersökning görs 1000 intervjuer. Intervjupersonerna är svenskar i åldern 15-74 år som får svara på frågor om sina bokade och planerade resor, samt drömresemål i Sverige och utomlands. Syftet med Framtidsscannern är att söka förutsäga framtida resströmmar och se hur den mentala kartan förändras över tiden. För varje undersökning analyseras förutsättningarna och identifieras trender i resandet såväl inom landet som till utlandet att förbättras. I den här rapporten jämförs resultaten från majundersökningen 2004 med motsvarande undersökning 2003. Förändringar i boknings- och planeringsläget redovisas, samt drömresemål i Sverige och till utlandet. I specialtabellerna i slutet av rapporten har drömresemålen från samtliga Framtidsscannrar slagits samman för att analysera vilka av dessa som är populärast i olika delar av landet, i olika åldersgrupper och i orter av olika storlekar.

  • 32.
    Svensk, Göran
    ETOUR.
    Svenskarnas framtida resande - bokade, planerade och drömresor i Sverige och till utlandet: september 20032003Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Rapporten "Svenskarnas framtida resande - bokade, planerade och drömresor i Sverige och till utlandet" bygger på ETOURs Framtidsscanner, en marknadsundersökning som genomförts var fjärde månad (januari, maj och september), sedan januari 2002. I varje undersökning görs 1000 intervjuer. Intervjupersonerna är svenskar i åldern 15-74 år som får svara på frågor om sina bokade och planerade resor, samt drömresemål i Sverige och utomlands. Syftet med Framtidsscannern är att söka förutsäga framtida resströmmar och se hur den mentala kartan förändras över tiden. För varje undersökning kommer förutsättningarna att analysera och identifiera trender i resandet såväl inom landet som till utlandet att förbättras. Detta är tredje rapporten i serien. I och med att septembermaterialet 2003 blev insamlat kan analyser på helårsbasis även göras. Rapporten visar att svenskarnas bedömning av sitt framtida resande i stora drag har varit oförändrad vid en jämförelse mellan åren 2002 och 2003. Det gäller både fritidsresandet och tjänsteresandet, såväl inom Sverige som till utlandet. De förändringar som kan noteras ligger i de flesta fall inom den statistiska felmarginalen. Mycket tyder på att osäkerhet om framtiden resulterar i senare bokningar. Sålunda har en viss förskjutning skett mellan 2002 och 2003, där bokningarna skett något senare det sista året. Detta återspeglas också i att de planerade resorna blir fler; det vill säga att de ännu inte bokats. Valet av färdmedel vid Sverigeresor visar att samtliga färdmedel utom tåget har tappat mark. En viss omfördelning mellan tidsmässigt kortare och längre resor har skett till de längre resornas fördel. Valet av resmål vid utlandsresor pekar på en svag nedgång för Sydeuropa och Nordamerika. Östeuropa och Nordeuropa uppvisar en mindre uppgång. När det gäller jämförelsen mellan septemberundersökningarna 2002 och 2003 syns en intressant tendens. Såväl bokade som planerade fritidsresor för både utlands- och Sverigeresor visar på en uppgång. Det är speciellt intressant utifrån att tendensen var negativ för samtliga dessa kategorier i majundersökningen 2003. Ingen av förändringarna är dock statistiskt säkerställd. Det är därför för tidigt att säga om detta är en indikation på ett trendbrott som tyder på att resandet återigen kommer att öka eller om det bara är en slump. Det blir dock spännande att följa denna utveckling i januariundersökningen 2004. Svenskarnas drömresemål i Sverige, är Lappland, Gotland, Västkusten med Göteborg, Stockholm och Jämtland. De internationellt starkaste drömresemålen återfinns i Sydeuropa och Asien. Asien har dock tappat successivt i attraktionskraft. Östeuropa är den region som ökat sin attraktionskraft mest, men från en låg utgångsnivå. En jämförelse mellan svenskarnas bokade och planerade resor med det senare faktiskt genomförda resandet indikerar resandets känslighet för större förändringar i omvärlden. Över en kortare period överensstämmer det undersökta framtida resandet väl med det senare, faktiska resandet. Över en längre period hinner däremot olika omvärldsförändringar mer drastiskt påverka resandet, vilket klart framgår av en jämförelse mellan svenska folkets drömresor 1998-1999 och utvecklingen av det faktiska resandet mellan perioderna 1994-1998 och 1999-2003. USA toppade listan över drömresemål i slutet av 1990-talet. Det faktiska resandet till USA minskade dock relativt kraftigt från perioden 1994-1998 till perioden 1999-2003. Möjliga förklaringar till detta är hög dollarkurs under stora delar av den senare perioden och terrorism. Förre detta Jugoslavien var ett mer eller mindre obefintligt drömresemål 1998-1999 men har ökat dramatiskt i faktiska resor under början av 2000-talet. Bulgarien fanns inte med bland drömresemålen 1998-1999 men uppvisar den procentuellt största faktiska ökningen av resenärer. Här spelar priset och produktutveckling avgörande roller. Slutsatsen av jämförelsen mellan det förväntade framtida resandet och det verkliga "framtida" resandet blir att det går att med relativt god precision förutsäga resandet under den närmast kommande ettårsperioden. Sett över en längre period spelar dock större omvärldsförändringar en väsentlig roll som påverkansfaktor. Dessa förändringar är ofta inte möjliga att förutse men effekterna av "möjliga" framtida omvärldsförändringar kan simuleras med scenarioteknik. Utifrån en kombination av data från Framtidsscannern och "historisk" resandestatistik

  • 33.
    Svensk, Göran
    et al.
    ETOUR.
    Holmström, Andreas
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Social Sciences.
    Svenskarnas framtida resande - bokade, planerade och drömresor i Sverige och utomlands: januari 20032003Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapporten är den första i en serie om svenskarnas bokade och planerade resor samt drömresemål i Sverige och utlandet. Den bygger på ETOURs Framtidsscanner, en marknadsundersökning som har genomförts var fjärde månad (januari, maj och september) under åren 2003-2004. Vid varje tillfälle intervjuades 1000 svenskar mellan 15 och 74 år. Syftet med rapportserien är att förutspå framtida reseströmmar och se hur den mentala resekartan förändras över tiden. I den här rapporten jämförs i första hand januariundersökningen 2003 med motsvarande undersökning 2002. I båda undersökningarna är Dalarna den region som flest svenskar bokat någon resa till, följt av Stockholm och Jämtlands län. När det gäller planerade resor i Sverige intar Stockholm första plats med Västra Götaland/Halland som tvåa. Utomlands är det södra Europa som toppar listan över var svenskarna har bokat eller planerat någon resa till. Lappland har tappat attraktionskraft sedan januariundersökningen 2002 då regionen var klar etta i listan över vart svenskarna önskade att få åka till inom Sverige. Vid undersökningen 2003 var regionerna Västra Götaland/Halland, Jämtland, Lappland, Stockholm och Gotland ungefär lika populära resmål. När det gäller drömresemål utomlands toppar Asien tätt följt av Sydeuropa. Ett specialavsnitt i den här rapporten handlar om drömresor fördelat på kön. Kvinnorna vill helst åka till Gotland, medan männen har Jämtland som mest önskade resmål. När det gäller drömresemål utomlands väljer kvinnorna i första hand Thailand medan männen har USA som etta.

  • 34.
    Svensson, Bo
    et al.
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Social Sciences.
    Grängsjö, Per
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Social Sciences.
    Pettersson, Robert
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Social Sciences.
    Häreblad, Lars
    Analys av förutsättningarna för samarbete Sundsvall - Östersund - Trondheim kring upplevelsenäringarna2006Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Föreliggande rapport har tillkommit på initiativ av det s k SÖT-samarbetet mellan Sundsvall, Östersund och Trondheim. Dessa städer ser det som att det handlar om en sammanhängande region som sträcker sig kust till kust men som inte involverar hela länen utan de kommuner som ligger i ett angränsande stråk från kommun till kommun.

    Uppdraget bestod i att studera förutsättningarna för att genom samarbete stärka upplevelsenäringarnas utveckling i området. Uppgiften var också att komma med förslag till åtgärder av detta slag. Studien baserar sig dels på dokumentstudier av planer och strategier i områdets olika delar med fokus på upplevelsenäringarna, där turismen ofrånkomligt framstår som den övervägande delen. En analys av befintliga data för området har också genomförts, även om tillgången till användbara sådana inte är särskilt god. Ett 20-tal personer har intervjuats personligen, eller kontaktats per telefon, med anledning av uppdraget.

    Studien finner ett svagt eller begränsat stöd för nyttan av samarbete mellan områdets olika

    delar. Den finner också en erfarenhetsbank som inte alltid är positiv och en uppfattning bland vissa aktörer att gränsen nog markerar en större skillnad än de trott på förhand. Det finns också en obalans i vissa avseenden, inte minst när det gäller betydelsen av varandras befolkningar som besökare. Inflödet av norrmän till i synnerhet området från Östersund och västerut, saknar motsvarighet i den andra riktningen. De norska respondenterna ser inte heller några egentliga möjligheter att radikalt förändra flödet av svenska besökare i det korta perspektivet.

    Några slutsatser för samarbetet är dock givna:

    - Stödet för fortsatt arbete för bättre kommunikationer och infrastruktur är starkt och är

    kanske det enda område där de flesta anser att politiska insatser kan göra nytta.

    - Starka länkar skapas över gränsen genom de norrmän som bygger fritidshus i Västra

    Jämtland. Lite är känt om effekterna av detta, men det är en stark indikation på

    integration mellan länderna.

    - Åtgärder inom nätverksbyggande och lärande får litet stöd bland våra

    intervjupersoner, men för vissa teman kan vi finna viss grund. Dessa är:

    o Evenemang

    o Nya marknader

    o Upplevelseföretagens nätverk

    o Organisering

    För ytterligare kommentarer kring dessa läs i första hand avsnittet med slutsatser och

    diskussionspunkter sist i rapporten.

    Föreliggande rapport utgör kunskapsunderlag för en workshop med inblandade aktörer inom

    SÖT-samarbetet den 15 november 2006 i Östersund.

1 - 34 of 34
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf