miun.sePublications
Change search
Refine search result
1 - 43 of 43
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Bailey, Rosemary A.
    et al.
    University of St Andrews, Scotland.
    Cameron, Peter J.
    University of St Andrews, Scotland.
    Nilson, Tomas
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Mathematics and Science Education.
    Sesqui-arrays, a generalisation of triple arrays2018In: The Australasian Journal of Combinatorics, ISSN 1034-4942, Vol. 71, no 3, p. 427-451Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    A triple array is a rectangular array containing letters, each letter occurring equally often with no repeats in rows or columns, such that the number of letters common to two rows, two columns, or a rowand a column are (possibly different) non-zero constants. Deleting the condition on the letters common to a row and a column gives a double array. We propose the term sesqui-array for such an array when only the condition on pairs of columns is deleted. In this paper we give three constructions for sesqui-arrays. Therst gives $(n + 1)\times n^2$ arrays on n(n + 1) letters for $n\geq 2$. (Suchan array for n = 2 was found by Bagchi.) This construction uses Latin squares. The second uses the Sylvester graph, a subgraph of the Hoffman--Singleton graph, to build a good block design for 36 treatments in 42 blocks of size 6, and then uses this in a 736 sesqui-array for 42 letters.We also give a construction for K(K-1)(K-2)/2 sesqui-arrays on K(K-1)/2 letters from biplanes. The construction starts with a block of a biplane and produces an array which satises the requirements for a sesqui-array except possibly that of having no repeated letters in a row or column. We show that this condition holds if and only if the Hussain chains for the selected block contain no 4-cycles. A sufficient condition for the construction to give a triple array is that each Hussain chain is a union of 3-cycles; but this condition is not necessary, and we give a few further examples. We also discuss the question of which of these arrays provide good designs for experiments.

  • 2.
    Bergqvist, Ewa
    et al.
    Umeå Univ, Umeå.
    Theens, Frithjof
    Umeå Univ, Umeå.
    Österholm, Magnus
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Mathematics and Science Education. Umeå Univ, Umeå.
    The role of linguistic features when reading and solving mathematics tasks in different languages2018In: Journal of Mathematical Behavior, ISSN 0732-3123, E-ISSN 1873-8028, Vol. 51, p. 41-55Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The purpose of this study is to deepen the understanding of the relation between the language used in mathematics tasks and the difficulty in reading and solving the tasks. We examine issues of language both through linguistic features of tasks (word length, sentence length, task length, and information density) and through different natural languages used to formulate the tasks (English, German, and Swedish). Analyses of 83 PISA mathematics tasks reveal that tasks in German, when compared with English and Swedish, show stronger connections between the examined linguistic features of tasks and difficulty in reading and solving the tasks. We discuss if and how this result can be explained by general differences between the three languages.

  • 3.
    Borgenstierna, Anders
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Mathematics and Science Education.
    Påverkar språket i frågorna resultaten på de nationella proven i kemi för årskurs 9?: Om ja, - Vad kan man göra åt det?2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Många lärare och elever uppfattar de nationella proven i kemi för årskurs 9 som de svåraste och resultaten är inte så bra som man skulle kunna önska. Undersökningens syfte är att försöka förstå varför resultaten ser ut som de gör ur en språklig synvinkel, vad är det som är så svårt med kemi? Undersökning utgår från en sociokulturell teoriram där språket står i fokus som det viktigaste verktyget för att förstå uppgifterna i de nationella proven. Några egentliga slutsatser går inte att dra då underlaget i rapporten är för litet för att dragenerella slutsatser om språket i frågorna i de nationella proven i kemi. Den slutsats som kan dras är att frågor som är oprecisa och kan uppfattas som orimliga och svårtolkade är de har svårast med. För att komma åt problemet med att eleverna uppfattar kemiämnet som abstrakt bör man lägga mer tid på att tillsammans med eleverna gå igenom vetenskapliga texter för att på så sätt lära dem det naturvetenskapliga skolspråket. Att förenkla dessa texterär att göra eleverna en björntjänst.

  • 4.
    Carillo, Sandra
    et al.
    Sapienza Università di Roma, Rome, Italy.
    Lo Schiavo, Mauro
    Sapienza Università di Roma, Rome, Italy.
    Porten, Egmont
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Mathematics and Science Education. Uniwersytet Jana Kochanowskiego W Kielcach, Kielce, Poland.
    Schiebold, Cornelia
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Mathematics and Science Education. Uniwersytet Jana Kochanowskiego W Kielcach, Kielce, Poland.
    A novel noncommutative KdV-type equation, its recursion operator, and solitons2018In: Journal of Mathematical Physics, ISSN 0022-2488, E-ISSN 1089-7658, Vol. 59, no 4, article id 043501Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    A noncommutative KdV-type equation is introduced extending the Bäcklund chart in Carillo et al. [Symmetry Integrability Geom.: Methods Appl. 12, 087 (2016)]. This equation, called meta-mKdV here, is linked by Cole-Hopf transformations to the two noncommutative versions of the mKdV equations listed in Olver and Sokolov [Commun. Math. Phys. 193, 245 (1998), Theorem 3.6]. For this meta-mKdV, and its mirror counterpart, recursion operators, hierarchies, and an explicit solution class are derived. 

  • 5.
    Carillo, Sandra
    et al.
    Dipartimento “Scienze di Base e Applicate per l’Ingegneria”, Sapienza - Universit`a di Roma, 16, Via A. Scarpa, 00161 Rome, Italy.
    Lo Schiavo, Mauro
    Dipartimento “Scienze di Base e Applicate per l’Ingegneria”, Sapienza - Universit`a di Roma, 16, Via A. Scarpa, 00161 Rome, Italy.
    Schiebold, Cornelia
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Mathematics and Science Education. Instytut Matematyki, Uniwersytet Jana Kochanowskiego w Kielcach, Poland.
    Recursion operators admitted by non-Abelian Burgers equations: some remarks2018In: Mathematics and Computers in Simulation, ISSN 0378-4754, E-ISSN 1872-7166, Vol. 147, no SI, p. 40-51Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The recursion operators admitted by different operator Burgers equations, in the framework of the study of nonlinear evolution equations, are here considered. Specifically, evolution equations wherein the unknown is an operator acting on a Banach space are investigated. Here, the mirror   non-Abelian Burgers equation is considered: it can be written as rt=rxx+2rxrrt=rxx+2rxr. The structural properties of the admitted recursion operator are studied; thus, it is proved to be a strong symmetry for the mirror non-Abelian Burgers equation as well as to be the hereditary. These results are proved via direct computations as well as via computer assisted manipulations; ad hoc routines are needed to treat non-Abelian quantities and relations among them. The obtained recursion operator generates the mirror   non-Abelian Burgers hierarchy. The latter, when the unknown operator rr is replaced by a real valued function reduces to the usual (commutative) Burgers hierarchy. Accordingly, also the recursion operator reduces to the usual Burgers one.

  • 6.
    Carlqvist, Lisa
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Mathematics and Science Education.
    Introduktionen av programmering i en skola: En fallstudie2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Från och med 1 juli 2018 ingår programmering i läroplanen, men när studien gjordes hade en del skolor börjat undervisa i programmering. Programmering har enligt forskningen bland annat fördelen att öka elevers problemlösningsförmåga samt kan ge elever kännedom om hur de system som styr vårt samhälle är uppbyggda. Scratch och code.org var två programmeringsprogram som användes på den undersökta skolan. Syftet med den här kvalitativa fallstudien i pragmatismens och det sociokulturella synsättets anda, var att ta reda på hur en skola implementerade de stundande förändringarna gällande programmering, som ligger i styrdokumenten. Treintervjuer och tre observationer gjordes. Dessa analyserades sedan ur ett pragmatiskt och sociokulturellt perspektiv, men då forskningsfrågorna var mångbottnade analyserades resultaten även från ett ramfaktorteoretiskt perspektiv. Hur arbetas det i en skolas organisation, från skolledare till undervisande lärare,med att implementera förändringar i läroplanens centrala innehåll och kunskapskrav gällande programmering? Hur svarar undervisningens utformning och genomförande mot de kriterier som anges i bakgrunden gällande lärande? Detta var vad jag ville ta reda på. Resultaten visade att det bedrevs undervisning på ett positivt men relativt trevande sätt då lärarna inte hade gått någon fortbildning. Eleverna visade progression i programmering och var positivt inställda till programmering. I diskussionen togs den observerade undervisningen samt intervjuresultaten upp utifrån den tidigare forskningen samt ur det pragmatiska och sociokulturella lärperspektivet. Bland annat diskuterades vikten av lärarnas kompetens och undervisningens upplägg.

  • 7.
    Dahlin, Jonna
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Mathematics and Science Education.
    Växten i burken: En kvalitativ fallstudie i förskoleklass2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att ta reda på vad elever i förskoleklass har för förståelse för experimentet Växten i burken. Det har tidigare gjorts liknande undersökningar som visat på elevers olika uttryck och kunskaper i området, samt att det har forskats på begreppens viktiga roll i ämnet och svårigheterna för elever att förstå begreppet fotosyntes. I studien har jag använt mig av en kvalitativ metod med en fallstudie inkluderande intervjuer, med två killar och två tjejer i förskoleklass. Resultatet i studien visade bland annat att elevernas föreställningar är personliga och bygger ibland på tidigare erfarenheter, att eleverna har en god grund för att förstå vad en växt behöver för att överleva samt att deras begreppskunskap i ämnet inte uttrycks exakt men en viss förståelse att kunna bygga vidare på senare i skolan finns där.

  • 8.
    Eliasson, Nina
    et al.
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Mathematics and Science Education.
    Pettersson, Astrid
    Stockholms universitet.
    Problemlösning i PISA2018In: Pisa under 15 år: resultat och trender / [ed] Ulf Fredriksson, Karl Göran Karlsson & Astrid Pettersson, Stockholm: Natur och kultur, 2018, p. 104-114Chapter in book (Other academic)
  • 9.
    Epstein, Melker
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Mathematics and Science Education.
    Matematiska samtal på Youtube: Olika matematikdiskurser i Youtubevideor och deraskommentarsfält2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The use of Youtube and other open internet environments for learning mathematics is becoming increasingly common. According to earlier studies there is a great diversity of ages and nationalities among participants in these environments. My investigation shows that a selection of 10 Youtube videos about equation solving and their comments sections also are characterized by a diversity of mathematics discourses. A study of 85 dialogues in the comments sections shows that in approximately half of the dialogues different participants express themselves in manners characteristic of different mathematics discourses, while in the other half all the participants express themselves in manners characteristic of the same mathematics discourse. The former dialogues more seldom end with experiences of understanding, while learning in the latter group of dialogues is limited by what is possible to express within the dominant discourse. By developing terms and categories for describing the mathematics discourses this study lays the foundation for further research, both qualitative research comprising interviews with participants and quantitative research on greater amounts of data.

  • 10.
    Forsman, Malin
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Mathematics and Science Education.
    Hur förbereder lärarutbildningen studenteratt undervisa om digital kompetens ochteknik?: En kvalitativ undersökning om lärarstudenters uppfattningar2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I denna undersökning presenteras och analyseras lärarstudenters uppfattningar av huruvida utbildningen förbereder dem att undervisa om digital kompetens samt för en undervisning om och med digital teknik. Vidare undersöks vilken inställning studenterna uttrycker till en undervisning om och med digital teknik. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ metod, genom intervjuer med fem lärarstudenter på ett lärosäte. Den insamlade empirin har analyserats med den fenomenografiska analysmetoden och har sedan ställts mot bland annat tidigare forskning i ämnet. Resultatet visar att samtliga studenter, i olika stor utsträckning, är positiva till IT som hjälpmedel i undervisningen. Fyra av respondenterna är också positiva till att använda digital teknik i sin undervisning. En av respondenterna är osäker på användandet av digital teknik i undervisningen. Vidare visar resultatet att respondenterna, i olika stor utsträckning, upplever att de genom utbildningen förvärvat kunskap inom området. Det finns dock en variation  i respondenternas svar gällande vilken kunskap de förvärvat och vilket sätt de förvärvat kunskapen på. Samtliga respondenter upplever samtidigt att de på olika sätt, och i olika stor utsträckning, saknar kunskap eller behöver mer kunskap om hur de undervisar om digital kompetens och digital teknik. Två av respondenterna berättar att de inhämtat kunskaper vid sidan av sina studier på lärarutbildningen för att bli förberedda på undervisning om digital kompetens och undervisning med digital teknik. Sammanfattningsvis uttrycker respondenterna, i huvudsak, en positiv inställning till att undervisa om digital kompetens och teknik men samtliga anser att utbildningen kan förbereda dem bättre för denna undervisning.

  • 11.
    Frediksson, Ulf
    et al.
    Stockholms universitet.
    Rasmusson, Maria
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Education.
    Eliasson, Nina
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Mathematics and Science Education.
    Oskarsson, Magnus
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Mathematics and Science Education.
    Pettersson, Astrid
    Stockholms universitet.
    Sollerman, Samuel
    Stockholms universitet.
    Karlsson, Karl Göran
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Mathematics and Science Education.
    Inhemska elever och elever med utländsk bakgrund i PISA-undersökningarna2018In: Pisa under 15 år: resultat och trender / [ed] Ulf Fredriksson, Karl Göran Karlsson & Astrid Pettersson, Stockholm: Natur och kultur, 2018, p. 147-160Chapter in book (Other academic)
  • 12.
    Fredriksson, Ulf
    et al.
    Stockholms universitet.
    Karlsson, Karl Göran
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Mathematics and Science Education.
    PISA - och sedan?2018In: Pisa under 15 år: resultat och trender / [ed] Ulf Fredriksson, Karl Göran Karlsson & Astrid Pettersson, Stockholm: Natur och kultur, 2018, p. 199-205Chapter in book (Other academic)
  • 13.
    Fredriksson, Ulf
    et al.
    Stockholms universitet.
    Karlsson, Karl Göran
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Mathematics and Science Education.
    Pettersson, Astrid
    Stockholms universitet.
    Kritiken mot PISA2018In: Pisa under 15 år: resultat och trender, Stockholm: Natur och kultur, 2018, p. 178-198Chapter in book (Other academic)
  • 14.
    Fredriksson, Ulf
    et al.
    Stockholms universitet.
    Karlsson, Karl GöranMid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Mathematics and Science Education.Pettersson, AstridStockholms universitet.
    Pisa under 15 år: resultat och trender2018Collection (editor) (Other academic)
  • 15.
    Fredriksson, Ulf
    et al.
    Stockholms universitet.
    Rasmusson, Maria
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Education.
    Eliasson, Nina
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Mathematics and Science Education.
    Pettersson, Astrid
    Stockholms universitet.
    Taube, Karin
    Umeå universitet.
    Flickor och pojkar i PISA-undersökningarna2018In: Pisa under 15 år: resultat och trender / [ed] Ulf Fredriksson, Karl Göran Karlsson & Astrid Pettersson, Stockholm: Natur och kultur, 2018, p. 131-146Chapter in book (Other academic)
  • 16.
    Gabrielii, Sofie
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Mathematics and Science Education.
    Vem får ordet?: - Elevers tankar om kommunikationen pånaturvetenskapslektionerna ur ett genusperspektiv2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I denna studie undersöks hur 15 elever i årskurs 3 uppfattar att talutrymmet fördelas under naturvetenskapslektionerna. Målet är att redogöra för deras tankar kring hur talutrymmet fördelas och slutligen relatera detta till tidigare forskning inom ämnet. Studien ska bidra med barnens egen syn på området. Det finns mycket forskning som beskriver att talutrymmet under naturkunskapslektionerna fördelas ojämnt och att pojkar dominerar klassrumsverksamheten. Flickorna däremot intar ofta en underordnad plats i skolan som sedan följer med vidare ut i samhället. Forskning belyser också vikten av att få samtala och aktivt reflektera om det som lärs ut under naturvetenskapen just för att eleverna ska lära sig så mycket som möjligt. Men upplever flickor och pojkar att de får en rättvis chans till talutrymme på naturvetenskapslektionerna? Studien är kvalitativt och jag har med hjälp av fokusgruppintervjuer undersökt hur taltiden fördelas ur ett elevperspektiv. Resultatet visar att eleverna inte uppenbart noterat att varken pojkar eller flickor skulle dominera talutrymmet på naturvetenskapen. Däremot uttryckte flera av eleverna att taltiden främst tillhandahölls av läraren själv och detta var något som de såg som problematiskt ur flera aspekter.

  • 17.
    Hansen, Sanne
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Mathematics and Science Education.
    Naturvetenskap,mer än läran om livet: En studie om grundlärares upplevelser av ämnesintegrering med naturvetenskap.2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studiens syfte var att ta reda på hur grundskolelärare arbetar samt vad de tycker om ämnesintegrering med naturvetenskap. Studien är enbart baserad på intervjuer och hur lärare uppfattar detta sätt att arbeta. Ämnesintegrering innebär att man använder två eller flera ämnen i en och samma undervisning. Det kan till exempel innebära att man arbetar med matematik och sedan skriver en räknesaga till en viss uppgift och därmed får man med svenska i uppgiften. Ämnesintegrering har enligt tidigare forskning många fördelar. Den mest förespråkade anledningen är att eleverna får koppla sin kunskap till ett sammanhang och sitt eget liv och därför får de mer engagemang inför sitt lärande och därmed en djupare kunskap. Jag har undersökt hur grundskolelärare arbetar ämnesintegrerat med naturvetenskap. Studien är strukturerad efter en kvalitativ fenomenografisk metod. I studien har det samlats empiri genom intervjuer med fem olika grundskolelärare. Empirin har sedan analyserats genom att utvinna gemensamma teman och nyckelord från intervjuerna. Dessa teman och nyckelord har sedan kopplats till tidigare forskning om ämnesintegrering och slutligen sammanfattas för att besvara de två forskningsfrågor som studien är grundad på.I studien blev resultatet att alla lärarna arbetade ämnesintegrerat på ett likartat sätt. De fem intervjuade lärarna använde hjälpande och sammankopplade ämnessamspel. Hur lärarna arbetar berodde på vilken årskurs de arbetar i. I förskoleklass arbetar de mer med att naturvetenskap är ett hjälpämne som hjälper eleverna konkretisera och göra undervisningen elevnära. I årskurs ett till tre arbetar dem med sammankopplade ämnessamspel som innebär att de arbetar med teman eller projekt som väljs ut från ett centralt innehåll i naturvetenskapen som sedan kopplas till alla ämnen. Vidare upplever lärare att eleverna blir mer engagerade av att arbeta med ämnesintegrering. Detta tror lärarna beror på att eleverna får ett sammanhang till sin kunskap och en röd tråd genom undervisningen med naturvetenskap. En annan positiv aspekt av ämnesintegrering var att lärarna ansåg att det underlättade deras planering eftersom man får med flera olika ämnens mål i en och samma planering. Det som lärarna ansåg som negativt var att det var svårt att genomföra eftersom de upplevde att det fanns en personalbrist samt att det är negativt att inte fler lärare arbetar på samma sätt.

  • 18.
    Heidtmann, Pia
    et al.
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Mathematics and Science Education.
    Jaldemark, Jimmy
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Education.
    Diskret matematik på distans2018In: Digitalisering av högre utbildning / [ed] Stefan Hrastinski, Lund: Studentlitteratur AB, 2018, p. 215-219Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    I detta kapitel beskrivs en nätbaserad matematikkurs med stödmaterial, såsom datorrättade quiz, diskussionsforum, inspelade föreläsningar och nätbaserade träffar samt nätbaserad examination. Det överordnade målet är att skapa en lärgemenskap. 

  • 19.
    Hellström, Angelica
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Mathematics and Science Education.
    NTA – En pusselbit till en utvecklad NO-undervisning?: Lärares perspektiv på undervisning i NTA2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Jag har valt att med hjälp av en kvalitativ metod undersöka hur lärare arbetar eller har arbetat med Natur och Teknik för Alla (NTA), som är ett verktyg till för att stödja lärares kompetensutveckling och undervisning i naturvetenskap och teknik (Anderhag & Wickman 2006). NTA inkluderar fortbildning, ett nätverk av pedagoger, samt tillgång till temalådor att ta med in i klassrummet som bygger på ett undersökande och praktiskt arbetssätt. Syftet med undersökningen är att få ta del av hur lärare väljer att arbeta med NTA i NO-undervisningen. Vidare undersöks om lärarna upplever att NTA underlättar genomförandet av praktiska inslag i undervisningen, om NTA synliggör kopplingen mellan teori och praktik, samt om de anser att NTA höjer kvaliteten på deras planering och undervisning. Undersökningen baseras på sex genomförda intervjuer med lärare som undervisar i årskurserna 1-6.I Bakgrund tydliggörs vad NTA är för något; var det har sitt ursprung, vad NTA-konceptet innebär, hur man undervisar på klassrumsnivå samt hur relationen mellan NTA och de aktuella styrdokumenten ser ut. Förutom detta finns ett avsnitt som förklarar experiment och praktiskt arbete i NO-undervisningen.I Tidigare forskning presenteras tidigare analyser av NTA, Skolinspektionens kvalitetsgranskning av NO-undervisningen och Skolverkets kunskapsöversikt över NO-undervisningen. I detta kapitel redogörs likaså för det teoretiska perspektivet, konstruktivism, som ligger till grund för denna undersökning. Konstruktivism innebär att det finns en bestämd syn på individers lärande och på den organiserade kunskap som överförs från en generation till en annan (Sjøberg, 2010)Mina huvudsakliga resultat från de genomförda intervjuerna är att samtliga lärare tycker att NTA-undervisningen stödjer deras utförande av praktiska moment. De tycker även att NTA förenklar arbetet med att sträva mot det som står i kursplanerna, men fem av sex lärare anser att NTA inte är heltäckande i det avseende att det täcker vad som står i styrdokumenten. Detta medför att man måste vara noggrann i sin planering och undervisning. De sex lärarna berättar likaså att de inte väljer att fullfölja den lärarhandledning som finns att tillgå fullt ut i sin undervisning.

  • 20.
    Henning, Clas
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Mathematics and Science Education.
    Algebraisk Topologi2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Inom den moderna matematiken har delområdet topologi fått ett allt större intresse och ett ökat användningsområde. Den här uppsatsen, som har karaktär av litteraturstudie, behandlar dels översiktligt grundläggande punktmängdstopologi (allmän topologi), men arbetets centrala del är dock inriktad på algebraisk topologi. Det har visat sig att när de grundläggande, traditionella, verktygen inom topologin inte räckt till så har det varit fruktbart att omformulera problemen och det man vill undersöka så att algebra har kunnat tillämpas. Här redovisas några av den algebraiska topologins mer centrala satser och samband, bland annat: Jordans kurvsats, Cauchys integralformel, Brouwers fixpunktssats, Lefschetz fixpunktssats och satsens relation till Eulerkaraktäristik samt helt översiktligt, differentialtopologi, där ”the hairy ball theorem” behandlas. Uppsatsens målgrupp är personer med grundläggande kunskaper i matematik på högskolenivå och som vill få en grundläggande orientering eller ökad insikt i ämnet.

  • 21.
    Hultin, Helena
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Mathematics and Science Education.
    Ord och begreppsförståelse inom NO: Greppa begreppen2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Ord och begreppsförståelse inom NO-ämnena, att lära sig begrepp finns med i läroplanens fyra olika kursplaner för NO-ämnena. Studier visar att det finns ett glapp mellan mellanstadiet och högstadiet i NO. Men hur jobbar mellanstadiet med ordförståelse i NO i dagsläget? Hur vill lärarna utveckla detta område i sin undervisning? Och de verktyg som finns idag som visar på trender och mönster kring NO och begreppsförståelse, vad visar de?Denna studie gör en djupdykning kring ord och begreppsförståelse i NO där lärare på mellanstadiet som jobbar som NO-lärare intervjuas om hur de jobbar kring undervisning i ord och begreppsförståelse. En högstadielärare i NO berättar sin version och resultatet från ordförståelsetester analyseras.Resultatet i denna studie blev att har en skola ämneslärare där läraren är behörig i de ämnen läraren undervisar så ökar elevernas chanser till ett bättre lärande. Den samlade bilden från de verktyg som finns och från lärarna är att Sveriges elever tappar i kunskap. Något denna studie inte svarar på, är hur vi ska vända trenden. Det är ett uppdrag för framtida forskare.

  • 22.
    Hörnberg, Hanna
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Mathematics and Science Education.
    Hållbar utveckling i grundskolan: En undervisningssekvens om källsortering för årskurs 22018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Det här är en kvalitativ studie som undersöker om en undervisningssekvens på 5 lektioner kan öka eleverna miljömedvetenhet om just källsortering. För att besvara studiens syfte så har tre syftesfrågor utformats och de har fokus på elever begreppsanvändning både före och efter arbetssekvensen. Det är nyckelbegrepp inom källsortering som jag har valt ut. Syftesfrågorna besvarar även om eleverna blir medvetna om att deras beteende kan påverka miljön på ett positivt vis. Studien är basera på elevintervjuer om fem elever. Studien visar att elevernas begreppsanvändning ökat efter undervisningssekvensen. Eleverna visar att de kan använda några av de olika nyckelbegreppen i sammanhang som har med källsortering att göra.Elevernas kunskaper har övats genom både genom praktiska och teoretiska uppgifter. Studiens resultat visar även att eleverna kan koppla källsortering till hållbarutveckling och de ökar sin förståelse för hur dem som människor kan påverka jorden positivt.

  • 23.
    Johansson, Helena
    et al.
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Mathematics and Science Education.
    Oskarsson, Magnus
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Mathematics and Science Education.
    Nyström, Peter
    Göteborgs Universitet.
    Glömska eller ytliga fysikkunskaper: Fördjupad analys av svenska elevers sjunkande fysikresultat i TIMSS Advanced 20152018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    TIMSS Advanced (Trends in Mathematics and Science Study ) är en internationell studie som undersöker gymnasieelevers kunskaper i avancerad matematik och fysik. TIMSS Advanced har genomförts tre gånger, 1995, 2008 och 2015, och Sverige har deltagit varje gång. I 2015 års studie deltog svenska elever i årskurs 3 på naturvetenskaps-och teknikprogrammet som slutfört eller håller på att slutföra kursen matematik 4 respektive fysik 2. Resultaten visade att Sverige förbättrat sina resultat i matematik medan resultaten i fysik försämrats. Dessa resultat brukar normalt följas åt och denna rapport undersöker möjliga orsaker till de sjunkande fysikresultaten i TIMSS Advanced.

  • 24.
    Johansson, Jonas
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Mathematics and Science Education.
    Lärare och digitala verktyg: Hur upplever lärare användandet av appar i undervisningssyfte?2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna fallstudie handlar om att synliggöra hur tre aktiva lärare i grundskolans yngre åldrar använder sig av och upplever arbetet med digitala läromedel och appar i undervisningssyfte. Syftet är också att se hur ett av dessa läromedel är uppbyggt och står sig i förhållande till det centrala innehållet i läroplanen. För att lyfta fram detta har jag använt mig av semistrukturerade intervjuer med målet att få fram lärarnas egna erfarenheter och upplevelser av området.Den tidigare forskningen visar att den digitaliserade undervisningen kan ha många positiva effekter på elevernas inlärning. Men det är många faktorer som spelar in på hur framgångsrikt detta arbete blir, som till exempel vilken utrustning som finns tillgänglig inom verksamheten eller hur god digital kompetens lärarna besitter.I min studie uttrycker alla tre av de intervjuade lärarna att de har en gynnsam in-ställning till den digitaliserade undervisningen. De berättar att arbetet med digitala verktyg är något som både höjer elevernas intresse, motivation och ger dem en lust att lära, samtidigt som det är ett läromedel som är väldigt fördelaktigt att använda om de som lärare vill individanpassa undervisningen. Utöver det så påpekar de att arbetet med de digitala verktygen inte bör användas som den grundläggande ordinarie under-visningen, utan snarare fungera som ett komplement till denna. På grund av detta så använder de oftast de digitala läromedlen under de lektioner där eleverna arbetar med sina individuella utvecklingsplaner.I min studie konstaterar jag dessutom att det finns en varierad intressenivå för den digitaliserade undervisningen bland lärarna, något som gör att även deras digitala kompetens skiljer sig åt. Lärarna menar att de skulle behöva någon form av fortbildning inom området, både för att förbättra sina generella kunskaper när det gäller användningen av digitala verktyg i undervisningssyfte, samt när det gäller information om vilka olika digitala läromedel som finns tillgängliga.

  • 25.
    Johnsen, Pernilla
    et al.
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Mathematics and Science Education.
    Lobkova, Tatiana
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Mathematics and Science Education.
    Homogenization of a linear parabolic problem with a certain type of matching between the microscopic scales2018In: Applications of Mathematics, ISSN 0862-7940, E-ISSN 1572-9109, Vol. 63, no 5, p. 503-521Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This paper is devoted to the study of the linear parabolic problem  by means of periodic homogenization. Two interesting phenomena arise as a result of the appearance of the coefficient  in front of the timederivative. First, we have an elliptic homogenized problem although the problem studiedis parabolic. Secondly, we get a parabolic local problem even though the problem has adifferent relation between the spatial and temporal scales than those normally giving rise to parabolic local problems. To be able to establish the homogenization result, adapting to the problem we state and prove compactness results for the evolution setting of multiscale and very weak multiscale convergence. In particular, assumptions on the sequence  different from the standard setting are used, which means that these results are also of independent interest.

  • 26.
    Jonsson, Emelie
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Mathematics and Science Education.
    Elevers deltagande i naturvetenskaplig undervisning utomhus och i klassrummet: En kvalitativ studie kring användandet av utomhuspedagogik och klassrumsundervisning2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie har varit att undersöka om platsen där undervisningens bedrivs är av betydelse för elevens delaktighet. Skiljer sig elevens sätt att delta i klassrummet jämfört med utomhus. De frågor som jag vill besvara i denna studie är: (1) Finns det skillnader i elevers delaktighet i undervisningen beroende på om den bedrivs utomhus eller i klassrummet? Om så, hur kan dessa skillnader beskrivas? (2) Vilka konsekvenser för lärandet och elevers deltagande beskriver lärarna finns utifrån valet av undervisningsmiljö? Undersökningen utfördes med kvalitativa forskningsmetoder i form av observationer där fokus var att observera elever i årskurs 1 och 2 samt intervjuer för att undersöka två verksamma pedagoger uppfattning om elevers deltagande beroende på undervisningsmiljö. Studien bygger på det sociokulturella perspektivet.Resultatet av min studie har visat att det finns skillnader i vissa elevers delaktighet när undervisningen bedrivs utomhus jämfört med i klassrummet, men även tvärtom. Det framgick under observationerna att vissa elever fick andra roller när platsen för undervisningsmiljön blev en annan. Pedagogerna som deltog i min studie beskrev att undervisningen bör vara både teoretisk och praktisk och att utomhuspedagogik blir ett komplement till lärandet i klassrummet. De beskrev elever som ändrar sitt sätt att delta beroende på undervisningsmiljön och vikten av att arbeta med flera sinnen och att som pedagog variera undervisningen.

  • 27.
    Karlsson, Karl Göran
    et al.
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Mathematics and Science Education.
    Fredriksson, Ulf
    Stockholms universitet.
    Vad kan vi lära av PISA?2018In: Pisa under 15 år: resultat och trender / [ed] Ulf Fredriksson, Karl Göran Karlsson & Astrid Pettersson, Stockholm: Natur och kultur, 2018, p. 170-177Chapter in book (Other academic)
  • 28.
    Karlsson, Karl Göran
    et al.
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Mathematics and Science Education.
    Oskarsson, Magnus
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Mathematics and Science Education.
    Likvärdighet2018In: Pisa under 15 år: resultat och trender, Stockholm: Natur och kultur, 2018, p. 115-130Chapter in book (Other academic)
  • 29.
    Karlsson, Karl Göran
    et al.
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Mathematics and Science Education.
    Oskarsson, Magnus
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Mathematics and Science Education.
    Eliasson, Nina
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Mathematics and Science Education.
    Naturvetenskap i PISA2018In: Pisa under 15 år: resultat och trender / [ed] Ulf Fredriksson, Karl Göran Karlsson & Astrid Pettersson, Stockholm: Natur och kultur, 2018, p. 86-103Chapter in book (Other academic)
  • 30.
    Karlsson, Karl Göran
    et al.
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Mathematics and Science Education.
    Oskarsson, Magnus
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Mathematics and Science Education.
    Fredriksson, Ulf
    Stockholms universitet.
    Svenska resultat i internationell jämförelse2018In: Pisa under 15 år: resultat och trender / [ed] Ulf Fredriksson, Karl Göran Karlsson & Astrid Pettersson, Stockholm: Natur och kultur, 2018, p. 161-169Chapter in book (Other academic)
  • 31.
    Lillfjäll, Cecilia
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Mathematics and Science Education.
    Elevers inställning till utomhuspedagogik: En kvalitativ/kvantitativ undersökning i årskurs 1 och årskurs 3.2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Generellt visar utomhuspedagogiken endast positiva effekter på elevers lärande och välmående. Det skapar möjligheter för eleverna att prestera bättre resultat i skolan och främjar även den sociala aspekten mellan elev och elev men även mellan elev och pedagog. Däremot belyser forskning främst pedagogers inställning och desto mindre om hur elevers inställning kan beskrivas kring utomhuspedagogiken.Syfte med denna studie är att undersöka hur elevers inställning till utomhuspedagogik kan beskriva samt jämföra hur inställningen skiljer sig åt mellan årskurs 1 och årskurs 3. Jag vill även undersöka hur pedagoger ser på elevers inställning till utomhuspedagogiken och hur de arbetar med att påverka inställningen hos eleverna. Det empiriska materialet har jag samlat in genom en enkätundervisning samt intervjuer med två pedagoger och intervjuer i form av fokusgrupper med tre elever per grupp där sammanlagt 55 elever deltog.Resultatet av denna studie visar att respektive årskurs är positiva till utomhusundervisning även om skillnaden var större i årskurs 3. Där var det endast två elever som var negativ och resten positiv till utomhuspedagogiken. Det var en övervägande stor del i respektive årskurs som inte kände oro även om det fanns en liten del som kunde anse att det fanns obehagliga moment med att vara utomhus på lektioner. Resultatet visade även att eleverna i årskurs 3 var bekväm med att ha lektioner utomhus och som inte ansåg det som besvärligt. I årskurs 1 visade det sig att det var lika många elever som tyckte att det var besvärligt och vice versa. Pedagogerna visade sig spela en stor roll och har en stor möjlighet att påverka elevers inställning till utomhuspedagogik.

  • 32.
    Lindberg, Michaela
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Mathematics and Science Education.
    Språket är nyckeln: En kvalitativ undersökning av tre lärares uppfattningar ocherfarenheter av språkets betydelse inom matematikundervisning förelever med svenska som andraspråk.2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I det här arbetet kommer du att få ta del av tre lärare som arbetar i grundskolans tidigare år och deras uppfattningar kring språkets betydelse inom matematiken för elever med svenska som andraspråk. Vidare kommer du kunna ta del av hur dessa lärare arbetar inom matematikundervisningen där elever med svenska som andraspråk ingår. Studien är en kvalitativ studie där både intervjuer och observationer har utförts för att ta del av lärarnas uppfattningar kring ämnet. Resultatet av studien visar att lärarna uppfattar att språket har en stor betydelse utifrån olika avseenden inom matematiken för de elever som har svenska som andraspråk. Avseendena som lärarna uppfattar visar på olika situationer som går att koppla ihop med språkets betydelse inom matematiken. De olika avseenden som lärarna uppfattar har stor betydelse är att eleven behöver förstå språket för att utveckla matematiska kunskaper, att språket används hela tiden samt att den språkliga förståelsen för olika begrepp inom matematiken är viktig. Vidare visar studien att lärarna uppfattar att språkkunskaperna hos eleven är avgörande för hur väl eleven utvecklar matematiska kunskaper. Studien visar också att lärarnas sätt att arbeta och anpassa undervisningen utifrån andraspråkselever varierar, då alla lärare lägger upp matematikundervisningen där andraspråkselever ingår på olika sätt. Studien visar också en stark bild av att lärarna uppfattar kommunikation och grupparbeten som två framgångsfaktorer i undervisningen för andraspråkselevers utveckling.

  • 33.
    Lindström, Cissi
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Mathematics and Science Education.
    ”Den första läraren hade tråkigt på helgerna men barnen hade så kul men läraren kunde inte säga ni får inte ha kul och då gav läraren eleverna läxor istället.”: En studie om hur elever uppfattar matteläxor och i vilket syfte lärare ger eleverna matteläxor.2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Matteläxor är ett ämne som det pratas mycket om men det finns inga speciella regler kring matteläxor i skolan utan det är upp till varje enskild skola och lärare att bestämma om lärarna ska ge eleverna matteläxa eller inte.

    Jag har i denna studie undersökt fenomenet matematikläxor i årskurs F-3. Studien syfte var att undersöka varför lärare använder matteläxor och om läxorna är individanpassade och hur använder informationen de får veta av en gjord matteläxa.

    För att få empiri har det använts en kvalitativ metod, där samtligas elever i en årskurs 1, 2, och 3 fått svara på en enkät om matteläxor sedan har jag intervjuat 18 av dessa elever i årskurs 1-3. För att samla empiri för att få lärares uppfattning har jag intervjuat en lärare som arbetar i årskurs ett, en lärare i årskurs två samt en lärare i årskurs tre.

    Detta har sedan bearbetas och jämförts för att besvara mina forskningsfrågor som är:

    • Hur definierar lärarna ordet läxa?
    • Varför tror eleverna att de får matteläxa?
    • Hur känner eleverna för att ha matteläxa?
    • Följs läxan upp?
    • Matteläxans syfte utifrån lärarnas perspektiv?
    • Jobbar lärarna med individuella läxor till eleverna och hur bedöms läxorna?

     Alla elever och lärare var utvalda från samma skola för att jag skulle kunna jämföra lärarens och eleverna svar. Skiljer det sig mellan lärarens och elevernas tankar kring matteläxan?

     Resultatet av studien blev att: Lärarna har ett syfte med varför de har läxa men att det kan bli tydligare för eleverna för att vissa inte visste varför de har matteläxa förutom att träna på matte och bli bättre. Lärarna och eleverna har olika åsikter kring om matteläxan följs upp eller inte och här kan lärarna bli bättre på att förtydliga syftet med läxan och hur den följs upp så att läraren och eleven har samma syn på matteläxan. Eleverna gillar att ha läxa och det är inte många som tycker den är svår och det hör ihop med att de flesta lärarna i studien vill att läxan ska eleverna kunna göra själva och på så vis blir inte läxan individuell.

  • 34.
    Lundgren, Maria
    et al.
    Specialpedagogiska skolmyndigheten.
    Karlsson, Karl Göran
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Mathematics and Science Education.
    Hur PISA-undersökningarna genomförs2018In: Pisa under 15 år: resultat och trender / [ed] Ulf Fredriksson, Karl Göran Karlsson & Astrid Pettersson, Stockholm: Natur och kultur, 2018, p. 25-41Chapter in book (Other academic)
  • 35.
    Matsson, Josefine
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Mathematics and Science Education.
    Elevers syn på och tankar kring laborationer i NO ämnen: En kvalitativ intervjustudie med elever i årskurs 1 samt observationer under en undervisningssekvens2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att undersöka vad eleverna säger om sitt egna lärande av laborationer i naturorienterande ämnen. Syftet är också att ta reda på om de lär sig detsom läraren tänkt. Jag har genomfört och planerat dessa lektioner. Det är för att kunna undersöka elevernas åsikter kring laborationer och om de anser sig lära sig något av laborationer.Undersökningen genomförs som en kvalitativ intervjustudie med elever i årskurs 1. Undersökningen genomförs också genom observationer under lektioner som innehåller laborationer. Detta för att få en sådan bred syn som möjligt på hur och vad eleverna lärsig av laborationer. Det är jag som agerar lärare på dessa lektioner och jag ligger även bakom lektionsplaneringen.Resultatet visar att eleverna tycker laborationer är roligt men att de gärna vill kunna påverka mer själva. Eleverna visar tecken på att de lärt sig det läraren tänkt och såg som syfte med lektionerna. Självklart går det inte att säga att alla elever lärt sig lika mycket men genom observationer och intervjuer så har det visats att eleverna förstått det som var syftet. Eleverna gillade även att kolla på film. De ansåg sig själva lära sig mer omde fick se något som hände istället för att någon bara berättade om saker. Eleverna gillade även att ställa hypoteser och tyckte det var kul att inte veta vad som skulle hända men att de sedan fick se slutresultatet och jämföra det med sina hypotes. Tidigare forskning visar på att eleverna ska få koppla ihop det som sker med teorier, vilket eleverna i denna studie verkade tycka om. Tidigare forskning tyder även på att lärare i allmänhet vill att laborationer ska vara roliga för att väcka intresse hos eleverna. Detta stämmer överens med eleverna i min studie som gärna ville göra laborationer som var roliga. I denna studie lär sig eleverna alltså genom laborationer. Dessa elever lär sig även det som är tänkt när de får material för att kunna lära sig.

  • 36.
    Nyberg, Emma
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Mathematics and Science Education.
    Fem lärares syn på Naturvetenskap: En kvalitativ studie kring arbetet med naturvetenskap i årskurs ett och tre.2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Det här är en kvalitativ studie som undersöker hur lärare arbetar med naturvetenskap i årskurs ett och tre. Forskning inom området visar att elevernas intresse för det naturvetenskapliga ämnet drastiskt sjunker i äldre åldrar samtidigt som kunskaperna inom naturvetenskapen behövs genom hela livet för att som individ kunna skapa sig en mer nyanserad förståelse eller för att kunna fatta beslut både privat men även inom sitt yrkesliv(Areskoug, Ekborg, Lindahl & Rosberg, 2013). Studiens syfte är att bidra med ökad kunskap om hur lärare i årskurs ett och tre arbetar med det naturvetenskapliga ämnet i skolan. Hur planeras de naturvetenskapliga lektionerna och hur arbetar lärarna med dessa samt följs detta arbete upp?Studien utgår från fem halvstrukturerade intervjuer och observationer.Resultatet av studien visar att de informanter som deltagit undervisar i det naturvetenskapliga ämnet enligt den timplan som finns för ämnet. De anser att arbetet med naturvetenskap är roligt men även tidskrävande. Hur de planerar och följer upp arbetet med naturvetenskap varierar men gemensamma nämnare är utvärdering efter arbete, laborationer oc hämnesöverskridande arbete. Alla lärare som deltagit i studien anser att deras egen inställning till ämnet naturvetenskap påverkar hur väl de undervisar idet. Samtliga informanter anser även att elevernas motivation till det naturvetenskapliga ämnet påverkas av lärarens egen inställning till arbetet med ämnet.

  • 37.
    Selin, Frida
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Mathematics and Science Education.
    Grundskollärares ställningstagande och arbetssätt kring utomhuspedagogik i naturvetenskap2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete är att skapa kunskap om grundskollärares ställningstagande och deras arbetssätt till utomhuspedagogik i naturvetenskap angående elevernas motivation. Detta genom att besvara frågorna om elevers intresse, motivation och även lärarens roll i undervisningen. Jag har samlat tidigare forskning kring ämnet, som sedan sammanställts och diskuterats kopplat till mina frågeställningar. Resultatet visar att ett lärande utomhus kan öka elevers motivation och intresse till att vilja lära. Dock kan man inte utesluta den undervisningen som sker inomhus utan lärarna menar att utomhuspedagogiken och undervisningen som sker i klassrummet kompletterar varandra. En duktig pedagog behövs för att bedriva utomhuspedagogik som är flexibel när vädret kan påverka lektionen och som dessutom är positivt inställt till undervisningsformen. Det innebär också att läraren är väl medveten om att arbetssättet kräver planeringstid.

  • 38.
    Selin, Leonora
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Mathematics and Science Education.
    Mjölk och mjölkproduktion iNO-undervisningen: En kvalitativ undersökning om grundskollärares förhållning tilldjurets roll i den naturvetenskapliga undervisningen2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Ordspråk som “gråt inte över spilld mjölk” är ett tecken på hur mycket mjölken som livsmedel värdesätts i det svenska samhället. I den här kvalitativa studien kommer mjölkens roll i samhället sättas i relation till skolans verksamhet. Fokusgruppen är grundskollärare som undervisar i de naturvetenskapliga ämnena i årskurs F-9. Utifrån kritisk djurteori analyseras upprätthållandet av maktrelationen mellan människan och djuret genom att undersöka via internetbaserad enkät hur lärare förhåller sig till mjölk och mjölkproduktion i undervisningen för de naturvetenskapliga ämnena.Det sammanställda resultatet visar att människans uppfattning om “mjölk och mjölkproduktion” i undervisningen påverkas av deras syn på kunskap och etikens relevans i undervisningen. Skolan är en institution som påverkas av samhällets gemensamma värderingar. Det finns yttre påverkan såsom ekonomisk stöd från politiker och läromedel från industrier som gynnas av att framställa mjölkens fördelar, vilket skapar förutsättningar och strukturer till att acceptera ett rådande maktförhållande som finns mellan människan och djuret. Lärare som inte har kunskap om mjölkproduktionens alla delar eller kan förhålla sig till etiska perspektiv (som ser på djuret som en individ snarare än objekt) finner oftast inga möjligheter till att ifrågasätta det som framställs på reklam eller mjölkindustrins informationsblad. De djur som representeras på reklam för att marknadsföra mjölkprodukter är oftast en idealisk bild av produktionsprocessen vilket skapar en illusion av att det inte finns något att problematisera. Grundskollärare finner därmed att det inte finns tid eller relevant koppling till kursplanens centrala innehåll i läroplanen för att mjölken ska kunna beröras i undervisningen. Studien kommer däremot fram till förslag på hur lärare kan använda djuretik som ett förhållningssätt i klassrummet för att t.ex. lyfta olika perspektiv och träna på att argumentera för sina personliga ställningstaganden.Den här studien belyser endast en liten del av hur skolans verksamhet bidrar till upprätthållandet av ett maktförhållande mellan människan och djuret. Studien visar även att skolan har potential att bidra med ifrågasättandet av samhällsordningen som legitimerar djurets position i mjölkproduktionssystemet och kan väcka diskussioner ur ett miljö-, hälso- och etisk perspektiv. Däremot krävs det att man har kunskap om, intresse för och viljan att våga ifrågasätta normer som är djupt integrerade i den svenska kulturen. Det krävs fler studier som undersöker sambandet mellan skolans förhållningssätt till djur och hur djur representeras i naturvetenskapliga ämnenas undervisningsinnehåll.

  • 39.
    Stenmark, Petter
    et al.
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Quality Management and Mechanical Engineering.
    Olsson Lindberg, Marianne
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Mathematics and Science Education.
    Barthelson, Mats
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Ecotechnology and Sustainable Building Engineering.
    Flodén, Liselott
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Mathematics and Science Education.
    Ständiga förbättringar i högre utbildning: En modell för systematisk kursutveckling2018Conference paper (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Utmaningarna för lärare i högre utbildning att fullgöra sitt pedagogiska uppdrag har uppmärksammats och debatterats i olika sammanhang den senaste tiden (e.g. SvD, 2018-01-21; DN, 2017-09-27). Enligt Högskoleverket (2009) har skillnaderna i förkunskaper bland studenter ökat och studentgrupperna blivit större. Brommesson et al. (2016) menar att den förändrade studentpopulationen innebär en utmaning för den enskilde läraren i konkreta undervisningssituationer. Därtill förändras samhällets kompetensbehov över tid och teknisk utveckling ger möjligheter att bedriva undervisning under andra former än tidigare. Kurser och utbildningar behöver därför utvecklas över tid, för att fortsätta vara aktuella och anpassade efter de behov och förutsättningar som finns. Vid utveckling av kurser och utbildningar krävs både pedagogiska idéer och en fungerande struktur som gör denna utveckling möjlig, där idéerna tas tillvara för att senare omsättas i praktiken. Det har vid ett pedagogiskt utvecklingsprojekt vid mittuniversitetet uppmärksammats några problem med nuvarande stöd:  Resurser och information finns inte på ett ställe  Kunskapsutbyte är begränsat  Det finns inget systematiskt stöd Syfte med detta bidrag är att presentera, diskutera, och få feedback på, en modell för systematisk kursutveckling över tid, för att bemöta ovanstående problem. En modell för ständiga förbättringar presenteras, där pedagogisk utveckling och kursadministration samverkar för att på ett systematiskt sätt tillvarata idéer och lärdomar, och underlätta kunskapsutbyte. Visuellt består modellen av ett administrativt och ett pedagogiskt kurshjul som tillsammans ska täcka upp allt som behövs för att planera, genomföra och utveckla en kurs - från deadlines för administrativa moment till idéer om undervisningsformer och utvärdering. Idén är att man enkelt ska kunna klicka sig fram på en webbsida, till allt som är aktuellt/intressant i det stadie kursen befinner sig - planering, genomförande eller utvärdering och utveckling. Vi kommer att argumentera för att en fungerande kursutveckling underlättas av visuellt stöd och en tydlig arbetsgång. Målgrupp för den här presentationen är i huvudsak undervisande lärare som vill hitta vägar för att mer systematiskt arbeta med kursutveckling.

  • 40.
    Svensson, Moa
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Mathematics and Science Education.
    Undervisning om hållbar utveckling i skolans tidigare år.: En kvantitativ studie om lärares undervisning om hållbar utveckling.2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Det här är en kvantitativ studie som undersöker hur lärare i skolans tidigare år arbetar med hållbar utveckling i sin undervisning. För att besvara studiens syfte har fyra stycken frågeställningar utformats, dessa undersöker undervisningens innehåll, arbetsmetoder, svårigheter samt om hållbar utveckling genomsyrar elevernas skolgång. Studien baseras på en internetenkät, publicerad i medlemsgrupper på Facebook.com som är riktad mot lärare och arbetande inom skolan. Totalt har 66 personer besvarat enkäten, vidare har tre stycken av dessa besvarat sex stycken följdfrågor om vilka svårigheter de upplever med undervisning om hållbar utveckling.Studiens resultat visar att det ekologiska perspektivet av hållbar utveckling är det som deltagarna anser att de har mest kunskaper om. Detta visas både genom deltagarnas egen utvärdering av sina kunskaper men också utifrån vad deras undervisning om hållbar utveckling innehåller. Arbetsmetoderna varierar mellan både praktiskt och teoretiskt arbete där undervisningen främst sker inomhus, men vid vissa tillfällen även utomhus. Till viss del genomsyrar hållbar utveckling elevernas skolgång, främst handlar det om återvinning av material samt källsortering. Av de 66 respondenterna upplever 66.2 % stora svårigheter, att det är svårt eller några svårigheter med att undervisa om hållbar utveckling. Det deltagarna anser gör undervisningen om hållbar utveckling svår är deras egen kunskap i området, att veta vad eleverna ska lära sig samt att få eleverna att förstå ett sådant komplext innehåll.Studiens kommer fram till att deltagarnas undervisning om hållbar utveckling främst riktas mot det ekologiska perspektivet genom att använda både praktiska och teoretiska arbetsmetoder och växelvis inomhus och utomhus. Hållbar utveckling ses till viss del som ett ständigt arbete som sker i skolan, där främst källsortering och återvinning av material är dagliga inslag. Att respondenterna upplever undervisningen om hållbar utveckling som svårt beror främst på bristande kunskap, vilket även gör det svårt för lärarna att utforma undervisningen innehåll. Studiens slutsats är att hållbar utveckling är ett komplext och invecklat undervisningsområde och många av de som deltagit i studien anser att de skulle behöva mer kunskaper om området för att inte uppleva den som svår.

  • 41.
    Svensson, Thomas
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Mathematics and Science Education.
    Hur uppfattar elever på naturvetar-programmet visualiseringar inom ämnet biologi?2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Detta avslutande självständiga arbete handlar om visualiseringar i undervisningen inom naturvetarprogrammet och då främst inom ämnet biologi på gymnasiet och då främst avseende hur eleverna upplever användningen av visualiseringar i undervisningen. Bakgrunden till detta arbete är att i undervisningen inom biologi ska eleverna enligt Skolverkets läroplan Lgr 11 få möjligheten att utveckla förmågan att ”… använda kunskaper i biologi för att kommunicera samt för att granska och använda information.” Modeller och begrepp som är centrala i undervisningen anges i centrala innehållet inom respektive kurs i biologi och bl.a. cellen och cellers egenskaper, funktioner och kommunikation, cellmetabolism, ekosystem, evolutionen, fotosyntesen, livscykler, människan och andra organismers fysiologi ska ingå (Skolverket, 2011a). I Sverige har vi ett flertal forskare som forskar kring visualiseringar i undervisningen med olika inriktningar och jag har försökt att belysa delar av deras forskning i min bakgrund till uppsatsen för att försöka sätta in läsaren i forskningen kring olika former av visualiseringar. Flera av dessa forskare inriktar sin forskning till områden som berör ämnet biologi i stort. Syftet med arbetet var att försöka ta reda på elevers erfarenheter av användningen av visualiseringar genom två enkätundersökningar. Enkätundersökningen har, främst, fokuserat på hur visualiseringar används inom ramen för biologiundervisningen på naturvetarprogrammet på gymnasiet och hur eleverna upplever detta. Frågeställningarna i enkätundersökningen var: Hur uppfattar eleverna användningen av visualiseringar i undervisningen, med tyngdpunkt på ämnet biologi, på naturvetarprogrammet? Hjälper visualiseringar i undervisningen på naturvetarprogrammet eleverna i deras lärande, enligt eleverna själva? En tredje fråga som fick sitt svar under processens gång utan att ha varit en fråga som arbetet tog sin utgångspunkt i, utan var en fråga i enkäten var: Hur anser eleverna att man bör följa upp visualiseringar i undervisningen? Jag fann att eleverna till stora delar upplever att de är hjälpta av visualiseringar i undervisningen.

  • 42.
    Tham, Amelie
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Mathematics and Science Education.
    Elevers möjligheter att utvecklaresonemangsförmågan: En läromedelsstudie i matematik för grundskolans årskurs 1-3.2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I Skolverkets kursplan för grundskolan (Skolverket, 2017) beskrivs fem förmågor som eleverna ska få möjlighet att utveckla genom undervisningen i matematik: problemlösningsförmågan, metodförmågan, begreppsförmågan, kommunikationsförmågan samt förmågan att föra och följa matematiska resonemang. Alla dessa förmågor är betydelsefulla för elevernas matematiska utveckling och det är dessa förmågor som utgör målet med matematikundervisningen (Skolverket, 2011). I den här studien har jag valt att fokusera på en av dessa fem förmågor; förmågan att föra och följa matematiska resonemang. Elever lär sig oftast det som vi ger dem möjlighet att lära sig (Hieberg, 2003, ref. i Jäder, 2015). Om eleverna ska få möjlighet att utveckla de matematiska förmågorna måste således undervisningen vara utformad på ett sådant sätt att förutsättningar för detta skapas. Det har dock visat sig att undervisningen inte ger alla elever förutsättningar att utveckla alla de olika förmågor som beskrivs i kursplanen (Skolinspektionen, 2009; Lundberg, 2011; Boesen et al. 2014). Syftet med den här studien är att bidra till ökad kunskap om vilka möjligheter läromedel i matematik för grundskolans årskurs 1-3 erbjuder elever att lära sig att resonera matematiskt. Jag är intresserad av att undersöka hur resonemangsförmågan beskrivs i läromedel samt vilken form av resonemang som läromedlet erbjuder eleverna att utveckla. Studiens forskningsfrågor är: 1) Hur beskrivs resonemangsförmågan i läromedlets lärarhandledning? 2) Hur beskrivs elevernas möjligheteratt träna och utveckla resonemangsförmågan? och 3) Vilken form av matematiskt resonemang erbjuder läromedlets uppgifter eleverna att utveckla? I uppsatsens undersökning ingår två läromedelsserier; Favorit matematik från Studentlitteratur samt Pixel matematik frånNatur & Kultur. Resultatet av den här studien visar att i både Favorit matematik och Pixel matematik finns en relativt tydlig koppling till skolans styrdokument där resonemangsförmåganfinns med i textform. Det tolkar jag som en indikation på att läromedlet erbjuder eleverna möjligheter att utveckla resonemangsförmågan. Vidare visar resultatet av den här studien att tanken med läromedlet är att det är främst vid gemensamma diskussioner och gemensamt arbete som eleverna får möjlighet att träna och utveckla resonemangsförmågan. Slutligen visar resultatet av den här studien att eleverna får möjlighet att träna och utveckla både den imitativa och den kreativa matematiska resonemangsförmågan. Resultatet visar att eleverna till störst del får möjlighet att träna den imitativa resonemangsförmågan och att det är främst vid problemlösningsuppgifter I Favorit matematik och vid gemensamma diskussioner i Pixel matematik som eleverna får möjlighet att träna den kreativa matematiska resonemangsförmågan. Slutsatsen av min studie är att det finns läromedel, om de används som det är tänkt, som ger eleverna möjlighet att träna och utveckla den matematiska resonemangsförmågan. 

  • 43.
    Thileros, Jenna
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Mathematics and Science Education.
    Vad vill elever lära sig?: - En undersökning om hur intresset för naturvetenskap ser ut ur ettelevperspektiv2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I detta arbete undersöker jag elevers intresse och inställning till de naturorienterande ämnena. I deninternationella studien TIMSS undersöks elevers kunskaper och inställning till matematik ochnaturvetenskapliga ämnen i årskurs 4 och 8. Sverige har deltagit i TIMSS med elever i årskurs 8 femgånger och med elever i årskurs 4 tre gånger. I TIMSS 2015 uttryckte svenska elever att de har ett brasjälvförtroende i matematik medan självförtroendet i naturvetenskap var relativt lågt. Svenska elevervärderar även matematik och de naturorienterande ämnena lägre än andra länder.Syftet med min undersökning är att bidra med kunskap om hur elever i årskurs 1,2 och 3 uppfattar denaturorienterande ämnena i skolan. Studien baseras på följande frågeställningar:• Vad vill eleverna lära sig om naturvetenskap?• Hur vill eleverna lära sig de olika områdena/ämnena?• Hur skiljer sig flickornas och pojkarnas intressen åt?Undersökningen bygger på en kvantitativ metod och baseras på en enkätundersökning som elever iårskurs 1, 2 och 3 besvarat. Eleverna som besvarat enkäten går på samma skola i en ort i Mellansverige.Denna undersökning ägde rum vårterminen 2018.Resultatet visar att NO inte är elevernas favoritämne. Ingen pojke anger att NO är favoritämnet i skolan.Idrott är det ämne som flest pojkar anger som sitt favoritämne. Av flickorna är det endast en flicka iårskurs 1 som svarar att NO är favoritämnet. Bild är det ämne som flest flickor anger som sittfavoritämne.Trots att endast 1 elev anger NO som sitt favoritämne i skolan så kan man ändå urskilja att elevernasom deltog i studien är intresserade av de naturorienterande ämnena. Denna slutsats kan dras medhjälp av hur eleverna svarade i de olika påståendena som eleverna fick ta ställning till i enkäten.Eleverna är överlag positivt inställda till NO och anser att NO är ett intressant och viktigt ämne. Minundersökning visade också att eleverna vill arbeta inom olika områden när de blir vuxna beroende påvilket kön de tillhör. De flickor som deltog i studien valde till största del yrken där man tar hand omandra, exempelvis arbeta med djur och jobba på sjukhus. Pojkarna däremot valde i större utsträckninginom sport och youtube/underhållning.

1 - 43 of 43
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf