miun.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
2345678 201 - 250 of 1781
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 201.
    Bergström, Lina
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för hälsovetenskap.
    Faktorer som har betydelse för välbefinnande hos individer med KOL: - en litteraturstudie2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Abstrakt

    Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en kronisk inflammatorisk sjukdom där tobaksröken är den främsta orsaken till uppkomsten. Det är en sjukdom som ofta utvecklas under lång tid innan den uppmärksammas och den har en dödlig utgång. Syfte: Denna litteraturstudies syfte var att belysa faktorer av betydelse för välbefinnandet hos individer med KOL, se vilka copingstrategier de använder sig av, samt vad sjuksköterskan kan göra för att stödja dessa individer. Metod: Litteraturstudien baserades på 19 internationellt publicerade vetenskapliga studier. Innehållsanalysen ledde fram till sju teman. Resultat: Fynden i denna litteraturstudie visar att faktorer som att klara saker själv och socialt stöd hade en positiv inverkan på välbefinnandet. Med copingstrategier som att ha en positiv attityd, ta hjälp av professionella, ta kontroll och fokusera på andra saker kunde individen känna välbefinnande trots sin sjukdom. Det var viktigt att sjuksköterskan hade kunskap inom området och ett professionellt förhållningssätt. Slutsats: Om sjuksköterskan ger relevant information och stödjer dessa patienter i ett tidigt skede, kan individen känna välbefinnande trots sin sjukdom. Vidare forskning inom området med fokus på hur anhöriga påverkas av sjukdomen skulle vara intressant.

  • 202.
    Bergström, Sandra
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Broth, Johanna
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Barns upplevelser när ett syskon får cancer2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 203.
    Bergström, Sofia
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Löfdal, David
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Att vårda med minskad kontroll: Intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i bukläge2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 204.
    Bergvall, Olivia
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Nilsson, Emelie
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Det sociala stöd betydelse för egenvård vid diabetes typ 2- En litteraturöversikt.2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 205.
    Bergvik, Anna
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för hälsovetenskap.
    Sölvestål, Katrin
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för hälsovetenskap.
    Postpartum depression: Påverkan på familjen2011Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 206.
    Bergvik, Anna
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Thunfors, Emelie
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Sjuksköterskors upplevelser till patienter med drogmissbruk.2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 207.
    Bergwall, Marie
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Backlund, Felicia
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Sjuksköterskans erfarenheter av att arbeta skiftEn litteraturöversikt2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 208.
    Berntzén, Johan
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Sjöstrand, Therése
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Barn med leukemi - föräldrarnas upplevelser.2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 209.
    Bill, Lena
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Risk för psykisk ohälsa vid anändning av cannabis: och sjuksköterskans kommunikation med patienten2014Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 210.
    Biuk, Kani
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Kvinnors upplevelser första året efter att ha fått diagnosen bröstcancer: En litteraturöversikt2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Bröstcancer är en av de vanligaste orsakerna till dödsfall runt om i världen. Kvinnor som insjuknat i bröstcancer kan uppleva såväl fysiologiska, sociala, existentiella som emotionella förändringar.

    Syfte:

    Syftet med denna litteraturöversikt är att belysa kvinnors upplevelser under första året efter att ha drabbats av bröstcancer.

    Metod:

    En litteraturstudie som utgått från åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Analysprocessen har inspirerats av Graneheim och Lundmans (2004) beskrivning av kvalitativ innehållsanalys. Analysen har utförts manifest.

    Resultat:

    I resultatet framkom det sex kategorier som ligger till grund för studien: "Rädsla och oro" där kvinnorna upplevde rädsla och oro för kommande behandlingar, för döden och framtiden. "Chock och skuld", där kvinnorna upplevde tiden efter diagnosen som chockerande och en skuld över att dra in bröstcancer i familjehistorien. "Betydelsen av stöd" där det framkom att stöd av familj och vänner hade stor betydelse för kvinnorna men att de samtidigt också upplevde ett bristande stöd och svårigheter att hantera diagnosen inför andra. "Betydelsen av information" där det framkommer att kvinnors behov av information har en betydelse för hur de hanterar sin sjukdom. "Hotad livskvalitet" upplevdes av kvinnorna som ett resultat av behandlingarna genom biverkningar och kroppsliga förändringar "Personlig utveckling" framkom som slutgiltig kategori där kvinnorna uppgav att de fått en förändrad syn på livet efter diagnosen bröstcancer.

    Slutsats:

    Kvinnors upplevelser första året efter diagnosen bröstcancer kan skilja sig åt beroende på tidigare upplevelser och hur de upplever sin livsvärld. Genom att belysa kvinnors första tid efter diagnosen kan också sjuksköterskan öka sin förståelse för hur de upplever sin livsvärld och ge kvinnorna den information och stöd som de behöver.

  • 211.
    Bjurvald Gistedt, Alexander
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Nilsson, Samuel
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Sjuksköterskans erfarenheter av närståendes närvaro vid hjärt-lungräddning2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 212.
    Björck, Amanda
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Svensson, Caroline
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Sjuksköterskans roll och upplevelser av att motivera patienter till förändrade levnadsvanor2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 213.
    Björk, Annette
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för hälsovetenskap.
    Rönngren, Ylva
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för hälsovetenskap.
    LIFEHOPE.EU – Lifestyle & Healthy Outcome in Physical Education: Swedish pilot study - Description of the intervention and baseline results2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 214.
    Björk, Mattias
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Rullander, Linn
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    “Det värsta jag någonsin varit med om” - En litteraturöversikt om hur föräldrar påverkas av att haett barn med medfödda hjärtfel2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 215.
    Björk, Sandra
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Sjölin, Märta
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    En del av att vara kvinna? - En litteraturöversikt om kvinnors upplevelser av att leva med endometrios.2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 216.
    Björk, Sandra
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för omvårdnad.
    Wästerhed, Jenny
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för omvårdnad.
    Sjuksköterskors upplevelser av hjärt- och lungräddning prehospitalt: En kvalitativ intervjustudie med fokus på teamarbete och kommunikation2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 217.
    Björkbacka, Josefin
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Svanberg, Jessica
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Att leva med ADHD: En litteraturöversikt baserad på personer med ADHD och deras upplevelser i det dagliga livet2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 218.
    Björklund, Anna
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    En litteraturöversikt med vårdhunden i fokusVilka hälsofrämjande effekter har den visat i omvårdnaden och betydelsen för patientens hälsa2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 219.
    Björkman Höglund, Saga
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Jakobsson, Sara
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Motiverande samtal, en metod för livsstilsförändringar som påverkar till viktminskning: -En litteraturöversikt2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Övervikt och fetma har visat sig vara ett växande folkhälsoproblem i hela världen och leder till ökad risk för många följdsjukdomar. Även i Sverige har det skett en kraftig ökning och år 2013 var nästan hälften av befolkningen överviktig. Motiverande samtal används allt mer i den förebyggande hälso- och sjukvården för att motivera patienter till en förändrad livsstil. Syfte: Var att beskriva om motiverande samtal påverkade livsstilsförändringar hos vuxna personer med övervikt och fetma. Metod: En litteraturöversikt med 13 kvantitativa och kvalitativa inkluderade vetenskapliga artiklar analyserades och bearbetades. Resultat: Resultatet visade att motiverande samtal kan påverka viktminskning och livsstilsförändringar genom fysisk aktivitet och förbättrade kostvanor hos personer med övervikt och fetma. Viktiga faktorer för att göra en förändring var motivation och self-efficacy. Diskussion: Motiverande samtal kan vara en effektiv behandlingsmetod i sjuksköterskors hälsofrämjande arbete inom hälso- och sjukvården för att motivera patienter med övervikt och fetma till att göra livsstilsförändringar. Slutsats: Ytterligare forskning med fokus på MI och kost och motion behövs för att utvärdera om metoden ger god evidens och långsiktiga resultat när det gäller viktminskning.

  • 220.
    Björkman Randström, Kerstin
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Hemmet som arena för äldres rehabilitering2013Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Avhandlingens övergripande syfte var att studera multidisciplinära teams, äldre personers och familjemedlemmars erfarenheter av hemrehabilitering. Avhandlingen baseras på fyra studier (I-IV). Alla studierna har en kvalitativa beskrivande design. Datamaterialet utgjordes av fokusgruppsintervjuer med personal arbetande i team i kommunal hälso- och sjukvård (I), intervjuer med äldre personer, över 65 år, som vårdats på sjukhuset och därefter fortsatt rehabilitering i hemmet (II,III,IV), samt familjemedlemmar involverade i de äldres rehabilitering (II).

    Studie I visade på betydelsen av att möta äldres individuella behov och att arbeta utifrån ett rehabiliterande förhållningssätt i avsikt att ge en hjälp som inte innebär att ta över handlingar från den äldre. Väsentligt var att i teamet reflektera över hur man agerar utifrån den egna professionen för att kunna utveckla ett rehabiliterande förhållningssätt i det dagliga arbetet. I resultatet framkom att teamen uppfattade hemrehabilitering som positiv för de äldre, men mindre lämpligt om de äldre var svårt sjuka och de kände sig otrygga i sitt hem. Respekt för de äldres integritet i deras hem och att göra de närstående delaktiga i rehabiliteringen betonades. Resultatet visade på att för att kunna utveckla samarbetet i teamet finns behov av att diskutera varje professions ansvarsområde och klargöra gränser mellan varandras ansvarområden. Behovet av att tillföra psykosocial kompetens i teamet framhölls för att möta de äldres behov. I studie II framkom att de äldre upplevde rehabiliteringen vara en balansgång i att känna av vad kroppen orkar med för dagen och vad som är realistiskt att uppnå för att känna välbefinnande. Tryggheten i att ha någon i familjen nära sig i hemmet var oumbärligt för att våga utföra träning och vardagliga aktiviteter. Resultatet visar på de äldres upplevelse av otillfredsställelse med att vara beroende av andra. Familjemedlemmar var engagerade i de äldres rehabilitering genom att finnas till hands, hjälpa till och vara stödjande, vilket var en självklar handling men också utmanande i att kunna hjälpa på rätt sätt. Bristande information om hjälpmedels funktion och användning skapade frustration. Resultatet visar att både de äldre och deras familjemedlemmar ser hemmiljön bidra till att underlätta rehabilitering. Det som försvårar är när gränsen för det egna hemmet inskränkts i och med att och personal ofta gick "in och ut" i det egna hemmet.

    Studie III visar på ett flertal faktorer i de äldres vardag och i det omgivande samhället som inverkat underlättande eller hindrande på aktiviteter och delaktighet vid hemrehabilitering. Resultatet beskrivs utifrån Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) i 19 kategorier i domänen omgivningsfaktorer. Som underlättande faktorer framträder bl.a. tillgång till hjälpmedel, en fysisk miljö tillgänglig för aktiviteter samt att få stöd från närstående, vänner och personal i hälso- och sjukvård och omsorg. I resultatet framkom betydelsen av ett empatiskt förhållningssätt när personal möter den äldre personen i dennes hem. Resultatet indikerar att hemrehabilitering inte till fullo tillgodoser äldres behov av rehabilitering. I studie IV framkommer personliga faktorer som inre styrka, motivation, engagemang och tålamod för att nå positiva resultat i en rehabilitering som sträcker sig över flera år. Rehabilitering beskrivs i fysiska och psykiska faser som övergick i att hantera en fysisk funktionsnedsättning med svårigheter att gå i dagligt liv. Resultatet visar på betydelsen av adekvat information, vikten av socialt stöd och tillgänglighet till hälso- och sjukvårdspersonal under rehabiliteringsprocessen.

    Avhandlingen bidrar till en ökad kunskap om hur multidisciplinära team, äldre personer och familjemedlemmar upplever rehabilitering i hemmiljö. Nyttan med avhandlingen kan medföra att hemrehabilitering som vårdform kan bli föremål för diskussioner om hur det utformas och organiseras för att på bästa sätt stödja de äldre och närstående med utgångspunkt från de äldres och närståendes erfarenheter och upplevelser. Detta kan ses gagna deltagarna på individnivå men även för utveckling inom yrkesprofessionen. Avhandlingen har även visat på möjligheten att implementera ICF i rehabiliterande omvårdnad.

  • 221.
    Björkman Randström, Kerstin
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Asplund, Kenneth
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Svedlund, Marianne
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    "I have to be patient" - A longitudinal case study of an older man's rehabilitation experience after a hip replacement surgery2013Inngår i: Journal of Nursing Education and Practice, ISSN 1925-4040, E-ISSN 1925-4059, Vol. 3, nr 8, s. 160-169Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Aging can bring about an increased risk of disability. Following illness or injures, rehabilitation is essentialif the individual affected is to attain and maintain independence. Performing rehabilitation with a person-centeredapproach is vital for positive outcomes. Health providers are increasingly interested in developing rehabilitation servicesin outpatient settings for older people in their own homes. Aim: The aim of this study was to describe an older man’s rehabilitation experience after a hip replacement surgery.Design: A longitudinal qualitative descriptive single case study.Methods: Interviews were conducted on four occasions with the participant in his own home. The interviews wereconducted one month, seven months, one year, and five years after the patient was discharged from the hospital. The datawere analyzed using qualitative content analysis.Results: Three categories emerged: (i) having feelings of despair, (ii) being in charge, and (iii) having rehabilitative support. The results demonstrate the participant’s decreased ability to walk after a complicated hip surgery, and his physical and psychological struggle for well-being in everyday life. A strong motivation to return to as normal a life aspossible facilitated the rehabilitation. Also, a supportive family and accessible health care professionals were essential tothe positive outcome of the home rehabilitation.Conclusion: Rehabilitation can extend over a long period to maintain and improve mobility. Also, living with a disability causes feelings of despair. The home can be a source of energy but also a place of challenges during rehabilitation. To support older people in achieving their rehabilitation goals and engaging in meaningful activities, professionals should focus on personal factors, psychosocial support and on influential factors in the home environment and in society in general.

  • 222.
    Björkman Randström, Kerstin
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för hälsovetenskap.
    Asplund, Kenneth
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för hälsovetenskap.
    Svedlund, Marianne
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för hälsovetenskap.
    Impact of environmental factors in home rehabilitation − a qualitative study from the perspective of older persons using the International Classification of Functioning, Disability and Health to describe facilitators and barriers2012Inngår i: Disability and Rehabilitation, ISSN 0963-8288, E-ISSN 1464-5165, Vol. 34, nr 9, s. 779-787Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Purpose: The aim of this study was to explore older people’s experience of environmental factors that impact on their activity and participation in home rehabilitation. Method: Older people aged between 68 and 93 years and receiving home rehabilitation were interviewed. A qualitative content analysis was performed on the interview text using the predetermined structure of the International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF) environmental domain. The text was linked to the closest ICF category. Results: The results identified environmental facilitators and barriers that influenced activity and participation among older people receiving home rehabilitation. Approaches that provided a facilitative environment were access to assistive products and technologies, alterations to the physical environment, social support and relationships, and adjusted health and social care services. Conclusions: A qualitative study using ICF-listed environmental factors contributed a holistic view of facilitators and barriers in home rehabilitation for older people. Awareness of the importance of the impact of the social environment on activities and participation could improve home rehabilitation services for older people. The study represents an important step towards a holistic approach using the ICF, which aims to enable all health care professionals to describe, plan and evaluate rehabilitation services together with older people across the health and social care sectors.

  • 223.
    Björkman Randström, Kerstin
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för hälsovetenskap.
    Asplund, Kenneth
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för hälsovetenskap.
    Svedlund, Marianne
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för hälsovetenskap.
    Paulson, Margareta
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för hälsovetenskap.
    Activity and participation in home rehabilitation - older people's and family members' perspectives: Meeting abstract2010Inngår i: Journal of Clinical Nursing. Suppl 1, Wiley-Blackwell, 2010, Vol. 19, s. 85-85Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 224.
    Björkman Randström, Kerstin
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Asplund, Kenneth
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Svedlund, Marianne
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Paulson, Margareta
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Activity and participation in home rehabilitation: Older people's and family members perspectives2013Inngår i: Journal of Rehabilitation Medicine, ISSN 1650-1977, E-ISSN 1651-2081, Vol. 45, nr 2, s. 211-216Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Objective: To explore the experiences of older people and their supporting family members in relation to home rehabilitation, with a focus on activity and participation. Methods: Qualitative interviews were carried out with 6 older people and 6 family members at 1 and 6 months after the older person’s discharge to their home. Qualitative content analysis of the data was carried out. The International Classification of Functioning, Disability and Health provides a guiding framework for rehabilitation. Results: Informants’ experiences of home rehabilitation contributed to the formation of 6 categories: (i) living with a frail body; (ii) striving for well-being in daily life; (iii) being close at hand; (iv) feeling dependent in daily life; (v) struggling to carry on; and (vi) striving to be at home. Conclusion: Older people’s goals were to return to daily routines and to perform meaningful activities without feeling dependent on other people. Family members’ participation was crucial. Psychosocial support and autonomy were essential for facilitating activity and participation. Healthcare professionals should consider each individual’s unique experiences along with the significance of being at home.

  • 225.
    Björkman Randström, Kerstin
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Wengler, Yvonne
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Asplund, Kenneth
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Svedlund, Marianne
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Working with 'hands-off' support: a qualitative study of multidisciplinary teams' experiences of home rehabilitation for older people2014Inngår i: International Journal of Older People Nursing, ISSN 1748-3735, E-ISSN 1748-3743, Vol. 9, nr 1, s. 25-33Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background

    There is a move towards the provision of rehabilitation for older people in their homes. It is essential to ensure that rehabilitation services promote independence of older people.

    Aim

    The aim of the study was to explore multidisciplinary teams' experiences of home rehabilitation for older people.

    Methods

    Five focus groups were conducted with multidisciplinary teams based in a municipality in Sweden, covering seven different professions. In total, 28 participants volunteered to participate in these interviews. Interviews were transcribed verbatim and analysed according to content analysis.

    Results

    Two main categories, as well as four subcategories, emerged. The first main category, having a rehabilitative approach in everyday life, consisted of the subcategories: ‘giving ‘hands-off’ support’ and ‘being in a home environment’. The second main category, working across professional boundaries, consisted of the subcategories: ‘coordinating resources’ and ‘learning from each other’.

    Conclusion

    Common goals, communication skills and role understanding contributed to facilitating the teams' performances of rehabilitation. A potential benefit of home rehabilitation, because the older person is in a familiar environment, is to work a rehabilitative approach into each individual's activity in their everyday life in order to meet their specific needs. At an organisational level, there is a need for developing services to further support older people's psychosocial needs during rehabilitation.

    Implications for practice

    Team performance towards an individual's rehabilitation should come from an emerged whole and not only from the performance of a specific professional approach depending on the traditional role of each profession. A rehabilitative approach is based on ‘hands-off’ support in order to incorporate an individual's everyday activities as a part of their rehabilitation.

  • 226.
    Björkman Randström, Yvonne
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för hälsovetenskap.
    Wengler, Yvonne
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för hälsovetenskap.
    Asplund, Kenneth
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för hälsovetenskap.
    Svedlund, Marianne
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för hälsovetenskap.
    Multidisciplinary team's promoting a rehabilitative approach among older people in home care: Meeting abstract2010Inngår i: Journal of clinical nursing, Vol 19 Suppl 1, Wiley-Blackwell, 2010, s. 85-86Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 227.
    Björling, Ester
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Edlund, Sofia
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Våldsutsatta kvinnors erfarenheter: Mötet med vårdpersonal på sjukhus eller i primärvård2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 228.
    Björndal, Ida
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Hellberg, Hanna
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    ALS - en psykologisk upplevelse En litteraturöversikt.2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 229.
    Björnfot, Isabelle
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för omvårdnad.
    Jonasson, Evamarie
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för omvårdnad.
    När ett barn är döende: En kvalitativ semistrukturerad intervjustudie om specialistsjuksköterskor som vårdar barn i livets slutskede2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: När ett barn är i livets slutskede är det många som blir känslomässigt påverkade. Inte minst barnsjuksköterskan som vårdar barnet och dess familj. Barnsjuksköterskan får känslor och erfarenheter som behöver hanteras. Syfte: Var att belysa barnsjuksköterskors erfarenheter av att vårda barn i livets slutskede. Metod: En kvalitativ induktiv design användes där semistrukturerade intervjuer genomfördes med barnsjuksköterskor. Resultatet analyserades enligt innehållsanalys. Resultat: Barnsjuksköterskornas relation med barnet och familjen hade stor inverkan på hur vårdandet kunde bli och vilka känslor som uppstod. Deras erfarenheter var att arbetssituationen påverkar och påverkas. Känslor, både svåra och fina, beskrevs uppstå hos barnsjuksköterskorna. Slutsats: Att vårda barn i livets slutskede är komplext. Verktyg behöver arbetas fram för att hjälpa barnsjuksköterskor att hantera de känslor som uppstår.

  • 230.
    Björs, Laura
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Lutteman, Annie
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Patienters upplevelse av hjärtstopp. - En litteraturöversikt.2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 231.
    Björsell, Matilda
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Larsson, Ellinor
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Hantering av hinder i palliativ vård - utifrån ett sjuksköterskeperspektiv - En litteraturöversikt.2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 232.
    Blom, Anna-Karin
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Hemborg, Fredrik
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Personer med typ 2-diabetes upplevelser i mötet med sjuksköterskan - En litteraturöversikt.2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 233.
    Blom, Elin
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Fladvad, Moa
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    BVC-sjuksköterskors upplevelse av att ge asylsökande nyblivna föräldrar stöd i föräldraskapet- en kvalitativ intervjustudie2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 234.
    Blom, Erika
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för hälsovetenskap.
    Kuru, Caroline
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för hälsovetenskap.
    Faktorer som kan påverka att kvinnan utan medicinsk indikation önskar kejsarsnitt framför en vaginal förlossning2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Abstrakt

    Bakgrund: Med tanke på den ökande frekvensen av kejsarsnitt utan medicinsk indikation världen över är det angeläget att studera detta ämne. Förhoppningarna på denna studie var att den skulle leda till en bättre individuell omvårdnad för de kvinnor som önskade denna förlossningsmetod.

    Syfte: Att belysa olika faktorer som kan påverka att kvinnan önskar kejsarsnitt utan medicinsk indikation framför en vaginal förlossning, samt behov av omvårdnad.

    Metod: En systematisk litteraturstudie, där fjorton vetenskapliga studier inkluderats. Genom en innehållsanalys växte två huvudteman fram, den första var faktorer bakom val av förlossningsmetod, under detta tema skapades åtta underkategorier och det andra huvudtemat var behovet av stöd i samband med vaginal förlossning.

    Resultat: De största bakomliggande faktorerna till att kvinnan önskade kejsarsnitt utan medicinsk indikation var tidigare upplevelser och kvinnans ökande ålder. Många av dessa kvinnor kände att de saknade både stöd och information från vårdgivarna.

    Diskussion: Vikten av information och stöd var av stor betydelse för dessa kvinnor. För att säkra detta är omvårdnadsdokumentation en grundläggande del i vårdarbetet. För att hjälpa kvinnor som önskar kejsarsnitt utan medicinsk indikation kunde olika strategier för stresshantering (så kallad coping) vara ett bra alternativ att använda sig av i sådana situationer.

  • 235.
    Blom, Mia
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Edenryd, Karolina
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Ambulanssjuksköterskors upplevelser av att vårda vidprehospital förlossning - En kvalitativ intervjustudie: Ambulance nurses' experiences of caring atprehospital births- A qualitative interview study2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 236.
    Blom, Mia
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för hälsovetenskap.
    Pettersson, Malin
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för hälsovetenskap.
    Existentiellt lidande hos vuxna med obotlig cancer i palliativt skede: -upplevelser och hantering2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    I Sverige avlider över 20 000 personer i cancer varje år. Då sjukdomen har övergått till palliativ vård och närheten till döden ökar kommer insikten att livstiden är begränsad. Detta kan leda till att många brottas med svåra existentiella frågor i livets slutskede. Arbetets syfte var att belysa de existentiella behoven och upplevelserna, samt hur detta hanterades hos cancersjuka i palliativt skede. Studien gjordes som en litteraturöversikt och artiklarna analyserades med innehållsanalys. I resultatet framkom tre olika kategorier; förlust och skuld; värdighet; hantering och motivation. Att leva med obotlig sjukdom medförde att framtiden blev otrygg, beroendet till andra ökade och känslan av samhörighet till resten av familjen minskade, skuldtankar kunde förekomma. Att behålla sin roll, självkänsla och sina valmöjligheter var av vikt för värdigheten. Mening med livet, samhörighet med familjen var stödjande och gav hopp. Genom omprioriteringar, att hitta nya värderingar och underlätta familjens ansvar hanteras situationen. Slutsatsen blev att de existentiella frågorna bör uppmärksammas mer inom den palliativa vården. Öppen kommunikation, lyhördhet mellan vårdpersonal och patient samt ett fungerande teamarbete är viktigt inom den pallaitiva vården

  • 237.
    Blom, Pernilla
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för omvårdnad.
    Önskan att bli seddPatienters upplevelse av bemötandet på en akutmottagning2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 238.
    Blomberg, Jennie
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Olofsson, Marielle
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Faktorer som påverkar följsamheten till egenvård hos personer med Diabetes mellitus typ 22013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 239.
    Blomberg, Sofia
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för hälsovetenskap.
    Gundlegård, Sara
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för hälsovetenskap.
    Betydelsen av vårdpersonalens attityder vid abort2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Abort är en känslomässigt laddad fråga som väcker starka känslor världen över. Frågan om abort är ofta fylld med etiska och moraliska värderingar och ställningstaganden för alla som är inblandade. För att en god och säker vård samt ett bra bemötande ska kunna ges till kvinnor som genomgår en abort är det viktigt att vårdpersonalen handlar på ett etiskt och moraliskt riktigt sätt.

    Syfte: Syftet med studien var att belysa vårdpersonalens bemötande av kvinnor som genomgår en abort.

    Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie. Tretton artiklar motsvarade studiens syfte.

    Resultat: Resultatet av litteraturstudie visade att vårdpersonal i västländer till stor del var positiva till abort. Vårdpersonalen upplevde etiska dilemman vilka för det mesta berodde på kvinnornas orsaker till abort och hur långt in i graviditeten kvinnorna var då de genomgick en abort. Brister i form av utbildning och erfarenheter av abort ledde till negativa attityder vilket resulterade till en sämre omvårdnad och negativt bemötande av kvinnorna.

    Slutsats: Majoriteten av vårdpersonalen var positiva till legal abort. Utbildning och praktisk erfarenhet i samband med abort motverkar negativ attityd.

  • 240.
    Blommé, Johanna
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Persson, Elin
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Viljan att bli sedd Patientens upplevelser av bemötandet på en akutmottagning - en litteraturöversikt2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 241.
    Blomqvist, Anna
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för hälsovetenskap.
    Åkerstedt, Sara
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för hälsovetenskap.
    Famijens upplevelse av palliativ vård av barn med cancer: - en litteraturstudie2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Abstrakt

    Syfte: Syftet med litteraturstudien är att belysa familjens upplevelser av palliativ omvårdnad av barn med cancer.

    Bakgrund: Varje år får cirka 300 svenska barn och ungdomar en cancerdiagnos. En fjärdedel dör av sin sjukdom. Barnets sjukdom påverkar föräldrarnas roller, inbördes och mot barnen och även syskon blir åsidosatta. Vetskapen om att det inte går att bota barnet upplevs för föräldrarna som oerhört stressande, samtidigt som de vill leva ett så normalt liv som möjligt.

    Metod: Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie. Arton vetenskapliga artiklar inkluderades, vilka var publicerade mellan åren 1997-2007.

    Resultat: Resultatet visar att informationen kring barnets behandling och kommande död ansåg föräldrarna vara viktig för att vården skulle vara av god kvalitet. Psykosociala problemen som föräldrar upplevde var rädslan inför deras barns död samt stressen över att inte kunna hjälpa sitt sjuka barn. Många föräldrar ville vårda barnet själva hemma så att det vanliga livet kunde fortsätta.

    Diskussion: Det är viktigt att vårdpersonal visar att de bryr sig, ger information som kan förstås samt ge informationen med medkänsla. För att familjen lättare ska klara av situationen behöver de mycket stöd från familj, vänner och personal. Stödet är viktigt när föräldrarna valt att vårda sitt barn i hemmet, trots att det är stressande och skrämmande.

  • 242.
    Blomstedt, Kristina
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för hälsovetenskap.
    Ekbom, Anna
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för hälsovetenskap.
    Patientens upplevelse och hantering: - tiden i samband med ett nytt hjärta2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Prognosen för överlevnad efter en hjärttransplantation har successivt förbättras, under år 2008 genomgick 44 personer i Sverige operationen. Då hjärtat kan ses som beviset för liv och centrum för våra känslor kan en hjärttransplantation ha en dramatisk inverkan på patienters dagliga liv och hälsa. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa upplevelsen i samband med en hjärttransplantation och hur patienter hanterade sin situation. Metoden som användes var litteraturstudie där 16 artiklar inkluderades, publicerade mellan år 1998 och 2008. Data analyserades utifrån en innehållsanalytisk metod. Resultatet visade att patienter som levde med en svår hjärtsjukdom upplevde maktlöshet, begräns­ningar och behov av stöd. Att hantera sin livssituation i samband med en hjärttransplantation innebar användning av olika copingstrategier. Trans­planta­tion­en gav patienterna nya möjligheter och en känsla av tillfredställelse med livet, vilket hjälpte dem att blicka framåt. I diskussionen framkom att det liv som en hjärttransplantation erbjöd övervägde de motgångar och hinder som upplevdes i samband med ett nytt hjärta. Konklusionen var att genom vidare studier om patienters upplevelser i samband med en hjärttransplantation kan ny kunskap erhållas och omvårdnadsarbetet utvecklas ytterligare.

  • 243.
    Blusi, Madeleine
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    E-health and information- and communication technology (ICT) as support systems for older family caregivers in rural areas2014Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The overall objective of the thesis was to investigate how older family caregivers in rural areas experienced participation in an e-health based caregiver support system. Participants were 95 caregivers allocated to intervention group (n=63) and control group (n=32). The thesis had a mixed method design and is based on four original articles (I-IV). Data was collected through web-camera interviews (I-III), telephone interviews (II,IV) and questionnaires (II,IV) after 1.5 years of using e-health support. Quantitative data was analyzed using comparative statistics, multiple linear regression and logistic regression. Qualitative data was analyzed with content analysis. Article I showed that the caregivers, despite lacking experience from using computers, were able to adopt the new technology, with help from support nurses and family. Caregivers felt e-health helped them to regain social inclusion. Article II had a comparative design, comparing e-health support with conventional caregiver support. Caregivers using e-health were more satisfied with their support and found it to be available, flexible and helping them enhance caregiver competence. Control group caregivers were less satisfied with support and experienced unmet needs. Article III showed that e-health can reduce caregivers’ feelings of isolation. Two themes were created, Expanding the concept of place and Developing networks. Article IV revealed that caregivers used e-health frequently, experienced benefits from using it and had become more independent. Support nurses were disappointed about the decrease in contact with caregivers, and also acknowledged a need for developing the professional nursing role while working with e-health. Conclusions drawn from the findings were that participants experienced benefits from e-health support and it helped them become more independent. Swedish municipalities are obliged to provide caregiver support, the findings from the study are valid to conclude that e-health support are as good as, or even more effective, than conventional support for older family caregivers in rural areas.

  • 244.
    Blusi, Madeleine
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad. Department of Research and Development, Association of Local Authorities in Västernorrland County, Box 3014, 871 03 Härnösand, Sweden.
    Asplund, Kenneth
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Jong, Mats
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Older family carers in rural areas - experiences from using caregiver support services based on Information and Communication Technology (ICT)2013Inngår i: European Journal of Ageing, ISSN 1613-9372, E-ISSN 1613-9380, Vol. 10, nr 3, s. 1-9Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this intervention study was to illuminate the meaning of ICT-basedcaregiver support as experienced by older family carers living in vast ruralareas, caring for a spouse at home. In order to access the support serviceparticipants were provided with a computer and high speed Internet in theirhomes. Semi structured webcam-interviews were carried out with 31 familycarers. A strategy for webcam interviewing was developed in order to ensurequality and create a comfortable interview situation for the family carers.Interviews were analyzed using content analyses, resulting in the themes: Adoptingnew technology with help from others and Regaining social inclusion.The results indicate that ICT-based support can be valuable for older familycarers in rural areas as it contributes to improve quality in daily life in anumber of ways. In order to fully experience the benefits, family carers needto be frequent users of the provided support. Adequate training andencouragement from others were essential in motivating family carers to use thesupport service. Access to Internet and webcamera contributed to reducingloneliness and isolation, strengthening relationships with relatives living faraway and enabled access to services no longer available in the area. Use of theICT-service had a positive influence on the relationship between the oldercarer and adult grandchildren. It also contributed to carer competence andpromote feelings of regaining independence and a societal role.

  • 245. Blusi, Madeleine
    et al.
    Berg, K
    Davidsson, L
    Hammarström, E
    Hansson, E
    Hoffman, Eva
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för hälsovetenskap.
    Holmbom, E
    Johansson, AM
    Leijonklou, AK
    Linder, K
    Rasmusson, K
    Sondell, P
    Strand, G
    Uppföljning av nyutexaminerade sjuksköterskor2010Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 246.
    Blusi, Madeleine
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad. Department of Research and Development, Association of Local Authorities in Västernorrland County, Härnösand, Sweden .
    Dalin, Rolf
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Avdelningen för informations- och kommunikationssystem. Department of Research and Development, Association of Local Authorities in Västernorrland County, Härnösand, Sweden.
    Jong, Mats
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    The benefits of e-health support for older family caregivers in rural areas2014Inngår i: Journal of Telemedicine and Telecare, ISSN 1357-633X, E-ISSN 1758-1109, Vol. 20, nr 2, s. 63-69Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    We conducted a pragmatic, mixed methods study comparing rural family caregivers receiving e-health caregiver support (n = 35) with a control group (n = 21) receiving conventional, non-e-health, caregiver support. After 18 months, the benefits of support were evaluated using the Care Effectiveness Scale (40-items exploring the domains of preparedness, enrichment and predictability). In all domains the e-health group scored significantly higher than the control group. The adjusted difference for overall benefits was 3.0 (P = 0.02) on the scale 0-10. In addition, semi structured interviews were conducted with a sub-sample of the caregivers. For the e-health group flexibility, availability and being able to individualise the support were essential factors. All caregivers in the control group found conventional support to be beneficial, but also stressed unmet needs related to the conventional support being standardised and non-flexible. The study suggests that providers of caregiver support should offer e-health support as an alternative to conventional caregiver support, as it can be more beneficial to family caregivers.

  • 247.
    Blusi, Madeleine
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Jong, Mats
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Dalin, Rolf
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Avdelningen för informations- och kommunikationssystem. the Association of Local Authorities FoU Västernorrland - the Association of Local Authorities in Västernorrland.
    Older People Using e-Health Services—Exploring Frequency of Use and Associations with Perceived Benefits for Spouse Caregivers2016Inngår i: Informatics, ISSN 2227-9709, Vol. 3, nr 3, artikkel-id 15Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    ICT, information- and communication technologies, and e-health services are essential for meeting future care demands. Greater knowledge regarding the implementation of e-health services in long-term care for older people is needed. The purpose of the study was to explore older people’s use of e-health services and associations between frequency of use and perceived benefits. In the longitudinal comparative intervention study (n = 65), intervention group participants (n = 42) used an e-health service for 1.5 years. A control group (n = 23) used similar services provided in a traditional manner. Data was collected through questionnaires and analyzed using linear and logistic regressions. Although general use of the Internet was similar in both groups, the e-health group perceived significantly higher benefits. The component information- and education programs, developed specifically for the e-health service, had the highest association with benefits. Conclusion: e-health services targeted at supporting older people who care for a spouse at home can provide benefits which most likely will not be obtained without participation in an organized e-service. Care professionals play an essential role in encouraging spouse caregivers to become e-service users. Keywords: e-health; spouse caregiver; caregiver support; independence; frequency of use; benefits

  • 248.
    Blusi, Madeleine
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Kristiansen, Lisbeth
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Jong, Mats
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Exploring the influence of Internet-based caregiver support on experiences of isolation for older spouse caregivers in rural areas: a qualitative interview study2015Inngår i: International Journal of Older People Nursing, ISSN 1748-3735, E-ISSN 1748-3743, Vol. 10, nr 3, s. 211-220Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Many older spouse caregivers are tied to the home by their caring duties and feel isolated. The values of supporting older caregivers are well known. In rural areas with long distances and decline in essential services, attending caregiver support groups can be difficult. Using Internet-based services can provide an opportunity for rural caregivers to participate in caregiver support, regardless of geographical distances and without the need for physical presence.

    AIMS AND OBJECTIVES: This study aimed to explore how Internet-based caregiver support may influence the experience of isolation among older spouse caregivers in rural areas.

    DESIGN: An intervention study where 63 older rural caregivers received an Internet-based caregiver support service.

    METHOD: A qualitative interview study based on 31 interviews with open-ended questions, analysed using latent content analysis.

    FINDINGS: Two themes represent the findings from the study: Expanding the concept of place and Developing networks. Even though participants still spent their days in the house, they experienced that daily life was being spent in a variety of places, both physically, virtually and emotionally. The Internet-based support service provided them with a tool to reconnect with family and develop new friends.

    CONCLUSIONS: Internet-based caregiver support may reduce the experience of isolation for spouse caregivers in rural areas. Nurses played a crucial part in the development, by encouraging, educating and inspiring caregivers and supporting their independence.

    IMPLICATIONS FOR PRACTICE: Internet-based services ought to be an option for caregiver support in rural areas as it may reduce feelings of isolation for older spouse caregivers.

  • 249.
    Blusi, Madeleine
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Swan, Åsa
    Sundsvalls kommun, Sundsvall, Sweden.
    Hemtjänst - införandet av ett nytt arbetssätt med kunden i centrum: Ett arbetssätt baserat på kunskap, kundernas behov och syftet med verksamheten2013Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 250.
    Bodeström Olsson, Sofia
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
    Överrapportering utifrån sjuksköterskans perspektiv: En litteraturöversikt2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
2345678 201 - 250 of 1781
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf