miun.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
123 51 - 100 av 110
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 51.
    Kristensson, Emma
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Mattsson, Malin
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Vardagskommunikation med vårdnadshavare i den mångkulturella förskolan: En studie ur ett förskollärarperspektiv2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att undersöka förskollärares upplevelser av vardagskommunikationen medvårdnadshavare med olika språkliga och kulturella bakgrunder samt synliggöra vilka utmaningaroch möjligheter det medför. Syftet inbegriper även vilka verktyg och metoder som kan underlättaden vardagliga kommunikationen i den mångkulturella förskolan. Metoden vi har använt oss av ärsemistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare i mångkulturella förskolor. Resultatet visar attdet som är mest avgörande i föräldrasamverkan i mångkulturella förskolor är förskollärarnasförhållningssätt och människosyn. Ett förhållningssätt som präglas av öppenhet, nyfikenhet ochempati. Resultatet visar även på olika utmaningar men också strategier som underlättar samverkan.Slutsatsen av denna studien är att mötet med vårdnadshavare i mångkulturella förskolor därnormer skiljer sig åt öppnar upp för många svårhanterliga möten men likväl möjligheter.

  • 52.
    Larsen, Anders
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Samhällskunskapsundervisningens betydelse för åtta högstadieelevers politiska och samhälleliga engagemang och deltagande2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det finns en vilja från samhällets institutioner att det politiska engagemanget i Sverige ska öka och att detta engagemang, och i förlängningen inflytande, ska vara mer jämlikt fördelat med avseende på kön, ålder, bakgrund, socioekonomisk status och så vidare. Ett jämlikt inflytande kräver att alla ges samma förutsättningar för att engagera sig och i det avseendet kan skolan sägas ha en viktig roll att spela. För att diskutera kring samhällskunskapsämnets betydelse när det gäller ungdomars förutsättningar för ett samhälleligt och politiskt engagemang, deras politiska socialisation, har åtta elever i årskurs nio intervjuats rörande politik, samhälle och samhällskunskap. Samhälleligt och politiskt engagemang kan ta sig uttryck på olika sätt, därför undersöks detta ur tre olika perspektiv, det valdemokratiska, deltagardemokratiska och samtalsdemokratiska demokratiidealet. Studien ger stöd åt uppfattningen att samhällskunskapen lägger (för) stor vikt vid faktakunskaper vilket leder till att ungdomarna är mest förberedda på ett politiskt och samhälleligt engagemang sett ur det valdemokratiska perspektivet som innebär att de är mogna att delta i allmänna val. När det gäller att förbereda ungdomarna på att samtala kring samhälle och politik samt att skapa förutsättningar för ett djupare engagemang och deltagande verkar samhällskunskapsundervisningen lämna mer att önska.

  • 53.
    Liljeström, Malin
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Barn som inte följer mönstret2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 54.
    Lindblom, Ida
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Lindström, Elin
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Förskolans pedagogiska miljö: Av vem, för vem?2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie handlar om den pedagogiska miljön i förskolan, dvs. den lärmiljö barnen möter i dendagliga verksamheten. Vi har valt att utgå ifrån förskollärarens perspektiv och har, genom intervjuermed verksamma och legitimerade förskollärare, samlat in data. Syftet med studien var att ta delförskollärares uppfattningar om utformningen av förskolans pedagogiska miljöer, samt på vilket sätt de anser attbarn har inflytande över dessa. Vi har i denna uppsats utgått från barns rätt till delaktighet ochinflytande vid utformningen av förskolans miljö (Skolverket, 2018) och har utifrån detta formulerat ettsyfte, frågeställningar och intervjufrågor. Detta för att försöka få svar på om och hur barnens rätt tillinflytande över utformningen av förskolans miljö infrias. Vi introducerar läsaren till barns rättigheterutifrån förskolans läroplan samt till den forskning som är relevant i förhållande till problemområdet.Hur miljön påverkar barns lärande och utveckling, förskolans miljöer samt barns inflytande ärforskningsområden som vi lyfter i inledningen av uppsatsen. Vi har genomfört sex stycken intervjuermed förskollärare på olika förskolor i Sverige. I resultatdelen lyfter vi fram de teman och kategoriersom har framkommit under studiens gång, vid insamlingen av data. De tre huvudteman kom atthandla om förskollärarens avsikter vid utformningen av miljön, barns delaktighet och inflytande samtförutsättningar som kan påverka barns inflytande. Det visade sig att förskollärarnas uppfattning och avsiktvar att, genom planeringen av den pedagogiska miljön, skapa lugn och ro samt skapa en miljö somverkar tilltalande till barnen. Samtliga förskollärare nämnde även barns behov och intressen som enviktig utgångspunkt vid planeringen av miljö och material. Samtidigt fanns det flera andra faktorer,såsom genus-perspektivet, kemikaliefria förskolor och barn med särskilda behov, som påverkadeförskollärarnas förutsättningar vid planering och utformning av miljön.

  • 55.
    Lindby, Theresia
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Boksamtal kring värdegrunden2019Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 56.
    Littlejohn, Allison
    et al.
    The Open University United Kingdom.
    Jaldemark, Jimmy
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Vrieling-Teunter, Emmy
    The Open University of the Netherlands.
    Nijland, Femke
    The Open University of the Netherlands.
    Networked professional learning: An introduction2019Ingår i: Networked professional learning: Emerging and equitable discourses for professional development / [ed] Littlejohn, Allison; Jaldemark, Jimmy; Vrieling-Teunter, Emmy and Nijland, Femke, Springer, 2019, s. 1-11Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Over the past decades a new form of professionalism has emerged, characterized by factors of fluidity, instability and continual change (Beck, 2000; De Laat, Schreurs, & Nijland, 2014). These factors diminish the validity of traditional career trajectories, where people would learn the professional knowledge they needed to follow a vocational pathway (Billett, 2001). New forms of professional development that support agile and flexible expansion of professional practice are needed (Tynjälä, 2008). Ideally these forms of development would be integrated into work, rather than being offered as a form of training in parallel to work (Felstead, Fuller, Jewson, & Unwin, 2009). Through the integration of work and learning, professionals could develop new forms of practice in efficient and effective ways. At the same time, the digitization of work has had a profound effect on professional practice (Huws, 2014). This digitization opens up opportunities for new forms of professional learning mediated by technologies through networked learning (Littlejohn & Margaryan, 2014). Networked learning is believed to lead to a more efficient flow of complex knowledge and routine information within the organization (Coburn, Mata, & Choi, 2013; Reagans & Mcevily, 2003), stimulate innovative behaviour (Coburn et al., 2013; Moolenaar, Daly & Sleegers, 2010; Thurlings, Evers, & Vermeulen, 2014) and result in a higher job satisfaction (Flap & Völker, 2001; Stoll, Bolam, McMahon, Wallace & Thomas, 2006). In this respect, networked learning can be perceived as an important perspective on both professional and organizational development. There is evidence that professionals learn in informal networks, yet networked learning has been largely invisible to professionals, managers and organisations as a form of professional development (Milligan, Littlejohn, & Margaryan, 2013). One reason could be because learning in networks requires specific competences that have to be acquired either through practice or in educational training, bringing new forms of professionalism. Another reason could be because learners may determine their own learning pathways, rather than relying on a teacher or trainer to guide them. These pathways may include observing colleagues who have greater expertise (Billett, 2011) or learning through working (Eraut, 2000). In these situations, learners may seem invisible. Alternatively, they may stray across traditional boundaries as they learn (Daniels, Edwards, Engeström, Gallagher, & Ludvigsen, 2013). This book, Networked Professional Learning, critiques the potential of networked learning as a platform for professional development. The concept of learning through work is, therefore well established and the use of the network as a medium for learning expands beyond the notion of ‘Professional Development’ which often is considered as formal, structured learning towards a more fluid and embedded form of learning for work which we term Networked Professional Learning. The book draws together the work of 35 experts across 6 countries spanning 3 continents, including Denmark, Sweden, the Netherlands, Australia, Israel and the UK. The book will be of interest to researchers in the area of professional and digital learning, higher education managers, organizational Human Resource professionals, policy makers and students of technology enhanced learning. A unique feature of the text is that it not only provides examples of Networked Professional Learning, but it questions the impact of this emerging form of learning on work practice and interrogates the impact on the professionals of the future. To achieve this goal, the book is structured into three sections that explore networked professional learning from varying different perspectives, questioning what are legitimate forms of networked professional learning (Part 1 on Networked Professional Learning across the Professions), how new forms of professional learning impact the Academy (Part 2 on Higher Education) and what is the value creation that Networked Learning offers education professionals (Part 3 on Teacher Education).

  • 57.
    Littlejohn, Allison
    et al.
    The Open University United Kingdom.
    Jaldemark, JimmyMittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.Vrieling-Teunter, EmmyThe Open University of the Netherlands.Nijland, FemkeThe Open University of the Netherlands.
    Networked professional learning: Emerging and equitable discourses for professional development2019Samlingsverk (redaktörskap) (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Over the past decades a new form of professionalism has emerged, characterized by factors of fluidity, instability and continual change (Beck, 2000; De Laat, Schreurs, & Nijland, 2014). These factors diminish the validity of traditional career trajectories, where people would learn the professional knowledge they needed to follow a vocational pathway (Billett, 2001). New forms of professional development that support agile and flexible expansion of professional practice are needed (Tynjälä, 2008). Ideally these forms of development would be integrated into work, rather than being offered as a form of training in parallel to work (Felstead, Fuller, Jewson, & Unwin, 2009). Through the integration of work and learning, professionals could develop new forms of practice in efficient and effective ways. At the same time, the digitization of work has had a profound effect on professional practice (Huws, 2014). This digitization opens up opportunities for new forms of professional learning mediated by technologies through networked learning (Littlejohn & Margaryan, 2014). Networked learning is believed to lead to a more efficient flow of complex knowledge and routine information within the organization (Coburn, Mata, & Choi, 2013; Reagans & Mcevily, 2003), stimulate innovative behaviour (Coburn et al., 2013; Moolenaar, Daly & Sleegers, 2010; Thurlings, Evers, & Vermeulen, 2014) and result in a higher job satisfaction (Flap & Völker, 2001; Stoll, Bolam, McMahon, Wallace & Thomas, 2006). In this respect, networked learning can be perceived as an important perspective on both professional and organizational development. There is evidence that professionals learn in informal networks, yet networked learning has been largely invisible to professionals, managers and organisations as a form of professional development (Milligan, Littlejohn, & Margaryan, 2013). One reason could be because learning in networks requires specific competences that have to be acquired either through practice or in educational training, bringing new forms of professionalism. Another reason could be because learners may determine their own learning pathways, rather than relying on a teacher or trainer to guide them. These pathways may include observing colleagues who have greater expertise (Billett, 2011) or learning through working (Eraut, 2000). In these situations, learners may seem invisible. Alternatively, they may stray across traditional boundaries as they learn (Daniels, Edwards, Engeström, Gallagher, & Ludvigsen, 2013). This book, Networked Professional Learning, critiques the potential of networked learning as a platform for professional development. The concept of learning through work is, therefore well established and the use of the network as a medium for learning expands beyond the notion of ‘Professional Development’ which often is considered as formal, structured learning towards a more fluid and embedded form of learning for work which we term Networked Professional Learning. The book draws together the work of 35 experts across 6 countries spanning 3 continents, including Denmark, Sweden, the Netherlands, Australia, Israel and the UK. The book will be of interest to researchers in the area of professional and digital learning, higher education managers, organizational Human Resource professionals, policy makers and students of technology enhanced learning. A unique feature of the text is that it not only provides examples of Networked Professional Learning, but it questions the impact of this emerging form of learning on work practice and interrogates the impact on the professionals of the future. To achieve this goal, the book is structured into three sections that explore networked professional learning from varying different perspectives, questioning what are legitimate forms of networked professional learning (Part 1 on Networked Professional Learning across the Professions), how new forms of professional learning impact the Academy (Part 2 on Higher Education) and what is the value creation that Networked Learning offers education professionals (Part 3 on Teacher Education).

  • 58.
    Lund-Bouvin, Ingrid
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Förändras handledarrollen efter genomgången handledarutbildning?: Handledares upplevelse av handledarutbildningens betydelse för handledning och bedömning2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna undersökning var att undersöka om handledande sjuksköterskor efter genomgången handledarutbildning förändrat sin handledarroll, samt att belysa handledarutbildningens betydelse för handledning och bedömning av studerande under den verksamhetsförlagda utbildningen. I utbildningar där studenter utbildas i människovårdande/stödjande yrken, t.ex. sjuksköterskor, socionomer, lärare består en del av studierna av verksamhetsförlagd utbildning på arbetsplatser relevanta för deras kommande yrken. På dessa arbetsplatser handleds studenterna av yrkesverksamma handledare, vissa av dessa har handledarutbildning, -andra inte. Handledarutbildning bedrivs av högskolor och universitet. Denna undersökning genomfördes som en enkätstudie med fyra frågor med möjlighet till kommentarer. Enkäterna redovisas dels numeriskt, dels som en innehållsanalys av de kommentarer som givits. Det som framkom var att respondenterna, handledande sjuksköterskor som genomgått handledarutbildning förändrat sin syn på handledarrollen och dess innebörd samt att de blivit mer medvetna om vad bedömningen av studenternas utbildning grundades på.

  • 59.
    Lundin (Kihl), Sandra
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Hur kan eleven stöttas i sin läsinlärning?2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 60.
    Lundqvist, Stefan
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Lundqvist, Jonas
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Lärares arbete med och uppfattningar om rörelsepauser i klassrummet2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studies syfte är att ta reda på hur lärare arbetar med rörelsepauser i skolan och vad de har för åsikter om ämnet. Vi vill även ta reda på om lärarna tycker att rörelsepauser påverkar elevernas lärande. Vi har i studien intervjuat sex lärare som arbetar på tre olika skolor. Alla sex lärare vi intervjuade är positivt inställda till rörelsepauser och ser många positiva effekter. Lärare tar även upp några negativa faktorer som påverkar deras arbete med rörelsepauser. Till exempel är små klassrum ett problem vid rörelsepauser. Vi undersöker hur lärare arbetar med rörelsepauser, hur ofta och på vilket sätt rörelsepauser sker. Den tidigare forskning vi har använt oss av visar även den att de flesta lärare har en positiv inställning till arbete med och om rörelsepauser. Även där finns det lärare som tar upp några negativa effekter. Viss forskning visar att rörelse är bra och ger positiva effekter på elevers lärande. Samtidigt visar annan forskning att rörelse inte påverkar elevers lärande. Flera forskare menar att det är positivt för lärandet medan andra forskare påstår att det inte visar några resultat att det ska påverka lärandet, varken negativt eller positivt. I våra intervjuer framkom det att lärare arbetar med rörelsepauser på olika sätt men alla lärare har i slutändan samma syfte. Vi har i detta arbete sett hur viktigt det är med rörelsepauser och hur lärare tycker att det påverkar elever.

  • 61.
    Lögdal, Nellie
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Derawi, Heba
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    En studie om vad åtta pedagoger uppfattar att ett stöttande av barns spontana utforskande av skriftspråk handlar om2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This essay discusses children's spontaneous exploration of the written language. The aims is toinvestigates preschool teachers perception of supporting children in the spontaneous exploration ofthe written language. The reason we want to find out preschool teachers perception is due to what wefound out in the previous research, which shows that the interaction between educators and childrenaffects how students perform. The method used is qualitative which was a semi-structured interview.We also did a short observation where we looked at how the written language was visible in theenvironment. We used this as a basis to one of the questions in the interview. The result and analysisof this essay shows that the teachers in this study perceive that many factors matters when theyshould support children in their exploration of the written language. Teachers perceive that theirapproach o and their design of the environment is main factors when it comes to their supporting ofchildren's’'s spontaneous exploration of the written language. Teachers perceive that their approachand their design of the environment is main factors when it comes to their supporting of children's’'sspontaneous exploration of the written language

  • 62.
    Melin, Carolin
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Engstrand, Lynn
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Digitala spel-appar i fritidshem: - en multimodal textanalys ur ett genusperspektiv2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I dagens samhälle utgör skärmtiden en stor del av barn och ungas fritid (Statens medieråd, 2017) och en majoritet av barnen tillbringar sin fria tid på fritidshemmet (Skolverkets elevstatistik, 2018). Skärmtiden inom skola och fritidshem ökar (Olin-Scheller och Roos, 2015) därmed kan det vara av intresse att undersöka vad eleverna möter i den digitala världen utifrån ett genusperspektiv. Studiens syfte var att analysera digitala spel-appar som eleverna har tillgång till under sin vistelse på fritidshemmet. Spel-apparna och dess karaktärer analyserades ur ett genusperspektiv med inspiration av en multimodal textanalysmodell. Det är intressant att undersöka karaktärernas genusframställning för att detta kan ske som ett informellt lärande i spelen och kan påverka elevernas uppfattningar på vad som anses som kvinnligt och manligt. Resultat visar att de kvinnliga och manliga karaktärerna gestaltas utifrån de stereotypa normer och föreställningar som finns av vad som upplevs kvinnligt och manligt. Kvinnliga karaktärer avbildas som passiva och oskuldsfulla eller framställs som kloka gamla gummor. De manliga karaktärerna tilldelas attribut som framställer dem som handlingskraftiga och aktiva såsom vapen och deras kroppshållning. I resultatet framkom det att karaktärerna kunde framställas som mer eller mindre betydelsefulla beroende på form och färgspråk av deras attribut.

  • 63.
    Mozelius, Peter
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Institutionen för data- och systemvetenskap.
    Jaldemark, Jimmy
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Eriksson Bergström, Sofia
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Sundgren, Marcus
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Augmented Education: Location-Based Games for Real-World Teaching and Learning Sessions2019Ingår i: Augmented Reality Games I / [ed] Vladimir Geroimenko, Springer, 2019, s. 217-235Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    GPS-equipped smartphones have enabled the construction of location-based games. In augmented reality (AR), fantasy worlds are mapped to real-world settings. Two location-based AR games that use historical markers as points of interest are Ingress and Pokémon GO. This chapter describes and discusses how PokéStop statues in Pokémon GO can be used in primary school outdoor sessions. A case study was conducted on how fifth-grade students learned about local history, social sciences and humanities during game sessions. Findings suggest that AR could be an inspiring  extension in educational settings, if activities are aligned to the surroundings and learning objectives and outdoor gaming activities are followed up in more traditional classroom sessions.

  • 64.
    Nadir, Mohammed
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Vehkajärvi, Maria
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Där behöver man inte prata bara spela: En samling livsberättelserNyanlända berättar om skolan i hemlandet,flykten och mötet med den svenska skolan.2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Mot bakgrund av flyktingvågen 2015 skapas ett behov av att undersöka hur barn och vuxna tagits emot i skolsystemet. Den här uppsatsen undersöker de asylsökandes erfarenheter av skolan i hemlandet, flykten och erfarenheter av den svenska skolan. Genom att använda kvalitativ intervju som metod belyser resultaten att vissa barn hade med sig svåra upplevelser från krig i hemlandet och ibland även från flykten. Men att merparten var nöjda med mottagningen av den svenska skolan. Tillvaron i den svenska skolan innebar för barnen både positiva och negativa upplevelser. Detta är ett bidrag till forskningen, men också samhället eftersom merparten av det vi hör och ser kommer från media, på så sätt kommer de intervjuades berättelser kunna bidra till en kunskap som vi kan ta med oss i framtiden.

  • 65.
    Nilsson, Jenny
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Sex förskollärares uppfattningar om arbetetmed barns delaktighet och inflytande: En fenomenografisk studie2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte har varit att beskriva sex förskollärares uppfattningar om vad arbetet med barnsdelaktighet och inflytande kan handla om. Studien gjordes med kvalitativa intervjuer och intervjuernahar sedan analyserats med en fenomenografisk ansats för att hitta skilda uppfattningar. Resultatetvisar att det går att uppfatta arbetet med barns delaktighet och inflytande på olika sätt. Studien visaratt arbetet med barns delaktighet och inflytande kan uppfattas som ett utmanande arbete som kräverförståelse och reflektion, arbetet kan även förstås handla om ett sätt att fostra och förbereda barnen förett demokratisk samhälle och arbetet kan även uppfattas som en del av förhållningssättet, att varaöppen och tillåtande mot barnen. Slutsatsen är att arbetet med barns delaktighet och inflytande kanuppfattas handla om att växla mellan olika roller i sin yrkesroll som förskollärare. De tre skildarollerna som diskuteras är den reflekterande, den fostrande samt den observerande och lyssnanderollen.

  • 66.
    Nilsson, Marie
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Jämställdhet i skolan2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 67.
    Nilsson, Marie
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Nyanländas integrering i en skola på landsbygden: Samhällskunskapsundervisning för nyanlända2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Mitt syfte med denna uppsats är att ur elev- och lärarperspektiv undersöka hur nyanlända elever integreras i en skola på landsbygden. Uppsatsen har ett särskilt fokus på didaktiska utmaningar i ämnet samhällskunskap. Tidigare forskning visar att integrering av de nyanlända eleverna är en viktig del för att de ska lyckas i skolan. Forskning visar även att det saknas resurser och kunskap om mottagandet av nyanlända elever (Lahdenperä, Sundgren 2016, s. 30). Kommuner saknar ofta gemensamma riktlinjer för hur mottagande och utbildning för nyanlända elever ska gå till. Kunskaper i ämnet samhällskunskap är en väg att integrera eleverna i samhället för att de ska känna tillhörighet. Jag har utgått från det sociokulturella perspektivet och en kvalitativ ansats i form av en intervjustudie. Jag har valt fenomenografi som undersökningsstrategi eftersom jag har analyserat empiri från enskilda individer. Materialet har hämtats från intervjuer av en SVA-lärare, två klasslärare och från fyra nyanlända elever som går i årskurserna 4-6. Frågeställningarna är följande: hur upplever nyanlända elever denna skola utifrån ett socialt perspektiv och lärandeperspektiv? hur upplever lärare på denna skola undervisningssituationen och socialiseringen med nyanlända elever? hur integreras nyanlända elever i samhällskunskapsundervisningen på denna skola? vilka svårigheter och möjligheter kan uppstå gällande integreringen av nyanlända elever i samhällskunskapsundervisningen? Resultatet av min studie visar att det finns brister i hur den studerade skolan organiserar undervisningen för de nyanlända eleverna. Ytterligare en del som är ett synligt problem för nyanlända elever är den sociala aspekten i skolan. Lärarna är eniga om att tydligare riktlinjer och mer kunskap behövs. Eleverna uttrycker själva att de är i behov av mer hjälp och stöttning. Slutsatsen är att det behövs tydligare riktlinjer, mer kunskap och större resurser för att de nyanlända elever ska kunna integreras på bästa sätt i denna skola.

  • 68.
    Norberg, Malin
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Potential for Meaning Making in Mathematics Textbooks: A Multimodal Analysis of Subtraction in Swedish Year 12019Ingår i: Designs for Learning, ISSN 1654-7608, Vol. 11, nr 1, s. 52-62Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Textbooks are a common teaching tool widely used in children’s mathematical education. Comparativestudies of textbooks have focused on different aspects, such as content, mathematical symbols and so on.However, a multimodal approach to textbook research—that is, studying how writing, images, mathematicalsymbols, etc. interact—is sparse. This study analyses 40 exercises from 17 Swedish Year 1 (children7–8 years) textbooks using a multimodal approach with a focus on subtraction as an arithmetic operation.The aim was to describe and analyse how subtraction in Swedish Year 1 mathematics textbooks can beunderstood using a multimodal approach. The results show that it is sometimes possible to solve an exercisewithout focusing on the mathematical content that the exercise is designed to offer. Writing, images,mathematical symbols, speech and moving images are used differently within the same textbook andbetween textbooks. The results also show that there are considerable similarities between the exercisesin printed and digital textbooks, with some exceptions. The examples in the study indicate that three differentapproaches are needed when working with these exercises, which implies great complexity in children’smeaning making in their work with mathematics textbooks. This could negatively impact children’saccess to beneficial learning situations. Therefore, this study could contribute to a larger awareness ofthe complexity in question, which, by extension, may contribute to the development of beneficial learningsituations in mathematics education, especially regarding subtraction.

  • 69.
    Olsson, Andrea
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Andersson, Sofia
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    ”Det är ju dom här barnen som kräver lite extra”: Förskollärares definitioner av begreppet barn i behov av särskilt stöd2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien handlade om att undersöka förskollärares definitioner av begreppet barn i behov av särskilt stöd. Problemområdet i studien var att begreppet barn i behov av särskilt stöd är brett och det var svårt att konkretisera vad det innebär samt innefattar. Studien genomfördes med intervjuer tillsammans med legitimerade förskollärare i olika kommuner i mellersta Sverige. Totalt har åtta förskollärare deltagit i studien där de berättade om sina definitioner av begreppet barn i behov av särskilt stöd. Resultatet visade att förskollärarna hade liknande definitioner om vad begreppet innebär. Förskollärarna redogör även att begreppet barn i behov av särskilt stöd är svårt att definiera.

  • 70.
    Persson, Felix
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Formativ återkoppling i en skrivprocess –blir den färdiga texten elevens eller lärarens?2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 71.
    Persson, Frida
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    “Jag tror på dig. Jag tror att det härkommer att gå alldeles utmärkt”: En kvalitativ studie om hur IPS-coacher upplever att arbetetutifrån IPS kan skapa möjlighet för deltagarna att själva varadelaktiga i sin arbetsrehabiliteringsprocess2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie handlar om IPS-coachers upplevelser av hur arbetet efter IPS-modellen kan skapamöjlighet för deltagarna att själva vara delaktiga i sin arbetsrehabiliteringsprocess. Att ta del avIPS-coachers upplevelser i ämnet är intressant i och med att forskning visar att IPS får fler personer uti arbete än mer traditionella metoder för arbetsrehabilitering för personer som har en psykiskfunktionsnedsättning. En annan intressant aspekt är att forskning även tyder på att empowerment ären viktig ingrediens i arbetsrehabilitering. I begreppet empowerment lyfts bland annat vikten av attstötta personer som är i en utsatt situation och en betoning ligger i att se en människa som sin egenaktör som själv vet vad hen behöver hjälp med. Fyra kvalitativa intervjuer har genomförts med föredetta eller nuvarande IPS-coacher och resultatet har analyserats utifrån en hermeneutisk ståndpunkt.Resultatet visar att det finns både möjligheter och utmaningar i arbetet med att göra deltagarnadelaktiga i sin egen arbetsrehabilitering. Den största möjligheten som går att urskilja blandrespondenternas upplevelser är nätverksarbetet, att skapa en god relation med deltagarna och våga gåutanför ramarna, deltagarnas vilja, språkets betydelse i arbetet med deltagarna-att vara positiv samtfrivillighet. De utmaningar som framkom bland respondenternas upplevelser handlar om samarbetemed andra myndigheter och arbetsgivares attityder.

  • 72.
    Pettersson, Maria
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Öström, Therese
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Hur fungerar pedagogisk planering?: En studie om fem samplaneringsmöten på två fritidshem.2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna undersökning har utförts genom observationer med syftet att beskriva fem samplaneringsmöten på två olika fritidshem i Västernorrlands län, för att se hur pedagogiska planeringar kan fungera i praktiken. Resultatet visar hur faktorer som samarbete, kommunikation och struktur kan påverka ett samplaneringsmöte men resultatet visar också att pedagogiska planeringar kan variera en hel del beroende på dessa faktorer. Det framgår även att ett planeringsmöte med struktur kan bidra till att tiden spenderas mer effektivt och att personalens inställning även har en betydelsefull roll i detta.

  • 73.
    Pistool, Malin
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    ”Läsförståelse får inte vara ett material som man bara sätter i händerna på bar-nen”2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 74.
    Prevander, Åsa
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Jonsson, Sandra
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Har den vilda leken någon plats i förskolan?: En kvalitativ studie om hur sex förskollärare beskriver den vilda leken2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien var att undersöka hur förskollärarna beskriver att de förhåller sig till denvilda leken och hur de uppfattar lärande genom den vilda leken. Undersökningarna genomfördes viakvalitativa intervjuer med sex förskollärare. Resultatet visar att förskollärarna uppfattar att barnen lärsig och utvecklas i den vilda leken. Det som påverkar hur förskollärarna förhåller sig till den vildaleken är ytan, barngrupp, skaderisken i leken och att alla barn ska känna sig trygga och ha roligt. Föratt dessa slags lekar skall kunnas lyftas i verksamheterna är det viktigt med närvarande förskolläraresom har insikt i vad det är barnen gör i den vilda leken. Den vilda leken begränsas mer inomhus föratt ytan är liten och barngrupperna är stora, samt för att miljön är inte uppbyggd för spring och stojutan för lugn och ro. Utomhus får den vilda leken istället ta plats och uppmuntras av förskollärarna.Utomhusmiljön uppfattas heller inte behöva planeras upp för ytan utomhus bjuder in barnen till vildlek. Inomhus behöver miljön utformas utifrån barngruppens behov, där både lugna och vilda lekarbehöver få ta plats.

  • 75.
    Pålsson, Emma
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    ”Det är bra med tyst läsning, då får jag läramig att läsa”2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 76.
    Pålsson, Ida
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Lundgren, Johanna
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Barn och pedagoger, strategier och kön: Om konflikter i förskolan ur ett genusperspektiv i relation till strukturella diskurser2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien var att öka kunskaperna kring vilka kollegiala uppfattningar pedagogerhar gällande konflikter och konflikthantering i förskolan i förhållande till strukturella diskurser.Särskilt intressant har det varit att studera detta utifrån ett genusperspektiv för att ta reda på ompedagogerna uppfattar några skillnader mellan pojkar och flickors konflikter, samt i sitt egetagerande. Vi har genomfört en kvalitativ studie med tre arbetslag i samma län, där totalt åttapedagoger har deltagit i gruppintervjuer. Studiens resultat har analyserats med inspiration avpoststrukturalistisk teori. Detta för att vi ville undersöka vilka faktorer barn kan påverkas av i sinakonflikter samt med vilka strategier barn och pedagoger väljer att hantera dessa utifrån strukturelladiskurser. Resultatet visade dels att pedagogerna inte kan se några generella skillnader i pojkar ochflickors konflikter men att det, trots detta, kan finnas vissa stereotypa förväntningar på hur barnen böragera vid konflikterna. Pedagogerna använder olika strategier för att förebygga och underlättabarnens konflikter, som de menar är lika för både flickor och pojkar. Strategierna som nämns är blandannat att växeldra i arbetslaget, samtala med barn och kollegor men även rollspel och att målasituationer som kan uppstå. Det framkom att flertalet av pedagogerna arbetar kompensatoriskt, detvill säga att de blandar ”flickigt” och ”pojkigt” material och utformar miljöer som lockar alla barn.Dock har några pedagoger inslag av ett könsneutralt arbetssätt som innebär att de använder ofärdigtmaterial och könsneutrala leksaker. Det visade sig, utifrån de kollegiala uppfattningarna, finnas trevanligt förekommande strategier för barnen att använda sig av i deras konflikter, vilka är;utåtagerande, svälja gråt samt lösa konflikter direkt.

  • 77.
    Randevåg, Lena
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Boström, Lena
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Completing studies in alternative ways in adult education. ‘Who has told me that I cannot ...?’2019Ingår i: International Journal of Learning, Teaching and Educational Research, ISSN 1694-2493, E-ISSN 1694-2116, Vol. 18, nr 7, s. 165-183Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Every fourth young adult in Sweden leaves upper secondary school without complete grades (Statistiska Centralbyrån, 2017). These young adults without a diploma are at risk of being marginalized (Hugo, 2007; Lundahl et al. 2015). Therefore, all attempts to support these students’ needs using alternative methods to help them complete their studies are of great importance for both society and the individuals. With this study, we aim to shed light on how participants with different functional variations and overall unfavourable school experiences in a project-based alternative study program in upper secondary education perceive the factors of success. Moreover, we want to understand the project’s outcome based on contextual factors. To do this, we use an abductive content analysis of project documents, field notes, and interviews with five students. Our analysis follows three steps. Firstly, we identify three major themes expressed by the participants as success factors concerning ways to attend and complete their secondary education. Secondly, we identify how contextual factors can explain the project’s outcome. Finally, we draw conclusions on how motivation theory, motivation strategies, and factors in the learning environment can explain the project’s outcome. The overall conclusions are (a) students in this target group need to participate in negotiations concerning their adaptation in their studies, (b) a symmetrical interpersonal relationship between teachers and students is a necessity, and (c) beneficial learning environments are essential for these students’ learning. 

  • 78.
    Rasmusson, Maria
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Albæk, Karsten
    VIVE – The Danish Center for Social Science Research, Copenhagen, Denmark .
    Lind, Patrik
    Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, Uppsala.
    Myrberg, Mats
    Kungliga tekniska högskolan, Stockholm.
    Cognitive Foundation Skills Following Vocational versus General Upper Secondary Education: A Long Term Perspective2019Ingår i: Scandinavian Journal of Educational Research, ISSN 0031-3831, E-ISSN 1470-1170, Vol. 63, nr 7, s. 985-1006Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The present study aims at investigating the long-term cognitive effects of vocational education (VET) in Sweden and Denmark, using data from the PIAAC Survey of Adult Skills. While Sweden has moved towards a more academic vocational education, Denmark has kept the apprenticeship system. Using multiple regression analysis we estimate the contribution of VET versus general upper secondary education to the proficiency in literacy. The results show a higher literacy performance in those Swedish age groups in more academic VET programs compared to the older Swedish age groups and to all the Danish age groups. A reasonable interpretation is that the amount of cognitively challenging subjects at the upper-secondary level gives a lasting imprint on literacy proficiency later in life.  

  • 79.
    Rousu, Josefin
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Stridsman, Frida
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Synen på musikens funktion iförskolan: - en kvalitativ studie med åttaförskollärare2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie handlar om förskollärares syn på vilken funktion musiken har i förskoleverksamheten.Detta har vi undersökt genom att intervjua verksamma förskollärare om deras arbete med musik iförskolan, deras inställning till ämnet samt vad de tror påverkar deras inställning till ämnet. Vi harvalt att undersöka ämnet eftersom vi har hittat forskning som visar att förskollärare känner sig osäkrai musikundervisningen i förskolan (Garvis & Pendergast, 2011). Vi har valt att använda oss av ettsociokulturellt perspektiv som innebär att lärande har med relationer att göra. Det innebär att språkoch kommunikation är grundläggande element i läroprocesserna (Dysthe, 2003). Vi har använt oss avfokusgruppsintervjuer med åtta verksamma förskollärare från fyra olika förskolor. Resultatet avförskollärarnas berättelser visar att de använder musik som verktyg för att gynna andra områden, tillexempel språkutvecklingen. Detta visar att musik inte används endast som ämne i sig själv utan ävensom komplement till andra områden. Studiens resultat visar också att det enligt förskollärarnasberättelser till största del sker spontana musikaktiviteter jämfört med planerade på dessa förskolor.Förskollärarnas inställning till musik visar sig vara positiv och påverkas inte av att flera av demkänner sig osäkra. En slutsats av detta är att känslor av osäkerhet inte nödvändigtvis landar i ennegativ inställning. Alla förskollärare i studien var eniga om att deras egna bakgrund, intresse ocherfarenheter är det som påverkar deras inställning till ämnet.

  • 80.
    Rönnbäck, Anna
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Brännström, Björn
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Fritidsläraren – en komplex yrkesroll iskolans värld: En kvalitativ studie om nya fritidslärares uppfattningar avyrkesrollen2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie bygger på sex nya fritidslärares uppfattningar om sin yrkesroll. Fritidslärare är ett yrkesom genomgått stora förändringar på kort tid. Den tidigare forskning som vi redogjort för i studienvisade ett yrke som påverkats av förändringar som stora barngrupper, integreringen i skolan och dendubbla professionen vilken inneburit en lärarlegitimation i ett praktisk/estetiskt ämne. Forskningenvisar också på en yrkesroll som blivit mer otydlig trots förtydligande styrdokument. Syftet med studienblev att tolka ett antal nya fritidslärares uppfattningar av yrkesrollen där våra frågeställningar omyrkespositionen och yrkesfunktionen blev centrala i studien. I studien har vi intervjuat sex styckennyutexaminerade fritidslärare och resultatet har visat varierade uppfattningar angående enfritidslärares yrkesfunktion under skoldagen där några hamnat i en resursroll medan andra fårmöjlighet att arbete fritidspedagogiskt. En annan uppfattning som påträffades var att tiden i skolanupplevdes påfrestande och ofta går ut över fritidshemmet. När det gällde yrkespositionen uppfattaderespondenterna sig underordnad klassläraren och åsikter om en frånvarande ledning uppkom. Idiskussionen kom vi fram till att resultatet på det stora hela stämde väl överens med den tidigareforskning om att fritidslärarens yrkesroll är komplex och påverkas av olika faktorer.

  • 81.
    Sahlin, Isabel
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    "Jag! Böcker! Och läshuvud!"2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 82.
    Sahlin, Susanne
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Collaboration with private companies as a vehicle for school improvement: Principals’ experiences and sensemaking2019Ingår i: Journal of Professional Capital and Community, ISSN 2056-9548, E-ISSN 2056-9556, Vol. 4, nr 1, s. 15-35Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Abstract

    Purpose – The purpose of this paper is to examine principals’ experience and sensemaking of collaboration with private companies, focussing on leadership and school improvement.Design/methodology/approach – This paper is set against the backdrop of a project where three public Swedish schools collaborated with private companies within their communities. Data were collected over three years and consisted of semi-structured interviews, meeting notes, field observations, field notes and document analysis. A qualitative content analysis was performed using the Atlas.ti 6.2 software tool.Findings – The study shows that important sensemaking for the principals in this collaboration between schools and private companies is related to the sense of collective responsibility and involvement, development of improvement culture and trust between key actors, and common improvement initiatives based on mutual interest. Challenges in the collaboration are related to principal changes, a lack of implementation of the collaboration, and that there was no clear vision of external collaboration in two out of three schools. In terms of possibilities, the collaboration was based on the needs of the school, a collaborative culture was developed, and the development/activities were undertaken between involved schools and private companies during the collaboration.

    Research limitations/implications – Inevitably, there are limitations that need to be identified and recognised in this study. First, the small number of cases in this multiple case study, as well as the specific social context, limits the possibility of generalising the findings. Second, the study was not independently selected, and the findings and analyses are linked to national and local contexts, which can be seen as a limitation and strength. Notwithstanding, this study contributes with in-depth information about how a beyond-school collaboration with private companies is practised as well as how involved principals made sense of the collaboration from the perspective of school improvement.

    Originality/value – The originality is the collaboration between schools and private companies. The paper contributes with new knowledge about how principals experience and make sense of this collaboration as a vehicle for school improvement.

  • 83.
    Sahlin, Susanne
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Making sense of external partnerships: Principals’ experiences of school–university collaborationsIngår i: Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 84.
    Sahlin, Susanne
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Moving Beyond Internal Affairs: - Principals’ Sensemaking of Collaboration for School Improvement2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 85.
    Sahlin, Susanne
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Moving Beyond Internal Affairs: Making Sense of Principals' Leadership Practices in Collaboration for School Improvement2019Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The thesis takes its point of departure from the recent interest in collaboration and networking as major school improvement strategies and the school leader’s crucial role in these processes. Educational research indicates that if schools are to meet future demands, then leadership must rest on trust within the organisation and a principal’s leadership must be understood in the frame of professional collaboration and social learning. The aim of this thesis is to, from an institutional perspective, deepen the understanding of regulative, normative, and cultural‐cognitive aspects of school leaders’ practices in collaboration beyond school at the local school level.

    The research undertaken in this thesis is a part of a larger research and school improvement project. This longitudinal study draws on data from a qualitative case study of three schools conducted over three years. Qualitative data including semistructured interviews, a part of a questionnaire to participating teachers with open‐response questions, and observations were used. Additional contextual data, such as field notes, document analysis, and project meeting notes were also used. The theoretical framework is based on institutional perspectives on organisations and sense‐making theory, used to provide an understanding of how principals and teachers make sense of principal leadership practices.

    This thesis builds on four separate papers (I‐IV) with their own aims and research questions but with the common goal of providing answers to the overall aim and research questions of the study. The four papers are complemented by this introductory part that ties them all together. Paper I, “Internationalization as an internal capacity builder for school improvement: a case study”, examines if and how the work with internationalization can build internal capacities for school improvement, but also examines the meaning of a principal’s leadership in relation to the work with professional collaboration and social learning. Paper II, “Collaboration With Private Companies as a Vehicle for School Improvement ‐ Principals’ Experience and Sense‐Making,” elaborates on principals’ experiences and sense‐making of a school collaboration with private companies from the local community of the school, focussing on leadership and school improvement. Paper III, “Making Sense of External Partnerships: Principals’ Experiences of School‐University Collaborations,” examine principals’ sense‐making of a school–university collaboration. Paper IV, “Teachers Making Sense of Principals’ Leadership in Collaboration Beyond School,” aims to create a deeper understanding of collaborations beyond the school with a focus on principals’ leadership and of how such processes reshape regulative, normative, and cultural‐cognitive aspects (Scott, 2008). The role of the formal leader is addressed in all four papers.

    Finally, the findings show that the principals have had the possibility to build professional capacity in their schools, create a supportive organization for learning, and connect with different external partners as a result of these beyond‐school collaborations. The different actors in the beyond‐school collaborations also became a part of the schools’ overall distributed leadership practices. The findings show that beyond‐school collaboration influences and affects the normative and cultural‐cognitive aspects that exist in the participating school to some extent. The development of collective commitments to guide collaboration, engagement in collaborative work, an increase in shared responsibility for work, and the fostering of learning‐oriented collaboration and research‐based knowledge construction are examples of norms and values that seem to have started to move during the various beyond‐school collaborations. From the cultural‐cognitive aspect, the study shows that aspects of this dimension appear more or less in the schools. The principals have interpreted and made sense of the value of beyond school collaboration in different ways. The cultural‐cognitive aspect also seems to affect the teachers somewhat, where they make sense of the importance of the formal leader in beyond‐school collaboration. They also emphasise the importance of having a pedagogical leader. The findings showed that there were challenges that became visible in the various beyond‐school collaborations. However, being aware of the challenges and broadening professional learning communities through collaboration that goes beyond school all in all seem to support the principals in their leadership practices at the local school level and also support development in a school’s practices.

  • 86.
    Sahlin, Susanne
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Principal Leadership Enactment of Beyond School Collaborations: – Implications for Capacity Building?2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 87.
    Sahlin, Susanne
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Principal’s Role And Meaning In Collaborations Beyond School: – The Teacher Perspective2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 88.
    Sahlin, Susanne
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Teachers making sense of principals’ leadership in collaboration beyond schoolIngår i: Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 89.
    Sahlin, Susanne
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Styf, Maria
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Internationalization as an internal capacity builder for school improvement: a case study2019Ingår i: International Journal of Leadership in Education, ISSN 1360-3124, E-ISSN 1464-5092Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article presents findings from a case study that examined how internationalization at one Swedish upper secondary school could be understood in relation to building internal capacities for school improvement. This article used a case study methodology in which aspects of capacity building, and internal capacities constituted the theoretical point of departure. Data consisted of interviews with the principal and teachers, observations, and field notes. The article argues that internationalization at the upper secondary school supported capacity building, and it is evident that internationalization is an internal capacity. It is also apparent that the principal’s leadership is distributed and vital to the school’s success in terms of internationalization and school improvement. Above all, internationalization serves not only as an external form of collaboration but also as an internal capacity at the school for leadership, professional development, and internal collaboration. It is evident that these internal capacities are intertwined. 

  • 90.
    Sears, Emily
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    ”Valet av litteratur är viktigt!”2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 91.
    Sjöberg, Lisa
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Nyberg, Josefina
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Fritidshemmets sociala arena: 14 personers tankar kring det sociala lärandet i pedagogiska situationer och på fritidshemmet2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet för denna studie har varit att undersöka hur socialt lärande tar sig till uttryck i samlingssituationer utifrån fritidshemspersonalens perspektiv Denna studie är kvalitativ och är inspirerad av hermeneutiken då vi haft för avsikt att tolka och förstå ett fenomen. Studien har genomförts med hjälp av fokusgruppsintervjuer som metod där 14 personer som arbetar på fritidshem fritt fått diskuterat det sociala lärandet i samlingen med hjälp utav fyra ord som utgångspunkt: trygghet, empati, kommunikation och Ansvar. Genom detta metodval nås fritidshemspersonalens beskrivningar och tankar kring socialt lärande i samlingssituationen vilket är i linje med studiens syfte. Dessa ord är inspirerade från Jonsson´s (2018) licensavhandling som handlar om socialt lärande på fritidshemmet. Resultatet i denna studie påvisar att det sociala lärandet har en stor plats i samlingssituationerna enligt fritidshemspersonalen. Dessa fyra ord har en betydande roll för elevernas utveckling inom det sociala lärandet både individuellt och i grupp. Det framkommer i studien att det sociala lärandet med dessa fyra ord som grund är något som fritidshemspersonalen alltid bär med sig i sin yrkesroll och samlingen visar sig vara en bra tidpunkt att samtala med eleverna om det sociala lärandet som sker oavlåtligen under resterande del av elevernas skoldag.

  • 92.
    Spante, Maria
    et al.
    Högskolan Väst, Trollhättan.
    Johansson, Kristina
    Högskolan Väst, Trollhättan.
    Jaldemark, Jimmy
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    MakerSpaces in schools: Networked learning among teachers to support curriculum-driven pupil learning in programming2019Ingår i: Networked professional learning: Emerging and equitable discourses for professional development / [ed] Littlejohn, Allison; Jaldemark, Jimmy; Vrieling-Teunter, Emmy and Nijland, Femke, Springer, 2019, s. 223-237Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In recent years, many countries have introduced programming as content in their national educational strategies. This study focused on how teachers from various K-6 schools met regularly in learning groups to discuss their experiences integrating programming in MakerSpace settings, places equipped with various materials that can be used to construct things to enhance creativity and cross-disciplinary collaboration. The project focussed on studying the activities in an established network in a Swedish municipality (i.e., how teachers experienced the value of network meetings and how they incorporated lessons learned from other participants in the teacher learning group [TLG]). The study addressed the following research question: What are the learning experiences of teachers in K-6 schools that participate in a top-down networked professional development project that focuses on integrating computer programming into the curriculum? A narrative written method was applied to collect data from seven teachers in the network. The results indicated that teachers found it useful to participate in a top-down networked professional development project. They experienced that participating in the TLG helped them develop their professional attitudes, knowledge and practices. 

  • 93.
    Stenberg, Fredrik
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Schelin, Malin
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Förskollärares handlingar under den fria leken: Ett komplext uppdrag ur ett verksamhetsteoretiskt perspektiv2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var genom observationer med efterföljande intervjuer bidra med förståelse för, samt bilden kring förskollärares förhållningssätt under den fria leken. Studien är kvalitativ och genomfördes genom studerandet av sju legitimerade förskollärare på sex olika kommunala förskolor i mellersta Sverige. Resultatet visade hur förskollärarnas förhållningssätt under fri lek var beroende av olika faktorer som påverkade dem. Dessa faktorer var hur det berodde på barngruppen, situationer, händelser och barnens känslor. Relationen förskollärarna har till varje enskilt barn framstod som användbar och viktig eftersom de ansåg hur den gav en kännedom om barnens intressen och behov, vilket blev ett verktyg till hur de placerade sig och bemötte barnen.

  • 94.
    Sterlinge, Johanna
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Johanzon, Malin
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    ¨Han är en killprinsessa!¨: - En studie om barns användande av rolleksmaterial utifrån ettgenusperspektiv.2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 12 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att genom observationer studera barns användande av rolleksmaterialutifrån ett genusperspektiv, detta för att kunna bidra med en större kunskap hos pedagoger om genusoch rolleksmaterial i förskolan. Undersökningen har skett genom fältobservationer på fyra förskolor iSverige där barnen som deltagit har varit mellan 1-6 år, fyra observationer har skett påyngrebarnsavdelning och fyra stycken observationer har skett på äldrebarnsavdelning. Vi har i dennastudie utfört våra observationer och analyserat vårt materialet utifrån ett genusperspektiv. Resultatetvisar att det finns skillnader i användandet av rolleksmaterial utifrån kön och ålder. De yngre barnenhar ett mer könsneutralt perspektiv på sin användning medan de äldre barnen visar att de besitter enkönsmedvetenhet. Gränsöverskridanden av könsnormer och upprätthållande av traditionellakönsmönster synliggörs mellan barnen i studien.

  • 95.
    Strömberg Köpsén, Therese
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Digitala verktyg och läs-skrivinlärning2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 96.
    Svedberg, Matilda
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    ”Jag gör oftast läxan med mormor eller morfar för att de är hemma hos oss mer än vad mamma och pappa är.”2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 97.
    Svensson, Annette
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Taskig uppväxt tyvärr .........2019Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 98.
    Sving, Gabriel
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Högre studier med funktionsnedsättning?: Diagnosens stödmöjligheter och sociala utmaningar för studenter mednormbrytande funktionalitet på universitet och högskolor.2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Möjligheterna till en jämlik delaktighet för studenter på högskola och universitet beror på hur deninstitutionella kontexten hanterar medicinska diagnoser och kompenserar för en annars oåtkomligutbildning. Så kan man förstå en av de artiklar som denna uppsats bygger på. Uppsatsen undersöker vilkastödmöjligheter och sociala utmaningar studenter med diagnos kan möta i universitet och högskolorsnormativa studiekontext. Detta undersöks med hjälp av tidigare forskning rörande social skiktning ochfunktionsnedsättning samt semistrukturerade intervjuer som utfördes enskilt med tre respondenter. Iresultatet berättar respondenterna om sina upplevelser av vilka stödmöjligheter och sociala utmaningarstudenter med funktionsnedsättning och normbrytande funktionalitet kan möta i denna normativastudiekontext. Analysen görs utifrån Erving Goffmans (2011) teorier om stigma och hur det påverkar individoch omgivning. Resultatet visar att många studenter som har rätt till pedagogiskt stöd undviker att sökastödet så länge de kan trots stora problem för att de vill klara studierna utan hjälp ”som alla andra” och på såsätt minimera risken att stigmatiseras. Slutligen diskuterades resultaten och hur stigmatiseringen kanupphöra samt kunskap bli tillgänglig för alla.

  • 99.
    Swärdh, Annabell
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Distansstudier - frihet under ansvar: En kvantitativ studie om motivation vid universitetsstudier på distans2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Samhället och den enskilde studenten går miste om värdefull kunskap och kompetens när studenter inte fullföljer sina studier. En av orsakerna till att studenter hoppar av sina studier på distans är bristande motivation. Studiens syfte var att ta reda på distansstudenters relation till inre och yttre motivation i förhållandet till struktur, dialog, självständighet och övriga faktorer i jämförelse med ålder. Ansatsen var en kvantitativ icke-experimentell studie av tvärsnittsdesign. Datainsamling utfördes med en enkätundersökning som skickades ut till 276 studenter som studerade en kurs i juridik på heldistans. Resultatet visade att det fanns samvariation mellan variablerna struktur/dialog, självständighet/övrigt, inre motivation/dialog och inre motivation/övrigt, och skillnader mellan inre motivation och yttre motivation. Struktur var den faktor som hade störst betydelse, medan dialog hade störst variation mellan svaren. Det fanns inga större skillnader mellan olika åldersgrupper. Slutsatsen av denna studie var att struktur, självständighet och övriga faktorer har betydelse för motivationen vid studier på distans. Dialog har betydelse för kunskapsöverföringen genom den verbala kommunikationen som i sin tur påverkar den inre motivationen. Hur olika faktorer påverkade studenternas motivation berodde inte på ålder utan det kan bero på något annat som vidare studier får ta reda på.

  • 100.
    Söderlind, Mia
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Eriksson, Josefin
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    ”This is röd, not pink...”: En kvalitativ studie med narrativ ansats om flerspråkigaförskolebarns kommunikation vid leksituationer2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I vår kvalitativa studie har vi undersökt hur flerspråkiga barn, utan gemensamt verbalt språk,kommunicerar vid leksituationer samt vilka lekmaterial som används i barnens kommunikation ileken. Studien bygger på den sociokulturella teorin om barns utveckling. Genom att kombineraobservationer av leksituationer med intervjuer med verksam personal som arbetar i barngrupper därbarnen är flerspråkiga och saknar ett gemensamt verbalt språk har vi kommit fram till att det finnslekmaterial som får en språkbärande funktion vid leksituationer. Om barnen inte har en vuxen atttillgå i leken som stöd och tolk så underlättar så kallade kodade lekmaterial, till exempel en telefon,barnens gemensamma lek då lekmaterialen får en kommunikativ funktion för att barnen kan läsa avdem och uppfatta dem på samma sätt.

123 51 - 100 av 110
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf