miun.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
12 51 - 63 of 63
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 51.
    Nilsson, Per
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Avdelningen för arkiv- och datavetenskap.
    Användningsområden för Big data inom analytisk CRM2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Customer Relationship Management (CRM) är ett ofta använt konceptför verksamheter att hantera sina kundkontakter. En viktig del av CRMär användningen av tekniska lösningar för att lagra och analysera informationom kunder, till exempel genom data mining för att upptäckamönster hos kunders beteende. Idag produceras allt större mängderdata genom människors användning av informations- och kommunikationsteknik.Traditionell teknik klarar ej av att hantera den variation ochmängd data som existerar, vilket lett till utvecklingen av nya tekniskalösningar för dessa uppgifter. Begreppet Big data brukar användas föratt beskriva stora datamängder. Syftet med denna studie har varit att geökad förståelse för hur Big data kan användas inom CRM. För att uppnådetta har studien undersökt om Big data kan uppfylla behoven för framtidensdata mining inom CRM. Den kvalitativa studien har genomförtsmed en litteraturstudie kring CRM och Big data, och därefter har semistruktureradeintervjuer med svenska IT-konsulter genomförts. Resultatenantyder att teknik för Big data kan vara en möjlig lösning på debehov kring framtidens data mining som identifierats, bland dessa möjlighetenatt använda ett utökat antal datakällor och hantera stora datamängder.Resultaten antyder även att det finns problemområden sommåste beaktas. Ett problem med Big data och användningen av externdata är den osäkerhet kring informationens tillförlitlighet som finns. Detförekommer också diskussion kring den personliga integriteten och vilkaetiska problem som hantering av personlig data kan medföra.

  • 52.
    Olsson, LiAnn
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Avdelningen för arkiv- och datavetenskap.
    Utveckling och förnyelse av yrket arkivarie inom ABM-samarbetet i Västernorrland2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    In recent years it has become more and more common with discussions concerning professionalization in professions such as archivists. Professionalization means that a profession strengthens, develops, innovates and monopolize their business. In order to strengthen the profession you can also use a variety of strategies and these strategies emphasises the process where a profession is being professionalized or is about to be professionalized. This development of an occupation could start within ABM-cooperation’s. ABM stands for Archive, Library and Museum.

    The purpose of this paper is to examine how an ABM-cooperation has influenced and developed the institutions involved and their professions, job roles and tasks. As an example study to examine this I have chosen an ABM-cooperation in Västernorrland that consists of Riksarkivet Landsarkivet, Länsbiblioteket Västernorrland and Murberget Länsmuseet Västernorrland. To do this, I have contacted and sent questionnaires to employees in these three institutions. Three of these employees, I have also met in person to go over their answers. Prior to these meetings, I also conducted a literature review in which I have found out information about the background to the cooperation.

    The results show that none of the employees that I have interviewed think that their participation in the ABM-cooperation has led to major changes within their respective institutions. But when you read their answers to the questionnaires you can see that this is not the case. Duties have changed, been added, and the cooperation with the other institutions should be considered as a change in itself. One reason that these changes are not considered changes may be that cooperation has a long history and they have become part of everyday life in the workplace.

    There is no evidence in my results that an institution intentionally have used a strategy to develop and strengthen their workplace or professions though there are some points of contact. Instead, one can see signs that it has created a whole new strategy and a whole new approach to the co-operation started when the institutions and their employees in connection with the collaboration has strengthened their positions in their own institutions and with other participating institutions. 

  • 53.
    Rönsdorf, Carsten
    et al.
    Ordnance Survey, UK.
    Mason, Paul
    Ordnance Survey, UK.
    Holmes, Jonathan
    Ordnance Survey, UK.
    Gerber, Urs
    swisstopo, Switzerland.
    Streilein, André
    swisstopo, Switzerland.
    Bos, Marguérite
    Schweizerisches Bundesarchiv, Switzerland.
    Shaon, Arif
    Rutherford Appleton Laboratory, UK.
    Naumann, Kai
    Landesarchiv Baden-Württemberg, Germany.
    Kirstein, Michael
    Der Staatliche Archive Bayerns, Germany.
    Samuelsson, Göran
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Avdelningen för arkiv- och datavetenskap.
    Rantala, Marja
    Lantmäteriverket, Finland.
    Kvarteig, Sidsel
    Statens Kartverk, Norway.
    Ralsberg, Lynne
    Lantmäteriet, Sweden.
    Svennewall, Jenny
    Lantmäteriet, Sweden.
    Stössel, Wolfgang
    Landesamt für Vermessung und Geoinformation Bayern, Germany.
    Long term preservation of digital Geographic Information — 16 fundamental principles agreed by National Mapping Agencies and State Archives2013Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    This paper states 16 principles for the long term retention and preservation of digital geographic information. The paper is mainly aimed at public sector geographic information providers in Europe (particularly those involved in mapping and cadastre) with the intention of highlighting the significance of fundamental concepts for digital geographic data archiving. Geographic information providers are mainly mapping agencies, but also archives preserving geographic data among a wider range of digital information. A supplementary objective is that the paper may provide useful information for providers of all types of geographic information right around the world.   There are many reasons why people wish to retain access to information, though the main drivers for archiving digital geographic information are meeting legislative requirements, the short and long term exploitation (re‐use not only access) of archived data for analyzing social, environmental (e.g. global climate changes) and economic changes over time as well as efficiency savings in managing superseded datasets.  This paper sets out the path and describes what needs to be done now to future‐proof the investment government agencies around the world have made in creating digital Geographic Data. It was approved by the EuroSDR Board of Delegates on 30th May 2013.

  • 54.
    Samuelsson, Göran
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Avdelningen för arkiv- och datavetenskap.
    Effective digital information management2015Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 55.
    Samuelsson, Göran
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Avdelningen för arkiv- och datavetenskap.
    Strategisk Plattform För Digital Informationsförvaltning: Projektrapport Centrum för Digital Informationsförvaltning2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna rapport har sammanställts med hjälp av medel från Tillväxtverket via Europeiska regionala utvecklingsfonden, Länsstyrelsen Västernorrland, Mittuniversitetet och Riksarkivet Härnösand. Syftet med förstudiens har varit att ta fram ett underlag för en övergripande strategisk plan för regionen med fokus på god informationsförvaltning. Planen skall identifiera viktiga områden för fortsatt forskning och utvecklingen inom domänen informationsförvaltning och utgöra grunden för fördjupande projekt. Förstudien ingår i ett strategiskt arbete för att bibehålla och kraftigt utveckla regionens kapacitet och förmåga att producera, kommunicera och bevara digital information. Mer konkret har vi i förstudien arbetat med förslag till: * En genomlysning av begreppet (god) informationsförvaltning och dess läge i regionen. * Stärkt teknisk utvecklingkompetens bland annat via e-tjänstutveckling av "uttagsmoduler" från verksamhetssystem och anpassning till e-delegationens och Riksarkivets FGS (Förvaltningsgemensamma specifikationer). * Hur regionen skall organisera sig och arbeta för en bättre informationsförvaltning Via omvärldsanalyser kring samtliga områden ovan har vi i rapporten påbörjat arbetet med att definiera begreppet informationsförvaltning samt urskilja ett antal verksamhetsområden som samtliga hanterar information och dokumenterat potentiella samverkansområden. Studien har också via en enkät skapat en lägesbeskrivning av informationshantering och förvaltning i regionen och inom vilka områden det finns behov av samverkan. För det fortsatta arbetet har vi också analyserat och skissat på tänkbara kluster och nätverkskonstellationer för att driva arbetet med informationsförvaltningen vidare. Som ett konkret exempel på både samverkan och utveckling av vissa funktioner inom området informationsförvaltning har vi konkretiserat en tänkbar e-tjänst. Tjänsten syftar till att skapa förutsättningar för mer automatiserade uttag av information ur verksamhetssystem med målet att generera enhetliga informationspaketet för leverans till olika e-arkivlösningar. De olika önskvärda aktiviteterna inom de tre områden ovan har avslutningsvis konkretiserats i en handlingsplan för regionen som syftar till att stärka regionens handlingskraft och kompetens inom området. Mer konkret kan vi se ett fortsatt arbete som handlar om att; Identifiera kvalitetskrav vid skapande och fångande av information för att säkerställa det långsiktiga bevarandet och återanvändningen av information. Det innebär att vi studerar de olika delarna i vår operationalisering av begreppet informationsförvaltning där det för de tre första funktionerna: Dokumentation, Registratur och Dokumenthantering handlar om att: • vi skapar en fördjupad förståelse för dokumentationens betydelse och inte minst • studerar förutsättningar för en sammanhållen registrering av all metadata antingen den sker i särskilda verksamhetssystem eller mer traditionella diarestyrda ärendeflöden. • skapa bättre utredningsmetodik för beslut om att dokumentera, kravställning av dokumentation samt val av system för dokumentation. I detta arbete använder standarder och verktyg som vi anpassar för svenska och regionala förhållande; • ISO 30300, ISO15489, ISO16175 som kvalitetstandarder för att säkerställa informationsflöden fram till arkivet och en enligt ingest enligt OAIS modellen. • Riksarkivets resultat från projektet med e-ARD FGS (Förvaltnings gemensamma specifikationer) I denna del skulle vi vilja utveckla en modell med helhetsperspektiv för informationsförvaltning, där också en samlad och organiserad hantering av verksamhetens registrering ingår. Dokumenthanteringen 4 måste också omfatta systemförvaltning så att vi får en modell som hanterar och kontrollera hela flödet av verksamhetsinformation. Vi identifierade ytterligare två funktioner i begreppet informationsförvaltning - Arkivering och Arkivförvaltning och av den genomförda enkäten framgick det att dessa funktioner hanterades mycket bristfälligt. Det som behöver göras på dessa områden är sådant som bör komplettera arbetet i det nyligen genomförda eARD-projektet och dess FGS. På detta område kunde ett modellarbete ha som mål att överbygga avståndet mellan de löpande verksamhetsprocesser och arkiv, t ex via överföring till mellanarkiv och ”slutarkiv” och för överföring mellan olika verksamhetssystem. Underlag för en sådan modell finns i ansatsen som redovisas i denna förstudie ”E-arkiv som en tjänst” i kapitel 7. Vi tror också detta är en viktig pusselbit i arbetet med den digitala agendan. Ett viktigt resultat av rapportens enkät är de respondenter, som svarat ”ja” eller ”vet ej” på frågan om de vill delta i ett gemensamt utvecklingsarbete inom informationsförvaltningens olika delfunktioner. Vi föreslår i rapporten att de bör erbjudas att delta i ett strategiskt nätverk för arbete med en gemensam FoU-plan som grund för en bättre digital informationsförvaltning. Till nätverket bör även inbjudas intresserade företag, i första hand ur existerande IT-kluster. I anslutning till start av ett förnyelsearbete inom traditionell arkivverksamhet kan en ömsesidigt gagnande klusterstruktur – en samlad plattform – byggas ut som ”Arkivlänet – kluster för digital arkiv- och informationsförvaltning”. Vi föreslår också en mer detaljerad agenda för detta arbete i den avslutande delen kring handlingsplanen för regionen.

  • 56.
    Samuelsson, Göran
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Avdelningen för arkiv- och datavetenskap.
    ¿Te estás ahogando en una avalancha de información? Necesitas editar la historia de tu vida2014Inngår i: Tábula, ISSN 1132-6506, nr 17Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 57.
    Samuelsson, Göran
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Avdelningen för arkiv- och datavetenskap. Mid Sweden Univ.
    Teaching digital archive at Mid Sweden University2016Inngår i: Archiwistyka cyfrowaArtikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 58.
    Samuelsson, Göran
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Avdelningen för arkiv- och datavetenskap.
    Klareld, Ann-Sofie
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Avdelningen för arkiv- och datavetenskap.
    Hellmer, Erica
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Avdelningen för arkiv- och datavetenskap.
    SLUTRAPPORT En effektiv digital informationshantering2016Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 59.
    Selin, Håkan
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Avdelningen för arkiv- och datavetenskap.
    Allan Petterssons personarkiv: Digitalt eller i pappersform?2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Digitization is a concept that has become popular in terms of collections of old heritage-related material such as books, photographs and paper documents. This work is a study of the Swedish composer Allan Pettersson (1911–1980) and his personal archive stored at Section for Manuscripts and Music at Uppsala University Library. My issues are What happens to the archive of the digitized? Will there be a "new" archive of the digitized? What guidelines are Uppsala University Library using for their digitizing and how do they look? What will be the result after digitization? What about copyright and the material?

    Allan Pettersson's personal papers consist a large collection of sketches of musical notes, newspaper clippings and concert programs. The material is at the time of writing, not digitized except the archive description list. The idea of this work is to show what can happen if a personal archive is digitized.

    As a theoretical model, Niels D. Lund's Technology Democracy Culture the essential triangle has been used. Lund shows that there is a connection between cultural content, creative use and access to digital technology and how to make it available. The underlying purpose of the model was to use it to ensure the content to a wider audience based on key words as responsibility, control and representation. Based on this, I analyze how the impact of the digitization process of Allan Pettersson's personal papers. For examine it, the Arka-D project may be suitable as a choice for digitization. This project is a collaboration between Uppsala, Gothenburg and Lund University Libraries, and as a purpose to create a common platform for the digitization of such personal archives. Further aims of the platform is to make heritage-related material available and reach it out to a wider audience at Internet. The final results shows that it is technically possible to digitize it but it is not allowed without special permission. Allan Pettersson's personal archives are protected by copyrights of the law and will be free to publish earliest at 2051.

  • 60.
    Sperens, Helen
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Avdelningen för arkiv- och datavetenskap.
    Dokumenthantering gällande frivilligpersonals insatser vid extraordinära händelser.: Vilka problem fanns med dokumenthantering vid skogsbranden i Västmanland 2014 och finns det lösningar?2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    In this paper, I have examined the records management functions during extraordinary events from the perspective of what is documented, archived and made available regarding voluntary staff participation. Work organization during extraordinary events, also called emergency prepardness system, is based on work resources from regular employees in state and local government and in addition voluntary human resources. Records management is essential for organizations and society to protect and preserve reliable documents that evidence that the measures implemented and to support future actions, decisions and lessons learned. I chosed to perform an instrumental case study on the forest fire in Västmanland 2014 to create an image of the records management in extraordinary events. The survey has been focused on how the volunteer staff have been included in the documentation and where and how much is retained and archived. The case study has been carried out on the basis of grounded theory with data processing and analysis of documents and interview responses. The results of data processing gave a picture that records management was deficient during the fire and also afterwards with archiving and accessibility. Various professional groups performed the documentation for different purposes, in different records management systems, but without common practice and no one had overall responsibility for records management. It is missing a lot of written documentation regarding the voluntary efforts of staff at the extraordinary event, both among non-governmental organizations NGOs, voluntary defence organizations and authorities. Documentation is available only to a small extent and with varying factual content which makes it impossible to get an overall picture and it is difficult to know where the documents are archived. A further analysis of the results from the grounded theory-processing and some policy documents generated suggestions for improvements to include volunteer staff into the documentation in extraordinary events. The proposals deals with: a coordinating organization given the task of coordinating the guidelines for records management so that they are applicable for extraordinary events, and customized for different scenarios of events and different types of organizations participating in the work; that the archive theoretical model records continuum is used in the creation of strategies; to observe the laws and regulations that concern records management and extraordinary events; to appoint a person responsible for records management of each organization in emergency preparedness system; that authorities, municipalities and county councils continually train and practice their regular staff, elected officials and voluntary agreements personnel in processes of records management during extraordinary events; to introduce a common archive authority that collects, preserve and provide documentation regarding the work of extraordinary events. 

  • 61.
    Sundberg, Håkan P.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Avdelningen för arkiv- och datavetenskap.
    Process based archival descriptions: organizational and process challenges2013Inngår i: Business Process Management Journal, ISSN 1463-7154, E-ISSN 1758-4116, Vol. 19, nr 5, s. 783-798Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Purpose – The paper presents the implementation and classification of archival records according to business processes, a new field with many organizational and archival challenges. The purpose of the paper is to map the current situation, challenges, problems and topics for further investigation.

    Design/methodology/approach – The paper is based on a wide benchmark study on information management in governmental agencies, municipalities and regions/country councils in Sweden.

    Findings – There are many general similarities with process projects regarding management initiatives and roles. There is also a need for alignment between the business organizations, the business processes, and the archival descriptions. Unresolved issues occur in modeling, e.g. from whose perspective should the processes be described and on which level is the mapping useful. The business organizations require detail in order to analyze flaws improvements, while archivists ask for a static “frozen” description at higher levels. This may contradict the purpose of the archive – to provide useful information for the unknown future user.

    Originality/value – Process based archival descriptions is a new field that broadens business process management. Projects are starting in several countries with challenges in the interaction between the business organizations and the archivists.

  • 62.
    Thorson, Pehr
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Avdelningen för arkiv- och datavetenskap.
    Upplevda framgångsfaktorer för kommunal IT-support: Är ITSM svaret på pedagogernas önskan om att minska supportbehovet?2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Det senaste decenniet har svenska skolor fått tillgång till stora mängder tekniska hjälpmedel. Skolverket har de senaste åren kunnat konstatera att det finns ett stort behov av kompetenshöjning vad gäller IT-kunskaper hos pedagoger. Samtidigt är tillgången på support för pedagoger på vissa håll begränsad. IT Service Management (ITSM) är en strategi för hur IT-tjänster kan hanteras för olika organisationer, och används för att se till att tjänsterna levereras med rätt kvalité och så kostnadseffektivt som möjligt. Syftet var att undersöka om ITSM, eller delar av strategin, fungerar som framgångsfaktorer som bidrar till att minska den tid pedagoger måste lägga på teknikstöd. Undersökningen skedde i form av två enkäter, där en var riktad mot IT-avdelningar och en mot skolrepresentanter. Dessa båda enkäter skickades ut till 29 kommuner som valdes ut genom systematiskt urval. Resultaten visade att en klar majoritet av respondenterna i kommuner som använder sig av delar av ITSM också anser att dessa komponenter är framgångsfaktorer för att minska behovet av teknikstöd. Resultaten visade också att det inte finns någon stark koppling mellan antalet ITSM-komponenter en kommun har och dess storlek.

  • 63.
    Wadin Eriksson, Kalle
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Avdelningen för arkiv- och datavetenskap.
    Informationssäkerhet och autenticitet i elektroniska arkiv2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Uppsatsen studerar informationssäkerhet i de elektroniska arkiven. Denna står inför ett antal utmaningar som måste lösas för att minimera risken för informationsbortfall och obehörigt intrång i det digitala arkivbeståndet. I studien undersöks både vilka problem som den arkivvetenskapliga forskningen upplever och vilka som upplevs av representanter för densvenska arkivariekåren. Förslag på lösningar på dessa problem diskuteras likväl. De tillfrågade arkivarierna har fått besvara en enkät med elva olika frågeställningar och svaren på dessa utgör grunden för artikelns diskussion och sammanfattning.

    I uppsatsen har formulerats följande tre frågeställningar: – Hur behandlas informationssäkerhet i den arkivvetenskapliga litteraturen? – Hur ser svenska arkivarier på informationssäkerhet? – Vilka problem och lösningar framhålls i informationssäkerhetsfrågorna? De tre frågeställningarna har besvarats dels genom en litteraturstudie inom den arkiv- ochinformationsvetenskapliga forskningen, dels genom en enkätundersökning bland svenska yrkesverksamma arkivarier.

    Det som sammanfattningsvis framkommer är att den arkivvetenskapliga forskningen tycks uppleva situationen som mer problematisk än vad den svenska arkivariekåren gör. Flera av detillfrågade arkivarierna upplever inte just några problem alls. Som framgår av uppsatsens enkät bedrivs dock på vissa håll ett mycket intensivt arbete för att stärka informationssäkerheten vid svenska arkiv, bland annat genom att representanter för den svenska arkivariekåren regelbundet håller möten där de diskuterar dessa frågor tillsammans med IT-personal, en viktig samarbetspartner.

    Den arkivvetenskapliga forskningen hävdar att det är svårare att upprätthålla informationssäkerheten för elektroniskt arkivmaterial än för det analoga materialet. Att säkerhetsarbetet är svårare innebär också att riskerna är större. I studien tas dock en rad olika förslag på åtgärder upp och dessa diskuteras dessutom relativt ingående. Exempel på metoder för att lösa problemet är elektroniska signaturer, kryptering, säkerhetskopior, väl inarbetade rutiner och regelverk.

12 51 - 63 of 63
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf