miun.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
2345678 201 - 250 av 477
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 201.
    Ivarson Jansson, Ewa
    Mittuniversitetet, Lärarutbildning, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    De små tingen blir synliga: Tillsynes vardagliga situationer kan ställa till konflikter2008Ingår i: Pedagogiska Magasinet, ISSN 1401-3320, nr 4, s. 49-51Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 202.
    Ivarson Jansson, Ewa
    et al.
    Mittuniversitetet, Lärarutbildning, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Augusén, Harriet
    Mittuniversitetet, Lärarutbildning, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Frykland, Marie
    Mittuniversitetet, Lärarutbildning, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Cooper, Karen
    Mittuniversitetet, Lärarutbildning, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    More Like Real Life - Motivitational Methods of Teaching in Upper Secendary School2009Ingår i: US China Education Review, ISSN 1548-6613, Vol. 6, nr 11(Serial no.60), s. 46-56Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 203.
    Ivarson-Jansson, Ewa
    Mittuniversitetet, Lärarutbildning, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Relationen hem - förskola: intentioner och uppfattningar om förskolans uppgift att vara komplement till hemmet 1990-19952001Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
  • 204.
    Ivarson-Jansson, Ewa
    et al.
    Mittuniversitetet, Lärarutbildning, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Gu, Limin
    Mittuniversitetet, Lärarutbildning, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Reflection and professional learning: An analysis on teachers' classroom observations2004Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 205.
    Ivarson-Jansson, Ewa
    et al.
    Mittuniversitetet, Lärarutbildning, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Gu, Limin
    Mittuniversitetet, Lärarutbildning, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Teachers' learning2006Ingår i: Asia-Pacific Educational Research Association International Conference 2006, 2006Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 206. Ivarsson, L
    et al.
    Olofsson, Anders
    Mittuniversitetet, Lärarutbildning, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Tillsyn och kvalitetsutveckling - om konsten att styra den decentraliserade skolan - två fallstudier.: Rapport till Skolverket Sundsvall 2002-12-02.2002Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 207.
    Ivarsson, Lena
    Mittuniversitetet, Lärarutbildning, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Att kunna läsa innan skolstarten: läsutveckling och lärandemiljöer hos tidiga läsare2008Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The current study investigated the factors that have a positive impact on reading development by examining the influence of the home and school environment on students who started school already able to read (early readers).  The reading proficiency of the students in the study was determined by a variety of reading tests conducted at the beginning of the school year and students were identified as “early readers”, “average readers”, or “non readers”.  The intent was to provide a comprehensive picture of early readers with an emphasis on historical, cultural, and social factors.  Many factors influence the development of reading, but this study concentrated on the learning environment at home and in the school.  Several methods were used to facilitate a broad description of the reading development of early readers, including observations, interviews, questionnaires, and reading tests.  The theoretical concepts were derived from a social constructivist perspective and build on Vygotsky’s theories of learning and development.  Among the factors considered were formal reading instruction and literacy. The results demonstrated that the early readers’ reading ability greatly exceeded that of their classmates at the start of the formal school experience. The early readers maintained this advantage through the first three years of school, but the gap was reduced over time.  A comparison of the timing of the reading development showed that the early readers developed primarily before the start of school, while the average readers developed during school years one and two, and the non readers, during school year two.  A comparison of the learning environments in home and school showed considerable differences.  Learning in the home came about as a result of the child’s interests and occurred in the zone of proximal development.  Parents gave support without controlling the activities and, along with older siblings, served as good models for reading.  In the school setting, the national curriculum and the goals set in the syllabus determined the content of the instruction.  The child’s interest did not guide the learning and early readers often worked on concepts they had already mastered.  Early readers also worked independently more often, facilitated by their ability to read instructions.  As a result, the individualization that occurred was often simply that children accomplished the same tasks in different amounts of time. This study concluded that the stimulation and support that parents provide can have a significant impact on reading learning and development.  It is important that teachers take into account the prior knowledge and experiences that children have, since this can greatly impact their motivation to learn.  Reading development does not occur at any one specific age, but can be influenced by a number of factors including the child’s development in other areas, and historical, social, or cultural influences.

  • 208.
    Ivarsson, Lena
    Mittuniversitetet, Lärarutbildning, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Different learning environments and their impact on reading development2008Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study focuses early readers, e.g. children who have learnt to read before they start school, and their learning environment at home and in school. The theoretical concepts of interaction, zone of proximal development, actual and potential level of development, Vygotsky (1978), emerge as key concepts.

     

    This presentation draws on data from a three year longitudinal study. Participants are thirteen early readers, their peers, teachers and parents. Data consist of standardized reading tests, interviews with parents and teachers, classroom observations and informal talks with early readers.

     

    Children should be given the possibility to read in social practices (Liberg & Björk, 2001) with a starting point in their own understanding, interest and motivation. Reading and writing can not be learnt separately from each other and the world around, but in meaningful contexts, where the children are given opportunities to explore print and be a part of the reading society, on their own and together with others. In this study, early readers’ interest in reading and writing activities is the starting point for different activities in the homes. Reading acquisition takes place in the zone of proximal development, with parents and older siblings support. Interactions between early readers and parents will develop early readers’ knowledge of print and the world around, which will serve as good help in reading acquisition.

    The school environment, differs from the home environment, e.g. as there are steering documents, learning materials, class-mates and teachers views of learning, that will influence teaching and learning.

  • 209.
    Ivarsson, Lena
    Mittuniversitetet, Lärarutbildning, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Early Readers - background factors: Doctoral conference on qualitative research methods2006Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 210.
    Ivarsson, Lena
    Mittuniversitetet, Lärarutbildning, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Early Readers: Background factors2006Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Early readers are interesting to study as they already master some of the content they are supposed to learn at school. Early readers have learnt to read before they start school and without any formal instruction. This study will focus early readers’ background factors, to see if particular patterns can be found.

    The paper is based on interviews with parents and a questionnaire concerning background information on eleven early readers. The interviews took between 20 and 45 minutes and they were recorded and then transcribed. The questionnaires were sent by mail to the parents before the interview which made it possible for them to answer the questionnaire and give it to the researcher when the interview took place.

    The data from interviews and questionnaires will be grouped into units such as; oral language development, reading development and reading habits in the family. From that, data will be analysed and my expectation is to use a model found in Frith (2003) to organize data in the following groups; cognitive, behavioural, biological and environmental factors. Whether this is possible or not is something I will try to find out and bring with me to the conference in Vaasa to discuss. There may be other, better ways of interpreting the data but I will at least try this model to see if it works.

    As the work is in progress it is difficult to tell anything about the result yet.

  • 211.
    Ivarsson, Lena
    Mittuniversitetet, Lärarutbildning, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Early reader's reading ability - an advantage or a disadvantage?2006Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 212.
    Ivarsson, Lena
    Mittuniversitetet, Lärarutbildning, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Early readers reading development during their first year in school2006Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 213.
    Ivarsson, Lena
    Mittuniversitetet, Lärarutbildning, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Teaching and learning in reading acquisition: a study of early reader's learning environment, at home and in school2008Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study focuses early readers, e.g. children who have learnt to read before they start school, and their learning at home and in school. As social constructivist theories on learning and reading acquisition are applied, the concepts of interaction, zone of proximal development, actual and potential level of development, Vygotsky (1978), emerge as key concepts. The main purpose with this study is to shed light on early readers, with regard to positive reading acquisition, and the importance of a favourable learning environment.

     

    This presentation draws on data from a three year longitudinal study. Participants are thirteen early readers, their peers, teachers and parents. Data consist of standardized reading tests, interviews with parents and teachers, classroom observations and informal talks with early readers. Both quantitative and qualitative data will be presented.

     

    Results from standardized reading tests show, that early readers are well developed readers already at the school start, and that they continue to develop their reading during the first years in school, but not in the same pace as before school start. In relation to their peers, the gap is still wide compared with the less developed, but almost closed compared with the most developed non early readers, at the end of school year three.

    In a social constructivist (Vygostsky, 1978) perspective, together with a literacy (Gee, 1996; Lankshear & Knobel, 2006) perspective, early readers seem to have a favourable learning environment in their homes. In accordance with Liberg & Björk (2001) children should be given the possibility to read in social practices, with a starting point in their own understanding, interest and motivation. Reading and writing can not be learnt separately from each other and the world around, but in meaningful contexts, where the children are given opportunities to explore print and be a part of the reading society, on their own and together with others. In this study, early readers’ interest in reading and writing activities is the starting point for different activities in the homes. Reading acquisition can be described as taking part in the zone of proximal development, as parents and older siblings work as good reading models, and give support to the early readers. Interactions between early readers and parents, e.g. discussions about print and happenings in the world around, will develop early readers’ print awareness, knowledge which will serve as good help in reading acquisition. The early readers’ home environment may be described as a learning environment. The school environment, differs from the home environment, as there are steering documents, learning materials, class-mates and teachers views of learning, among other things, that will influence what to be learnt and how. The possibility to start in each child’s own interest and motivation is a difficult task, as well as support everybody on their level. The teachers in this study work rather traditionally with letters and sounds, often following a special reading material and a working schedule. All children are supposed to go through the same content, irrespective of their prior knowledge, which means that early readers may have to work with things they already master. The school environment in this study may be described as a teaching, and learning environment.

  • 214.
    Ivarsson, Lena
    Mittuniversitetet, Lärarutbildning, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Tidiga läsare: därför blev de tidiga läsare2007Ingår i: Läsning : medlemsblad för SCIRA - den svenska riksorganisationen för läsundervisning och läsforskning, ISSN 0349-9855, Vol. 2, s. 20-23Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 215.
    Ivarsson, Lena
    Mittuniversitetet, Lärarutbildning, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Tidiga läsare i skolan2006Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Tidiga läsare

     

    Hur är det att kunna läsa vid skolstarten? Är det en fördel eller en nackdel? Delresultat från en longitudinell studie av tidiga läsares läsutveckling under grundskolans tidigare år presenteras. Med tidiga läsare avses barn som lärt sig läsa innan skolstarten och den formella läsundervisningen.

    Följande punkter kommer att belysas:

    • Utvecklingen av läsförmågan hos de tidiga läsarna
    • Den inledande läsundervisningen och anpassning till de tidiga läsarna
    • Tidiga läsares speciella behov
    • Lärares attityder till tidiga läsare
    • Tidiga läsares läsförmåga och dess konsekvenser
  • 216.
    Ivarsson, Lena
    Mittuniversitetet, Lärarutbildning, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Understanding and describing reading development among early readers2007Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In Sweden, it is getting more and more common that a small group of students starting in grade one already can read. Thus, a longitudinal study of a group of thirteen early readers has been accomplished. Early readers are here defined as children who are already able to read when they, the year they become seven years old, start in grade one of the compulsory school system in Sweden. The early readers� reading development during their first three years in school will be described and discussed. Comparisons with peer groups will also be accomplished to put the early readers� reading development in relation to the development of other groups of students in the same classes as the early readers. Important questions are: How do early readers� develop their reading ability during their first three years in school? Does the gap to the comparison groups increase, maintain or decrease? Are there differences in reading interest between early readers and the comparison groups? Can we gain new knowledge of importance for other students by studying early readers? Interviews, observations and reading tests are the basis for the results. Data from thirteen early readers and two comparison groups, one with ten average readers and one with fifty-five non readers at the school start will be presented.

  • 217.
    Ivarsson, Lena
    et al.
    Mittuniversitetet, Lärarutbildning, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Thombs, M
    Bridges across the Atlantic: Elementary students share culture and knowledge.2005Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 218.
    Ivarsson-Jansson, Ewa
    Mittuniversitetet, Lärarutbildning, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Föräldrars uppfattning om barnomsorg som komplement till hemmet. En enkätundersökning med frågor till BARN-90-familjerna i Östersund1993Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 219.
    Jaldemark, Jimmy
    Mittuniversitetet, Lärarutbildning, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Changes in the practice of distance education: The entrance of online communities2006Ingår i: Paper presented at the LearnIT-seminar "OLC in Context", October 30 - November 1, 2006., Göteborg: Göteborgs Universitet , 2006Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 220.
    Jaldemark, Jimmy
    Mittuniversitetet, Lärarutbildning, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Changes within the practice of higher education: Participating in educational communication through distance settings2008Ingår i: International Journal of Web Based Communities, ISSN 1477-8394, E-ISSN 1741-8216, Vol. 4, nr 2, s. 173-187Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper is about changes within the practice of higher education. These changes relate to students’ and teachers’ participation in educational communication through distance settings. Here, this communication is analysed and described in terms of different dialogical intersections, which embrace the tools used in educational communication and the locations where students and teachers are physically situated. The Swedish practice of higher education illustrates these changes in participation in educational communication. In short, the number of intersections has increased, and the use of tools and locations has changed over the years. This is visible both in discourse and in the practice of higher education. Finally, this paper questions whether the distinction between distance, face-to-face and online education nowadays is meaningful.

  • 221.
    Jaldemark, Jimmy
    Mittuniversitetet, Lärarutbildning, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Effektivt lärande via nätet: - Ett maktperspektiv2002Ingår i: Sundsvall42 ADB i verksamhetens tjänst 15-17 oktober 2002, Sundsvall: Tivoli, Evaluate , 2002, s. 145-147Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 222.
    Jaldemark, Jimmy
    Mittuniversitetet, Lärarutbildning, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Ett deltagande för alla?: En kritisk diskussion2005Ingår i: Att förstå lärgemenskaper och mötesplatser på nätet, Lund: Studentlitteratur, 2005, s. 149-172Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Detta kapitel utgår från den skenbara polarisering som finns mellan de som anser att ett deltagande i en utbildning via nätet ger stora möjligheter till utbildning och de som ser stora begränsningar i den allt större andelen nätbaserad utbildning som numera finns till förfogande. Syftet med föreliggande kapitel är att föra en kritisk diskussion om denna polarisering och om skilda förutsättningar medger olika möjligheter och begränsningar för deltagandet i nätbaserad utbildning. Ett deltagande via nätet äger rum i gemenskaper tillsammans med andra deltagare, och deras normer och värderingar formar deltagandet i gemenskapen. Deltagande blir även möjligt och begränsat av andra historiska och sociala förutsättningar såsom deltagarens erfarenhet, kunskap, livssituation, etniska tillhörighet, kön, och socialgrupp. Ett deltagande via nätet blir då en del av deltagarens identitetsutveckling och en formning av deltagarens sätt att tänka. De nämnda förutsättningarna sätter fokus på deltagarens användning av tekniken i ett socialt sammanhang. Användningen av teknik kan i sig själv därför inte sägas vara neutral och fri från värderingar i den meningen att förutsättningarna är lika för alla deltagare i en nätbaserad utbildning. Kapitlet mynnar ut i en diskussion där deltagandet blir diskuterat i termer av makt. En makt som i kapitlet ej beskrivs som ensidigt negativt laddad. Makt är en relation mellan deltagaren och den värld som denne befinner sig i. En relation där deltagaren liksom utbildningsanordnaren båda är delaktiga och kan påverka förutsättningarna för deltagandet i den nätbaserade lärgemenskapen.

  • 223.
    Jaldemark, Jimmy
    Mittuniversitetet, Lärarutbildning, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Mänskliga nätverk och lärande via nätet2003Ingår i: Sundsvall42 ADB i verksamhetens tjänst 14-16 oktober 2003, Sundsvall: Tivoli, Evaluate , 2003, s. 111-112Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 224.
    Jaldemark, Jimmy
    Mittuniversitetet, Lärarutbildning, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Om den lärandes makt över lärandet i nätbaserad utbildning2003Ingår i: Didaktikens mångfald: Artiklar presenterade vid 2002 års Rikskonferens i didaktik vid Högskolan i Gävle, Gävle: Högskolan i Gävle , 2003, s. 144-164Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Artikeln behandlar frågor rörande den vuxne lärandes makt över lärandet i nätbaserad utbildning. Makten agerar här i den lärandes handlingar och visar sig genom användning av och kommunikation med hjälp av datoriserade nätverk samt genom fysisk separation mellan utbildningens aktörer i en officiell utbildningsmiljö. Syftet med artikeln är att utifrån ett maktperspektiv undersöka förutsättningarna för ett kvalitativt djuplärande i nätbaserad utbildning. Utifrån ekonomiskt och kulturellt kapital, etnicitet, kön och socialgrupp uppstår maktproblem för den lärande med avseende på access till och genomförande av nätbaserad utbildning. Den lärande erbjuds en begrän-sad mängd positioner för lärandet med avseende på kontroll, styrning och ägarskap. Dessa problem behöver i större utsträckning behandlas både empiriskt och teoretiskt inom fältet nätbaserad utbildning.

  • 225.
    Jaldemark, Jimmy
    Mittuniversitetet, Lärarutbildning, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Participation and genres of communication in online settings of higher education2008Ingår i: Education and Information Technologies: Official Journal of the IFIP technical committee on Education, ISSN 1360-2357, E-ISSN 1573-7608, Vol. 13, nr 2, s. 129-146Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper focuses on written utterances in online settings of higher education. It concerns the constitution of the initiation, turn taking and the steering of exchanges of utterances; and it describes these patterns in terms of different genres. The study also concerns participation in higher education and, specifically, participation in educational settings where students and teachers rarely meet face-to-face. Their participation is thus dependant on written utterances in online settings. Overall, this paper discusses constitutive aspects of these written utterances. The educational communication between students and teachers embraced both behaviourist and constructivist genres. The distinction between these two genres relates to the functionality of the utterances, the main metaphor for learning and the responsibilities for the communication taken by students and teachers. The emergence of these genres seems to be affected by interplay between the composition of the study-groups, the structure of the task and other aspects of participation through online settings.

  • 226.
    Jaldemark, Jimmy
    Mittuniversitetet, Lärarutbildning, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Patterns of participation in online courses2005Ingår i: Proceedings. Interlearn 2005: Multidisciplinary Approaches to Learning, Helsinki: Helsinki University Press , 2005, s. 87-88Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper focuses on participation patterns of written utterances in online courses. Patterns concern how initiation, turn taking and the maintaining of a conversation are constituted in different speech genres. The contextual frame is in general participation in education and specifically participation in online courses. In this context the participants rarely meet face-to-face. Their participation in the online course is thus dependent on utterances written in an online conversation. The purpose of this paper is partly to describe the participation patterns of teachers and participants in online courses as speech genres, and partly to discuss the constitutive and maintaining dynamic aspects of these patterns. The online conversations have been investigated with a frame including conversational analysis and speech genres. The theory of speech genre has been used to put conversations into context. Utterances by participants and teachers are understood as interplay between speakers and the surrounding context. This theory connects speech genres used by the participants in other settings, including content and authority similar to everyday conversations between friends. Conversational analysis, including different conversational sequences in education, contributes to the study by revealing ideas and conditions concerning conversation in formal education. For example the way IRE-sequences, and the following steering of content and structures, contributes to maintaining an asymmetric balance of power.

  • 227.
    Jaldemark, Jimmy
    Mittuniversitetet, Lärarutbildning, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Rethinking the conceptualisation of online education2009Ingår i: Readings in Technology and Education: Proceeding of ICICTE 2009 / [ed] Ken Fernstrom, Abbotsford, BC, Canada: University of Fraser Valley Press , 2009, s. 882-896Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper deals with the question of how to conceptualise online education. To answere this question data from an online course were interpreted through a theoretical frame consisting of interactional and transactional approaches to human action. Consequences for understanding and conceptualise the environment, technology, and communication in online education were unfolded. Conceptualisations building on the concept of learning environment were found to be problematic.

  • 228.
    Jaldemark, Jimmy
    Mittuniversitetet, Lärarutbildning, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    The relevance of the concept learning environment for understanding online education2008Ingår i: Paper presentede at the Networked Learning, Collaboration and Competence: Evolving issues, May 15-16, 2008, Jönköping: CenIT, Högskolan i Jönköping , 2008Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 229.
    Jaldemark, Jimmy
    Mittuniversitetet, Lärarutbildning, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    The ups and downs of learning online2005Ingår i: Recent research developments in learning technologies: m-ICTE2005, the 3rd International Conference on Multimedia and ICTs in Education, Badajoz, Spain: FORMATEX , 2005, s. 1233-1238Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper focuses on the problem - or ups and downs - of online participation in higher education. Models of participation drawn from instructional design (ID) and computer-supported collaborative learning (CSCL) are contrasted with data gathered from thirteen participants and one teacher during a fulltime online course lasting five months. This paper indicates that participation in online courses in higher education is more complex than the views offered within conventional theories of CSCL and ID. Personal conditions, for example, are more important than noticed in these theories. A view of participation as a relationship between the student, the study group and the educational institution is proposed as an alternative model for understanding the ups and downs of learning online.

  • 230.
    Jaldemark, Jimmy
    et al.
    Mittuniversitetet, Lärarutbildning, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Lindberg, J. Ola
    Enhancing supervision of undergraduate students dissertations through the use of educational technology2010Ingår i: Readings in Technology and Education: Proceedings of ICICTE 2010 / [ed] Ken Fernstrom, Fraser Valley: University of Fraser Valley Press , 2010, s. 146-156Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 231.
    Jaldemark, Jimmy
    et al.
    Mittuniversitetet, Lärarutbildning, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Lindberg, Ola
    Mittuniversitetet, Lärarutbildning, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Ser du tekniken?: Om synsätt på teknik i nätbaserad utbildning2003Ingår i: Didaktikens mångfald: Artiklar presenterade vid 2002 års Rikskonferens i didaktik vid Högskolan i Gävle, Gävle: Högskolan i Gävle , 2003, s. 164-174Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I dagens utbildningssystem befinner sig de nätbaserade utbildningarna på stark frammarsch. I och med etablerandet av Nätuniversitetet, men även i och med utbredningen av distansbaserade friskolor, upplever vi att det finns behov av att klargöra de pedagogiska antaganden som undervisning vilar på i de miljöerna. Eftersom de flesta av dem dessutom använder sig av någon form av teknik för att genomföra undervisningen behöver även den syn på teknik som dominerar inom nätbaserad utbildning synliggöras. I denna studie har vi undersökt möjligheten att tydliggöra synen på teknik och underliggande teknikfilosofiska aspekter av nätbaserad utbildning. Vi har använt oss av en textanalyserande metod, där empiriskt material utgörs av artiklar ur tidskriften �Educational Technology�. Baserat på ett urval av artiklar publicerade under åren 2000-2001, har vi identifierat synen på teknik inom nätbaserad utbildning med utgångspunkt i en modell för hur teknik manifesteras i form av aktivitet, kunskap, objekt samt vilja. Vi har dessutom försökt klargöra hur de sätt att vara med teknik som finns representerat i artikelmaterialet går att ses. De sätt för teknik att manifestera sig och de sätt att vara med teknik ligger sedan till grund för en diskussion kring de synsätt på teknik som är dominerande inom nätbaserad utbildning, samt hur dessa synsätt kan tänkas påverka det sätt på vilket teknik används för undervisning inom nätbaserad utbildning.

  • 232.
    Jaldemark, Jimmy
    et al.
    Mittuniversitetet, Lärarutbildning, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Lindberg, Ola
    Mittuniversitetet, Lärarutbildning, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Olofsson, Anders D.
    Umeå universitet. Pedagogiska institutionen.
    Att förstå hur man deltar via redskap i en lärgemenskap2005Ingår i: Att förstå lärgemenskaper och mötesplatser på nätet, Lund: Studentlitteratur , 2005, s. 109-147Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta kapitel är att fördjupa förståelsen av ett deltagande via redskap i utbildningsrelaterade nätbaserade lärgemenskaper. För att kunna sammanfläta redskap med deltagande, och samtidigt lyfta fram hur innebörden av deltagandet kan tillskrivas ett teoretiskt perspektiv, problematiserar vi behavioristisk, kognitiv och sociokulturell teoribildning. De nämnda perspektiven utgör en tolkningsram för en generell analys och diskussion av användningen av redskap vid deltagande i utbildningsrelaterade nätbaserade lärgemenskaper. I kapitlet illustreras deltagandet via redskapen med hjälp av chatt, e-post och videokonferens. En diskussion förs kring konsekvenserna av att deltaga i en utbildningsplattform där flera redskap ingår. Skillnader mellan perspektiven tydliggörs för deltagandet.

  • 233.
    Jaldemark, Jimmy
    et al.
    Mittuniversitetet, Lärarutbildning, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Lindberg, Ola
    Mittuniversitetet, Lärarutbildning, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Olofsson, Anders D.
    Umeå universitet. Pedagogiska institutionen.
    Learning through others as learning for myself2004Ingår i: Paper presented at The Challange of integrating ICT in teacher education. The need for dialogue, change and innovation. A scandinavian/Asian Pacific conference, June 2-4  2004, Jönköping: Högskolan i Jönköping , 2004Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper is about ICT and participation. Our aim is to initiate a discussion about student participation in a web-based learning environment. The paper contains some early results of a philosophical hermeneutical study of a distance-based teacher education in which ICT is used for sharing materials and teaching. Data was collected by interviewing 19 students, who had been using ICT in their teacher education for more than two years. As a framework for understanding, interpretations about student participation were made based on an explicit description of three different perspectives of learning � social constructivist, social constructionist, and sociocultural - and the divergent assumptions these perspectives could be claimed to hold. Preliminary findings indicate that students participate in distance-based teacher education in such a way that their participation is not part of a social, but rather, an individual process of learning. The findings suggest that there is a need to be more explicit about expectations inherent in the use of ICT as a learning environment, and that the current design of such environments for collaboration and learning are challenging.

  • 234.
    Jaldemark, Jimmy
    et al.
    Mittuniversitetet, Lärarutbildning, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Lindberg, Ola
    Mittuniversitetet, Lärarutbildning, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Olofsson, Anders D.
    Umeå universitet. Pedagogiska institutionen.
    Sharing the distance or a distance shared: Social and individual aspects of participation in ICT-supported distance-based teacher education2005Ingår i: ICT in teacher education: Challenging prospects, Jönköping: Jönköping University Press , 2005, s. 142-160Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This chapter is about ICT and participation. Our aim is to initiate a discussion about student participation in a web-based learning environment. The chapter contains some results of a philosophical hermeneutical study of a distance-based teacher education in which ICT is used for sharing materials and teaching. Data was collected by interviewing 19 students, who had been using ICT in their teacher education for more than two years. As a framework for understanding, interpretations about student participation were made based on an explicit description of three different perspectives of learning � social constructivist, social constructionist, and sociocultural - and the divergent assumptions these perspectives could be claimed to hold. The findings indicate that students participate in distance-based teacher education in such a way that their participation is not part of a social, but rather, an individual process of learning. The findings also suggest that there is a need to be more explicit about expectations inherent in the use of ICT as a learning environment, and that the current design of such environments for collaboration and learning are challenging.

  • 235.
    Jiao, Jianli
    et al.
    Future Education Research Center, School Of Information Technology In Education, South China Normal University .
    Wang, Xiaodong
    Future Education Research Center, School Of Information Technology In Education, South China Normal University .
    Dan, Qin
    Department of Physics, Tangshan Teachers College .
    Gu, Limin
    Pedagogiska institutionen, Umeå universitet.
    Lindberg, J Ola
    Mittuniversitetet, Lärarutbildning, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Tianhe Blogisphere and Lektion.se - a comparison of two online learning communities potential for teachers professional development2010Ingår i: 17th International conference on Learning at Hong Kong Institute of Education, 6-8 July, 2010, 2010Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 236. Johansson, Gunilla
    et al.
    Wahlberg Orving, Karin
    Mittuniversitetet, Lärarutbildning, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Samarbete mellan hem och skola: Erfarenheter från elevers, föräldrars och lärares arbete1993Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
  • 237.
    Johansson, Linda
    Mittuniversitetet, Lärarutbildning. Mittuniversitetet, Lärarutbildning, Institutionen för utbildningsvetenskap. Mittuniversitetet.
    Barn i behov av stöd: En fokusgruppsstudie om hur arbetslag i förskolan resonerar2010Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 238.
    Johansson, Maria
    et al.
    Mittuniversitetet, Lärarutbildning. Mittuniversitetet, Lärarutbildning, Institutionen för utbildningsvetenskap. Mittuniversitetet.
    Högbom, Eva
    Mittuniversitetet, Lärarutbildning. Mittuniversitetet, Lärarutbildning, Institutionen för utbildningsvetenskap. Mittuniversitetet.
    "Guud, vad tråkigt.": Matematik och elevmotivation2010Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 239.
    Jonsson, Kim
    Mittuniversitetet, Lärarutbildning. Mittuniversitetet, Lärarutbildning, Institutionen för utbildningsvetenskap. Mittuniversitetet.
    Att främja gruppdiskussioner: Hur lärarens fråga påverkar gruppdiskussioner i matematikämnet2010Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta arbete syftar till att undersöka hur lärarens fråga påverkar elevernasmöjligheter att föra en gruppdiskussion inom matematikämnet. Som enavgränsning fokuseras två frågeställningar: dels vad som händer med elevdiskussionendå eleverna ombeds relatera ett matematiskt fenomen till sinvardag, och dels vad som händer med elevdiskussionen då eleverna ombedssöka olika förklaringar till ett matematiskt fenomen. Undersökningen genomförssom ett fältexperiment där två grupper gymnasieelever ställs inför de bäggesätten att fråga. Gruppernas diskussioner dokumenteras och analyseras medavseende på hur eleverna formulerar och löser problem, vilka zoner av klassrumsinteraktionde rör sig inom, och i vilken grad de lyssnar på sina kamrater. Iresultatet visar det sig att bägge elevgrupperna utvecklar exempel, eller om manså vill, enkla problem, i större grad då de ombeds söka olika förklaringar tillmatematiska fenomen än då de diskuterar vardagserfarenheter. De bägge sättenatt fråga orsakar ingen skillnad i vilken zon av klassrumsinteraktion elevernaför samtalet inom. Då det gäller elevernas lyssnande, så visar det sig att bäggegrupperna för ett mer ordnat samtal då de talar om vardagserfarenheter än omolika sätt att tänka kring ett matematiskt fenomen, men att samtalet också blirlivligare och mer involverande då de talar om olika sätt att tänka kring matematiskafenomen.

  • 240.
    Jössund, Gabriella
    Mittuniversitetet, Lärarutbildning, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Tvåspråkig utveckling: En studie om pedagogers arbetssätt med tvåspråkiga barn i förskolan2011Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I studien har pedagogers arbetssätt med tvåspråkiga barn studerats. Mitt syfte med undersökningen var att fördjupa mig i hur pedagoger i förskolan arbetar språkutvecklande med dessa barn, och därtill även få en inblick i om de har de kunskaper som behövs för att arbeta med barn som har andra behov än de som har svenska som modersmål. För att få svar på mina frågeställningar har jag observerat fem olika pedagoger i förskolans verksamhet och därtill även använt mig av kvalitativa intervjuer. Resultatet visade att pedagogerna till stor del har kunskaper om hur tvåspråkig utveckling går till, men att majoriteten av dem inte använde dessa kunskaper i verksamheten.

  • 241.
    Kaapeli, Mikael
    Mittuniversitetet, Lärarutbildning. Mittuniversitetet, Lärarutbildning, Institutionen för utbildningsvetenskap. Mittuniversitetet.
    Är utvecklingen hållbar i grundskolans NO- läroböcker?: - en undersökning om hur ämnet hållbar utveckling behandlas i grundskolans biologiläroböcker2011Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This study aims to find out whether the concept of sustainable development is permeated in biology textbooks for primary school. In addition, I look at how the term is defined and how explanations on economic, social and environmental perspectives are presented.

    Three textbooks, that were selected from among the leading publishers of school books in Sweden and were the most recent editions, were examined with text analysis method.

    The analysis showed that the textbooks are not imbued the concept of sustainable development. It also emerged that the definition of sustain-able development as well as explanations of the three perspectives were inadequate. One of the textbooks didn´t have the concept of sustainable development in its content at all.

  • 242.
    Karlsson, Håkan
    Mittuniversitetet, Lärarutbildning, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Summer Entrepreneur an activity for stimulating entrepreneurship amonh youths: A Case study in a Swedish county.2010Ingår i: Internationalizing Entrepreneurship Education and Training, Arnhem, Netherlands. July 5-8 2010, 2010Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper aims to outline findings from a research project that has investigated an initiative to stimulate youths to become more entrepreneurial. The concept of Summer Entrepreneur has been developed in the last decade in a Swedish county. It was developed out of the idea that youths should have a possibility to run their own company as alternative to traditional summer vacation employments. The study of the Summer Entrepreneur activity was conducted as a case study. The main findings show that the concept developed as a project now needs an organization that can take the development further. It also shows that the participating youths express that they have archived the expected abilities from the activity, but any long time effects of changed attitudes towards entrepreneurship is hard to establish.

     

  • 243.
    Karlsson, Håkan
    Mittuniversitetet, Lärarutbildning, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Utbildning i, om och för entreprenörskap: Fallstudier i gymnasieskolan2009Ingår i: Entreprenörskapsutbildning i skola och samhälle: Formering av en ny pedagogisk identitet? / [ed] Anders Olofsson, Härnösand: Mittuniversitetet Instiutionen för utbildningsvetenskap , 2009, Vol. 1, nr 1, s. 81-110Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna studie är en del i ett större forskningsprojekt som sedan hösten 2002 bedrivits vid Institutionen för utbildningsvetenskap, Mittuniversitet. Detta kapitel är en beskrivning av entreprenörskapsaktiviteter i några av Länets skolor som innehåller tre delar. I den inledande delen ges en kort teoretisk bakgrund till entreprenörskap och dess relation till utbildning. Den andra delen beskriver hur utbildningen ter sig i ett urval av gymnasieutbildningar samt i en grundskola. Den tredje delen innehåller sammanfattande diskussioner och slutsatser.

     

  • 244.
    Karlsson, Håkan
    et al.
    Mittuniversitetet, Lärarutbildning, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Segerholm, Christina
    Mittuniversitetet, Lärarutbildning, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Quality assurance and evaluation (QAE) – support or nuisance?.: Swedish teachers’ views2008Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 245.
    Karlsson Vestman, Ove
    et al.
    Mälardalens högskola.
    Segerholm, Christina
    Mittuniversitetet, Lärarutbildning, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Dialogue, deliberation and democracy in educational evaluation – theoretical arguments and a case narrative2009Ingår i: The SAGE Handbook of Educational Evaluation / [ed] Ryan, K.E. & Cousins, J. B., London: Sage Publications, 2009, s. 465-482Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 246. Karlsson, Åsa
    et al.
    Wahlberg Orving, Karin
    Mittuniversitetet, Lärarutbildning, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Lena Widerlund,
    Utvärdering av utvecklingsstördas delaktighet och självbestämmande i vardagslivet1995Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Omsorgen NLL. Norrbottens läns landsting

  • 247.
    Kemmer, Hans
    Mittuniversitetet, Lärarutbildning. Mittuniversitetet, Lärarutbildning, Institutionen för utbildningsvetenskap. Mittuniversitetet.
    Att handla professionellt. Används musik medvetet som pedagogiskt verktyg i förskolan?: Observation och intervju av fyra pedagoger2009Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Abstrakt

    Syftet med mitt arbete var att undersöka hur medvetna pedagoger i förskolans verksamhet arbetar. Vet de alltid varför de gör det de gör, och speciellt hur medvetna är dem när de använder sig av musik som pedagogiskt verktyg.

    För att komma fram till resultatet bestämde jag mig för att följa fyra pedagoger en hel arbetsdag och gjorde videoobservationer. Dessutom genomförde jag kvalitativa djupintervjuer för att knyta ihop pedagogernas handlande och intervjusvar. Vid intervjuarna fick pedagogerna se filmsekvenser och fick därefter frågan, varför de gjorde som de gjorde.

    I mitt arbete jämförde jag mina resultat från undersökningen med vad det sägs i litteraturen.

    Det framkom i det slutgiltiga resultatet att pedagogerna är medvetna om sitt handlande och bemöter barnen på ett professionellt sätt.

  • 248.
    Krasniqi, Blerta
    et al.
    Mittuniversitetet, Lärarutbildning. Mittuniversitetet, Lärarutbildning, Institutionen för utbildningsvetenskap. Mittuniversitetet.
    Martinsson, Sandra
    Mittuniversitetet, Lärarutbildning. Mittuniversitetet, Lärarutbildning, Institutionen för utbildningsvetenskap. Mittuniversitetet.
    Utvecklingssamtal i förskolan: - en studie om föräldrars förväntningar i relation tillpedagogens syfte2009Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien behandlar utvecklingssamtal i förskolan. Syftet med dennastudie är att undersöka hur föräldrars förväntningar ser ut kringutvecklingssamtal i förskolan i relation till pedagogens syfte. Studiengenomfördes utifrån ett fenomenografisk perspektiv, vilket innebär attman undersöker folks uppfattningar om ett fenomen. Genom intervjuermed pedagoger tog vi reda på deras syfte med utvecklingssamtal ochnär vi intervjuade föräldrarna tog vi reda på vad de har förförväntningar kring ett utvecklingssamtal och om deras förväntningaruppfylls. Vårt resultat utifrån det material som vi samlat in har vi settskillnader på pedagogernas syfte gentemot föräldrarnas förväntningar.En stor del av pedagogernas syfte handlar om barnets utveckling,medan man som förälder mer fokuserar sig på barnets trivsel,omvårdnaden och det sociala i förskolan. Detta är något som även Gars(2006) styrker då hon genom sina undersökningar kommit fram till attföräldrars förväntningar med samtalet är att få information om justbarnets trivsel och framförallt relationer till kamraterna. Gars menarockså att pedagogernas syfte är att redogöra för bland annat dessmotoriska- sociala- och kognitiva- utveckling.

  • 249.
    Larsson, Ulf
    Mittuniversitetet, Lärarutbildning. Mittuniversitetet, Lärarutbildning, Institutionen för utbildningsvetenskap. Mittuniversitetet.
    Samma behörighet  - samma förutsättningar?: -en studie om litteraturundervisningen i kurserna Svenska B och Svenska som andraspråk B utifrån ett elev- och lärarperspektiv2009Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 250.
    Lavesson, Ulla
    Mittuniversitetet, Lärarutbildning, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Optimal kvalitet i skolbarnsomsorg1998Ingår i: The 26th Annual Congress of the Nordic Society for Educational Research, NFPF 98, 1998Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
2345678 201 - 250 av 477
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf