miun.sePublications
Change search
Refine search result
12 51 - 64 of 64
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 51.
    Matsson, Josefine
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Mathematics and Science Education.
    Elevers syn på och tankar kring laborationer i NO ämnen: En kvalitativ intervjustudie med elever i årskurs 1 samt observationer under en undervisningssekvens2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att undersöka vad eleverna säger om sitt egna lärande av laborationer i naturorienterande ämnen. Syftet är också att ta reda på om de lär sig detsom läraren tänkt. Jag har genomfört och planerat dessa lektioner. Det är för att kunna undersöka elevernas åsikter kring laborationer och om de anser sig lära sig något av laborationer.Undersökningen genomförs som en kvalitativ intervjustudie med elever i årskurs 1. Undersökningen genomförs också genom observationer under lektioner som innehåller laborationer. Detta för att få en sådan bred syn som möjligt på hur och vad eleverna lärsig av laborationer. Det är jag som agerar lärare på dessa lektioner och jag ligger även bakom lektionsplaneringen.Resultatet visar att eleverna tycker laborationer är roligt men att de gärna vill kunna påverka mer själva. Eleverna visar tecken på att de lärt sig det läraren tänkt och såg som syfte med lektionerna. Självklart går det inte att säga att alla elever lärt sig lika mycket men genom observationer och intervjuer så har det visats att eleverna förstått det som var syftet. Eleverna gillade även att kolla på film. De ansåg sig själva lära sig mer omde fick se något som hände istället för att någon bara berättade om saker. Eleverna gillade även att ställa hypoteser och tyckte det var kul att inte veta vad som skulle hända men att de sedan fick se slutresultatet och jämföra det med sina hypotes. Tidigare forskning visar på att eleverna ska få koppla ihop det som sker med teorier, vilket eleverna i denna studie verkade tycka om. Tidigare forskning tyder även på att lärare i allmänhet vill att laborationer ska vara roliga för att väcka intresse hos eleverna. Detta stämmer överens med eleverna i min studie som gärna ville göra laborationer som var roliga. I denna studie lär sig eleverna alltså genom laborationer. Dessa elever lär sig även det som är tänkt när de får material för att kunna lära sig.

  • 52.
    Möller, Isabelle
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Mathematics and Science Education. Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Mathematics and Science Education.
    Lärares syn på konkret material imatematikundervisning i årskurs 1–3: En kvalitativ studie ur ett sociokulturellt perspektiv.2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Det här är en kvalitativ studie där undersökning av lärares användning av konkret material i matematikundervisningen för årskurs 1–3 står i fokus. Detta görs från ett sociokulturellt perspektiv där kunskap förmedlas till eleverna genom läraren där konkret material används som hjälpmedel. Studien kretsar kring två frågor, vilket konkret material finns i matematikklassrummen samt hur lärarna säger att det används? Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer av fem stycken lågstadielärare som var placerad på två olika skolor. Detta resulterade i att de konkreta material som finns i matematikklassrummen är väldigt snarlika, skillnaden är hur mycket material respektive lärare har. Den viktigaste aspekten enligt lärarna i hur man använder det konkreta materialet är att lärarna vill upp nå ett abstrakt tänkande hos eleverna. För att uppnå detta abstrakta tänkande så behöver man börja från grunden, det konkreta.

  • 53.
    Nilson, Tomas
    et al.
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Mathematics and Science Education.
    Schiebold, Cornelia
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Mathematics and Science Education. Uniwersytet Jana Kochanowskiego w Kielcach, Poland.
    Solution formulas for the two-dimensional Toda lattice and particle-like solutions with unexpected asymptotic behaviour2018Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The first main aim of this article is to derive an explicit solution formula for the scalar 2d-Toda lattice depending on three independent operator parameters, ameliorating work in [29]. This is achieved by studying a noncommutative version of the two-dimensional Toda lattice, generalizing its soliton solution to the noncommutative setting.

    The purpose of the applications part is to show that the family of solutions obtained from matrix data exhibits a rich variety of asymptotic behaviour. The first indicator is that web structures, studied extensively in the literature, see [4] and references therein, are a subfamily. Then three further classes of solutions (with increasingly unusual behaviour) are constructed, and their asymptotics are derived. 

  • 54.
    Nilsson, Pernilla
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Mathematics and Science Education. Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Mathematics and Science Education.
    Matematikundervisning till elever med annat modersmål än svenska: Hur rektorer och lärare nyttjar frirummet2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna undersökning syftar till att undersöka vilka anpassningar rektor och lärare gör inom matematikundervisningen för elever med annat modersmål då antalet elever med annat modersmål har ökat de senaste åren till följd av den ökade invandringen. Tidigare forskning visar att det finns en problematik kring matematikundervisningen för dessa elever då språk, kultur och andra metoder för uträkningar kan ställa till det för dem. Forskningen visar även att elever som lär sig grunderna i matematiken på sitt andraspråk har sämre betyg än både elever med svenska som modersmål och elever som hunnit gå i skola i sitt hemland. I denna undersökning har rektorer och lärare på tre skolor i en mellanstor kommun intervjuas för att belysa hur olika skolor anpassar matematikundervisningen för dessa elever. För att få fram vilka faktorer skolorna inte kan påverka och vilka anpassningar de sedan gör användes begreppsverktyget frirum, yttre gränser och inre gränser. Resultaten visar att det verkar som att rektorerna till största del gör anpassningar mot alla ämnen men som även påverkar matematikundervisningen. När det gäller lärarnas anpassningar så verkar det finnas ett samband mellan deras möjligheter att undervisa enligt tidigare forskning och deras undervisningsmetoder samt vilket läromedel de använder.

  • 55.
    Nyberg, Emma
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Mathematics and Science Education.
    Fem lärares syn på Naturvetenskap: En kvalitativ studie kring arbetet med naturvetenskap i årskurs ett och tre.2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Det här är en kvalitativ studie som undersöker hur lärare arbetar med naturvetenskap i årskurs ett och tre. Forskning inom området visar att elevernas intresse för det naturvetenskapliga ämnet drastiskt sjunker i äldre åldrar samtidigt som kunskaperna inom naturvetenskapen behövs genom hela livet för att som individ kunna skapa sig en mer nyanserad förståelse eller för att kunna fatta beslut både privat men även inom sitt yrkesliv(Areskoug, Ekborg, Lindahl & Rosberg, 2013). Studiens syfte är att bidra med ökad kunskap om hur lärare i årskurs ett och tre arbetar med det naturvetenskapliga ämnet i skolan. Hur planeras de naturvetenskapliga lektionerna och hur arbetar lärarna med dessa samt följs detta arbete upp?Studien utgår från fem halvstrukturerade intervjuer och observationer.Resultatet av studien visar att de informanter som deltagit undervisar i det naturvetenskapliga ämnet enligt den timplan som finns för ämnet. De anser att arbetet med naturvetenskap är roligt men även tidskrävande. Hur de planerar och följer upp arbetet med naturvetenskap varierar men gemensamma nämnare är utvärdering efter arbete, laborationer oc hämnesöverskridande arbete. Alla lärare som deltagit i studien anser att deras egen inställning till ämnet naturvetenskap påverkar hur väl de undervisar idet. Samtliga informanter anser även att elevernas motivation till det naturvetenskapliga ämnet påverkas av lärarens egen inställning till arbetet med ämnet.

  • 56.
    Porten, Egmont
    et al.
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Mathematics and Science Education.
    Boggess, Al
    Arizona State University, Tempe, AZ, U.S.A.
    Dwilewicz, Roman
    Cardinal Stefan Wyszy´nski University, Warsaw, Poland.
    On the Hartogs extension theorem for unbounded domains in Cn2018Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Let Ω ⊂ Cn, n ≥ 2, be a domain with smooth connected boundary. IfΩ is relatively compact, the Hartogs-Bochner theorem ensures that everyCR distribution on ∂Ω has a holomorphic extension to Ω. For unboundeddomains this extension property may fail, for example if Ω contains a complex hypersurface. The main result in this paper tells that the extensionproperty holds if and only if the envelope of holomorphy of Cn\Ω is Cn.It seems that it is a first result in the literature which gives a geometriccharacterization of unbounded domains in Cnfor which the Hartogs phenomenon holds. Comparing this to earlier work by the first two authorsand Z. S lodkowski, one observes that the extension problem sensitively depends on a finer geometry of the contact of a complex hypersurface andthe boundary of the domain.

  • 57.
    Selin, Frida
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Mathematics and Science Education.
    Grundskollärares ställningstagande och arbetssätt kring utomhuspedagogik i naturvetenskap2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete är att skapa kunskap om grundskollärares ställningstagande och deras arbetssätt till utomhuspedagogik i naturvetenskap angående elevernas motivation. Detta genom att besvara frågorna om elevers intresse, motivation och även lärarens roll i undervisningen. Jag har samlat tidigare forskning kring ämnet, som sedan sammanställts och diskuterats kopplat till mina frågeställningar. Resultatet visar att ett lärande utomhus kan öka elevers motivation och intresse till att vilja lära. Dock kan man inte utesluta den undervisningen som sker inomhus utan lärarna menar att utomhuspedagogiken och undervisningen som sker i klassrummet kompletterar varandra. En duktig pedagog behövs för att bedriva utomhuspedagogik som är flexibel när vädret kan påverka lektionen och som dessutom är positivt inställt till undervisningsformen. Det innebär också att läraren är väl medveten om att arbetssättet kräver planeringstid.

  • 58.
    Selin, Leonora
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Mathematics and Science Education.
    Mjölk och mjölkproduktion iNO-undervisningen: En kvalitativ undersökning om grundskollärares förhållning tilldjurets roll i den naturvetenskapliga undervisningen2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Ordspråk som “gråt inte över spilld mjölk” är ett tecken på hur mycket mjölken som livsmedel värdesätts i det svenska samhället. I den här kvalitativa studien kommer mjölkens roll i samhället sättas i relation till skolans verksamhet. Fokusgruppen är grundskollärare som undervisar i de naturvetenskapliga ämnena i årskurs F-9. Utifrån kritisk djurteori analyseras upprätthållandet av maktrelationen mellan människan och djuret genom att undersöka via internetbaserad enkät hur lärare förhåller sig till mjölk och mjölkproduktion i undervisningen för de naturvetenskapliga ämnena.Det sammanställda resultatet visar att människans uppfattning om “mjölk och mjölkproduktion” i undervisningen påverkas av deras syn på kunskap och etikens relevans i undervisningen. Skolan är en institution som påverkas av samhällets gemensamma värderingar. Det finns yttre påverkan såsom ekonomisk stöd från politiker och läromedel från industrier som gynnas av att framställa mjölkens fördelar, vilket skapar förutsättningar och strukturer till att acceptera ett rådande maktförhållande som finns mellan människan och djuret. Lärare som inte har kunskap om mjölkproduktionens alla delar eller kan förhålla sig till etiska perspektiv (som ser på djuret som en individ snarare än objekt) finner oftast inga möjligheter till att ifrågasätta det som framställs på reklam eller mjölkindustrins informationsblad. De djur som representeras på reklam för att marknadsföra mjölkprodukter är oftast en idealisk bild av produktionsprocessen vilket skapar en illusion av att det inte finns något att problematisera. Grundskollärare finner därmed att det inte finns tid eller relevant koppling till kursplanens centrala innehåll i läroplanen för att mjölken ska kunna beröras i undervisningen. Studien kommer däremot fram till förslag på hur lärare kan använda djuretik som ett förhållningssätt i klassrummet för att t.ex. lyfta olika perspektiv och träna på att argumentera för sina personliga ställningstaganden.Den här studien belyser endast en liten del av hur skolans verksamhet bidrar till upprätthållandet av ett maktförhållande mellan människan och djuret. Studien visar även att skolan har potential att bidra med ifrågasättandet av samhällsordningen som legitimerar djurets position i mjölkproduktionssystemet och kan väcka diskussioner ur ett miljö-, hälso- och etisk perspektiv. Däremot krävs det att man har kunskap om, intresse för och viljan att våga ifrågasätta normer som är djupt integrerade i den svenska kulturen. Det krävs fler studier som undersöker sambandet mellan skolans förhållningssätt till djur och hur djur representeras i naturvetenskapliga ämnenas undervisningsinnehåll.

  • 59.
    Stenmark, Petter
    et al.
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Quality Management and Mechanical Engineering.
    Olsson Lindberg, Marianne
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Mathematics and Science Education.
    Barthelson, Mats
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Ecotechnology and Sustainable Building Engineering.
    Flodén, Liselott
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Mathematics and Science Education.
    Ständiga förbättringar i högre utbildning: En modell för systematisk kursutveckling2018Conference paper (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Utmaningarna för lärare i högre utbildning att fullgöra sitt pedagogiska uppdrag har uppmärksammats och debatterats i olika sammanhang den senaste tiden (e.g. SvD, 2018-01-21; DN, 2017-09-27). Enligt Högskoleverket (2009) har skillnaderna i förkunskaper bland studenter ökat och studentgrupperna blivit större. Brommesson et al. (2016) menar att den förändrade studentpopulationen innebär en utmaning för den enskilde läraren i konkreta undervisningssituationer. Därtill förändras samhällets kompetensbehov över tid och teknisk utveckling ger möjligheter att bedriva undervisning under andra former än tidigare. Kurser och utbildningar behöver därför utvecklas över tid, för att fortsätta vara aktuella och anpassade efter de behov och förutsättningar som finns. Vid utveckling av kurser och utbildningar krävs både pedagogiska idéer och en fungerande struktur som gör denna utveckling möjlig, där idéerna tas tillvara för att senare omsättas i praktiken. Det har vid ett pedagogiskt utvecklingsprojekt vid mittuniversitetet uppmärksammats några problem med nuvarande stöd:  Resurser och information finns inte på ett ställe  Kunskapsutbyte är begränsat  Det finns inget systematiskt stöd Syfte med detta bidrag är att presentera, diskutera, och få feedback på, en modell för systematisk kursutveckling över tid, för att bemöta ovanstående problem. En modell för ständiga förbättringar presenteras, där pedagogisk utveckling och kursadministration samverkar för att på ett systematiskt sätt tillvarata idéer och lärdomar, och underlätta kunskapsutbyte. Visuellt består modellen av ett administrativt och ett pedagogiskt kurshjul som tillsammans ska täcka upp allt som behövs för att planera, genomföra och utveckla en kurs - från deadlines för administrativa moment till idéer om undervisningsformer och utvärdering. Idén är att man enkelt ska kunna klicka sig fram på en webbsida, till allt som är aktuellt/intressant i det stadie kursen befinner sig - planering, genomförande eller utvärdering och utveckling. Vi kommer att argumentera för att en fungerande kursutveckling underlättas av visuellt stöd och en tydlig arbetsgång. Målgrupp för den här presentationen är i huvudsak undervisande lärare som vill hitta vägar för att mer systematiskt arbeta med kursutveckling.

  • 60.
    Svensson, Moa
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Mathematics and Science Education.
    Undervisning om hållbar utveckling i skolans tidigare år.: En kvantitativ studie om lärares undervisning om hållbar utveckling.2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Det här är en kvantitativ studie som undersöker hur lärare i skolans tidigare år arbetar med hållbar utveckling i sin undervisning. För att besvara studiens syfte har fyra stycken frågeställningar utformats, dessa undersöker undervisningens innehåll, arbetsmetoder, svårigheter samt om hållbar utveckling genomsyrar elevernas skolgång. Studien baseras på en internetenkät, publicerad i medlemsgrupper på Facebook.com som är riktad mot lärare och arbetande inom skolan. Totalt har 66 personer besvarat enkäten, vidare har tre stycken av dessa besvarat sex stycken följdfrågor om vilka svårigheter de upplever med undervisning om hållbar utveckling.Studiens resultat visar att det ekologiska perspektivet av hållbar utveckling är det som deltagarna anser att de har mest kunskaper om. Detta visas både genom deltagarnas egen utvärdering av sina kunskaper men också utifrån vad deras undervisning om hållbar utveckling innehåller. Arbetsmetoderna varierar mellan både praktiskt och teoretiskt arbete där undervisningen främst sker inomhus, men vid vissa tillfällen även utomhus. Till viss del genomsyrar hållbar utveckling elevernas skolgång, främst handlar det om återvinning av material samt källsortering. Av de 66 respondenterna upplever 66.2 % stora svårigheter, att det är svårt eller några svårigheter med att undervisa om hållbar utveckling. Det deltagarna anser gör undervisningen om hållbar utveckling svår är deras egen kunskap i området, att veta vad eleverna ska lära sig samt att få eleverna att förstå ett sådant komplext innehåll.Studiens kommer fram till att deltagarnas undervisning om hållbar utveckling främst riktas mot det ekologiska perspektivet genom att använda både praktiska och teoretiska arbetsmetoder och växelvis inomhus och utomhus. Hållbar utveckling ses till viss del som ett ständigt arbete som sker i skolan, där främst källsortering och återvinning av material är dagliga inslag. Att respondenterna upplever undervisningen om hållbar utveckling som svårt beror främst på bristande kunskap, vilket även gör det svårt för lärarna att utforma undervisningen innehåll. Studiens slutsats är att hållbar utveckling är ett komplext och invecklat undervisningsområde och många av de som deltagit i studien anser att de skulle behöva mer kunskaper om området för att inte uppleva den som svår.

  • 61.
    Svensson, Thomas
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Mathematics and Science Education.
    Hur uppfattar elever på naturvetar-programmet visualiseringar inom ämnet biologi?2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Detta avslutande självständiga arbete handlar om visualiseringar i undervisningen inom naturvetarprogrammet och då främst inom ämnet biologi på gymnasiet och då främst avseende hur eleverna upplever användningen av visualiseringar i undervisningen. Bakgrunden till detta arbete är att i undervisningen inom biologi ska eleverna enligt Skolverkets läroplan Lgr 11 få möjligheten att utveckla förmågan att ”… använda kunskaper i biologi för att kommunicera samt för att granska och använda information.” Modeller och begrepp som är centrala i undervisningen anges i centrala innehållet inom respektive kurs i biologi och bl.a. cellen och cellers egenskaper, funktioner och kommunikation, cellmetabolism, ekosystem, evolutionen, fotosyntesen, livscykler, människan och andra organismers fysiologi ska ingå (Skolverket, 2011a). I Sverige har vi ett flertal forskare som forskar kring visualiseringar i undervisningen med olika inriktningar och jag har försökt att belysa delar av deras forskning i min bakgrund till uppsatsen för att försöka sätta in läsaren i forskningen kring olika former av visualiseringar. Flera av dessa forskare inriktar sin forskning till områden som berör ämnet biologi i stort. Syftet med arbetet var att försöka ta reda på elevers erfarenheter av användningen av visualiseringar genom två enkätundersökningar. Enkätundersökningen har, främst, fokuserat på hur visualiseringar används inom ramen för biologiundervisningen på naturvetarprogrammet på gymnasiet och hur eleverna upplever detta. Frågeställningarna i enkätundersökningen var: Hur uppfattar eleverna användningen av visualiseringar i undervisningen, med tyngdpunkt på ämnet biologi, på naturvetarprogrammet? Hjälper visualiseringar i undervisningen på naturvetarprogrammet eleverna i deras lärande, enligt eleverna själva? En tredje fråga som fick sitt svar under processens gång utan att ha varit en fråga som arbetet tog sin utgångspunkt i, utan var en fråga i enkäten var: Hur anser eleverna att man bör följa upp visualiseringar i undervisningen? Jag fann att eleverna till stora delar upplever att de är hjälpta av visualiseringar i undervisningen.

  • 62.
    Tham, Amelie
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Mathematics and Science Education.
    Elevers möjligheter att utvecklaresonemangsförmågan: En läromedelsstudie i matematik för grundskolans årskurs 1-3.2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I Skolverkets kursplan för grundskolan (Skolverket, 2017) beskrivs fem förmågor som eleverna ska få möjlighet att utveckla genom undervisningen i matematik: problemlösningsförmågan, metodförmågan, begreppsförmågan, kommunikationsförmågan samt förmågan att föra och följa matematiska resonemang. Alla dessa förmågor är betydelsefulla för elevernas matematiska utveckling och det är dessa förmågor som utgör målet med matematikundervisningen (Skolverket, 2011). I den här studien har jag valt att fokusera på en av dessa fem förmågor; förmågan att föra och följa matematiska resonemang. Elever lär sig oftast det som vi ger dem möjlighet att lära sig (Hieberg, 2003, ref. i Jäder, 2015). Om eleverna ska få möjlighet att utveckla de matematiska förmågorna måste således undervisningen vara utformad på ett sådant sätt att förutsättningar för detta skapas. Det har dock visat sig att undervisningen inte ger alla elever förutsättningar att utveckla alla de olika förmågor som beskrivs i kursplanen (Skolinspektionen, 2009; Lundberg, 2011; Boesen et al. 2014). Syftet med den här studien är att bidra till ökad kunskap om vilka möjligheter läromedel i matematik för grundskolans årskurs 1-3 erbjuder elever att lära sig att resonera matematiskt. Jag är intresserad av att undersöka hur resonemangsförmågan beskrivs i läromedel samt vilken form av resonemang som läromedlet erbjuder eleverna att utveckla. Studiens forskningsfrågor är: 1) Hur beskrivs resonemangsförmågan i läromedlets lärarhandledning? 2) Hur beskrivs elevernas möjligheteratt träna och utveckla resonemangsförmågan? och 3) Vilken form av matematiskt resonemang erbjuder läromedlets uppgifter eleverna att utveckla? I uppsatsens undersökning ingår två läromedelsserier; Favorit matematik från Studentlitteratur samt Pixel matematik frånNatur & Kultur. Resultatet av den här studien visar att i både Favorit matematik och Pixel matematik finns en relativt tydlig koppling till skolans styrdokument där resonemangsförmåganfinns med i textform. Det tolkar jag som en indikation på att läromedlet erbjuder eleverna möjligheter att utveckla resonemangsförmågan. Vidare visar resultatet av den här studien att tanken med läromedlet är att det är främst vid gemensamma diskussioner och gemensamt arbete som eleverna får möjlighet att träna och utveckla resonemangsförmågan. Slutligen visar resultatet av den här studien att eleverna får möjlighet att träna och utveckla både den imitativa och den kreativa matematiska resonemangsförmågan. Resultatet visar att eleverna till störst del får möjlighet att träna den imitativa resonemangsförmågan och att det är främst vid problemlösningsuppgifter I Favorit matematik och vid gemensamma diskussioner i Pixel matematik som eleverna får möjlighet att träna den kreativa matematiska resonemangsförmågan. Slutsatsen av min studie är att det finns läromedel, om de används som det är tänkt, som ger eleverna möjlighet att träna och utveckla den matematiska resonemangsförmågan. 

  • 63.
    Thileros, Jenna
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Mathematics and Science Education.
    Vad vill elever lära sig?: - En undersökning om hur intresset för naturvetenskap ser ut ur ettelevperspektiv2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I detta arbete undersöker jag elevers intresse och inställning till de naturorienterande ämnena. I deninternationella studien TIMSS undersöks elevers kunskaper och inställning till matematik ochnaturvetenskapliga ämnen i årskurs 4 och 8. Sverige har deltagit i TIMSS med elever i årskurs 8 femgånger och med elever i årskurs 4 tre gånger. I TIMSS 2015 uttryckte svenska elever att de har ett brasjälvförtroende i matematik medan självförtroendet i naturvetenskap var relativt lågt. Svenska elevervärderar även matematik och de naturorienterande ämnena lägre än andra länder.Syftet med min undersökning är att bidra med kunskap om hur elever i årskurs 1,2 och 3 uppfattar denaturorienterande ämnena i skolan. Studien baseras på följande frågeställningar:• Vad vill eleverna lära sig om naturvetenskap?• Hur vill eleverna lära sig de olika områdena/ämnena?• Hur skiljer sig flickornas och pojkarnas intressen åt?Undersökningen bygger på en kvantitativ metod och baseras på en enkätundersökning som elever iårskurs 1, 2 och 3 besvarat. Eleverna som besvarat enkäten går på samma skola i en ort i Mellansverige.Denna undersökning ägde rum vårterminen 2018.Resultatet visar att NO inte är elevernas favoritämne. Ingen pojke anger att NO är favoritämnet i skolan.Idrott är det ämne som flest pojkar anger som sitt favoritämne. Av flickorna är det endast en flicka iårskurs 1 som svarar att NO är favoritämnet. Bild är det ämne som flest flickor anger som sittfavoritämne.Trots att endast 1 elev anger NO som sitt favoritämne i skolan så kan man ändå urskilja att elevernasom deltog i studien är intresserade av de naturorienterande ämnena. Denna slutsats kan dras medhjälp av hur eleverna svarade i de olika påståendena som eleverna fick ta ställning till i enkäten.Eleverna är överlag positivt inställda till NO och anser att NO är ett intressant och viktigt ämne. Minundersökning visade också att eleverna vill arbeta inom olika områden när de blir vuxna beroende påvilket kön de tillhör. De flickor som deltog i studien valde till största del yrken där man tar hand omandra, exempelvis arbeta med djur och jobba på sjukhus. Pojkarna däremot valde i större utsträckninginom sport och youtube/underhållning.

  • 64.
    Uronen-Hansson, Heli
    Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Mathematics and Science Education. Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Mathematics and Science Education.
    Laborationer i ämnet biologi: Gymnasieelevers perspektiv2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna studie handlar om hur gymnasieelever värderar laborationer i biologiundervisningen. Mer specifikt undersöktes vilka mål och syften med laborativt arbete som lyfts fram av eleverna själva. Vidare studerades elevers syn på formativ bedömning av laborationer som stöd i sin lärandeprocess. Syftet med studien var att ta reda på vilka uppfattningar om formativ bedömning av laborationer elever ger uttryck för.

    I denna undersökning har jag valt att fråga elever i gymnasieskolan om olika aspekter angående laborationers syfte och bedömning. För att studera detta genomfördes både enkätundersökningar och kvalitativa intervjuer med elever och deras lärare. Lärarperspektivet gav insikter om elevernas uppfattning om laborationer och formativ bedömning stämmer överens med undervisande lärares uppfattning.

    Resultatet visar att elever samt deras lärare samstämmigt tycker att laborationer har många olika syften som faller inom tre huvudsakliga områden 1) laborativa färdigheter och arbetssätt, 2) kunskap och förståelse och 3) attityd och motivation. Det framkom tydligt att både elever och lärare anser laborationer som viktiga och högt motivationsgivande i biologiundervisningen. Resultatet visar även att elever anser att kognitiva mål uppfylls med användandet av laborationer.

    Resultatet i studien visar att både elever och lärare i studien anser formativ bedömning vid laborationerna som något positivt. Elever uttrycker att de kan utnyttja kraften i feedback och ser sig själva som läranderesurser för varandra, vilket anses som viktiga hörnstenar i formativ bedömning. Elever tycker sig också kunna aktivera sig själva att äga sitt eget lärande. Däremot tyder mina resultat på att det är svårare för elever och lärare att skapa kopplingar till mål och kunskapskrav vid laborationer. I denna studie visade det sig att elever inte förstår hur kunskapskraven används vid laborationer och värdeorden i kunskapskraven upplevdes som otydliga. Resultaten pekar på att elever inte heller vet hur mycket laborationsdelen väger vid bedömning och betygsättning.

    Förhoppningsvis kan denna studie öka kunskaper om laborationer och deras effekt i lärande ur elevperspektiv samt i viss mån bidra med underlag och idéer för kommande studier där både formativ och summativ bedömning av biologilaborationer undersöks och utvärderas.

12 51 - 64 of 64
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf