miun.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 51 - 100 av 1126
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 51.
    Andersson, Ewa
    et al.
    Karolinska Institutet, Institutionen för Kvinnor och barns hälsa.
    Christensson, Kyllike
    Karolinska Institutet.
    Hildingsson, Ingegerd
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Swedish midwives' perspectives on group based antenatal care.2014Ingår i: International Journal of Childbirth, ISSN 2156-5287, E-ISSN 2156-5295, Vol. 4, s. 240-249Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 52.
    Andersson, Ewa
    et al.
    Karolinska Institutet, Stockholm.
    Hildingsson, Ingegerd
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad. Uppsala University, Uppsala.
    Mother's postnatal stress: an investigation of links to various factors during pregnancy and post-partum2016Ingår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 30, nr 4, s. 782-789Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Higher levels of parental stress have long-term effects on children's health and could lead to dysfunction in the parent–child interaction. Different background factors can be predictors of high parental stress. Aim: The aim of this study was to examine parental stress among Swedish women and identify different factors linked to women's parental stress. Method: About 702 women were recruited to a clinical study and followed up six months after birth. Data were collected by two questionnaires, and 279 women completed the Swedish Parental Stress Questionnaire (SPSQ). Findings: Less than very good mental health and depressive symptoms after birth were strongly associated with parental stress, and the strongest association was found between post-partum depressive symptoms and high levels of stress in the subscale Incompetence. Multiparity was associated with high stress in two subscales, and lower level of education was a protective factor for stress in nearly all subscales. Conclusions: Depressive symptoms and perceived poor mental health post-partum are the most important factors related to high parental stress. The results point to the importance of identifying and supporting mothers with depressive symptoms, since these women have both mental illness and increased stress.

  • 53.
    Andersson, Ida
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Johansson, Pernilla
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Patienters upplevelser av bedside-rapportering2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 54.
    Andersson, Ida
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Lindström, Frida
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Kvinnor med bröstcancer - behov av stöd och information från sjuksköterskor2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 55.
    Andersson, Jessica
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Azri, Manuella
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Livet efter en organtransplantationEn litteraturöversikt om organtransplanterade personers upplevelser2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 56.
    Andersson, Jessica
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Molander, Marielle
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Ökad fysisk aktivitet hos vuxna patienter med övervikt och fetma: En sjuksköterskas åtgärder2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 57.
    Andersson, Julia
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Gradin, Kristina
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Kvinnors upplevelser av genomgången mastektomi: − En litteraturöversikt2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Bröstcancer är idag en av de vanligaste cancerformerna och drabbar kvinnor världen över. Behandlingen innefattar främst kirurgi, och det kan bli aktuellt att avlägsna hela bröstkörteln, en så kallad mastektomi. Mastektomin kan ge fysiska och psykiska påfrestningar hos kvinnan, där sjuksköterskan har en betydelsefull roll gällande information och stöd till kvinnorna. Syfte: Att belysa upplevelsen av genomgången mastektomi hos kvinnor med bröstcancer. Metod: En litteraturöversikt baserad på åtta kvalitativa och sex kvantitativa studier som hämtats från databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. Resultat: En genomgången mastektomi bidrog till en förändrad kroppsbild, som resulterade i en påverkad identitet, kvinnlighet och sexualitet. Fysiska och psykiska symtom uppkom, och stödet från familj, vänner och vårdpersonal hjälpte kvinnan att hantera mastektomin, samt i vissa fall att acceptera sin nya kropp. Diskussion: Eftersom kvinnan upplevde stora utseendemässiga följder och behovet av information och stöd var stort sågs sjuksköterskan som en viktig resurs i hanterandet av mastektomin. Sjuksköterskan blev därför en avgörande faktor för kvinnans upplevelse, vilket är att beakta i den kliniska praktiken. Slutsats: Litteraturöversikten ger en djupare förståelse för upplevelsen av mastektomi hos kvinnor, vilket är betydelsefullt för omvårdnadsarbetet, så att kvinnan kan få en mer individanpassad vård och ett ökat emotionellt stöd.

  • 58.
    Andersson, Karin
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Forss, Karin
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Smärta förändrar livet: Att leva med långvarig smärta2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: En tredjedel av Sveriges befolkning har återkommande eller långvarig smärta. Sedan 1980-talet har smärttillstånd blivit vanligare i landet. Vårdpersonal underskattar och negligerar ofta patienters smärta. Syfte: Att belysa hur personer med långvarig smärta upplever och hanterar sin situation. Metod: Litteraturöversikt med 12 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Långvarig smärta förändrar livet för de drabbade på många olika plan. Hur smärta hanteras är individuellt. Att lyssna på kroppen är en förutsättning för att kunna hantera smärta. De drabbade känner sig misstrodda och upplever sig sakna stöd från omvigning samt sjukvård. Diskussion: Flera svenska och internationella studier visar att personer med långvarig smärta känner sig misstrodda. Smärta är subjektiv och individuell. Alla patienter ska också mötas individuellt och vården ska anpassas efter denne. Slutsats: Utbildning inom smärta behövs för att höja kompetensen och förändra attityder hos vårdpersonal.

  • 59.
    Andersson, Linnea
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Wennberg Forsberg, Tove
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Hur arbetsrelaterad stress påverkar sjuksköterskors arbete och privatliv- en litteraturöversikt2015Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Kraven inom hälso- och sjukvården har ökat och sjuksköterskor måste ha kunskap inom många områden och samtidigt bedriva en säker vård. Arbetsmiljön är i många lägen bristfällig och har betydelse för arbetsrelaterad stress. Arbetsrelaterad stress uppstår när det upplevs att det inte finns möjlighet att lösa arbetsuppgifter på grund av otillräckliga kunskaper eller resurser. Syfte: Syftet var att belysa orsaker till arbetsrelaterad stress och hur sådan stress påverkar sjuksköterskors arbete och privatliv. Metod: Detta arbete utformades som en litteraturöversikt för att ge en övergripande bild av forskningsläget. Databassökningar gjordes och artiklar granskades, analyserades och ett resultat skapades som inkluderade 15 vetenskapliga artiklar. Resultat: I resultatet framkom fem huvudteman: “Arbetsmiljö och krav som orsak“, “Arbetslaget som orsak”, “Fysiska och psykiska effekter som drabbar sjuksköterskan”, “Påverkan på patientsäkerheten” och “ Behov av kunskap och kompetensutveckling”. Diskussion: I sjuksköterskors arbetsmiljö förekom förhållanden som orsakade hög arbetsbelastning och stress. Detta ledde till att många sjuksköterskor övervägde att lämna yrket. Sjuksköterskor oroade sig för kvaliteten på vården på grund av den höga arbetsbelastningen. Slutsats: Flera faktorer påverkade sjuksköterskors upplevelse av arbetsrelaterad stress. Dessa faktorer kan leda till konsekvenser, inte bara för patientsäkerheten utan också för personalens egen hälsa. Nyckelord: Arbetsbelastning, Arbetsförhållanden, Arbetsmiljö, Arbetsrelaterad stress, Sjuksköterskor, Stress.Chattkonversationen är avslutad

  • 60.
    Andersson, Linnéa
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Norén Sydqvist, Felicia
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Barns erfarenheter av sjukvården när en förälder har en cancerdiagnos2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 61.
    Andersson, Maria
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Kroger, Malin
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Barn och ungdomar med diabetes typ 1 i skolan - en systematisk litteraturstudie.2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 62.
    Andersson, Mathilda
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Herrblom, Mikaela
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Patientens erfarenhet av att leva med trycksår2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 63.
    Andersson, Mia
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Rahm, Cristina
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Överrapportering mellan anestesi och intensivvårdssjuksköterskor på en uppvakningsavdelning2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 64.
    Andersson, Nina
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Danielsson, Ida
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Hem ljuva hem?: Patienters upplevelser av bloddialys i hemmet2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 65.
    Andersson, Sara
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Kvinnors erfarenhet av smärta två månader postpartum - Förekomst och lokalisation.2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 66.
    Andersson, Sara
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Berglund, Malin
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Kvinnors erfarenhet av smärta två månader postpartum - Förekomst och lokalisation.2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 67.
    Andersson, Ulrika
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Bydell, Natalie
    Faktorer av betydelse i sjuksköterskans postoperativa smärtbedömning - En litteraturöversikt2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 68.
    Andreassen Devik, Siri
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Hjemmesykepleie til eldre som bor på bygda med uhelbredelig kreft2016Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The need to deliver high-quality palliative homecare has been underscored in current professional guidelines and demands for efficacy, as well as in the preferences of patients and their families. Indeed, demographic changes and an increased risk of cancer among older people pose challenges to the home healthcare settings in Norway and the rest of the world. Yet, little is known about how older persons experience living with incurable cancer and how palliative home nursing care may increase their quality of life. Moreover, few studies have focused on rural contexts or explored such settings can influence the delivery and outcome of care. In rural contexts, long distances and limited health-related human resources challenge the provision of specialised services, and palliative patients living in rural municipalities most often receive services from district nurses without special training in oncological or palliative care. The aim of this thesis was thus to explore experiences with, and meanings of, rural home nursing care among older persons living with incurable cancer. The thesis consists of five studies, all with qualitative designs, and performed in rural municipalities.Study I was designed as a case study involving individual interviews and observations to explore how older persons diagnosed with incurable cancer and living alone have experienced daily life while commuting for policlinic palliative chemotherapy. By extension, the aim of Study II, conducted as a secondary analysis of material collected in study I, was to illuminate and interpret the meanings of the lived experiences of the participants in that study. By contrast, Study III used individual interviews to illuminate and interpret the meaning of the lived experience of older persons with incurable cancer, yet who have received home nursing care. Meanwhile, Study IV entailed individual interviews with nurses working in home nursing care. Its aim was to illuminate and interpret the meaning of nurses' lived experiences among severely ill patients in their homes. Lastly, Study V involved individual interviews with bereaved family members; its aim was to explore their perceptions of suffering in older persons receiving palliative home nursing care during their final phase of life. The findings of Study I showed that older persons interviewed hovered between hope and fear, experienced stressful commutes, and were constantly exhausted. Experiences with long, tiring taxi trips, of having few supportive people nearby, and of being offered hardly any local healthcare services made these persons highly vulnerable. Nevertheless, their demands were few, and they rarely complained. The findings of Study II showed a complex, yet comprehensive situation in which physical symptoms and emotions had become entangled. Four themes were found: enduring by keeping hope alive, becoming aware of being one one's own, living up to expectations of being a good patient, and being at risk of losing identity and value. Suffering related to care, or the lack therefore, was the most striking discovery, and the older persons seemed to endure by keeping hope alive. Besides hoping for survival, their hopes also included a desire to be recognised and treated with respect, though such often seemed to go unnoticed. The findings of Study III revealed three themes: being content with what one gets, falling into place, and losing one's place. The phrase picking up the pieces was found useful for summing up the meaning of one's lived experience. In that sense, the three themes referred to how the pieces symbolized the remaining parts of life or services available in their environment and how the older persons might see themselves as pieces in a puzzle. Participants exhibited strong place attachment, involving physical insideness, social insideness, and autobiographical insideness, which suggested that the rural context might provide and advantageous healthcare environment. Interestingly, nurses' personal engagement and willingness to be involved in caring relationship appeared to be more important than any special competence or technical skills. The findings of Study IV showed that patients' expressions left impressions that caused emotional waves in the nurses. Four themes were found: being open for the presence of the Other, being satisfied, being frustrated, and being ambivalent. Understanding and balancing this emotional dimension in care seemed to cause confusion and distress for the nurses, and realizing how their feelings might prompt either generosity or aloofness towards the patient was upsetting. Thatinterpretation suggested confusion regarding what it means to be a professional nurse.Lastly, the findings of Study V showed that bereaved family members perceived suffering related to the illness, to the care, and to the life of their ill relatives during their final phase of life. Well-being emerged as having significant, contrasting elements. Well-being related to other people, to the home, and to activity, in all of which the essence referred to a state of dwelling-mobility. The findings suggested that nurses in this context need to seek out patients' and their families members' experiences with comfort and with disturbance. Nursing and palliative care that become purely disease- and symptom-focused can end with all parties' giving up and divert attention from social and cultural factors that may contribute to well-being when cure is not the goal.The findings of this thesis could alter some current knowledge in the field. From a patient perspective, the rural context is not necessarily disadvantaged, care is not necessarily caring, and the alleviation of suffering and cultivation of wellbeing are not necessarily two sides of the same coin. Home nursing care is often seen as a precondition for staying at home. Working in patients' homes allows nurses to witness and become involved in each patient's unique situation. However, impressions of patients' expressions awake feelings in nurses that have the power to bring about caring actions. At the same time, the fear of being unprofessional or unable to deliver proper care bothers nurses and might threaten the closeness that patients desire. Home nursing is care organized in a system in which services are predefined, apportioned, and bound to specific procedures, and the holistic ideals of the palliative care philosophy are often not within the framework of the system in which district nurses work.

  • 69.
    Andreassen Devik, Siri
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad. Centre for Care Research Mid-Norway, Steinkjer, Norway .
    Enmarker, I.
    Centre for Care Research Mid-Norway, Steinkjer, Norway .
    Wiik, G. B.
    Nord Trøndelag University College, Namsos, Norway.
    Hellzén, Ove
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad. Centre for Care Research Mid-Norway, Steinkjer, Norway .
    Meanings of being old, living on one's own and suffering from incurable cancer in rural Norway2013Ingår i: European Journal of Oncology Nursing, ISSN 1462-3889, E-ISSN 1532-2122, Vol. 17, nr 6, s. 781-787Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose: The aim of this study was to explore and understand the lived experience of older people living alone and suffering from incurable cancer in rural Norway. Methods and sample: Narrative interviews were conducted with five older people with incurable cancer (three women and two men, aged 71-79), receiving outpatient and life-prolonging chemotherapy and living alone in their homes in rural areas. A phenomenological hermeneutical approach was used to interpret the meaning of the lived experience. Key results: Four main themes were found: enduring by keeping hope alive, becoming aware that you are on your own, living up to expectations of being a good patient and being at risk of losing one's identity and value. Enduring this situation means struggling with terminal illness and facing death in a brave manner, and replacing former ways of living. The process of providing treatment may threaten dignity and cause additional distress. Conclusions: These results show a complex and comprehensive situation where physical symptoms and emotions are interwoven. Further the results describe how the ways of suffering caused by the manner in which care is delivered, suffering related to the cancer disease and existential suffering, may increase each other's impact. The social and rural context calls for special attention as the patients may lack recourses to gain sufficient care. Their comfort depends to a large extent on the health professionals' sensitivity. © 2013 Elsevier Ltd.

  • 70.
    Andreassen Devik, Siri
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad. Ctr Care Res, Steinkjer, Mid Norway, Norway.
    Enmarker, Ingela
    Ctr Care Res, Steinkjer, Mid Norway, Sweden.
    Hellzen, Ove
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    When expressions make impressions-Nurses' narratives about meeting severely ill patients in home nursing care: A phenomenological-hermeneutic approach to understanding2013Ingår i: International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, ISSN 1748-2623, E-ISSN 1748-2631, Vol. 8, s. Art. no. 21880-Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Registered nurses (RNs) working in homecare encounter severely ill and palliative patients whose expressions may cause ethical challenges and influence their daily work. The aim of this qualitative study was to illuminate and interpret the meaning of nurses' lived experiences when meeting these patients. Narrative interviews were conducted with 10 RNs working in home nursing care. These interviews were audiotaped and transcribed verbatim to a text and interpreted by a phenomenological-hermeneutic method inspired by Ricoeur. The meaning of the RNs' lived experience of patients' expressions was formulated into four themes. The first theme, Being open for the presence of the Other, includes two subthemes: "Sensing vulnerability" and "Empathizing with." The second theme, Being satisfied, entails the subthemes, "Feeling exceptional" and "Being trusted." The third theme, Being frustrated, contains the subthemes, "Being disappointed" and "Being angry." The fourth and final theme, Being ambivalent, includes one subtheme: "Being generous or reserved." Patients' expressions that make impressions on nurses create emotional waves. Expressions leave impressions that call upon the nurse, and confront her with taking the risk of letting intuition and pre-reflexive feelings gain entry to her care. Allowing for the Other's presence is seen as a precondition, which means facing humanity and sensing a vulnerability in herself as well as in the Other. Understanding and balancing this emotional dimension in care seems to cause confusion and distress within the nurses. Realizing how their feelings may lead to either generosity or aloofness towards the patient is upsetting. Our interpretation suggests that these impressions echo confusion according to the role of being a professional nurse. There is a need to pay more attention to how the emotional dimension in care is understood and impacts the way nurses perform their professional role.

  • 71.
    Andreassen Devik, Siri
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Hellzén, Ove
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Enmarker, Ingela
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Perceptions of suffering in older persons receiving palliative home nursing care: Bereaved family members' perspectiveManuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
  • 72.
    Andreassen Devik, Siri
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad. Midnorway, Ctr Care Res, Steinkjer, Norway..
    Hellzén, Ove
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Enmarker, Ingela
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad. Midnorway, Ctr Care Res, Steinkjer, Norway..
    "Picking up the pieces'' - Meanings of receiving home nursing care when being old and living with advanced cancer in a rural area2015Ingår i: International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, ISSN 1748-2623, E-ISSN 1748-2631, Vol. 10, artikel-id 28382Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Rural home nursing care is a neglected area in the research of palliative care offered to older cancer patients. Because access to specialized services is hampered by long distances and fragmented infrastructure, palliative care is often provided through standard home nursing services and delivered by general district nurses. This study aimed to illuminate the lived experience and to interpret the meaning of receiving home nursing care when being old and living with advanced cancer in a rural area in Norway. Narrative interviews were conducted with nine older persons, and a phenomenological hermeneutic approach was used to interpret the meaning of the lived experience. The analysis revealed three themes, each with subthemes: being content with what one gets, falling into place, and losing one's place. The phrase picking up the pieces was found useful to sum up the meaning of this lived experience. The three respective themes refer to how the pieces symbolize the remaining parts of life or available services in their environment, and how the older persons may see themselves as pieces or bricks in a puzzle. A strong place attachment (physical insideness, social insideness, and autobiographical insideness) is demonstrated by the informants in this study and suggests that the rural context may provide an advantageous healthcare environment. Its potential to be a source of comfort, security, and identity concurs with cancer patients' strong desire for being seen as unique persons. The study shows that district nurses play an essential role in the provision of palliative care for older rural patients. However, the therapeutic value of being in one's familiar landscape seems to depend on how homecare nurses manage to locate it and use it in a more or less person-centred manner. Communication skills and attentiveness to psychosocial aspects of patient care stand out as important attributes for nursing in this context.

  • 73.
    Andreasson, Magdalena
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Matzén, Carolina
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 74.
    Andrén, Madeleine
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Psykiatrisk omvårdnad av sucidnära patienter- En litteraturöversikt.: Psychiatric nursing for suicidal patients- A literature review.2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 75.
    Antonsson, Tobias
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Pettersson, Patrik
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    POSTOPERATIV LIVSKVALITET EFTER GENOMGÅNGEN OPERATION AV ABDOMINELLT AORTAANEURYSM: - En integrativ litteraturöversikt2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Abdominellt aortaaneurysm (AAA) är en sjukdom där aortan blir utvidgad och riskerar att rupturera. Två operationsmetoder finns mot AAA, dessa är endovaskulär aneurysmbehandling (EVAR) och öppen operation OR.Syfte: Studiens syfte var att undersöka samt belysa hur livskvaliteten blev påverkad bland patienter som genomgått en öppen operation gentemot endovaskulär behandling för AAA.Metod: Designen av studien var integrativ litteraturöversikt och databaserna PubMed och Cinahl användes för datainsamling. Sökord som använts var av relevans för studiens syfte och 15 artiklar kvalitetsgranskades och var sedan tillämpade i studiens resultat.Resultat: Genomgången operation med EVAR eller OR har en negativ påverkan på livskvalitet. Symtom postoperativt påverkade patienter på ett sätt som de inte var förberedda på. Återhämtningsperioden postoperativt var längre än förväntat och ledde till oro och ångest hos patienterna. Kommunikation mellan vårdpersonal och patienter visade sig vara bristfällig.Diskussion: God smärtlindring, ett gott näringstillstånd, tillräckligt med vila och sömn samt delaktighet i sin vård ansågs vara förutsättningar för optimalt läkande.Slutsats: Postoperativ livskvalitet efter genomgången AAA operation visade sig bli negativt påverkad av olika faktorer, exempelvis undernäring, postoperativ smärta och sömnpåverkan. Det var bristande informationsutbyte mellan patienter och vårdpersonal postoperativt. Vården bör bli mer patientcentrerad för att vården och livskvaliteten skall kunna förbättras för AAA patienter postoperativt.

  • 76.
    Arehn, Moa
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Forsberg, Angelica
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Döden, den sista utvägen?: Patientens upplevelse av omvårdnaden efter suicidförsök2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 77.
    Argården, Erica
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Sjuksköterskans bemötande och attityd gentemot patienter med schizofreni - En litteraturöversikt.2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 78.
    Arkdalen, Emilia
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Säll, Marielle
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Sjuksköterskans arbetsrelaterade stress2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 79.
    Arnesen, Elin
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Sandell, Johanna
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Trycksårsförebyggande arbete: En litteraturöversikt om trycksårspreventiva omvårdnadsåtgärder hos vuxna personer inom slutenvården och förhållanden som påverkar utförandet av dessa åtgärder2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Trycksår är en skada i huden som uppstår till följd av ett konstant tryck eller skjuvning. Trycksår är ett vanligt förekommande problem inom vården och klassas idag som en vårdskada. Trycksår leder till ökade vårdtider, ökat lidande för patienter och även ökade kostnader för samhället. Sjuksköterskans ansvar i detta är att förebygga hälsorisker samt främja hälsa. Syfte Litteraturöversiktens syfte var att beskriva omvårdnadsåtgärder för att förebygga trycksår och vilka förhållanden som påverkar utförandet av dessa hos vuxna patienter inom slutenvården. Metod En litteraturöversikt gjordes genom sökningar på CINAHL och PubMed. Inkluderade artiklar kvalitetsgranskades, analyserades och sammanfattades. Resultat I resultatet framkom lägesändringar, tryckavlastande underlag, kombination av olika preventionsåtgärder och nutrition som möjliga preventiva åtgärder att nyttja för hälso- och sjukvårdspersonalen. Upplevda hinder för nyttjandet av dessa framkom vara bland annat tidsbrist, personalbrist och brist på material att utföra preventionsåtgärder med. Diskussion Trycksår är associerat med stort lidande, vilket hade kunnat undvikas om rätt förebyggande åtgärder nyttjats. Slutsats Preventiva åtgärder som är effektiva mot förebyggande av trycksår finns, trots detta uppstår trycksår fortfarande i vården. Ytterligare forskning krävs, och då möjligtvis främst inom nutrition då detta visat sig vara effektivt men få studier finns att tillgå.

  • 80.
    Arnlo, Anna
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Wallberg, Anna
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Barns upplevelse av sin sjukdom Diabetes Mellitus Typ 12014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 81.
    Aronsson, Emelie
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Lundin, Elin
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Familjens upplevelser av att leva med en person som har Anorexia Nervosa: En litteraturöversikt2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 82.
    Aronsson, Jennifer
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Salih, Fayda
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Att bli förälder till ett prematurt barn– En litteraturöversikt om föräldrars upplevelser2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 83.
    Arreland, Malin
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Rudolf, Marcus
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Livet efter en levertransplantation: Hur uppfattas livskvalitén och upplevelsen2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund;

    Det utförs många levertransplantationer årligen i Sverige, 180 stycken utfördes år 2015. Levertransplantationer görs för att förlänga ett liv eller höja livskvalitén. Innan transplantationen genomförs, genomgår dessa patienter en kritisk väntetid med oro och besvär. Detta skulle kunna öka tilliten till vårdpersonalen och sjuksköterskan har som ansvar att få dessa patienter att känna trygghet, samt att bidra med stöd. Syfte; Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva livskvalitén och upplevelsen av det dagliga livet efter en levertransplantation. Metod; Denna uppsats utfördes som en litteraturöversikt. Artikelsökningarna gjordes i databaserna Pubmed och Cinahl, där artiklarnas resultat delades in i kategorier och underkategorier. Resultat; Livskvalitén påverkades efter en levertransplantation, känslor och psykosociala förändringar varierade efter transplantationen, samt att levnadssättet påverkades av smärta och minskad funktionalitet. Ändringar i ekonomi och arbetslivet påverkade livskvalitén efter levertransplantationen. Diskussion; Levertransplanterades livskvalité varierade p.g.a olika faktorer och egna personligheten. God information och förberedelser inför och efter transplantationen skulle kunna öka dessa patienters känsla av sammanhang och därmed livskvalitén och upplevelsen. Slutsats; Många kvantitativa artiklar hittades i detta ämne. Kvalitativa artiklar hade kunnat beskriva upplevelser och livskvalité på ett mer adekvat sätt, då kvalitativ forskning ger inblick i den enskilda individens upplevelser. Sjuksköterskan och närstående hade en bärande roll för dessa patienters återhämtning.

  • 84.
    Arvén, Madeléne
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Tengerström, Kristin
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Skolsköterskors identifiering av elever med psykiska hälsoproblem, samt vilket stöd som ges2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 85.
    Askemark, Pernilla
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Berggren, Emma
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    En förändrad kroppLivet som stomibärare – en litteraturöversikt om personers upplevelser2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 86.
    Aspholm, Krister
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Röstberg, Susanne
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Ambulanssjuksköterskans upplevelser av att använda anhöriga som informanter2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 87.
    Asplund, Fanny
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Lidén, Christina
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Kan fysisk aktivitet minska depressiva symtom?: En litteraturstudie2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 88.
    Audulv, Åsa
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Hur utvecklas egenvård?: En longitudinell kvalitativ studie om mönster i egenvårdsutveckling2013Ingår i: Best Practice Diabetes, Vol. 3, nr 8, s. 19-21Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 89.
    Audulv, Åsa
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Kneck, Åsa
    Ersta Sköndal Högskola.
    How do we understand time and change? Five approaches to longitudinal qualitative research in nursing2016Ingår i: Abstracts, Oral Presentations for Qualitative Methods Conference, May 2016: Symposium: Longitudinal QualitativeAnalysis—How Can It Be Done?, 2016, Vol. 15, artikel-id 1Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 90.
    Audulv, Åsa
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Kneck, Åsa
    Ersta Sköndal Högskola.
    Longitudinal qualitative analysis: A practical guide to a pattern oriented analysis approach2016Ingår i: Abstracts, Oral Presentations forQualitative Methods Conference, May 2016: Longitudinal qualitative analysis – How can it be done?, 2016, Vol. 15Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 91.
    Audulv, Åsa
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Packer, T.
    School of Occupational Therapy, Dalhousie University, Halifax, NS, Canada.
    Hutchinson, S.
    School of Health and Human Performance, Dalhousie University, Halifax, NS, Canada.
    Roger, K. S.
    Department of Community Health Sciences, University of Manitoba, Winnipeg, MB, Canada.
    Kephart, G.
    Department of Community Health and Epidemiology, Dalhousie University, Halifax, NS, Canada.
    Coping, adapting or self-managing – what is the difference?: A concept review based on the neurological literature2016Ingår i: Journal of Advanced Nursing, ISSN 0309-2402, E-ISSN 1365-2648, Vol. 72, nr 11, s. 2629-2643Artikel, forskningsöversikt (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aim: The aim of this study was to report: (1) an analysis of the concepts of coping, adaptation and self-management in the context of managing a neurological condition; and (2) the overlap between the concepts. Background: The three concepts are often confused or used interchangeably. Understanding similarities and differences between concepts will avoid misunderstandings in care. The varied and often unpredictable symptoms and degenerative nature of neurological conditions make this an ideal population in which to examine the concepts. Design: Concept analysis. Data sources: Articles were extracted from a large literature review about living with a neurological condition. The original searches were conducted using SCOPUS, EMBASE, CINAHL and Psych INFO. Seventy-seven articles met the inclusion criteria of: (1) original article concerning coping, adaptation or self-management of a neurological condition; (2) written in English; and (3) published between 1999–2011. Methods: The concepts were examined according to Morse's concept analysis method; structural elements were then compared. Results: Coping and adaptation to a neurological condition showed statistically significant overlap with a common focus on internal management. In contrast, self-management appears to focus on disease-controlling and health-related management strategies. Coping appears to be the most mature concept, whereas self-management is least coherent in definition and application. Conclusion: All three concepts are relevant for people with neurological conditions. Healthcare teams need to be cautious when using these terms to avoid miscommunication and to ensure clients have access to all needed interventions. Viewing the three concepts as a complex whole may be more aligned with client experience.

  • 92.
    Audulv, Åsa
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Packer, Tanya
    Dalhousie University.
    Identifying gaps in knowledge: How can literature reviews give us a bird perspective of a research field2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 93.
    Audulv, Åsa
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för hälsovetenskap. Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad. School of Occupational Therapy, Dalhousie University, Halifax, Canada.
    Packer, Tanya
    School of Occupational Therapy, Dalhousie University, Halifax, Canada.
    Versnel, Joan
    School of Occupational Therapy, Dalhousie University, Halifax, Canada.
    Identifying gaps in knowledge: A map of the qualitative literature concerning life with a neurological condition2014Ingår i: Chronic Illness, ISSN 1742-3953, E-ISSN 1745-9206, Vol. 10, nr 3, s. 192-243Artikel, forskningsöversikt (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objectives: To describe patterns in the qualitative literature regarding the everyday experience of living with a neurological condition; to identify areas of depth as well as gaps in the existing knowledge base.

    Methods: An extensive search of the literature yielded 474 articles meeting the inclusion criteria. Data extraction, based on scrutiny of both abstract and full text article included country of origin, diagnosis, stated aim, methodological framework/design, participants, and data collection method(s). Studies were categorized into 27 topics within four broad foci.

    Results: Four broad foci describe the field: impact and management, daily activities and occupations, impact on family, and the healthcare experience. Overall the research is unevenly distributed by diagnosis; some are well represented while others are the subject of little research. Even diagnoses well represented in quantity can be limited in breadth.

    Discussion:Possible explanations for the patterns of emphasis include: a focus on issues and problems, highlighted points of contact between patients and healthcare providers, and ability of participants to voice their views. The literature is also characterized by limited across diagnoses research or that comparing the experience of people with different diagnoses. There is a need for more research in particular diagnoses; more varied data collection methods and acknowledgement of ethnicity, gender, discrimination, and social inequalities.

  • 94.
    Aufrecht, Rickard
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Eliasson, Mattias
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Intensivvårdssjuksköterskans upplevelser av att vårda barn på en allmän intensivvårdsavdelning.2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 95.
    Aufrecht, Rickard
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Kramsjö, Kajsa
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Anhörigas upplevelser vid Anorexia Nervosa - en litteraturöversikt.2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 96.
    Aune, Paulin
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Eidaker, Lene-Marie
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    MRSA smittade patienters erfarenheter av isoleringsvård2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 97.
    Axelsson, Christer
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Jonsson, Jonas
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Sjuksköterskors upplevelser av beslutsstödet i läkemedelsordinationer: En enkätundersökning inom ambulanssjukvården Västernorrland2013Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 40 poäng / 60 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Inom ambulansorganisationen ordineras läkemedel via telefonordinationer eller genom generella direktiv som erhålles från ambulansöverläkaren. Ordinationer enligt generella direktiv ska utfärdas restriktivt och omprövas regelbundet. För att patienterna ska bedömas på samma sätt så behövs utarbetade bedömningsmallar och riktlinjer som sjuksköterskorna som arbetar i ambulanssjukvård kan arbeta utefter.

    Syfte: Att studera hur sjuksköterskor upplever läkemedelshantering inom ambulansorganisationen Västernorrland.

    Metod: Samtliga sjuksköterskor inom ambulanssjukvården i Västernorrlands län tillfrågades om deltagande. Totalt kom 74 individer (54%) att delta. Datainsamlingen genomfördes med enkät bestående av slutna frågor och möjlighet att skriva kommentarer till varje fråga.

    Resultat: Det framkom att personalen aldrig överskred maxdosen, men gav på eget initiativ läkemedel som de saknade generell ordination på utan att först kontakta läkare. Personalen tyckte inte att läkemedelsinnehållet i ambulanserna skulle vara olika men kände att de saknade vissa läkemedel, så som aktivt kol. Trots att flertalet uppgav att de visste vilken läkare de skulle kontakta för läkemedelsordinationer så var svaren väldigt olika då de skulle ange vilken denne var.

    Diskussion: Cirka en tredjedel av personalen gav någon gång läkemedel som de saknade generell ordination på, detta tros vara en handling av personalen som skulle gynna patienten så att de slapp vänta på exempelvis smärtlindring. Drygt hälften tyckte att de generella ordinationerna skulle vara anpassade till vilken typ av utbildning personalen hade. Det tror vi skulle vara bra för att kunna utnyttja den kompetens som finns i ambulansen. 

  • 98.
    Axelsson, Inge
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Avslöjande vårdreportage viktig bok.2013Ingår i: Svenska dagbladet, ISSN 1101-2412Artikel, recension (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 99.
    Axelsson, Inge
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Hårdnad konkurrens ger dopad forskning2016Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 100.
    Axelsson, Inge
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Paracetamol till barn och gravida – försiktighetsprincipen bör råda: Var återhållsam med paracetamol medan riskerna för adhd och astma utreds2014Ingår i: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 111, nr 34-35, s. 1350-Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
1234567 51 - 100 av 1126
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf