miun.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 1 - 50 av 314
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Alexander, Sjöström
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Att arbeta med autistiska barn inom förskolan: Pedagoger berättar om sitt arbete med autistiska barn2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen handlar om hur pedagoger inom förskolan arbetar med barn som har diagnosen autism. Syftet med undersökningen var att ta reda på pedagogernas erfarenheter kring detta. Svårigheterna för dessa personer uppstår när de ska samspela eller kommunicera med andra.

  • 2.
    Alinder, Josefine
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Kuhles, Linnea
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Den asymmetriska maktrelationen på förskolan i blickfånget: - En studie om vardagliga situationer inom förskolans verksamhet2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka vad som tycks vägleda pedagoger i deras agerande i vardagliga situationer inom förskolans verksamhet. Genom den asymmetriska maktrelationen som finns mellan barn och vuxna så har intresset varit att studera pedagogers uppfattningar om vad som tycks vägleda dem samt vad som skulle kunna ligga till grund för detta. Studien är kvalitativ där vi har använt oss utav fokusgruppsdiskussioner som metod, med sammanlagt 13 verksamma pedagoger. Slutsatser av resultatet var att pedagogerna stod inför dilemman i och med att de behövde ta hänsyn både till den enskilde individen och gruppen samt för att få till fungerande sammanhang och upprätthålla den rådande ordningen på förskolorna. Pedagogernas enskilda erfarenheter, åsikter och värderingar tycktes påverka och vägleda dem i deras agerande. Med utgångspunkt i den asymmetriska maktrelationen är det i huvudsak betydelsefullt att pedagoger är medvetna om sin överordning, för att därigenom kunna reflektera över på vilka grunder och i vilket syfte makten utövas.

  • 3.
    Allgren, Frida
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Bronell, Gina
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    ”Då sätter jag stopp!”: Pedagogers styrning av den fria leken2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien var att undersöka vilka uppfattningar pedagoger hade av styrning av den fria leken. Vi ville undersöka om pedagogerna uppfattade att den fysiska miljön kunde styra barns lek och lärande. Vi valde att undersöka uppfattningar eftersom det finns olika sätt att se på barns fria lek. En del forskare belyser allt lärande som leken kan ge medan andra menar att leken är viktig som den är och att lärandet inte ska vara i fokus. För att få en bild av pedagogers uppfattningar har vi använt oss av semistrukturerade, kvalitativa intervjuer. Genom att intervjua åtta pedagoger har vi fått större förståelse för varför de uppfattade att styrning ibland kunde behövas. Enligt pedagogerna kunde rutiner, personal, tidsbrist, brist på lärande, miljö och säkerhet bidra till att den fria leken ibland behövde styras. Detta gjordes för att verksamheten skulle bli så bra som möjligt för alla. Enligt pedagogerna i undersökningen ville de vara mer tillåtande men det visade sig att det kan vara svårt, med tanke på att det var många barn att ta hänsyn till. De uppfattade att lekar ibland kunde styras mot ett lugnare innehåll, när leken sker inomhus. Det kan bero på att de inte kan garantera säkerheten hos barnen om lekar blir för livliga. Detta har vi sedan diskuterat i relation till vad tidigare forskning kommit fram till i vår diskussion. Ämnet var för oss relevant då lek är en viktig del i barns liv och fri lek ofta utgör en stor del av barns dagar på förskolan. Området var för oss intressant att studera för att det utgör en möjlighet att synliggöra något vi och andra kan lära oss mycket av. Utifrån andra pedagogers uppfattningar kunde vi få möjligheten att se hur andra tänker och uppfattar styrningen som sker och varför det ibland kan vara nödvändigt.

  • 4.
    Almgren, Linda
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Jeffs, Maria
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Intensivundervisning i matematik: Ett sätt att fånga upp elever?2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Utvecklingen av svenska elevers matematikkunskaper har på senare tid setts som oroande då internationella jämförelser visat på sjunkande resultat. Skolverkets matematiksatsning gav Lillskolan möjlighet att söka, och få, ekonomiskt stöd för ett matematikprojekt som innefattade intensivundervisning i matematik.

  • 5.
    Andersson, Elin
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Hansson, Diana
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Fröken, fröken titta på mig!: En kvalitativ studie om hur tolv pedagoger arbetar på gården under utomhusvistelse2013Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen beskriver en studie gjord med ambitionen att undersöka hur förskolans pedagoger agerar utomhus. Syftet med studien är att undersöka hur tolv pedagoger från två förskolor arbetar på verksamhetens gård under utomhusvistelsen. Material och underlag samlades in genom naturalistiska observationer under fyra förmiddagar. Varje pedagog har observerats enskilt i 30 minuter och detta ger oss ett råmaterial på totalt sex timmar. Observationerna var ostrukturerade och dokumenterades i löpande protokoll med papper och penna. I vårt resultat har vi kunnat urskilja både skillnader och likheter i observationerna från de två förskolorna. Vi har kategoriserat materialet utifrån de centrala delar som vi upplever att vi sett när vi studerat observationerna i sin helhet. Det vi har sett är att pedagogerna intar sju olika roller ute på förskolans gård. Vi upplever att det är stort fokus på omsorg, fostran samt instruktioner, anvisningar och uppmaningar. Dock har vi även sett flera situationer där pedagogerna kommunicerar med varandra, aktivt deltar i barnens aktiviteter, intar en roll som medforskare samt använder sig av utemiljöns material.

  • 6.
    Andersson, Ellen
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Jonsson, Anna
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    “De som utmanar ens egna gränser”: En kvalitativ undersökning av sex förskollärares synsätt på barnsom utmanar samt deras metoder för att bemöta dessa barn2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Tidigare genomgången forskning visar att det finns en kunskapslucka gällande förskollärares synsättpå barn som utmanar, samt vilka metoder och verktyg de faktiskt använder i bemötandet av barn somutmanar. Därför syftar den här uppsatsen till att bidra med kunskap kring de metoder och verktygförskollärare anser sig använda för att bemöta barn som utmanar i förskolans verksamhet, samt derassyn på dessa barn. Den här uppsatsen är en kvalitativ studie som behandlar sex förskollärares synsättpå barn som utmanar, samt vilka metoder och verktyg de använder i arbetet med dessa barn. Studienär gjord genom semistrukturerade intervjuer. Vår studie visar att förskollärarna anser att de självasaknar tillräcklig teoretisk kunskap kring barn som utmanar, och de beteenden de kan visa upp. Denvisar även att de metoder och verktyg som de tillfrågade förskollärarna faktiskt använder sig utav oftaär utvecklade genom erfarenheter av arbetet med dessa barn. Resultatet är sedan analyserat utifrån ettsociokulturellt perspektiv. Uppsatsens slutliga diskussion visar att de metoder förskollärarnaanvänder sig utav i mötet med barn som utmanar är utvecklade genom egen erfarenhet av arbetetmed dessa barn, samt att de själv anser sig sakna tillräcklig kunskap kring ämnet.

  • 7.
    Andersson, Emma
    et al.
    Mittuniversitetet, Lärarutbildning. Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Söderkvist, Irene
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Utomhusmatematik i Förskolan-Hur och Varför2012Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 8.
    Andersson, Martina
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Lärares arbetssituation: -en kvalitativ studie av vad  som styr lärares arbete2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta arbete kommer att undersöka vad det är som styr lärares arbete på skolor i dag. Jag har med hjälp av intervjuer undersökt vad som styr lärares arbete och vilka möjligheter och begränsningar de ser i sitt arbete. Att arbeta som lärare i dagens samhälle är ingen enkel uppgift. Man står inför många utmaningar.

  • 9.
    Andersson, Sara
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Hellström, Ida
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Arbetsplatslärande: En kvalitativ studie om anställdas syn på internutbildning enligtdiscteorin2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ökad konkurrens på arbetsmarknaden leder till att företag vill utvecklas i takt med omvärlden. Begreppet kompetens används flitigt i dagens arbetsliv och många företag ser lärande och en ökning av kompetens som en central del i personalens utveckling på arbetsplatsen. Detta sker ofta genom så kallade internutbildningar. Studien är inriktad på sju medarbetares syn på en internutbildning i discteorin. Utbildning i discteorin sägs främja medarbetarnas kompetens och förståelse för andra individer och olika beteenden samt att skapa en ökad förståelse för människors olika sätt att interagera med varandra. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med medarbetare på två olika arbetsplatser har inhämtats. Deras bild och upplevelse av internutbildning i discteorin har framkommit och resultatet visar att det genom utbildning i discteorin skapats en ökad förståelse för olika personlighetstyper och beteenden. Resultatet visar även att trots medarbetarnas ökade kunskaper i discteorin, används inte den nyvunna kunskapen i den utsträckning medarbetarna skulle vilja.

  • 10.
    Andersson, Sara
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Sundström, Anette
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Barn som far illa: Pedagogers medvetenhet och handlingsberedskap i förskolan2013Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsens syfte var att undersöka pedagogers medvetenhet och handlingsberedskap i förskolan kring barn som varit med om traumatiska händelser. För att uppfylla syftet skickades en webbsurvey (enkätundersökning) ut och 31 personer med anknytning till förskolan svarade på den. Resultatet visar att informanterna är relativt eniga om hur de uppfattar traumatiska händelser. De tycks ha olika erfarenheter, både när det gäller upptäckten av att ett barn far illa och hur de gått tillväga. Handlingsberedskap har informanterna förvärvat genom erfarenhet, fortbildning och diskussioner i arbetslaget och de är överens om att aktiviteter som stärker barns självförtroende och självkänsla är ett viktigt led i det förebyggande arbetet. Trygghet, kärlek och omsorg var också viktigt enligt informanterna. Enkätundersökningen visar också att det är omständigheterna som avgör vad informanterna skulle välja att göra eller inte göra när ett barn far illa. Avslutningsvis menar många av informanterna att det är viktigt att agera, även om man många gånger behöver gå försiktigt fram på grund av omständigheterna.

  • 11.
    Arvidsson, Catarina
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Gender Pedagogues Views of Opportunities to get Power and Influence in Forming Political Intentions2011Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 12.
    Arvidsson, Catarina
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Taking roles in a network: a case study2009Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 13.
    Augustsson, Gunnar
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Akademisk skribent - om att utveckla sitt vetenskapliga skrivande2012 (uppl. 2)Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 14.
    Augustsson, Gunnar
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Kulturell mångfald är inte detsamma som kulturell pluralism: En intervjurapport om lärandemiljöer med både formell och dold inkludering, segregering och exkludering på ett sjukhus och i en bilfabrik2011Rapport (Refereegranskat)
  • 15.
    Augustsson, Gunnar
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Processer av gränsdragning, socialt samspel och identitetsskapande i olika SKISS-projekt2011Ingår i: SKISS - konst, arbetsliv, forskning / [ed] Anders Widoff, Stockholm: Konstfrämjandet , 2011, 1, s. 124-139Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 16.
    Augustsson, Gunnar
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Skiss - konsten som hjälp i ett överlastat arbetsliv2011Ingår i: Sundsvalls Tidning, ISSN 1104-005X, Vol. 20/10, s. 34-35Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 17.
    Augustsson, Gunnar
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    The organizational control of temporary workers: An interview study in Sweden2012Ingår i: International Journal of Management, ISSN 0813-0183, Vol. 29, nr 3, s. 48-Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper analyses the control by organizations of the extent to which their temporary workers (temps) identify with their work and the client company. The results are based on 37 semi-structured qualitative interviews. The data consists of preconceptions about staff hiring among workers and leaders who are responsible for assembling and testing components in a large Swedish company within the telecom industry. The findings shows that temps and their duties are described as separated from each other, meaning that the individual temp may be used according to the client company's requests, regardless of the actual temp's personal preferences. Thereof the findings show a complex organizational control of temps' identifications where temps appear to be a human resource but not a person. Therefore the applied control of temporary employment is characterized by an exceptionally rationalistic approach to identification partially by the use of a team sports metaphor in the client company

  • 18.
    Augustsson, Gunnar
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Boström, Lena
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    A theoretical Framework about Leadership perspectives and Leadership styles in the Didactic Room2012Ingår i: International Journal of Human Resource Studies, ISSN 2162-3058, Vol. 2, nr 4, s. 166-186Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper presents leadership perspectives and leadership styles in the didactic room. The paper problematizes and develops new knowledge concerning the complex and often paradoxical circumstances that characterize teachers‘ leadership. The aim is to develop new knowledge about teachers‘ leadership perspectives and styles in the didactic room. Our literature review demonstrates a lack of an explicit and unifying concept that encompasses teachers‘ various perspectives and behavioral styles in the didactic room. The meaning of the concept ―perspective‖ precedes the implementation of an individual style of leadership by promoting alternative overviews that the teacher can use, depending on the context, situated activity/task, and student. Any style of leadership will then refer to a specific social behavior. Our result shows that using conscious didactic action skills, teachers can act more effectively and qualitatively better approach new and unpredictable problem situations.

  • 19.
    Augustsson, Gunnar
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Jaldemark, Jimmy
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Supervisors' utterances in online supervision of first-year students dissertations2012Ingår i: Proceedings of the 8th International Conference on Networked Learning 2012 / [ed] Hodgson V, Jones C, de Laat M, McConnell D, Ryberg T & Sloep P, 2012, s. 136-143Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    While offline supervision is comprised of physical social clues, verbal communication, and drafts of texts, online supervision mainly focuses on written communication and electronic drafts. Participating in online supervision probably sets other requirements regarding clarity in the utterances of the supervisor. In online student supervision, it helps if supervisors are aware of differences in how their utterances of drafts are interpreted by students. Earlier research of supervision in online education has overlooked these differences in qualities of utterances. A problem that arises out of this omission is a deemphasizing of the quality in the social interplay between students and teachers in online supervision. A study of differences in written utterances of supervisors pays attention to this overlooking.

    As part of a greater research project of online supervision, the current study expands on earlier studies of the practice of online supervision by focusing on written utterances of supervisors and identifying and analysing differences in their comments on drafts of students’ dissertations. To fulfil this purpose online utterances' of supervisors were analysed. Theoretical ideas of communication and online participation were used to interpret the empirical data. Overall we identify four categories of utterances: comments, points of view, instructions, and questions.

    The preliminary results of the research project implicate the importance of awareness among supervisors in online supervision, particularly on the nature of the utterances they make use of when supervising students' academic writing. Such awareness makes it possible for supervisors to strategically emphasise students 'independence'. That could guide students through their writing by applying a balanced mix of comments, point of views, instructions, and questions. Reaching a balance in online supervisions may be very valuable in the process of supervising dissertation work.

    The preliminary results of the research project of online supervision suggest scrutinising how students perceive supervisor's utterances of their drafts. That task will, together with an analysis of how supervisors perceive their own utterances, be examined more closely in further studies. Those studies could focus on how the dialogue between students and supervisors intersects in drafts of student's dissertation.

  • 20.
    Augusén, Harriet
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Cooper, Karen
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Vinnande Lagarbete i Åre Kommun: Slut Rapport2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 21.
    Backlund, Kristina
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Jönsson, Hanna
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Hur ser barn i fritidshem på sina sociala relationer?2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att synliggöra hur barnen ser på sina sociala relationer. Detta genom att göra fokusgruppsintervjuer med barn i åldrarna 6–10 år inskrivna vid fyra olika fritidshem. Undersökningen grundas på en kvalitativ metod som har till syfte att synliggöra deltagarnas varierande och gemensamma uppfattning om ämnet. Med utgång ifrån vad tidigare forskning behandlat konstruerades olika diskussionsteman som stöd vid våra fokusgruppsintervjuer. Resultatet i vår undersökning påvisar att de sociala relationerna har en övergripande betydelse i flera sammanhang. Detta grundar sig bland annat genom att barnen hänvisar till situationer som har anknytning till miljöer i skolan, på fritids och hemma. Barnen beskriver i samband med intervjuerna att de har olika syn på sina relationer beroende på hur nära relationen är mellan individerna. I undersökningen framgår det också att barnen idkar ett intensivt relationsarbete som kan innefatta att barnen ibland upplever kränkande behandling. Detta kan till exempel visa sig genom att individer som utesluts ur gemenskapen upplever nedsättande kommentarer, blir sviken av kompisar, samt inte få vara med och bestämma i situationer med kompisar eller kamrater. Resultatet i denna studie belyser även att barnen i vissa avseenden ser vuxnas position som ett stöd i vissa sammanhang, men de kan också utgöra ett motstånd till deras inflytande och delaktighet i de sociala sammanhangen.

  • 22.
    Backlund, Sara
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Renvall, Ulrika
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Hur ser pedagoger på barns återhämtning i förskolan?: En studie om pedagogers uppfattningar och åsikter om barnsåterhämtning och avsaknaden av den2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens problemformulering rör barns möjlighet till återhämtning i förskolan samt avsaknadenav den. Vuxna, här pedagoger, förhåller sig alltid till barnen i förskolan i en form av maktposition,oavsett om de vill det eller inte. Vi ser i vår studie många svar från pedagoger som förhåller sig tillvad vårdnadshavarna önskar, utan att reflektera över vad som är bäst för barnet. Således ges intebarnen en möjlighet att tycka till och få säga sin mening om och kanske påverka sin återhämtning.Syftet med denna studie är att beskriva pedagogers uppfattningar av och åsikter om barnsåterhämtning och vila i förskolan i en utvald mellanstor kommun i Sverige. Som metod använde vi enform av triangulering genom brevintervjuer och intervjuer. I dessa försökte vi fånga pedagogers synpå och uppfattningar av barns återhämtning i förskoleverksamheten och problematisera den motdagens forskning. Datamaterialet analyserades och kategoriserades i resultatet för att synliggöra detessentiella i studien.Det visade sig i resultatet att det inte alltid förekommer en aktiv återhämtning, utan sömnen är avseddför de yngre, upp till 2-3 år. De äldre tilldelas lugna aktiviteter för att “vila” men frågan är, om intedetta sker för att inte störa de små som sover. Trots att vilan är en tämligen vardaglig aktivitet iförskolan visar det sig i vår litteratursökning att ämnet uppfattas som relativt outforskat. De äldrebarnen anses av pedagogerna kunna klara av dagen utan återhämtning, men forskning visar påmotsatsen. Barn upp till 4-6 års ålder, som är under utveckling, behöver en aktiv vila för att kunnatillgodogöra sig såväl lärande som ett välbefinnande.Vi tolkar pedagogernas svar som trots att de är medvetna om och dagligen erfar barn som är trötta,stressade och överstimulerade så tillmötesgår de ofta vårdnadshavarnas önskemål om nedskurenåterhämtning istället för att tillgodse barnets behov.

  • 23.
    Backlund, Sofia
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Begreppet undervisning i förskolans verksamhet: En kvalitativ studie om variationer i förskollärares uppfattningar kring begreppet undervisning i förskolan.2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta är en kvalitativ empirisk studie med en fenomenografisk ansats. Syftet med studien var att synliggöra variationer i förskollärares uppfattning om begreppet undervisning i förskolan. En grupp om 6 st förskollärare intervjuades om deras uppfattningar om begreppet undervisning i förskolan samt deras uppfattningar kring vilka former undervisning kan ske i förskolan.Resultatet visar på att förskollärare uppfattar sin roll vara av stor betydelse för undervisningssituationens kvalité och för vilket lärande som sker hos barnet. Uppfattningar om att utan en deltagande förskollärare kan ingen undervisning ske och ju mer närvarande pedagogen är desto större möjligheter för barns utveckling skapas. Något som också framkom är att möjligheter till undervisning uppfattas finnas under hela dagen bara förskolläraren är närvarande och fångar upp barnens intresse och tankar. Förskollärarnas olika uppfattningar framförde även en del varierande oro och funderingar över hur undervisningsbegreppet kommer att utvecklas i förskolan över tid, risken för skolifiering samt vilka konsekvenser det kommer att medföra till vårdnadshavare som kan uppleva begreppet som mer skollikt.Studiens slutsats kan sammanfattas med att det finns varierande uppfattningar hos förskollärare kring både hur de ser på undervisning i förskolan samt i vilka former undervisning kan bedrivas.

  • 24.
    Berg, Gunnar
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Hur kan rektor navigera i skolledarskapets komplexitet?2011Ingår i: Skolledarskapet i fokus – kunskap, värden och verktyg / [ed] Ulf Blossing, Lund: Studentlitteratur, 2011, s. 24-37Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Skolans institutionella struktur präglades formellt sett av i huvudsak regelstyrning under efterkrigstiden fram till 1990-talets början. Under 90-talet kom målstyrningen i förgrunden och under 2000-talet har skolan som institution alltmer kommit att präglas av resultatstyrning. I detta kapitel analyseras konsekvenserna av dessa respektive styrstrukturer med avseende på rektorers och andra skolledares arbete och arbetsvillkor.

  • 25.
    Berg, Gunnar
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Klassrums- och skolorienterat ledarskap2012Ingår i: Lärare som ledare: I och utanför klassrummet / [ed] Berg, Gunnar m.fl., Lund: Studentlitteratur, 2012, s. 177-190Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I kapitlet behandlas vilka krav på lärares ledarskap som faller ut ur  skolans nuvarande statliga styrning.

  • 26.
    Berg, Gunnar
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Ledarskap, skolkultur och skolans uppdrag2012Ingår i: Lärare som ledare: I och utanför klassrummet / [ed] Gunnar Berg m.fl., Lund: Studentlitteratur, 2012, s. 209-228Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I kapitlets diskuteras hur kan analyser av skolkulturer och relevanta delar av styrdokument kan vara viktiga delar i hur lärare kan utöva ledarskap även utanför klassrumsarbetet.

  • 27.
    Berg, Gunnar
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Skolledarskap och skolans frirum2011 (uppl. 1)Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Förlagsinformation:

    Boken syftar till att tydliggöra den komplexitet som utmärker rektorers och andra skolledares arbete och arbetsvillkor. Det goda skolledarskapet är inte enbart en fråga om att demonstrera ytliga ledaregenskaper som empatisk framtoning, kommunikativ förmåga, karismatisk utstrålning. I boken analyserar författaren vad ett professionellt skolledarskap verkligen innebär och diskuterar konsekvenserna av denna professionalism för skolledares faktiska yrkesutövande. Det handlar kort sagt om de skolledarroller som ligger i förlängningen av den centraliserade resultatstyrning som präglar dagens skola och om det frirum som denna styrform öppnar för. För den enskilda skolan och skolledaren har frirummet att göra med var gränserna går för skolans planering, genomförande och uppföljning av det egna vardagsarbetet. Bokens innehåll bygger på den frirumsteori om skolan som institution och skolor som organisationer som redovisas i Att förstå skolan (Studentlitteratur 2003). Boken vänder sig till verksamma och blivande rektorer samt till andra ledare verksamma inom enskilda skolor. Eftersom ledarskapsfrågor fått ett utökat utrymme i den nya lärarutbildningen är bokens innehåll även relevant för lärarstudenter och verksamma lärare.

  • 28.
    Berg, Gunnar
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Wede, ChristerSundh, Frank
    Lärare som ledare: I och utanför klassrummet2012Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I bokens 17 kapitel beskriver 19 författare olika perspektiv på hur lärare utövar ledarskap såväl i somutanför klassrummet.

  • 29.
    Berggren, Caroline
    et al.
    Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet.
    Olofsson, Anders
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Könsperspektiv på egenföretagande bland högskoleutbildade2012Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 30.
    Bergkvist, Anna
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap (-2013).
    Jakobsson, Frida
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap (-2013).
    Fyra generationer på arbetsmarknaden: En studie om arbetsmotivation i olika generationer2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I dag befinner sig fyra generationer på arbetsmarknaden, Baby Boomers, generation X, Y och Z, med ett åldersspann på cirka 50 år. Detta åldersspann omfattar en stor mängd individer med olika behov att tillgodose. För att må bra på arbetsplatsen är det viktigt för individen att känna sig motiverad och få sina behov tillgodosedda. Tidigare forskning menar att äldre i större utsträckning motiveras av inre motivatorer och yngre i högre grad motiveras av yttre motivatorer. Syftet med uppsatsen var att undersöka om skillnader i arbetsmotivation mellan generationer förekommer och hur de i så fall kan förklaras med avseende på sociala aspekter. Fokus var på inre och yttre arbetsmotivation hos individer inom fyra olika generationer och om resultatet samstämmer med tidigare forskning. Syftet undersöktes med hjälp av en enkätundersökning, där 98 individer från de skilda generationerna deltog och svarade på frågor rörande arbetsmotivation. Resultatet visade att det förekom vissa skillnader i arbetsmotivation mellan generationer. Det visade också att mellanmänskliga relationer och samhällsutveckling influerar arbetsmotivationen inom generationerna. Däremot synliggjordes inget enhetligt samband med den aktuella kategoriseringen av motivatorer och generationstillhörighet, vilket bidrar till att det inte går att utesluta att andra faktorer också inverkar på individens arbetsmotivation.

  • 31.
    Bergroth, Monika
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Sjölund, Sabina
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Förskolans kvalitetsarbete: Förskolechefer beskriver hur deras förskolor arbetar med kvalitetsarbete2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Huvudansvaret för den pedagogiska verksamheten på förskolan innehas av en förskolechef. Ett viktigt ansvar som förskolechefen har är att se till att ett kvalitetsarbete som innefattar analys, uppföljning och utvärdering genomförs. Kvaliteten i den pedagogiska verksamheten har kontinuerligt granskats av skolinspektionen. Forskning visar att kvalitetsarbetet behöver utvecklas och kan vara svårt att arbeta med. Syftet med uppsatsen var att presentera och analysera förskolechefers syn på kvalitet och kvalitetsarbetet inom förskolan. Som metod för att undersöka detta användes ostrukturerade intervjuer. De flesta förskolechefer ansåg att begreppet kvalitet var stort och svårt att definiera. I resultatet framgick att förskolorna i Östersunds kommun i stor utsträckning arbetade kontinuerligt med kvaliteten i verksamheten. De flesta av de intervjuade förskolecheferna hade ett stort engagemang och var väl insatta i deras ansvarsroll och i processen kring kvalitetsarbetet.

  • 32.
    Billmayer, Jakob
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Discipline And Punish in Classrooms: Studying Classroom Management With Foucault - Three Films About School As Example2011Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 33.
    Billmayer, Jakob
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Lärares ledarskap i svensk film och tv2012Ingår i: Lärare som ledare: i och utanför klassrummet / [ed] Berg, Gunnar; Sundh, Frank; Wede, Christer, Lund: Studentlitteratur, 2012, s. 71-85Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 34.
    Billmayer, Jakob
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Schule in Schweden und Bayern – oberflächlich andersoder tiefgreifend eigenartig?2012Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 35. Björk, Peder
    et al.
    Bostedt, Göran
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Johansson, Hans
    Governance2003Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 36.
    Bladh, Carina
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Mattsson, Sofia
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Barnfri tid i förskolan: Behövs den?2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka om förskollärare upplever att de har de förutsättningar som krävs för att kunna planera, utvärdera och reflektera över verksamheten för att uppfylla målen i den reviderade läroplanen för förskolan (Skolverket, 2010) då den har förtydligat förskollärarens ansvar samt kompletterats med ett nytt avsnitt om just uppföljning, utvärdering och utveckling.

  • 37.
    Block, Maria
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Lundgren, Ulrika
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Den fysiska lärmiljön i klassrummet: En kvalitativ studie om hur man formar en bra fysisk lärmiljö för elever2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsens syfte var att undersöka vilka tankar och idéer som finns kring hur man formar en bra fysisk lärmiljö i skolan. Till att börja med valde vi att undersöka hur de företag som levererar inredning och material till skolor runt om i Sverige ser på vad som är bra lärmiljöer. Men för att få mottagarperspektivet valde vi även att undersöka hur tankarna och idéerna kring lärmiljöer ter sig hos de skolor som köper inredning och material från dessa företag. 

  • 38.
    Blom, Isabell
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Andersson, Malin
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Lärande utomhus: En kvaltativ studie bland pedagoger i förskolan2013Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vi har gjort en kvalitativ semistrukturerad studie där vi använt oss av en fenomenografisk ansats. Detta utfördes på 12 olika förskolor med syfte att undersöka pedagogers uppfattningar angående lärande utomhus och för att kunna tolka om deras resonemang har med utomhuspedagogik att göra.Vi samlade in materialet till vår studie genom att göra 12 intervjuer, som vi spelade in med våra mobiltelefoner för att kunna återgå till materialet.Som grund i denna studie har vi använt utomhuspedagogik, eftersom vi anser att lärande sker i växelverkan mellan sinnlig kontakt och boklig bildning vilket är studiens fokus.Studiens resultat visar att pedagogerna uppfattar naturen ur ett hälso- och miljöperspektiv och att de anser att allt som går att göra ute går att göra inne. Slutsatsen av studien är att vi kan se att många av pedagogerna har ett utomhuspedagogiskt synsätt men att vi inte kan uttala oss om det verkligen är ett utomhuspedagogiskt arbetssätt.

  • 39.
    Blusi, Madeleine
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för hälsovetenskap.
    Bostedt, Göran
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Rönnbäck, Eva
    Vård av tid?: Utvärdering av förändringsprocesser vid införandet av Time Care2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 40.
    Bornström, Caroline
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Gustavsson, Malin
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    ”När det regnar,tränar jag tummarna”: En studie om en grupp barns motivation och upplevelser av fysisk aktivitet.2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att beskriva vad en grupp barn har talat om gällande fysiska aktiviteter i skolan, på fritidshemmet samt på fritiden. Denna studie är av kvalitativ forskningsart och tar stöd ur den hermeneutiska teorin. Studiens empiriska material baseras på tre fokusgruppsdiskussioner som genomförts tillsammans med barn i åldrarna 8–11 år, från tre olika skolor i Sverige. Det empiriska materialet analyserades i flera steg och mynnade sedan ut i ett resultat, som visar på att barnens aktivitetsnivå utifrån deras upplevelser ofta handlar om att de har någon att röra sig tillsammans med, såsom kompisar, familjen eller en hund. En annan komponent var vikten av att få vara ute, gärna länge på kvällarna samt att få leka fritt sina egna lekar. Många av barnen påtalade om skolgårdens betydelse för hur mycket de rörde sig under skoldagen och önskade fler platser där de kunde springa fritt, utan rädslan för att göra illa sig. Även vikten av att ha en lärare som inspirerade till rörelse genom glädje och som lyckades skapa roliga och spännande miljöer framkom under våra fokusgruppsdiskussioner. Barnen önskade sig överlag mer rörelse under skoldagen och såg rörelsepauser som något positivt, även ett praktiskt lärande verkade ligga barnen varmt om hjärtat. Där de såg sin chans till att få utlopp för sin rörelse. Vidare i diskussionen lyfter vi och för ett resonemang kring vad vi kan bidra med i vår yrkesroll som fritidshemslärare i förhållande till barnens behov av fysik aktivitet.

  • 41.
    Bostedt, Göran
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Back 2 Basics: En utvärdering av ett projekts möjligheter och utmaningar2012Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 42.
    Bostedt, Göran
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Kunskapsnätverk för regional utveckling i Västernorrland2012Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    I rapporten diskuteras vad som krävs i ytterligare kunskapsnätverk för att förstärka möjligheterna till regional utveckling i Västernorrland.

    Några av dess viktigaste slutsatser är behovet av ett utvecklat fokus kring vad som utgör en attraktiv region, en analys av regional interdependens och kulturanalyser för att skapa en känsla samhörighet och gemensamt sammanhang.

  • 43.
    Bostedt, Göran
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Unga och arbete: Strukturella faktorer och individuella lösningar i arbetsmarknadspolitiska projekt - en kunskapsöversyn2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 44.
    Bostedt, Göran
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Eriksson, Linda
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Elevinflytande och ledarskap i skolan2012Ingår i: Lärare som ledare.: I och utanför klassrummet. / [ed] Berg G, Sundh F, Wede C, Lund: Studentlitteratur, 2012, 1, s. 271-290Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 45.
    Boström, Lena
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Do Ten-year-old Children in Sweden Know How They Learn?: A Study of How Young Students Believe They Learn Compared to Their Learning Styles Preferences2012Ingår i: International Education Studies, ISSN 1913-9020, E-ISSN 1913-9039, Vol. 5, nr 6, s. 11-23Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Students’ individual learning strategies have been identified as important skills in order to succeed in school as well as important for lifelong learning. The Swedish steering documents are permeated by an epistemological and a methodological variation based on the individual student’s learning. Learning how to learn has been identi-fied by the EU as one of eight key competences. There is not much research on elementary school students and meta-learning. This study is therefore aimed to examine these students’ own perceptions of their learning, and compare how student think that they learn to their learning styles preferences according to the learning styles assessment Learning Styles Inventory (LSI). The theoretical framework is based on previous Swedish research and Dunn’s Learning Styles Model. A multi-method design was selected. After the LSI-test the students estimat-ed their preferences. Finally, interviews were conducted with 15 students. When comparing students’ learning styles profiles to their estimation of how they thought they learn, there was a clear discrepancy. The students estimated more preferences than was evident in the analysis. This applies above all to the perceptual strengths, and time of day. The smallest difference, however, was found in the environmental elements. The interviews showed that students have difficulties explaining how they learn. What the students pointed out, however, was their need to work in peace, learning by reading and working on the computer, and also varied learning environ-ments. Their response on learning showed that they were building their insights on the school context and expe-rience from there.

  • 46.
    Boström, Lena
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Do ten-year-old children in Sweden know how they learn?A study of how young students believe they learn compared to their learning styles preferences2012Ingår i: 17 International ELSIN- conference, Cardiff: University of Cardiff , 2012Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 47.
    Boström, Lena
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Effects of  learning styles responsive approaches. Effects of Learning-Style Responsive Versus Traditional  Approaches on Grammar Achievement2011Ingår i: Institute for Learning Styles Journal, Vol. 1, nr Spring 2011, s. 17-38Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study examined the effects of teaching through traditional versus learning-styles instructional methods on a sample of 323 heterogeneously grouped adolescent and adult learners’ achievement, retention, attitudes, overall assessment and understanding of the advantages of learning Swedish grammar. In a counterbalanced design, the control group was taught about grammar with a traditional teaching method and the experimental group was taught the same content with Multisensory Instructional Packages (MIP) (Dunn & Dunn, 1992). Statistical analyses included analysis of variance with two independent variables (learning-style versus traditional methods) and three between-subjects variables (sequence, age, and learning-style type). Discriminant analysis and F-tests were used. The research design was quantitative, but incorporated qualitative components of triangulation. Significantly more positive differences (p ≤ 0.01) were revealed in achievement, attitudes, retention, overall assessment and understanding of the advantages of grammar when students were taught with learning-styles responsive instructional strategies as opposed to when they were taught traditionally. The findings indicated that learning-styles methodology provided a practical, positive means of individualizing instruction and simultaneously improving learners’ attitudes toward learning grammar.

  • 48.
    Boström, Lena
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Elevers lärstilar i jämförelse med deras lärares lärstilar. En jämförande studie av elever och lärare i ungdomsskolan i Danmark.2011Ingår i: Pædagogisk Psykologisk Tidsskrift, ISSN 1903-0002, Vol. 48, nr 6, s. 560-580Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Denna artikel jämför lärares och elevers lärstilsprofiler på de två gymnasieinriktningarna (yrkesskolor och teoretiska inriktningar) i Danmark, för att undersöka skillnader och likheter. I studien ingick 30 gymnasielärare och 152 elever. Lärstilstestet PEPS användes för att identifiera 20 olika lärstilsdrag. Fem grupper jämfördes och analyserades med hjälp av F-test och variansanalys, ANOVA. Frågeställningarna var följande: i vilken utsträckning föreligger skillnader i lärstilspreferenser dels mellan lärare och elever, dels mellan de två studieinriktningarna? Den statistiska analysen visade att lärarna har ett större behov av värme och är mer anpassningsbara jämfört med eleverna. Studenterna däremot, har mer behov av struktur, är mer grupporienterade, är mer taktila, behöver mer intag och rörelser och är mer alert på eftermiddagen, jämfört med lärarna. De fyra elevgrupper visar några statistiskt signifikanta skillnader dem mellan Yrkeselever skiljer sig mer från lärare än sina jämnåriga i den teoretiska klassen. Resultaten har värde för personer involverade i planering av lärarutbildningar, verksamma lärare samt eleverna själva Det är en avgörande kompetens för lärare att förstå sin egen undervisningsstil och elevers lärstilar i uppdraget ² en skola för alla ². Resultaten pekar på behovet av breddade undervisningsstrategier samt en fördjupad didaktisk diskussion om den praktiska verksamheten.

  • 49.
    Boström, Lena
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    How do teacher students for compulsory schools learn compared to music teacher students in Sweden?: A comparative study of wo different student teacher groups in Sweden2011Ingår i: The Quality of Higher Education, Vol. 8, s. 158-178Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The teaching profession has been continually challenged to provide evidence of the effectiveness of teaching and learning methods.  The teacher education systems are currently undergoing reforms in Sweden. Hence, it is importance for educational institutions to be aware of the different ways that their student teachers learn and it is importance for prospective teachers to become aware of their own learning styles. The purpose of this research was to explore the learning styles preferences for two groups of prospective teachers:  music teachers and regular compulsory classroom teachers and to analyze their differences in the light of international research on learning styles. If these groups of prospective teachers differ, this would have an impact on higher education, students´ learning strategies and teachers´ teaching strategies. The study involved 65 randomly- selected student teachers. Thirty-three were student teachers for compulsory school and 32 were music student teachers.  Twenty subscales of the Productivity Environmental Preference Survey (PEPS) (Dunn, Dunn, &Price, 1984, 1991, 2000) were used to identify the learning-styles preferences of the participants. The results showed statistically significant differences between the two teacher student groups. Based on the results, it can be concluded that in comparison to music teacher students, compulsory teacher students differed in their choice of more formal designs, routine, and the times of the day when they would prefer to learn. The findings suggested the need for widely diverse teaching approaches in higher education for teachers

  • 50.
    Boström, Lena
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Hur lär sig ditt barn?: Ett arbetshäfte för föräldrar2009Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
1234567 1 - 50 av 314
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf